Island, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien samt Bosnien och Hercegovina

I tre resolutioner som antogs av Europaparlamentet på onsdagen säger parlamentet att det vill att Island blir medlem av Europeiska Unionen och begär att ett datum ska fastställas för när f.d. jugoslaviska republiken Makedonien kan inleda anslutningsförhandlingar. Parlamentet är emellertid oroat över de små framsteg som Bosnien och Hercegovina gjort som eventuellt kandidatland.

Island

Parlamentet noterar de politiska splittringar som råder på Island när det gäller ett EU-medlemskap men hoppas att landet vill bli medlem. Island är en av Europas äldsta demokratier och ledamöterna glädjer sig över de framgångar som landet har gjort på vägen mot att uppfylla EU:s regelverk.

"Framstegen är synbara", sa föredragande Cristian Dan Preda (EPP, RO) i debatten inför omröstningen. "Det senaste året har visat att diskussionerna har börjat ta ordentlig fart". Ledamöterna påpekar att Icesave-konflikten inte har avgjorts ännu, men anser inte att konflikten ska få försena Islands medlemskap. Ledamöterna pekar också på att EU och Island fortfarande inte är överens om fiskekvoterna för makrill eller valjakten, som är förbjuden inom EU. Ledamöterna vill också se större framsteg när det gäller att motverka statlig inblandning i synnerhet inom bank- finans- och energisektorn.

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Landet har varit ett EU-kandidatland sedan 2005 och parlamentet vill nu att landet ska ges ett startdatum för att inleda medlemskapsförhandlingar. Ledamöterna anser att rådets oförmåga att fastställa ett datum skapar “legitim frustration och missnöje” i den allmänna opinionen. "Detta är ett land som hör hemma i EU och anslutningsförhandlingar måste påbörjas utan fördröjning", sa föredragande Richard Howitt (S&D, UK).

Parlamentet beklagar vidare att möjligheten för landet att bli medlem blockeras av namndispyten med Grekland. Parlamentet välkomnar också utvidgningskommissionär Štefan Füles förslag om att inrätta en informell ”anslutningsdialog på hög nivå” för att öka farten på reformerna, som lades fram den 15 mars.  

Ledamöterna välkomnade valet av det nya parlamentet och att man snabbt lyckats bilda en koalitionsregering men oroas samtidigt över läget för de grundläggande rättigheterna, till exempel koncentrationen av medieägandet.

"Korruption är ett allvarligt problem” anser parlamentet, samtidigt som man är nöjd med de åtgärder som vidtagits för att motverka korruptionen. Parlamentet vill också se ökade ansträngningar för att bekämpa segregationen bland barn från olika etniska grupperingar i utbildningssystemet. Landets ekonomiska utveckling är god enligt parlamentet även om både arbetslöshets- och fattigdomsnivåerna förblivit höga.

Bosnien och Hercegovina

Parlamentet oroas över de begränsade framsteg som landet gjort när det gäller de reformer som behövs för ett framtida EU-medlemskap. Ledamöterna anser att landets framtid ligger i Europeiska Unionen men anser samtidigt att landet bara kan bli medlem i EU som ett enat och självständigt land. Med de statliga institutioner som är nödvändiga för att kunna uppfylla EU:s anslutningskriterier.  

Ledamöterna välkomnar bildandet av den nya nationella regeringen och hoppas att detta kommer att främja de nödvändiga konstitutionella och övriga reformerna. Föredragande Doris Pack (EPP, DE) sa i debatten "på sex veckor har det hänt mer än vi hade hoppats i Bosnien och Hercegovina".

Nu när EU har förstärkt sin närvaro i Bosnien och Hercegovina frågar sig Europaparlamentet vilken roll det internationella samfundet ska spela i framtiden. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att ” inse nödvändigheten av, och hitta vägar för, en stängning av den höga representantens kontor ".

Ledamöterna är oroade över extremisthot på västra Balkan och uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina "att i nära samarbete med det internationella samfundet bekämpa extremism, religiöst hat och våld ".