EU:s långtidsbudget: finansieringsprioriteringarna för EU:s budget efter 2020  

Pressmeddelande 
Plenarsammanträde 
BUDG 
 
 

Dela den här sidan: 

På onsdagen slog kammaren fast sin position om EU:s nästa långtidsbudget, inklusive om en tydlig fördelning av de belopp som ska föreslås för varje EU-program.

Europaparlamentet understryker att det är “enat och redo” inför förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget (MFF) för 2021-2027 med EU-ländernas ministrar och beklagar att EU-länderna inte gjort några ”betydande framsteg” för att komma fram till en gemensam position.

Parlamentet anser att nivån för den fleråriga budgetramen som kommissionen har föreslagit ”inte kommer att göra det möjligt för unionen att infria sina politiska åtaganden eller hantera viktiga kommande utmaningar”. Därför ställer ledamöterna bland annat följande krav (listan är inte uttömmande):

  • Ökning av budgeten för forskningsprogrammet Horisont Europa till 120 miljarder euro i 2018 års priser (Kommissionen: 83,5 miljarder euro),
  • Främja Investeringsplanen för Europa (”Juncker-planen”),
  • Ökning av finansieringsnivån för transportinfrastruktur och små och medelstora företag,
  • Bibehållen finansiering av sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken,
  • Fördubblade resurser för att hantera ungdomsarbetslösheten och tredubbling av medel för Erasmus+,
  • Att minst 25 procent av EU:s utgifter ska bidra till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen, och ett årligt utgiftsmål på 30 procent så snart som möjligt och senast 2027.

Ett nytt och enklare system

När det gäller översyn av EU:s inkomster ”egna medel” säger ledamöterna att det befintliga systemet är ”mycket komplicerat, orättvist, icke-transparent och totalt obegripligt för EU-medborgarna”.

Ett nytt enklare system bör innebära att BNI-baserade direkta bidrag från EU-länderna minskas och se till att den nya långtidsbudgeten ger EU tillräckliga medel. Parlamentet ställer sig bakom ett avskaffande av alla rabatter och andra korrigeringsmekanismer.

Ledamöterna vill att nya medel introduceras, exempelvis baserade på en skatteandel från företag (vilket skulle omfatta stora företag inom den digitala sektorn), på utsläppshandel och plaståtervinning.

Utgifts- och inkomstsidan i nästa fleråriga budgetram måste behandlas som ett enda paket säger Europaparlamentet och påpekar att alla delar av paketet, inklusive beloppen, ska omfattas av förhandlingar tills en slutlig överenskommelse har nåtts.

Texten antogs med 429 röster för, 207 röster emot och 40 nedlagda röster.

Nästa steg

Europaparlamentet har varit redo att börja förhandla om den nya budgeten sedan i mars 2018. Överläggningarna med EU-ländernas regeringar i rådet kan inledas så fort som EU:s finansministrar har antagit sin gemensamma position. EU:s långtidsbudget kräver Europaparlamentets godkännande för att kunna träda i kraft.

Parlamentet förväntar sig ”att en bra överenskommelse nås före EU-valet 2019 för att undvika att det uppstår allvarliga bakslag för lanseringen av de nya programmen på grund av det sena antagandet av budgetramen.”

Bakgrund

Mer än 94 procent av EU-budgeten går till allmänheten, regioner, städer, lantbrukare och företag. EU:s administrativa kostnader motsvarar omkring sex procent av totalen.

Kontakter: 

 

Mer information 

 

Information om redaktionellt innehåll 

Ref.:  20181106IPR18317