EU:s svar på flyktingkrisen 

 
 

Dela den här sidan: 

Flyktingkrisen har visat brister i EU:s asylsystem, vilket tvingar unionen att agera. Läs mer om hur Europaparlamentets åtgärder för att hantera krisen.

Grekisk kustbevakning närmar sig en båt med 43 syriska flyktingar i Medelhavet vid ön Lesbos kust © UNHCR/Andrew McConnell 

År 2015 skedde 1,83 miljoner olagliga gränspasseringar vid EU:s yttre gränser. Trots att siffrorna minskade till 150 114 passeringar under 2018 har Europaparlamentet föreslagit några ändringar för  att åtgärda tillkortakommanden i EU:s asylpolitik: från att reformera asylsystemet och stärka kontrollen vid de yttre gränserna till att göra återvändandepolitiken mer effektiv och främja integrationen av flyktingar.


Förbättra asylsystemet och ansvarsfördelningen mellan EU-länderna
Kärnan i det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) är Dublinförordningen som fastställer vilket land som ansvarar för var en asylansökan ska prövas, vilket i regel är det första EU-landet där den sökande har registrerats. Dublinförordningen har dock resulterat i att länder vid unionens utkanter som Italien och Grekland får ta en oproportionerligt stor andel av migranterna.


Utöver en omfattande reform av Dublinsystemet har Europaparlamentet krävt striktare gränskontroller och efterlyser en förbättring av medlemsstaternas förmåga att spåra människor som kommer in i Europa. Parlamentsledamöterna vill också införa tydliga EU-kriterier för att skilja vanliga invandrare till medlemsländerna från flyktingar, säkerställa likabehandling av asylsökande och se till att varje medlemsstat bidrar till att lösa problemet (genom att exempelvis delta i omfördelningen av flyktingar).


Läs vår sida om förstärkningen av det gemensamma europeiska asylsystemet.

Säkra EU: s yttre gränser och hantera migrationsflöden
Flyktingkrisen har satt stort tryck på nationella gränsmyndigheter och Europaparlamentet krävde en förstärkning av EU:s gränsbevakningsbyrå Frontex. I december 2015 lade EU-kommissionen fram ett förslag till en ny Europeiskt gräns- och kustbevakningsenhet för att stärka bevakningen av unionens yttre gränser och stödja nationella gränsvakters jobb. Den nya byrån lanserades i oktober 2016. Det finns planer på att ge byrån en permanent styrka på 10 000 gränsvakter till år 2027.


Ledamöterna har också stött på ett förslag om att stärka det nuvarande Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO), som kommer att bli EU:s asylbyrå.

Förutom avtalet mellan EU och Turkiet om att skicka tillbaka alla migranter som olovligt tagit sig till de grekiska öarna via Turkiet så vidtar EU också åtgärder för att effektivisera sin återvändandepolitik.

Parlamentsledamöterna vill dessutom att EU ska anta en långsiktig strategi för att ta itu med de grundläggande orsakerna till migrationens omfattning.


Läs mer om EU:s gränskontroller och hanteringen av migranter.


Främja flyktingarnas integration i Europa
EU vidtar åtgärder för att hjälpa invandrare att integrera sig i sina nya hemländer. Ledamöterna diskuterar en detaljerad handlingsplan för migration som föreslagits av EU-kommissionen.

Europaparlamentet är också proaktivt och har krävt mer finansiering för program för att skapa nya möjligheter till jobb och utbildning för utsatta grupper och flyktingar i synnerhet.


Ledamöterna har också betonat behovet av att nå ut till småföretagare och skapa incitament för att anställa migranter.


Läs vår samlingssida om integrationen av flyktingar i Europa.