Parlamentet vill stärka EU:s yttre gränser

Pressmeddelande

06-07-2016 - 13:22

Dela den här sidan:

Frontex at work during a rapid intervention rescue operation @European Union 2016 - Frontex

Lagpaketet med en ny europeisk gräns- och kustbevakning, som ska bestå av EU:s tidigare gränsbyrå Frontex och de nationella gränsbevakningsmyndigheterna tillsammans, klubbades av parlamentet på onsdagen. Tanken är att de nationella myndigheterna fortfarande ska ansvara för hanteringen av de egna gränserna på daglig basis, men att de under för hårt tryck kan begära hjälp från den nya EU-gränsbyrån. Den ska då snabbt bistå med fler gränsvakter.

– Den nya europeiska gräns- och kustbevakningen säkerställer att EU:s yttre gränser kan hanteras på ett bättre och säkrare sätt. Den kommer varken att lösa alla utmaningar med flyktingkrisen som EU står inför eller helt återupprätta förtroendet inom Schengenområdet, men den är ett väldigt välbehövligt första steg i rätt riktning, sa parlamentets föredragande Artis Pabriks (EPP, LV).

Lagpaketet antogs med 483 ja-röster, 181 nej-röster och 48 nedlagda röster.

Snabba gränsinsatser vid krissituationer

I de fall då ett EU-lands yttre gränser utsätts för hårt tryck, som till exempel i samband med oproportionerliga flyktingströmmar eller omfattande gränsöverskridande organiserad brottslighet, ska snabba gränsinsatsenheter kunna sättas in på begäran av antingen ett EU-land eller EU-länderna tillsammans i ministerrådet.

Den nya europeiska gränsbevakningen har efter en begäran från ett EU-land fem dagar på sig att bistå med all nödvändig personal och teknisk utrustning. Innan dess ska både gränsbevakningen och det aktuella EU-landet också ha enats om en operativ plan.
I de fall då ett EU-land inte vidtar de åtgärder som föreslås av den nya gränsbevakningen, eller om ökade flyktingströmmar skulle innebära ett hot mot Schengenområdet, kan EU-kommissionen besluta om att ändå agera tillsammans med EU-ländernas ministrar i rådet. Rådet ska därefter avgöra behovet av att sätta in mer gränspersonal. Den operativa planen skulle sedan det berörda EU-landet och den nya gränsbevakningen behöva enas om innan ny personal kan sättas in.
Om ett EU-land protesterar mot rådets beslut att erbjuda hjälp har andra EU-länder möjlighet att tillfälligt återinföra inre gränskontroller.

Återvändandeinsatser

Den nya gränsbevakningen får också större befogenheter när det gäller att återsända flyktingar till deras hemländer, men bara om de verkställande besluten redan har fattats av de nationella myndigheterna och att de inkluderar ytterligare skydd av grundläggande rättigheter. Gränsbevakningen deltar dock inte i återvändanden som enbart berör tredjeländer.

Gränsvakter och teknisk utrustning

Den nya gränsbevakningen har inte några egna anställda, enligt lagpaketet, utan ska i stället kunna begära in tillfällig personal på upp till 1500 gränsvakter som EU-länderna bidrar med.

Parlamentet vill att gränsvaktsenheterna till förfogande för reserven för snabba insatser ska ha tillgång till all nödvändig utrustning, och att allt material ska finnas på plats senast tio dagar efter att den operativa planen godkänts.

Ansvarsskyldighet och information

Den nya gränsbevakningen har ansvarsskyldighet gentemot Europaparlamentet och rådet. Parlamentet ska också hållas regelbundet uppdaterat och ledamöterna förses med all nödvändig information.

Samarbete med andra organ

Mandaten för Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA) och Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) anpassas också till den nya europeiska gränsbevakningen, så att de tre EU-organen kan koordinera sina operationer till sjöss och utbyta information.

Nästa steg

Det nya lagpaketet måste fortfarande formellt godkännas av rådet. Det är därefter tänkt att träda i kraft senare i höst.