Dela den här sidan: 

Om EU ska stärka sin förmåga att agera mer effektivt, återfå medborgarnas förtroende, och göra eurozonen mer motståndskraftig mot chocker utifrån så behöver Lissabonfördraget utnyttjas fullt ut. För att sedan gå längre behöver unionen också reformeras mer på djupet. Detta var huvudbudskapet i tre resolutioner som utforskar EU:s framtid som parlamentet antog på torsdagen.

Den första resolutionen, som utarbetats av Mercedes Bresso (S&D, IT) och Elmar Brok (EPP, DE), fokuserar på att utnyttja det existerande Lissabonfördragets potential fullt ut. Den föreslår bland annat:


  • att EU-ländernas ministerråd ska omvandlas till en renodlad andra kammare på EU-nivå, och att de olika rådskonstellationerna görs om till förberedande organ liknande parlamentets utskott,

  • att varje EU-land ska presentera minst tre olika kandidater, både män och kvinnor, till posten som ”dess” EU-kommissionär,

  • att rådet helt övergår till att rösta med kvalificerad majoritet på de områden som fördraget tillåter. Detta för att undvika att viktiga lagar blockeras och att snabba på lagstiftningsprocessen, samt

  • att ett permanent ministerråd för försvarsministrarna inrättas, som ska koordinera EU-ländernas försvarspolitik.

– EU behöver ingen populistisk revolution. Unionen behöver fred och möjlighet att anpassa sig till vår tids nödvändigheter, sa Mercedes Bresso.


– EU-medborgarna förväntar sig lösningar från EU, och de är arga för att inga svar levereras. Detta blir extra tydligt i en tid med stora utmaningar. Samtidigt finns det många problem som våra länder bara kan lösa tillsammans, och Lissabonfördraget innehåller outnyttjade möjligheter att göra saker bättre, sa Elmar Brok.


Resolutionen antogs med 329 ja-röster, 223 nej-röster och 83 nedlagda röster.

 

Ambitiös EU-reform

Den andra resolutionen, av Guy Verhofstadt (ALDE, BE), riktar in sig på att röra sig bortom det som det nuvarande fördraget tillåter, och föreslår en mängd reformer av Lissabonfördraget inom områdena ekonomisk styrning, utrikespolitik, grundläggande rättigheter och öppenhet. Bland annat att:


  • introducera en finansminister för EU, genom att kommissionen förses med kapacitet att formulera och genomföra en gemensam ekonomisk politik, som backas upp av en budgetkapacitet för euroområdet,

  • att Europaparlamentet bör ha ett enda säte,

  • att EU-kommissionskollegiet minskar kraftigt i storlek, och att antalet vicekommissionärer reduceras ner till två, samt

  • tror på tanken att EU-medborgarna i varje EU-land direkt ska kunna rösta på de europeiska politiska partiernas toppkandidater till posten som EU-kommissionens ordförande.

– Dessa betänkanden lägger grunden för vad ett mer perfekt EU borde handla om. Men nu när de är antagna återstår fortfarande frågan - hur kan man komma framåt? sa Guy Verhofstadt.


Resolutionen antogs med 283 ja-röster 269 nej-röster och 83 nedlagda röster.


Biffa till eurozonen

Den tredje resolutionen, av Reimer Böge (EPP, DE) and Pervenche Berès (S&D, FR), förslår att föra euroländernas ekonomier närmare varandra och att göra dem mer motståndskraftiga mot chocker utifrån. Några av förslagen är att:


  • inrätta en finanspolitisk kapacitet som ska inbegripa Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och en specifik budgetkapacitet för euroområdet, som finansieras av dess medlemmar som en del av EU:s budget,

  • skapa en europeisk monetär fond (som gradvis ska utvecklas ur ESM) med lämpliga befogenheter för in- och utlåning och ett tydligt fastställt mandat, i syfte att absorbera asymmetriska och symmetriska chocker,

  • en konvergenskod: fem år att leva upp till konvergenskriterierna om skatter, arbetsmarknader, investeringar, produktivitet och social sammanhållning, samt

  • styrning: en större roll för Europaparlamentet och de nationella parlamenteten, förena posten som Eurogruppens ordförande med den som EU-kommissionär med ansvar för ekonomiska frågor, samt en finansminister och statskassa inom EU-kommissionen.

– Att stabilisera eurozonen ligger i hela unionens intresse. Våra förslag kommer nu att utgöra grunden för vidare förhandlingar med de andra europeiska institutionerna, sa Reimer Böge.


– Sextio år efter att Romfördraget skrevs under behöver EU:s grundares andar väckas till liv igen. Att skapa en budget för euroområdet skulle vara ett stort steg för att nå detta mål, då vi lever i en tid när eurons integritet behöver försvaras, sa Pervenche Berès.


Resolutionen antogs med 304 ja-röster 255 nej-röster och 68 nedlagda röster.


Alla dessa förslag är tänkta att klargöra Europaparlamentets samlade syn på EU:s framtid, inför sextioårsfirandet av Romfördraget i Mars 2017.