Direktlänk till huvudmenyn (tryck på returtangenten)
Gå till innehållet på sidan (tryck på "Välkommen")
Direktlänk till lista över andra webbplatser (tryck på returtangenten)

Plenarsammanträde i Strasbourg: 14-17 juni

Parlamentet lägger fram tydligare och mer konsekventa regler för märkning av mat

  • Omröstning om regler för märkning av mat
  • Information om näringsinnehåll och rekommenderat dagligt intag
 

Supersize EU

Märkning på livsmedel måste informera om näringsinnehåll och rekommenderade dagligt intag, tycker parlamentets ledamöter som på onsdagen röstade igenom sin syn på EU:s nya livsmedelsregler. Däremot röstade de nej till ett förslag som skulle införa märkning i form av trafikljus-symboler som med grönt, gult eller rött ljus sak visa bearbetade varors innehåll av salt, socker och fett.


Efter en lång och livlig debatt, röstade ledamöterna för att ge konsument större möjligheter att träffa sunda, välinformerade val, medan den administrativa och ekonomiska bördan på företagen ska minskas.


- Överlag är jag nöjd med dagens viktiga omröstning om tydligare regler för livsmedelsinformation. Personligen är jag glad över att ledamöterna inte stödde trafikljusmärkningen, men jag känner också att vi kan fortsätta förbättra det ny liggande förslaget för att kunna informera konsumenterna bättre, sa den tyska kristdemokraten Renate Sommer, parlamentets huvudansvariga för frågan, efter omröstningen.


Obligatorisk näringsmärkning

Ledamöterna stödde kommissionens förslag att livsmedelsförpackningar ska informera om innehållet av fett, mättat fett, socker och salt - liksom energiinnehållet. utöver det bör det finnas rekommenderade dagliga intag De vill också att protein-, fiber och transfettinnehållet ska skrivas ut någonstans på förpackningen.


Rött ljus för trafikljus

Enkel eller alltför förenklad? En klar majoritet av ledamöterna röstade emot ett förslag om att införa trafikljusmärkning, ett förslag som kom från de politiska grupperna S&D, Gröna/EFA och GUE/NGL. Enligt förslaget skulle vissa bearbetade livsmedel märkas med röda, gula eller gröna trafikljus för att informera om höga, medelhöga eller låga nivåer av salt, socker och fett. Ledamöterna motsatte sig också att sådana system införs på nationell nivå.


Nya krav på ursprungsmärkning

I dagsläget finns krav på märkning av ursprungsland för vissa matvaror, som exempelvis vissa köttprodukter, honung och olivolja. Nu ville ledamöterna att detta krav även ska gälla för alla sorters kött och fågel-produkter, mejerivaror samt färsk frukt och färska grönsaker och andra livsmedel som bara innehåller en ingrediens. Ursprungsland bör också märkas ut för kött och fisk när det är ingredienser i bearbetad mat, säger ledamöterna men kräver först en konsekvensanalys för att se vad sådana märkningskrav skulle innebära. När det gäller köttet bör det finnas information om var djuret föddes, var det föddes upp och var det slaktades. Om djuren slaktats utan bedövning (bedövning i syfte att tillhandahålla livsmedel för vissa religiösa grupper) ska det också märkas ut på produkten.


Näringsprofiler

Ledamöterna röstade nej till miljöutskottets rekommendation att ta bort näringsprofiler från EU:s nuvarande regler för närings- och hälsopåståenden. Kritikerna säger att dessa påståenden säger att de är ovetenskapliga, medan andra tycker att näringsprofiler är nödvändig för att man ska kunna bedöma hälsopåståenden.


Undantag för alkohol och icke färdigförpackade varor

Ledamöterna vill att mat som inte är färdigförpackad, som exempelvis kött man köper hos en slaktare, ska undantas från kraven på näringsmärkning. Även väldigt små företag som tillverkar matvaror under hantverksaktiga förhållanden bör undantas. En majoritet av ledamöterna stödde även att undanta alkoholhaltiga drycker, men de krävde tydlig märkning av färdigblandade alkoholhaltiga rinkar eller alkoläsk och att dessa ska placeras separat från läskedrycker i försäljningsställena.


Vad händer nu?

Parlamentet antog resolutionen med 559 ja-röster mot 54 nej-röster och 32 nedlagda röster. Men troligtvis kommer parlamentet och ministerrådet inte nå någon snabb överenskommelse utan ärendet lär komma tillbaka till parlamentet för en andra behandling. När de två institutionerna väl har enats och antagit en lagtext kommer livsmedelsindustrin ha tre år på sig att införa reglerna. Mindre aktörer, med färre an 100 anställda och en årsomsättning på mindre än 5 miljoner euro, får i stället fem år på sig.


Föredragande: Renate SOMMER (EPP, DE)

Debatt: Tisdag 15 juni 2010

Omröstning: Onsdag 16 juni 2010

Beslutsförfarande: Ordinarie lagstiftningsförfarande (1:a behandlingen)