Dela den här sidan: 

©AP Images/European Union-EP 

Detta dokument ger svar på en del av de mer regelbundna frågor som rör direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden.

Den av Europaparlamentet antagna texten om det nya upphovsrättsdirektivet finns här.

Vad handlar direktivet om upphovsrätt om?

Syftet med det föreslagna direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden är att se till att den kreativa sektorn (till exempel musiker eller skådespelare), nyhetsutgivare och journalister kan dra nytta av onlinevärlden och internet på samma sätt som av världen utanför nätet. På grund av föråldrade upphovsrättsliga regler är det för närvarande onlineplattformar och nyhetssamlare som tar hand om alla belöningar, medan konstnärer, nyhetsutgivare och journalister ser sina verk cirkulera fritt och får i bästa fall mycket liten ersättning för det. Detta gör det ytterst svårt för konstnärer och folk i mediebranschen att tjäna ett anständigt uppehälle.

Det är viktigt att betona att förslaget till direktiv inte skapar några nya rättigheter för upphovsmän och journalister. Det garanterar bara att deras befintliga rättigheter genomdrivs på ett bättre sätt. Förslaget skapar inte heller nya skyldigheter för onlineplattformar eller nyhetssamlare. Det garanterar bara att de befintliga skyldigheterna respekteras på ett bättre sätt. Det som för närvarande är lagligt och tillåtet att dela kommer att förbli lagligt och tillåtet att dela.

Kort sagt:

  • Förslaget till direktiv syftar till att ålägga de största internetplattformarna och nyhetssamlarna (som YouTube och Google News) att betala skapare av innehåll (konstnärer/musiker/skådespelare och nyhetshus samt deras journalister) det som de verkligen är dem skyldiga.
  • Inga nya rättigheter eller skyldigheter håller på att införas. Det som för närvarande är lagligt och tillåtet att dela kommer att förbli lagligt och tillåtet att dela.

Hur kommer direktivet att påverka vanliga användare?

Förslaget till direktiv riktar sig inte till vanliga användare.

Tvärtom kommer förslaget att påverka stora onlineplattformar och nyhetssamlare som Google, YouTube, Google News eller Facebook, vilket gör det nödvändigt för dem att på ett skäligt sätt ersätta konstnärer och journalister vars verk de slår mynt av.

Stora onlineplattformar och nyhetssamlare kommer att ha mer anledning än för närvarande att ingå avtal om skälig ersättning (licensiering) med konstnärer och mediehus som på förhand skulle ha identifierat sig som ägare av ett verk. En plattform kommer dessutom att uppmuntras ingå sådana avtal eftersom den skulle vara direkt ansvarig om avtal saknas och plattformen hyser ett verk med en obetald licensavgift. Den nuvarande lagstiftningen ger plattformar större utrymme att frita sig från detta ansvar.

Förhoppningen är att förslaget till direktiv kommer att driva på onlineplattformarna att slutligen införa en politik som ger skälig ersättning till alla dem vars verk de tjänar pengar på.

Kommer direktivet att påverka friheten på internet eller leda till internetcensur?

Friheten på internet, liksom i den verkliga världen, kommer att finnas kvar så länge som utövandet av den inte begränsar andras rättigheter eller är olagligt. Detta innebär att användarna fortsättningsvis kommer att kunna ladda upp innehåll till internetplattformar och att plattformarna kan hysa sådana uppladdningar så länge som de respekterar upphovsmännens rätt till skälig ersättning. För närvarande ersätter internetplattformar upphovsmän på frivilliga grunder och endast i mycket begränsad omfattning, eftersom de inte har något ansvar för det innehåll som de hyser och därmed har liten, eller ingen, anledning att ingå avtal med rättsinnehavarna.

Direktivet kommer inte att medföra censur. Genom att det juridiska ansvaret utvidgas kommer direktivet att öka trycket på internetplattformarna att sluta avtal om skälig ersättning med upphovsmännen till verk som plattformarna tjänar pengar på. Detta är inte censur.

Skapar direktivet automatiska filter på onlineplattformar?

Nej.

I direktivet fastställs ett mål - en onlineplattform får inte tjäna pengar på material som människor skapat utan att ge dem ersättning. Därför är en plattform juridiskt ansvarig om det på dess webbplats finns innehåll som den inte har betalat upphovsmannen skälig ersättning för. Detta innebär att de personer vars verk utnyttjas olagligt kan väcka talan mot plattformen.

I direktivet anges däremot inte vilka verktyg, mänskliga resurser eller infrastrukturer som kan behövas för att förhindra att det på sajten förekommer material för vilket ingen ersättning har betalats. Därför finns det inget krav på att ladda upp filter.

Om stora plattformar däremot inte tar fram några innovativa lösningar kan de i slutändan dock komma att välja filter. De stora företagen använder faktiskt redan sådana filter, och kritiken att de ibland filtrerar bort legitimt innehåll kan av och till vara berättigad. Kritiken bör ändå riktas mot de plattformar som utformar och tillämpar filtren, inte mot den lagstiftare som ställer upp ett mål, nämligen att företag måste betala för material som de utnyttjar för att göra en vinst. Ett mål som i den verkliga världen inte bestrids utan genomdrivs.

Slutligen innehåller det överenskomna direktivet till och med bestämmelser för att säkerställa att användaren kan överklaga felaktigt avlägsnande av uppladdat innehåll. Detta sker genom prövningssystem som gör det möjligt att klaga och snabbt vidta åtgärder.

Inverkar detta direktiv negativt på memes eller gif:ar?

Snarare tvärtom.

I det överenskomna direktivet finns det särskilda bestämmelser som förpliktar EU-länderna att skydda fri uppladdning och delning av verk när det gäller citat, kritik, recensioner, karikatyrer, parodier och pastischer. Detta säkerställer naturligtvis att memes och gif:ar är tillgängliga även i fortsättningen. Bestämmelserna garanterar faktiskt att de blir ännu säkrare än tidigare, eftersom sådana verk tidigare skyddades genom olika nationella lagar, vilket ledde till skillnader mellan EU-länderna.

Kommer det fortfarande att vara möjligt att se korta utdrag (”snippets”) när man läser eller delar artiklar via nyhetssamlare?

Ja.

Avtalet ger pressutgivare rätt att begära licensavtal från nyhetssamlare för användning av deras artiklar. Nyhetssamlare kommer dock att kunna fortsätta visa snippets utan krav på godkännande från pressutgivare. Detta är möjligt förutsatt att snippet är ett ”mycket kort utdrag” eller ”enskilda ord” och att nyhetssamlaren inte anses missbruka denna möjlighet.

Detta direktiv kommer att innebära slutet för nystartade plattformar...

Nej.

Avtalet erbjuder ett särskilt skydd för nystartade plattformar. Plattformar som är yngre än tre år, har en årsomsättning på mindre än 10 miljoner euro och i snitt under fem miljoner unika besökare per månad, kommer att omfattas av betydligt mindre stränga skyldigheter än de stora, etablerade plattformarna.

Det finns påståenden om att artikel 13 kan leda till att verk tas bort när rättsinnehavaren är okänd. Hitlåten Despacito nämndes som ett exempel på detta...

Syftet med utkastet till artikel 13 är att ge konstnärer en starkare ställning att göra anspråk på sina rättigheter till rimlig ersättning när deras verk används och distribueras online av andra. Konstnärer har i regel meddelat plattformar som YouTube att ett visst verk är deras. Om verk för vilka rättsinnehavaren är okänd laddas upp på en plattform kommer plattformen därför sannolikt inte att ställas till svars.

Det har hävdats att direktivet kommer att ha en mycket negativ inverkan på hundratusentals människors inkomst...

Sannolikt blir det precis tvärtom.

Direktivet ska bidra till att ge många människor de inkomster de förtjänar för sitt arbete, vilket också är en förutsättning för att de ska fortsätta skapa. Förslaget till direktiv syftar till att se till att mer pengar snarare går till konstnärer och journalister än till Googles aktieägare, vilket är en resursöverföring som alltid är till nytta för sysselsättningen.

Varför har så många anklagelser riktats mot direktivet?

Direktivet har varit föremål för intensiva kampanjer. Viss statistik inom Europaparlamentet visar faktiskt att parlamentsledamöterna sällan eller till och med aldrig tidigare har varit föremål för en så omfattande lobbyverksamhet (via telefonsamtal, e-post m.m.).

Så vittomfattande kampanjer leder vanligen till att dramatiska påståenden får en snöbollseffekt: man har till och med hävdat att förslaget till direktiv riskerar att ”bryta ner” eller ”döda” internet. Eftersom förslaget till direktiv varken medför nya rättigheter för upphovsmän eller nya skyldigheter för internetplattformar eller nyhetssamlare förefaller sådana påståenden överdrivna.

Det finns många fall där lobbykampanjer har varslat om katastrofala resultat som aldrig blivit verklighet.

Telekomföretag hävdade till exempel att telefonräkningarna skulle explodera till följd av att det infördes tak för roamingavgifter. Tobaks- och restaurangbranschens lobbyister påstod att folk skulle sluta gå på restaurang och barer till följd av rökförbudet där. Bankerna konstaterade att de skulle vara tvungna att stoppa utlåningen till företag och privatpersoner för att lagstiftningen om deras verksamhet skärptes, och de lobbyister som förespråkade skattefrihet påstod till och med att flygplatser skulle stänga om den skattefria försäljningen avskaffades på den inre marknaden. Inget av detta inträffade.

Är direktivets huvudsyfte att skydda mindre leverantörer av innehåll?

Även om direktivet syftar till att stärka alla kreativa aktörers position vid förhandlingar om hur deras verk används av onlineplattformar, kommer de mindre aktörerna att dra störst nytta av direktivet. Större aktörer har ofta advokatbyråer för att skydda sina rättigheter, medan mindre aktörer för närvarande har få möjligheter att göra sina rättigheter gällande.