Dela den här sidan: 

En "stark kompromiss" för att säkra en hög nivå av dataskydd i hela EU antogs på tisdagskvällen av parlamentets och ministerrådets förhandlare under deras sista förhandlingsmöte. Nu väntar formellt godkännande av EU-ländernas ministerråd och parlamentet. På torsdag morgon röstar parlamentets medborgarrättsutskott om de två föreslagna lagarna i paketet: en förordning och ett direktiv.

Den föreslagna förordningen syftar till att ge privatpersoner bättre kontroll över sina datauppgifter, samtidigt som den skapar klarhet och rättslig säkerhet för företag, för att främja konkurrens på den digitala marknaden.


– Dagens förhandlingar är grunden för ett slutgiltigt avtal, sa parlamentets huvudförhandlare, tyske Jan Philipp Albrecht (gröna gruppen). – I framtiden kan företag som bryter mot EU:s dataskyddsregler få böta upp till fyra procent av sin årliga omsättning - särskilt för globala internetföretag kan det här bli miljarder. Företag blir också skyldiga att utse personuppgiftsombud om de hanterar känsliga data i stor skala eller samlar in information från många kunder.


– Förordningen ger tillbaka kontrollen över persondata till de personer som uppgifterna rör. Företagen kommer inte att få sprida information som de har fått för ett visst ändamål utan att berörda personer ger sitt tillstånd. Konsumenterna måste ge sitt uttryckliga tillstånd för att deras data ska behandlas. Tyvärr kunde EU-länderna inte gå med på att inrätta en 13-årsgräns för föräldrars tillstånd vid användning av sociala medier som Facebook eller Instagram. I stället får de enskilda länderna fastställa egna gränser mellan 13 och 16 år, fortsatte han.


Dataskyddsstandarder för polissamarbete över gränserna

Det föreslagna direktivet om överföring av data för polis- eller rättssamarbete ska garantera enskildas rättigheter och friheter samtidigt som nationella brottsbekämpande myndigheter i EU kan utbyta information snabbare och mer effektivt.


– Det är av största vikt, särskilt efter Parisattackerna, att förbättra polissamarbetet och utbyte av brottsbekämpningsuppgifter, sa den estniska socialdemokraten Marju Lauristin som lett arbetet med direktivet. – Jag är säker på att den här lagen kommer att innebära rätt balans mellan att skydda medborgares grundläggande rättigheter och göra polissamarbetet mer effektivt i unionen.


Direktivet blir ett första instrument för att harmonisera 28 olika brottsbekämpningssystem när det gäller datautbyte - också inom samma land. Samtidigt ska den förtydliga hur polismyndigheter samarbetar och ge medborgare större säkerhet inför lagen. EU-länderna är fria att sätta upp högra dataskyddsstandarder än de som finns med i kompromissen.


Nästa steg

På torsdag kl 9:30 tar Europaparlamentets medborgarrättsutskott ställning till kompromissen.