One in five under 25 can't find a job within the EU. Parliament wants to use unspent 82 billion euros from structural funds to create new job opportunities in...(read more) Facebook
The EU's trade deficit with China tripled in just 10 years. How do we rebalance? As a first step, Members want to establish a monitoring board to find out to...(read more) Facebook
Some Parliament members are suggesting that European politicians should show Euro 2012 in Ukraine the red card in protest over the treatment of opposition...(read more) Facebook
Strong - but not invulnerable. Despite an impressive 4 metres and 600kg, the blue fin tuna is an endangered species. And why? Overfishing and illegal catches....(read more) Facebook
Är du för eller emot ACTA? EP:s talman Martin Schulz vill höra dina åsikter och kommer att chatta med dig på Facebook nu på torsdag 26 april 2012 kl. 14.30. EP ska snart rösta om ett avtal som kritiker fruktar ska strida mot medborgerliga rättigheter och hämma friheter på internet samtidigt som avtalets supportrar insisterar på att det inte kommer att förändra redan befintliga lagar utan hjälpa till i kampen mot varumärkesförfalskade varor och skydda immateriella rättigheter.
Förfarandet kring ACTA går in i slutskedet när ett förslag till rekommendation till parlamentet presenteras för utskottet för internationell handel i morgon, onsdag 25 april. Den brittiske ledamoten David Martin (S&D), som ansvarar för att styra avtalet genom parlamentet, vill i sitt förslag att ledamöter avvisar avtalet eftersom potentiella hot mot medborgerliga rättigheter väger tyngre än de avsedda fördelarna. Se mötet live på vår webbplats för att se om resten av utskottet håller med honom.
EU:s plan att investera 80 miljarder euro i forskning on innovation för att främja tillväxt och sysselsättning för perioden 2014-2020 var ämnet för en utfrågning i industriutskottet den 20 mars. Ledamöterna diskuterade programmet "Horisont 2020" med forskare, företagsledare och allmänheten.
Europaparlamentet har tagit fram en grafik som förklarar beslutsgången för ACTA, handelsavtalet som ska förhindra varumärkesförfalskning och piratkopiering. Syftet är att förtydliga de olika stegen i beslutsprocessen i parlamentet. Du hittar också en tidslinje med viktiga datum. ACTA-avtalet har väckt debatt då människor är oroliga över hur de grundläggande rättigheterna påverkas. Avtalet kan inte träda i kraft i EU utan parlamentets godkännande.
Det internationella handelsavtalet ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement) har väckt starka känslor från start. Syftet med avtalet är att stärka skyddet av immateriella rättigheter på internationell nivå. Många utvecklade länder tror att varumärkesförfalskning och piratkopiering skadar deras ekonomier. Men ACTA:s motståndare är oroliga att avtalet främst gynnar stora företags intressen på bekostnad av medborgarnas rättigheter.
Begränsar ACTA-avtalet medborgerliga fri- och rättigheter och utvecklingsländernas tillgång till generiska läkemedel? Det fruktar motståndarna till handelsavtalet som ska hindra varumärkesförfalskning. I torsdags, den 1 mars, anordnades en workshop på Europaparlamentet där experter och representanter från det civila samhället diskuterade frågan.
Över 2,4 miljoner människor har undertecknat en framställning mot ACTA-avtalet (Anti-Counterfeiting Trade Agreement) som överlämnades till Europaparlamentet den 28 februari. De är oroliga att avtalet är ett hot mot ett fritt och öppet internet. Framställningsutskottet granskar framställningen innan det fattar beslut om hur det ska gå vidare. Det kan exempelvis be kommissionen göra en undersökning, eller förbereda en text som hela parlamentet ska ta ställning till.
ACTA är ett internationellt avtal om åtgärder mot varumärkesförfalskning och upphovsrättsintrång på nätet. 30 länder har redan undertecknat avtalet. För att det ska träda i kraft krävs Europaparlamentets godkännande. Under de kommande månaderna ska EU-ledamöterna ta ställning till om avtalet ska godkännas eller ej. Här hittar du information om ACTA, Europaparlamentets roll och hur du kan följa beslutsprocessen.
Det första programmet för radiospektrumpolitik godkändes på onsdagen, 15 februari, av EU-ledamöterna. Programmet ska göra EU globalt ledande och innebär att EU:s medlemsstater måste öppna upp fler frekvenser för mobilt bredband senast 2013. Mer spektrum måste frigöras för att möta konsumenternas snabbt ökande efterfrågan på trådlöst internet.
EU:s målsättning är att år 2020 ska 20 procent av energikonsumtionen komma från källor som förnyas. Men för att genomföra målet krävs det att existerande energinät förändras och utökas. Utskottsledamöter diskuterade den 6 februari en studie om det europeiska förnybara energinätverket.