Europaparlamentet godkänner EU:s budgetram för 2014-2020 

Pressmeddelande 
 
 

Dela den här sidan: 

Sysselsättning, småföretag, forskning och utbildning är i centrum för investeringarna inom EU:s nästa budgetram. © BELGA/EASYFOTOS/CHROMORANGE/K.NI  

Efter månader av invecklade förhandlingar gav parlamentet på tisdagen klartecken till EU:s budgetram för de kommande sju åren. Alla villkor som parlamentet ställda i en särskild resolution i juli, vilken var resultatet av en överenskommelse på högsta nivå mellan parlamentet, det irländska ordförandeskapet och EU-kommissionen, har nu uppfyllts. Budgetramen för 2014-2020 blir 960 miljarder euro i åtaganden och 908 miljarder euro i betalningar (2011 års priser).

Brist på kontanter åtgärdad


För det första ville parlamentet att få bukt med det återkommande problemet att EU-kommissionen saknar pengar för att betala EU:s räkningar för de utgifter man enats om. Denna brist på pengar (betalningar) har under de senaste åren gjort det nästan omöjligt för kommissionen att följa de lagar och finansiella åtaganden den är skyldig att göra. För parlamentet var det viktigt att nästa budgetperiod inte startar med röda siffror. EU-ländernas finansministrar gick därför med på att öka årets budget med 3,9 miljarder euro.


Rättsliga grunder för EU-program klara


För det andra betonade att alla EU-program ska beslutas med medbeslutande mellan EU-ländernas ministerråd och parlamentet. Detta har nu hänt och som ett resultat av det antas flera fleråriga program under denna vecka.


Högnivågrupp om egna medel


För det tredje insisterade parlamentet på att man ska inrätta en högnivågrupp som arbetar med "egna medel". Gruppen ska utreda möjliga reformer av EU:s inkomstkällor och syfta till att dagens system, som vimlar av undantag, rabatter och olika sorters inkomstkällor och är beroende av nationella budgetar, har blivit helt obegripligt. EU-länderna gick med på att starta en sådan arbetsgrupp och den ska börja sitt arbete inom kort.


Använda varenda euro på bästa sätt


Redan i delöverenskommelsen i juni 2013 fick parlamentet igenom sina viktigaste förhandlingskrav. De var bland annat nästintill full flexibilitet för att kunna flytta oanvända pengar (betalningar) mellan olika år och stor flexibilitet när det gäller att flytta åtaganden både mellan år och mellan olika sorters utgiftsposter. Denna flexibilitet behövs för att se till att varje euro i EU:s budget används där den behövs bäst, vilket är särskilt viktigt nu när de årliga budgeterna kommer att bli lägre.


Halvtidsöversyn


En annan seger för parlamentet var att få in en översynsklausul som innebär att EU-kommissionen år 2016 ska presentera en granskning av hur EU:s fleråriga budgetram fungerar, och i denna översyn ta hänsyn till den ekonomiska situationen då. I översynen ska man särskilt titta på om man i framtiden kan samordna budgetramens längd, i dagsläget sju år, med EU-institutionernas femåriga politiska cykler. Översynen ska kombineras med ett rättsligt förslag på omarbetning av budgetramen.


EU-ländernas ministerråd väntas anta budgetramen (som en "A-punkt") under rådsmötet för konkurrensfrågor den 2 december.


Budgetramen antogs med 537 ja-röter mot 126 nej-röster och 19 nedlagda röster.


Det interinstitutionella avtalet som hör till antogs med 557 ja-röster, 118 nej-röster och 11 nedlagda röster.