EU:s gränskontroller och hanteringen av migrationen 

 
 

Dela den här sidan: 

Det stora antalet anländande migranter och säkerheten vid de yttre gränserna är en utmaning för EU. Läs mer om vad parlamentet gör för att hantera situationen.

Migranter från främst länder söder om Sahara i sicilienska staden Catania, före identifiering av myndigheterna. © UNHCR/Francesco Malavolta 

1,83 miljoner människor anlände till Europeiska Unionen på illegal väg under 2015. Siffran sjönk till 150 114 under 2018. EU: s svar på migrationsutmaningen innehåller åtgärder för att stärka gränskontrollerna i EU och hantera asylansökningar i unionen mer effektivt.

Stärkta gränskontroller

Avsaknaden av gränskontroller mellan Schengenländerna måste kombineras med stärkta kontroller vid unionens yttre gränser. Ledamöterna underströk situationens allvar i en resolution i april 2016.

Systematiska kontroller vid EU:s yttre gränser av alla som reser in i EU, inklusive EU-medborgare, infördes i april 2017. I oktober 2017 gav parlamentet sitt stöd till ett gemensamt elektroniskt system för att snabba på kontrollerna vid Schengenområdets yttre gränser och för att registrera alla resenärer som inte är EU-medborgare. Efter en omröstning i parlamentet i juli 2018 kommer alla icke-EU-medborgare, som inte behöver visum, att behöva få en auktorisering innan de reser in i EU.

Två nya myndigheter: Den europeisk gräns- & kustbevakningen och EU:s asylbyrå

I december 2015 presenterade EU-kommissionen ett förslag om inrättaden av en europeisk gräns- och kustbevakning i syfte att stärka kontrollen och säkerheten vid EU:s yttre gränser och för att stödja de nationella gränsvakternas arbete. Den nya myndigheten lanserades i oktober 2016 och förenade Frontex arbete och de nationella myndigheter som ansvarar för gränskontrollerna. Det finns planer på att ge byrån en permanent styrka på 10 000 gränsvakter till 2027.

Ledamöterna har också gett sitt stöd till ett förslag om att stärka det nuvarande Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO), som kommer att bli EU:s asylbyrå. Byrån ska underlätta det gemensamma asylsystemets funktion och trygga att bedömningen av asylansökningar sker konsekvent inom EU. Läs mer om förslagen och om Europaparlamentets ståndpunkt.

Avtalet mellan EU och Turkiet

I mars 2016 kom EU och Turkiet överens om en plan för att stoppa de irreguljära migrationsströmmarna från Turkiet till EU. De båda parterna enades om att förbättra mottagningsvillkoren för flyktingar i Turkiet och att öppna upp säkra och lagliga vägar för syriska flyktingar att ta sig till Europa.

Tre år senare har de irreguljära migrantströmmarna minskat med 97 procent jämfört med före avtalet. I juli 2018 godkände parlamentet 500 miljoner euro i stöd till skolgång för flyktingbarn i Turkiet.

Effektivare återsändande av migranter

I september 2016 godkände parlamentet ett kommissionsförslag om ett standardiserat EU-resedokument som ska snabba på återsändandet av icke-EU-medborgare som uppehåller sig illegalt inom EU utan giltiga pass eller identitetshandlingar.

Schengens informationssystem förstärks också i syfte att hjälpa medlemsländer att skicka tillbaka icke-EU-medborgare som befinner sig illegalt i landet till sitt hemland.

Hantera grundorsakerna till migrationsströmmarna
Konflikt, förföljelse, etnisk rening, extrem fattigdom och naturkatastrofer kan alla vara orsaker till migration. I juli 2015 uppmanade Europaparlamentarikerna EU att anta en långsiktig strategi som ska hjälpa till att tackla orsakerna.

För att ta itu med de grundläggande orsakerna till migrationsströmmarna röstade ledamöterna den 6 juli 2017 ja till ett EU-system som syftar till att mobilisera 44 miljarder euro i privata investeringar i Afrika.