eHälsa, mHälsa, hälsokunskap: hur kan teknologier stärka patienter  

 
 

Dela den här sidan: 

Vården flyttar ner i fickan? ©BELGA_EASYFOTOSTOCK 

Patienter får mer och mer oberoende när de kan hålla koll på sitt hälsotillstånd med olika mobila applikationer, både i allvarliga fall, såsom vid njursvikt eller bara öka sin motivation genom att ladda ner en applikation som hjälper till att sluta röka, dricka mer vatten eller som uppmuntrar träning. Onsdagen den 1 juli organiserade parlamentets vetenskapliga och tekniska panel STOA en workshop med experter för att ta reda på hur nya teknologier kan stärka patienter och öka kunskapen om hälsa.

Ordförande i Europaparlamentets panel för bedömning av vetenskapliga och tekniska alternativ STOA är den österrikiske ledamoten Paul Rübig, som inledde worksoppen.
– Det är kritiskt att garantera att medborgare kan fatta beslut om sin egen hälsa, sade han, och lade till:
– Vi måste också arbeta på lagstiftning som skyddar integriteten.


Världshälsoorganisationens (WHO) EU-representation företräddes av Roberto Bertollini, som påpekade att sjukvårdssystem som bygger på hälsokunskap borde förenklas.
– Även människor med omfattande kunskap kan ha svårt att hantera sjukvårdssystemen, sade han.


Läs fler nyheter från Europarlamentet


Vad är eHälsa och mHälsa?

eHälsa är sjukvårdsmetoder som har Europaparlamentets stöd som baseras på elektronik och kommunikation. Exempelvis kan patienter få tillgång till sin egen medicinska information på nätet, vilket ger dem mer kunskap om sitt hälsotillstånd, och underlättar kommunikationen mellan patienter och sjukvårdspersonal.


Marc Lange från European health telematics association, sade att eHälsa handlar om så mycket mer än teknologi.
– eHälsa handlar om att förändra beteendet hos patienter och sjukvårdssystem. Syftet är att flytta vårdplatsen från sjukhusen till hemmen, och till och med ner i fickan hos medborgarna (i deras smartphones), sade han.


mHälsa
(mobil hälsa) är en underkategori till eHälsa, som gäller användningen av mobile hälsoapplikationer för självdiagnosticering och hälsoövervakning på distans. Exempelvis kan patienter med njursvikt få en bärbar konstgjord njurapparat, som övervakas av patienten via hans eller hennes smartphone, och av medicinsk personal. Det är ett område som utvecklas snabbt – enligt kommissionen finns för närvarande runt 100 000 mHälsoappar ute på marknaden.


Den österrikiska ledamoten Karin Kadenbach (S&D) avslutade workshoppen. Hon sade att det är nödvändigt att förbättra hälsokunskapen hos EU-medborgarna.
– Låg hälsokunskap har visat sig ha en direkt påverkan på skötseln av kroniska tillstånd, produktionsnivåer, dödlighet och övergripande sjukvårdskostnader, sade hon.