Prodi: ”På längre sikt borde vi börja tänka på plastavfall som en resurs” 

 
 

Dela den här sidan: 

Föredragande Prodi tycker att återvinning av plastavfall bör ses som en resurs  

Bara 25 procent av plastavfall återvinns idag inom EU. Det är oroande med tanke på hur farliga dess konsekvenser är för miljön och för hälsan. Men enligt Europaparlamentets föredragande, den italienske socialdemokraten Vittorio Prodi, kan plastavfallet också ha ett ekonomiskt värde. Han gav oss sin syn på resolutionen om plastavfall som han lotsat genom Europaparlamentet.

Kan bindande regler öka återvinningsfrekvensen inom EU för plastavfall bortom dagens 25 procent, även utan välutvecklad teknik för plaståtervinning?

– Självklart inte. Det finns mycket jobb att göra när det gäller att utveckla bättre teknik och bättre infrastruktur för att separera plats. Det borde ske en bättre separation både före och efter insamlandet. Det förutsätter klart en teknologisk utveckling.


– På längre sikt borde vi börja tänka på plastavfall som en resurs och inte bara någonting vi kastar bort. Plastavfall har ett betydande ekonomiskt värde och vi vill införa lämpliga åtgärder som avskräcker från att förbränna återvinningsbara komposterbara och biologiskt nedbrytbara plaster.


– För att ge ett exempel, att nyproducera ett ton plast kostar 1 400 euro, medan samma återvunna mängd kostar 900 euro. Vi borde föredra användning av återvunna produkter över nyproducerade.


– På det här sättet måste medborgarna bli mer involverade i hållbar ekonomisk verksamhet. Det är kärnan i ”den cirkulära ekonomin”.


Plastavfall är en tydlig och påtaglig fara: Sopberget i Stilla havet är ingen myt. Kan du berätta mer för oss om detta och vad som kan göras för att städa upp det?

– Med tanke på koncentrationen och storleken av denna plastö så borde det vara ekonomiskt meningsfullt att städa upp och samla in alla soporna.

Sopberget i Stilla havet  
  • En flytande ö av sopor som består av plastavfall och befinner sig i norra Stilla havet.  
  • Bedömningar om dess storlek varierar från mellan 700 000 km2 till mer än 15 000 000 km2 (0,41 procent till 8,1 procent av hela Stilla havets yta)  
  • Det mesta skräpet består av små plastpartiklar vid ytan eller just under ytan vilket gör det omöjligt att upptäcka med flyg eller satellit.  
  • Läs mer på: http://sv.wikipedia.org/wiki/Det_stora_stillahavssopområdet