Dela den här sidan: 

Kring 130 personer besökte klimatseminariet i Europahuset i Stockholm den 9 oktober. Foto: Johanna Madsen. 

Inför FN-klimatmötet i Paris i december får Sverige och EU föregå med gott exempel på hur utsläppen av växthusgaser kan minskas. Det var ett av ämnena som diskuterades på klimatseminariet som Europaparlamentets informationskontor ordnade i Europahuset i Stockholm den 9 oktober.

Mattias Goldmann, vd för den gröna liberala tankesmedjan Fores, lyfte upp Sveriges och andra EU-länders roll som föregångsland i klimatfrågor när han räknade upp sina förväntningar inför toppmötet.


– Det är väldigt viktigt att alla [länder] är med. Allra viktigast är att en del länder positionerar sig som föregångsländer, sade Goldmann.


Tongångarna inför klimatkonferensen i Paris (COP21) har varit mer positiva än inför tidigare års klimatmöten, som delvis har betecknats som misslyckanden. Målet är nu att för första gången få till stånd ett rättsligt bindande klimatavtal mellan världens länder.


På det sättet vill man komma närmare det så kallade tvågradersmålet, att begränsa den globala uppvärmningen till mindre än två grader jämfört med den förindustriella nivån.


Enligt Maria Sunér-Fleming, ansvarig för energi och klimatpolitik på Svenskt Näringsliv, är engagemanget stort också inom näringslivet.


– Det finns många olika drivkrafter. Många företag påverkas också, och de är också en del av lösningen, sade Sunér-Fleming.


Sverige och många andra EU-länder har i enlighet med Kyotoprotokollet redan lyckats minska på sina utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990. År 2013 släppte Sverige enligt Naturvårdsverket ut totalt 55,8 miljoner ton växthusgaser, vilket är 22 procent mindre än år 1990. De preliminära siffrorna för 2014 visar på en ytterligare nedgång med drygt 3 procent.


Meteorologen Martin Hedberg agerade moderator och påminde om att Sverige har bättre förutsättningar än många andra länder att minska på sina utsläpp. Dels finns de ekonomiska resurserna, dels är förnybara energiformer som vattenkraft allmänt tillgängliga. Vattenkraften utgör till exempel kring 40 procent av elproduktionen i landet.


Av de tre Europaparlamentarikerna som deltog i seminariet nämnde Christofer Fjellner (M, EPP) dimensionerna i de globala koldioxidutsläppen: Kina stod år 2013 för närmare 30 procent av växthusgasutsläppen, USA för 15 procent och EU för 11 procent. Räknat i per capita var USA:s utsläpp kring dubbelt så stora som Kinas respektive EU:s.


– Hur blir vi föredömet som får dem att tänka om? Det är utmaningen, hur vi ska få Kina och de stora utsläpparna att tänka om, sade Fjellner.


De andra två parlamentsledamöterna som deltog var Linnéa Engström (MP, De gröna/EFA) och Fredrick Federley (C, ALDE). Linnéa Engström sade att känslan inför klimattoppmötet är positiv, men att det saknas ett helhetstänk om hur klimatförändringen också förstärker kriserna i Europas närområden, som inbördeskriget i Syrien. Hon efterlyste ett större fokus på mänskliga rättigheter och fattigdomsfrågan i samband med klimatförhandlingarna.


– Vi har väldigt mycket orättvisa i världen och en stor oro. När jag talar med mina kolleger [i Europaparlamentet] är det många som är oroade över den ekonomiska situationen, sade Engström.


Fredrick Federley sade att ett potentiellt klimatavtal inte kommer att lösa klimatfrågan, men att det nu gäller att hitta en balanserad utgångspunkt inför kommande avtal.


Seminariet avslutades med ett anförande av miljö- och klimatminister Åsa Romson (MP). Även hon nämnde Sveriges roll i att få spridning för olika sätt att minska på utsläppen.


– Vi är ett politiskt sett väldigt viktigt land i att bygga broar mellan rika och fattiga. Våra relationer till Brasilien, Sydafrika, Indien och Kina är oerhört viktiga, sade Romson.


Text: Daniel Donner, praktikant på Europaparlamentets informationskontor i Sverige.