Migration i Europa 

Uppdaterat: 
 
Skapat:   
 

Dela den här sidan: 

Migration innebär utmaningar och möjligheter för Europa. Läs mer om hur EU hanterar flykting- och asylsituationen.

Afghanska flyktingar ankommer till den grekiska öns Lesbos stränder från Turkiet.©UNHCR/Achilleas Zavallis  

Det rekordstora antalet asylsökande och migranter, som nådde sin kulmen 2015, krävde åtgärder från EU på många olika nivåer. För det första behövs politik för både reguljär och irreguljär immigration, och för det andra behövs EU-omfattande regler för asyl. Det stora antalet migranter ledde även till ett behov av ytterligare åtgärder och reformer för att trygga gränssäkerheten samt en rättvisare fördelning av asylsökande mellan EU:s medlemsländer.  

Migrationsfrågan

Under de senaste åren har EU tvingats tackla den största migrationsutmaningen sedan andra världskriget. År 2015 registrerades 1,25 miljoner asylsökande, som sökte asyl för första gången, inom EU. År 2018 hade denna siffra sjunkit till 581 000 sökande. 116 647 personer nådde Europa sjövägen 2018, jämfört med över en miljon 2015. År 2018 hade antalet illegala gränsövergångar till EU sjunkit till 150 114, vilket är den lägsta siffran på fem år, och 92 procent lägre än när den var som högst 2015. Även om migrationen sjunkit har krisen likväl exponerat bristerna i det europeiska asylsystemet. Parlamentet har gjort sitt för att tackla det, genom att dels reformera EU:s asylregler, och dels genom att stärka EU:s gränskontroller.

Läs våra artiklar om migrationskrisen i Europa, och om EU:s åtgärder för att hantera migrationen.

En europeisk invandringspolitik

Invandringspolitik på europeisk nivå hanterar både reguljär och irreguljär immigration. Avseende reguljär immigration avgör EU om villkor för legal ankomst samt bosättning. Medlemsländerna har rätten att besluta om antalet människor från icke-EU-länder som får tillträde för att söka arbete.

Europeiska unionen tacklar även irreguljär immigration, särskilt genom en återvändandepolicy som respekterar grundläggande rättigheter. När det gäller integration saknas harmonisering av den nationella lagstiftningen. Men EU kan ha en stödjande roll, särskilt när det gäller finansiering.

Europaparlamentet arbetar aktivt med att anta ny lagstiftning både som avser irreguljär som reguljär invandring. Sedan Lissabonfördragets ikraftträdande 2009 är Europaparlamentet likvärdig med rådet, som representerar medlemsländerna, och är medbeslutande i lagstiftningen.  

Läs mer i vårt faktablad om EU:s invandringspolitik.

EU:s asylpolitik

Sedan 1999 har EU arbetat för att skapa ett Gemensamt europeiskt asylsystem (CEAS). För att det gemensamma systemet ska fungera krävs att det har:

  • Konsekventa regler för att erbjuda flyktingstatus i alla medlemsländer
  • En mekanism för att avgöra vilket medlemsland som ska ta ställning till en asylansökan
  • Gemensamma standarder för mottagningsvillkor
  • Partnerskap och samarbete med icke-EU-länder

Genom Lissabonfördraget beslutar Europaparlamentet jämbördigt med ministerrådet i lagstiftningsärenden på asylområdet. 

Läs vårt faktablad om EU:s asylpolitik för mer information.