Ledamöter stöder nya sanktioner mot Iran och varnar för eskalering

Ledamöterna ställde sig bakom de nya hårda EU-sanktionerna mot Iran i ett försök att få Iran till förhandlingsbordet, samtidigt som de uppmanar till att sanktionerna ska ha så liten påverkan som möjligt på civilbefolkningen, i en resolution som antogs på torsdagen. Parlamentet kräver att Iran stoppar sitt hemliga kärnteknikprogram och fördömer Irans hot om att stänga Hormuzsundet.

Europaparlamentet noterar att de nya sanktionerna, som omfattar ett stegvis förbud mot import av iransk råolja till EU, kan bidra till att få den iranska regeringen att respektera FN:s resolutioner och undvika vidare eskalering.  Däremot vill parlamentet säkerställa att sanktionerna endast riktas mot den ansvariga eliten och att vanliga människor, särskilt de mest utsatta, inte drabbas av dem. Samtidigt, är parlamentet bekymrat över effekterna av förbudet på olika EU-medlemsstater och uppmanar rådet att besluta om åtgärder för att mildra effekterna av detta.

Parlamentsledamöterna tror att blockaden av Hormuzsundet kan leda till en regional konflikt och utlösa hämndaktioner från det internationella samfundet och de uppmanar de iranska myndigheterna att inte göra verklighet av hotet.

Vikten av en diplomatisk lösning

Europaparlamentet stöder rådets åtagande att arbeta för en diplomatisk lösning på den iranska kärnteknikfrågan samt EU:s mål att uppnå en övergripande, långsiktig lösning. Parlamentet anser att frågor om Iran och dess kärnteknikprogram måste lösas på fredlig väg och att det inte finns någon militär lösning på konflikten.

Parlamentsledamöterna anser att dialog och samarbete med Turkiet kan vara viktigt för att nå en uppgörelse. 

De beklagar Kinas och Rysslands fortsatta vägran att i FN:s säkerhetsråd att stödja sanktioner mot Iran och de uppmanar Ryssland att upphöra med att ge stöd till Irans kärntekniska utveckling till dess att Iran till fullo uppfyllt sina förpliktelser enligt FN:s resolutioner.

Bakgrund

EU:s utrikesministrar enades om ytterligare restriktiva åtgärder mot Iran den 23 januari, däribland ett stegvis förbud mot import av iransk råolja till EU från den 1 juli. Unionen köper för närvarande ca 20 % av Irans oljeexport.

Grekland är mest beroende av Iran, landet köper ungefär en tredjedel av sin olja därifrån. Italien och Spanien köper drygt 10 % vardera av sin olja från Iran