Dela den här sidan: 

Upp till hälften av all ätbar och hälsosam mat slösas bort i hushållen, på snabbköpen, restaurangerna och längs livsmedelskedjan varje år i EU, samtidigt som 79 miljoner EU-medborgare lever under fattigdomsgränsen och 16 miljoner är beroende av livsmedelsbistånd från välgörenhetsorganisationer.

Europaparlamentet krävde i resolutionen som antogs på torsdagen att brådskande åtgärder sätts in för att halvera matsvinnet till 2025 och att tillgången till mat förbättras för behövande EU-medborgare.


Eftersom mat slösas bort längs hela kedjan - av producenter, fabriker, återförsäljare, storkök och konsumenter - kräver ledamöterna en samordnad strategi, som kombinerar nationella och EU-omfattande åtgärder för att förbättra effektiviteten i livsmedelsförsörjningen och i konsumtionskedjorna,  sektor för sektor. Matsvinnet måste hanteras som ett brådskande ärende, menar ledamöterna. Om ingenting görs kommer matsvinnet att växa med 40 procent fram till 2020, enligt en studie som publicerats av EU-kommissionen.


"Matsvinnet har blivit en stor företeelse i EU, men det har hittills aldrig fått tillräckligt med uppmärksamhet. Den här rapporten är ett kvalitativt steg framåt och frågan är nu uppe hos EU-kommissionen. Vi förväntar oss inget mindre än en övertygande EU-strategi som kommer att hjälpa alla 27 medlemsländer att systematiskt ta itu med frågan", sa föredragande ledamot Salvatore Caronna (S&D, IT), före omröstningen.


Bättre utbildning ska reducera matsvinnet


För att kraftigt minska matsvinnet till år 2025, bör nya informationskampanjer köras både på EU-nivå och på nationell nivå, för att informera allmänheten hur man kan undvika slöseri med mat, enligt resolutionen. Medlemsstaterna bör införa kurser i skolorna som förklarar hur man förvarar, tillagar och kastar mat - och även utbyta erfarenheter sinsemellan för att nå målet. För att främja idén om ett hållbart användande av mat, vill EU-parlamentarikerna att år 2014 utses till det " Europeiska året mot livsmedelsslöseri".


Korrekt märkning och förpackning


För att undvika situationer där återförsäljare säljer mat vars bäst före-datum håller på att passera, och därmed öka risken för matsvinn, skulle dubbel datummärkning kunna införas för att visa sista dagen som mat kan säljas (bäst före-datum) och sista dagen som maten kan ätan (sista förbrukningsdag), skriver man i resolutionen.


Resolutionen tillägger att EU-kommissionen och medlemsländerna först och främst måste förstå skillnaden mellan etiketterna som för närvarande används inom EU, såsom kvalitets- och säkerhetsmärkningen "bäst före".


För att konsumenterna ska kunna köpa just den mängd mat de behöver, bör livsmedelsförpackningar som är utformade för att bevara maten på ett bra sätt erbjudas i olika storlekar. Livsmedel nära sitt utgångsdatum eller som fått sig en törn bör säljas till rabatterade priser, för att göra dem mer tillgängliga för människor i nöd, enligt ledamöterna.


Myndigheterna bör gynna ansvarstagande storkök


Regler för offentlig upphandling för cateringfirmor och storkök bör uppdateras för att säkerställa att de firmor som använder lokala råvaror och ger bort överbliven mat till behövande medborgare istället för att slänga den, gynnas så mycket som möjligt.


Stödåtgärder på EU-nivå, så som att dela ut mat till mindre gynnade medborgare eller att uppmuntra konsumtion av frukt och mjölk i skolorna, bör omformuleras så att även åtgärder för att reducera matsvinnet ingår, tillägger resolutionen.


Ledamöterna välkomnade också befintliga initiativ i vissa medlemsländer att ta vara på mat som inte längre går att sälja och erbjuda den till behövande medborgare, och uppmuntrade återförsäljarna att delta i sådana program.


Matsvinnet i siffror:


Aktuellt matsvinn i EU:s 27 medlemsländer: 89 miljoner ton per år (dvs 179 kg per person)


Matsvinnsprognos för 2020 (om inga åtgärder vidtas): 126 miljoner ton (dvs en ökning med 40%)


- Hushåll: 42% (60% av matsvinnet i hushållen kan undvikas)

- Tillverkare: 39%

- Återförsäljare: 5%

- Restaurangbranschen: 14%