Dela den här sidan: 

Nya regler för att tillåta EU-länderna att snabbare och enklare återinföra viseringskrav för tredjelandsmedborgare i samband oväntade eller oproportionerliga migrationsströmmar antogs av parlamentet på torsdagen.

– Vi har lyckats skapa ett mer flexibelt verktyg, samtidigt som vi bibehåller vår respekt för de mänskliga rättigheterna och Europaparlamentets nyckelroll i detta sammanhang. Jag är övertygad om att rådet efter godkännandet av den nya nödbromsen kommer att samarbeta fullt ut med att upphäva viseringskraven för georgiska och ukrainska medborgare, givet att de båda länderna uppfyller de nödvändiga kriterierna sedan en tid tillbaka, sa parlamentets föredragande Agustín Díaz de Mera (EPP, ES).


Texten antogs med 485 ja-röster, 132 nej-röster och 21 nedlagda röster.


Enligt de nya reglerna kan tredjeländers avtal med EU om undantag från viseringskrav komma att upphöra, vilket innebär att deras medborgare då blir skyldiga att ansöka om visering för att resa in i unionen. Det kan till exempel bli aktuellt i samband med:


  • att ett stort antal tredjelandsmedborgare från ett särskilt land nekas inträde eller vistas irreguljärt på EU:s territorium,

  • en markant ökning av ogrundade asylansökningar,

  • ett minskat samarbete gällande återtaganden (återsändande av migranter), eller

  • en ökad hotbild mot den allmänna ordningen eller interna säkerheten som kan kopplas till medborgare från ett visst tredjeland.

Upphäva viseringsundantaget


Både EU-länderna och EU-kommissionen kommer att kunna aktivera den nya nödbromsen. Samtidigt måste beslut om att tillfälligt införa viseringskrav baseras på relevant och objektiv information.


Εfter en underrättelse från det berörda EU-landet (eller en begäran från en enkel majoritet EU-länder), alternativt baserat på dess egen bedömning, har sedan EU-kommissionen en månad på sig att bestämma om att aktivera nödbromsen i nio månader. Detta beslut träder därefter i kraft automatiskt.


Under upphävningsperioden bör EU-kommissionen dock försöka, tillsammans med det berörda EU-landet, presentera en lösning på det problem som ledde till upphävandet, anser parlamentet.


EU-kommissionen kommer även att ansvara för att övervaka situationen i länder som har upphävt undantagen för viseringskrav, samt att minst en gång om året rapportera till parlamentet och rådet om den aktuella utvecklingen.


Förlängning av nödbromsen


Om en problematisk situation kvarstår måste EU-kommissionen presentera (minst två månader innan slutet på den angivna perioden på nio månader) ett förslag om att förlänga det tillfälliga inrättandet av viseringskrav i ytterligare 18 månader. Både parlamentet och EU-länderna kan dock invända mot detta beslut.


EU-kommissionen kan också när som helst presentera ett rättsligt förslag om att flytta ett tredjeland från listan med länder som för tillfället undantas från viseringskrav till listan med de länder vars medborgare måste ansöka om visering för att resa in i EU. Denna överflyttning måste dock godkännas av både parlamentet och rådet.


Revideringen av mekanismen för upphävande av undantag från viseringskravet, som finns inskriven i EU:s lagstiftning sedan 2013, är kopplad till förslagen om att bevilja fritt inresetillstånd till medborgare från Georgien (vilket rådet och parlamentet redan enats om), samt Kosovo och Ukraina.


Nästa steg


Detta utkast till förordning måste fortfarande godkännas av EU:s ministerråd. Reglerna kommer att träda i kraft 20 dagar efter att de har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning.


Mekanismen för upphävande av undantag från viseringskravet kommer inte att gälla i Storbritannien och på Irland.