Banner page The European Parliament The European Parliament
Banner page

Sakregister 
 
 

Dagens Debatt: 25-10-96(1)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Skydd mot USAs Kubalagstiftning .

Skydd mot USAs Kubalagstiftning

Betänkande av KITTELMAN - * - A4-0329/96 - - C4-0519/96 - 96/0217(CNS). Utskottet för externa ekonomiska förbindelser.

Tidigare i år antog den amerikanska kongressen den s.k. Helms-Burtonlagen som gör det möjligt för amerikanska medborgare och företag att stämma utländska företag som "driver olaga han-del" med amerikansk egendom som konfiskerats av Fidel Castros regim på Kuba. Detta lagförslag gav upphov till en våg av protester över hela världen, inte minst från gemenskapen. Rådet krävde vid i julisessionen i år att kommissionen skall utarbeta lagstiftning för att neutralisera dessa extraterritoriella effekter av USAs lagstiftning. Kommissionen har nu lagt fram ett förslag till förordning, vars mål är att skydda unionens ekonomiska intressen genom att bygga upp en försvarsmekanism mot olagliga och skadliga effekter som uppstår genom USAs lagstiftning och agerande. Det föreliggande förslaget omfattar bara Helms-Burtonlagen, och inte d'Amatolagarna vilka avser att blockera handeln med Libyen och Iran. Rådet kan dock besluta att även dessa skall omfattas av gemenskapens åtgärder.

Enligt förslaget skall det vara förbjudet att lyda de omtvistade amerikanska reglerna, och domstol inom gemenskapen skall inte erkänna eller verkställa domar som avkunnats på grundval av den amerikanska lagstiftningen. Om ett europeiskt företag ändå tvingas betala skadestånd föreskriver förslaget till förordning att de har rätt att kräva återbetalning från de fysiska eller juridiska personer till vars förmån domen utföll.

I ett betänkande från Utskottet för externa ekonomiska förbindelser skriver föredragande Peter Kittelmann (PPE, D) att parlamentet utan tvivel borde ge sitt stöd till förslaget. Han anser att det är viktigt att EU agerar i den här frågan eftersom en gemensam åtgärd har mycket större verkan än åtgärder som vidtas av enskilda medlemsstater. Utskottet har dock lagt fram tre ändrings förslag vilka främst syftar till att förbättra informationen till parlamentet om genomförandet av förslaget.

Debatt

Föredragande Peter Kittelmann (PPE, D) upprepade sitt stöd för kommissionens förslag. Han sade att det var oacceptabelt av USA att försöka utvidga sin lagstiftning till att gälla också i tredje land och att USA därigenom försöker agera världspolis. Enligt Kittelmann rör det sig här om en klar kränkning av den internationelle rätten och han hoppades att WTO kan agera snabbt för att få ett stopp på detta. Avslutningsvis påpekade Kittelmann att han givetvis stödjer USAs kamp mot terrorism och för demokrati men att detta var fel sätt att uppnå det på.

Ana Miranda de Lage (PSE, E) sade å hennes grupps vägnar att hon stödde både förslaget till förordning och kommissionens beslut att anmäla USA till WTO Enligt henne är WTO rätt forum för att lösa konflikter av det här slaget. Att ett land tar ett ensidigt initiativ för en handelsblockad var för henne inte acceptabelt.


Patrick Cox (ELDR, IRL) gav också sitt stöd till förslaget eftersom han ansåg att det väl skyddade medlemsstaternas kollektiva och individuella in-tressen. Han sade sig dock vara oroad över att Danmark sagt att landet inte kan stödja förslaget, som måste antagas med enhällighet i rådet.

Laura González Álvarez (GUE/NGL, E) stödde också föslaget men ansåg att rådet och kommissionen borde ha involverat parlamentet mer i arbetet. Dessutom ansåg hon att unionen borde ha agerat mycket snabbare i den här frågan.

Wolfgang Kreissl-Dörfler (V, D) sade att USAs agerande var ett flagrant brott mot världshandelsorganisationens regler. Han tyckte dock att unionen borde ha agerat mycket tidigare och ansåg att kommissionen och rådet bar ansvaret för eventuella negativa effekter för näringslivet.

Kommissionen

Kommissionär Edith Cresson sade att förslaget var en nödvändighet för att skydda Europas intressen mot effekter av den amerikanska lagstiftningen. Hon betonade dock att man inte får tolka förslaget som att unionen är motståndare till USAs kamp för demokrati på Kuba. Det är medlen, inte målen vi är oense med, sade kommissionären. Hon sade också att kommissionen kunde stödja de tre ändringsförslag som lagts fram av parlamentet eftersom de avservärt förbättrade slaget. Hon lovade att kommissionen skulle att hålla parlamentet väl underrättat i fortsättningen.

Omröstning

Förslaget antogs med de tre ändringar som lagts fram av Utskottet för externa ekonomiska förbindelser.

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Fiskerifrågor .

Fiskerifrågor

A. Strukturstöd inom fiskerisektorn

Betänkande av KINDERMANN - * - A4-0306/96 - KOM(96)0189 - C4-0312/96 - 96/0124(CNS). Fiskeriutskottet.

Kommissionen har lagt ett förslag som syftar till att under vissa villkor tillåta att fiskeriprodukter, fr.a. produkter från vattenbruk och insjöfiske, märks med geografiskt ursprung eller tillverkningsmetod. Man tror att man härmed skulle kunna förbättra marknadsföringen, och därmed försäljningen, av dessa produkter. Denna ändring ger producentorganisationer möjlighet att ansöka om finansiellt stöd om de planerar att förbättra kvalitet och marknadsföring av sina produkter enligt ovan.

Kommissionens förslag godkänns av Fiskeriut-skottet. Föredragande Heinz Kindermann (PSE, D) skriver att geografiska beteckningar kan vara en kvalitetsgaranti och därmed utgöra en viktig del av marknadsföringen av en vara. Han betonar dock i betänkandet att det skulle vara fel av kommissionen att finansiera rent nationella reklamkampanjer. Därför uppmanas kommissionen att vara uppmärksam på att andan i förordningen om ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter respekteras.

B. Fiskeavtal med Seychellerna

Betänkande av d'ABOVILLE - * - A4-0271/96 -KOM(96)0131 - C4-0268(96) - 96/0089(CNS). Fiskeriutskottet.

Europaparlamentet har att yttra sig om ett förslag till förordning angående unionens fiskeavtal med Seychellerna. Mer precist gäller det ett nytt protokoll till avtalet som ger unionen möjlighet att fiska tonfisk i Seychellernas vatten mot ekonomisk ersättning. Protokollet ersätter ett tidigare protokoll och omfattar perioden 18/1 1996 - 17/1 1999. Fiskemöjligheterna fastställs enligt följande: 42 tonfiskefartyg, 15 fartyg för ytfiske med backor/långrev samt en ersättning på 9,9 miljarder ecu.

Fiskeriutskottet ger i ett betänkande sitt bifall till att avtalet skall godkännas. Föredragande Gérard d'Aboville (UPE, F) förklarar detta med att avtalet ur ekonomisk synvinkel är likadant som det föregående avtalet, med undantag för bl.a. förbättrade bestämmelser om fångstdeklarationer och övervakning av fångsterna. I utskottets sex ändringsförslag krävs bl.a. att gemenskapen skall spela en aktiv roll vid förvaltandet och bevarandet av fiskbeståndet i Indiska oceanen. Man kräver också att kommissionen bättre skall hålla parlamentet informerat om protokollets tillämpning. Föredraganden kritiserar även rådet för att ha ställt parlamentet inför fullbordat faktum. Avtalet tillämpas redan och går inte att ändra på. Därför kräver han en ny ordning som garanterar ett verkligt samarbete mellan institutionerna.

C. Bevarande av fiskebestånden

Betänkande av GALLAGHER - A4-0270/96 - KOM(95)0669 - C4-0016/96. Fiskeriutskottet.

I ett meddelande från kommissionen granskas tillämpningen av tekniska åtgärder för att bevara fiskebestånden och tas upp de problem som åt-gärderna ger upphov till. Man presenterar även de åtgärder som skall genomföras. Det tekniska åtgärdspaketet syftar först och främst till att reducera fångsten av ungfisk till ett minimum. Detta sker främst genom en förbättring av fiskeredskapens selektivitet och genom att stänga områden för fiske, permanent eller säsongsvis. Tekniska åtgärder finns även för skydd av vissa fiskarter, särskilt sill, i områden där de brukar samlas i stora koncentrationer för att leka. Det finns även åtgärder för att förbjuda oönskade fiskemetoder.

Kommissionen konstaterar att tillämpningen av de tekniska åtgärderna inte har haft åsyftat resultat, särskilt inte vad gäller skyddet av ungfisk och arter som utgör bifångster. Detta beror på överkapacitet som lett till ett intensivt utnyttjande och bristande kontroll. Kommissionen understryker att de tekniska åtgärderna måste kompletteras med en förbättrad effektivitet i kontrollsystemen för att vara effektiva. Resultatet varierar dock mellan olika länder; vissa har gjort betydande framsteg i bevarandeteknologi medan andra fullständigt ignorerat denna process.

I ett betänkande från Fiskeriutskottet utarbetat av Pat Gallagher (UPE, IRL) uppmanas kommissionen att snarast rätta till de nuvarande åtgärdernas bristande effektivitet. Man understryker att de tekniska åtgärderna måste vara enkla, kostnadseffektiva, tekniskt genomförbara och praktiska för att fungera under kommersiella förhållanden, lätta att förstå för fiskare och okomplicerade att genomföra. För att återställa fiskarnas förtroende för forskarnas arbete kräver utskottet att det vidtas åtgärder för en samrådsprocess mellan EU-fiskare, biologer och tekniska experter. Vidare efterfrågas ett system för incitament och utbildning i bevarandeteknologi för fiskare. Avslutningsvis kräver man att kommissionen måste ta tag i problemet med bifångster och kasseringar.

D. Krisen i laxsektorn

Muntlig fråga B4-0979/96 från Arias CANETE.

Enligt Arias Canete, ordförande i Fiskeriutskottet, har gemenskapens laxsektor drabbats av ett prisfall på 21% som en följd av en ökning av norsk export till unionen under de senaste åtta månaderna. Mot denna bakgrund frågar ledamoten kommissionen om den håller med om att det är nödvändigt att omgående vidta åtgärder för att återställa marknadens stabilitet? Om så är fallet vill han veta vilka omedelbara åtgärder som kommissionen tänker vidta för att skydda jobben i laxsektorn?

E. Kontroll av fiskeripolitiken

Betänkande av MCKENNA - A4-0305/96 - KOM(96)0100 - C4-0213/96. Fiskeriutskottet.

I en rapport från kommissionen sammanfattas de åtgärder som medlemsstaterna har genomfört vad gäller kontroll av den gemensamma fiskeripolitiken. I rapporten presenteras organisationen av kontrollen samt ges en överblick över tillgängliga medel och existerande åtgärder för bevarandet och förvaltningen av fiskeresurserna. Kommissionen beskriver även de nationella juridiska systemen för straffpåföljder.

Kommissionen kan konstatera att införandet av de nya bestämmelser som beslutades år 1993 är för-senat. Den bild som man ger i rapporten är där-för inte heltäckande, skriver man. Inte desto mindre kan man presentera ett antal framtida prioriteringar. Dessa gäller bl.a. granskningen av riktigheten i de

uppgifter om medel och resultat av kontrollen som översänts av varje medlemsstat, bättre kontroll av fångstkapaciteter samt bättre samordning mellan de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen.

I ett betänkande från Fiskeriutskottet utarbetat av Patricia McKenna (V, IRL) uppmanas medlems-länderna att bättre följa de regler som finns. För att förbättra kontrollen i framtiden föreslår ut-skottet att man skall använda satellitövervakning samt ge EUs kontrollanter utökade befogenheter. Det kräver även att kommissionen skall omfor-mulera de regler som gör det möjligt att stoppa fisket i ett område om detta, på grundval av vetenskapliga data, skulle visa sig vara nödvändigt av ekologiska skäl. Dessutom avser utskottet att inleda ett rättvist program för att permanent minska fisket och fieskeflottan för att säkerställa att fiskeresurserna utnyttjas på ett hållbart sätt. Utskottet betonar dock att denna process måste ta hänsyn till den socioekonomiska verkligheten i de områden som är beroende av fisket, och ge kompensation till de fiskare som drabbas på samma sätt som jordbrukare som lägger mark i träda.

Gemensam debatt

De fyra föredraganden och frågeställaren inledde den gemensamma debatten om fiskefrågor. Heinz Kindermann (PSE, D) sade att det var viktigt att ursprungsbestämmelserna ändrades eftersom ur-sprunget kan ge en objektiv information om produkternas kvalitet.

Patricia McKenna (V, IRL) menade att det fanns alltför många luckor i gemenskapens kontrollsystem. Det är ineffektivt och en stor del av skulden måste bäras av medlemsstaterna som visar en klar brist på vilja. Hon fortsatte med att säga att det ondas rot ligger i fiskeriflottans överkapacitet. En omstrukturering är nödvändig, men denna måste åtföljas av socioekonomiska åtgärder.

Gérard d'Aboville (UPE, F) uppmanade kammaren att ge sitt bifall till avtalet med Seychellerna. Kvantitativt sett är det ett genomsnittligt avtal, men det innehåller många förbättringar, t.ex. bättre kontroll och bidrag till FoU.

Pat Gallagher (UPE, IRL) ansåg att de tekniska åtgärderna för fiskebeståndens bevarande i alltför lång tid hade nonchalerats. Han pläderade för sina ändringsförslag samt krävde att bestämmelser om tekniska åtgärder skall ingå i alla avtal med tredje land.

Miguel Arias Cañete (PPE, E) förtydligade sin fråga och sade att det inte var första gången som laxsektorn drabbades av en liknande kris. Problemet var att gemenskapens laxsektor aldrig riktigt hade återhämtat sig. Därför drabbades den nu extra hårt. Totalt hade priserna sjunkit med 35% under de senaste åren, sade han, samtidigt som produktionskostnaderna har ökat. Nu riskerar laxfiskarna att hamna i arbetslöshet, varnade Cañete, och efterlyste omedelbara åtgärder. Ett minimipris måste införas omedelbart och man bör även överväga importrestriktioner, fortsatte han.

I den efterföljande debatten kunde man urskilja tre huvudsakliga gemensamma ståndpunkter: kontrollen i fiskeripolitiken är undermålig och måste förbättras; krisen i laxsektorn är akut och kräver snabba åtgärder; parlamentet har rådfrågats för sent vad gäller avtalet med Seychellerna. Kontrollen av fiskeripolitiken är viktig, sade Francesco Baldarelli (PSE, I), inte minst för att värna om miljön och den biologiska mångfalden. Robin Teverson (ELDR, UK) och Maria Fraga Estevez (PPE, E) instämde och krävde en bättre efterlevnad av nuvarande regler.

James Provan (PPE, UK) uppmanade kommissionen att omgående vidta åtgärder för att lösa krisen i laxsektorn. Han anklagade Norge för att med otillåtna medel försöka kapa åt sig hela den europeiska marknaden. Minimipriser och en kvotering kan vara lämpliga lösningar på problemet, avslutade han. Även Patrick Cox (ELDR, IRL) krävde anti-dumpningsåtgärder.

Paul Lannoye (V, B) ansåg att avtalet med Seychellerna borde avslås, bl.a. på grund av den sena rådfrågningen, men även på grund av bristande kontrollbestämmelser.

Kommissionen

Vad gäller McKenna-betänkandet kunde Kommissionär Edith Cresson ställa sig bakom det stora flertalet av de föreslagna åtgärderna, vilka man noga skulle studera. De är nödvändiga, sade hon, men konstaterade att kommissionens befogenheter var begränsade. Hon kunde inte godta förslaget om att öka harmoniseringen av kontrollsystemet och straffpåföljder.

Vad gäller d'Aboville-betänkandet kunde kommissionären godta flera av ändringarna, och hon välkomnade även Kindermanns rekommendationer angående ursprungsmärkning för vissa fiskeriprodukter. Vidare sade sig kommissionären dela Gallaghers syn vad gäller tekniska åtgärder. Hon upplyste kammaren om att kommissionen redan hade lagt ett nytt förslag om en ny förordning på området, i vilken man tagit hänsyn till flera av parlamentets önskemål.

På Cañete fråga svarade Cresson att det för närvarande pågår en anti-dumpningsutredning, vars resultat hon inte ville förekomma. Hon betonade att kommissionens var väl medveten om situationen och att man noga bevakade händelseutvecklingen. Avslutningsvis sade kommissionären att det i nuläget inte var aktuellt med att införa ett minimipris för norsk lax.

Omröstning

Kindermann:
Parlamentet godkände kommissionens förslag.

d'Aboville:
Parlamentet godkände kommissionens förslag, med förbehåll för de ändringar som föreslagits av utskottet.

Gallagher:
Parlamentet antog betänkandet med förbehåll för två ändringar. Man lägger bl.a. till ett avsnitt där kommissionen uppmanas att undersöka de biologiska och socioekonomiska konsekvenserna av eventuella avstängningar av fiskezoner.

KcKenna:
Parlamentet antog betänkandet.

Gemensamt resolutionsförslag B4-1115/96/RC1 från PSE, PPE, UPE, ELDR, GUE/NGL och ARE-grupperna.

Parlamentet antog även en resolution i vilken man konstaterar att dumpningen av norsk lax på EU-marknaden har pågått sedan 1989, vilket har orsakat instabila priser på EUs laxmarknad. Man konstaterar även att kommissionens antidumpningsundersökning kommer att avslutas först kring maj/juni nästa år. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna har misslyckats med att föreslå konstruktiva åtgärder, som t.ex. kvantitativa begränsningar och man anmodar kommissionen att omgående vidta åtgärder för att skydda laxindustrins framtid. Medel som föreslås är minimiimportpriser för alla typer av lax, samt, vid behov, kvantitativa begränsningar.

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Politik för en levande landsbygd .

Politik för en levande landsbygd

Betänkande av HYLAND - A4-0301/96. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Landsbygden brottas med stora problem som har sin grund i avfolkning, social isolering, en allt äldre befolkning och allt fler sommarhus, skriver Liam Hyland (UPE, IRL), i ett initiativbetänkande från Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. För att garantera att landsbygden kan leva vidare anser Hyland att det är nödvändigt att EU antar en övergripande landsbygdspolitik. Han påpekar även att kostnaden för samhället av att inte utveckla landsbygden är mycket hög. Dessutom, betonar Hyland, fortsätter städerna att växa på ett oplanerat sätt vilket leder till såväl miljöproblem (trafik, överbelastning av avlopp etc) som ökad brottslighet.

EU behöver därför en övergripande politik som syftar till att utveckla och upprätthålla långsiktigt bärkraftiga landsbygdssamhällen, framgår det av betänkandet. I synnerhet behövs det åtgärder för att skapa nya jobb såväl inom som utom jord-brukssektorn. Hyland anser att det är viktigt att decentralisera den ekonomiska verksamheten och han tror att i synnerhet SMF kan ge ett stort bidrag till att skapa sysselsättning på landsbygden. Emellertid, för att kunna uppmuntra företag att etablera sig på landsbygden, kommer det att krävas investeringar i infrastruktur och en förbättrad tillgång till offentliga tjänster som sjukvård. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas också att omgående vidta åtgärder för att höja utbildningsnivån på landsbygden.

Den landsbygdspolitik som EU för närvarande bedriver får underkänt i betänkandet. Kommissionen har antagit åtgärder som syftar till att skapa en dynamisk och kraftfull landsbygdspolitik, men de har knappast fått några budgetmedel alls, skriver föredraganden. Han förespråkar därför att en landsbygdsfond inrättas genom vilken befintliga insatser för landsbygden, främst de som sker via strukturfonderna, kan samordnas bättre.

Avslutningsvis kräver betänkandet att den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras i syfte att frigöra resurser som kan användas för att främja landsbygdens ekonomiska utveckling och ett miljövänligt jordbruk. I det sammanhanget efterlyser betänkandet en ny syn på jordbruket. I stället för att bara se det som en produktionsfaktor före-språkar betänkandet att det ses i ett större sammanhang där man även tar hänsyn till lands-bygdspolitik samt sociala och miljömässiga aspekter.

Debatt

Föredragande Liam Hyland (UPE, IRL) sade att de problem som landsbygden f.n. brottas med beror på en bristande balans mellan landsbygd och stad. Han ansåg att basen i en framtida politik måste vara jordbruket, och då i synnerhet familjejordbruk. För att få en levande landsbygd måste man skapa sysselsättning på landsbygden och därvid är inte jordbruket tillräckligt. Hyland förespråkade en integrerad ansats där man även arbetar för att stärka de mänskliga resurserna på landsbygden och utveckla den sociala dimensionen. Hyland förespråkade också

åtgärder för att uppmuntra SMF att etablera sig på landsbygden. Avslutningsvis uttryckte Hyland en förhoppning om att ny kommunikationstekologi kan bidra till att landsbygden åter blommar upp.

David Megahy (PSE, UK) tyckte att det var på tiden att gemenskapen inser att landsbygden har specifika problem som kräver specifika lösningar. Han sade att man tidigare bara inriktat sig på jordbruket vilket inte varit så lyckat. Han rekommenderade att man reformerar den gemensamma jordbrukspolitiken till en landsbygdspolitik där jordbruket ingår som en av flera viktiga beståndsdelar.

Hedwig Keppelhoff-Wiechert (PPE, D) sade att ett konkurrenskraftigt jordbruk är den viktigaste förutsättningen för en levande landsbygd. Idag är det många som bor på landsbygden men arbetar i städerna. Hon ansåg därför att det var viktigt att vidtaga alla åtgärder för att skapa jobb på landsbygden eftersom de är kriszoner i termer av arbetslöshet. I likhet med föredraganden trodde hon att nya teknologier skulle kunna var en möjligthet för landbygdens utveckling.

Mirja Ryynänen (ELDR, FIN) underströk särskilt den roll som kvinnor kan spela för att utveckla landsbygden genom att utveckla turism- och tjänstenätverk.

Kommissionen

Kommissionär Edith Cresson sade att kommissionen delade många av de tankar som framförts i betänkandet. Inte minst höll kommissionen med om behovet av att ha en integrerad landsbygdspolitik som prioriterar sysselsättning, jämställdhet, miljö och infrastruktursatsningar. Kommissionären ansåg att integrerad politik var nödvändig för att diversifiera näringslivet på landsbygden. Kommissionären tyckte också att det var en bra idé att skapa en fond för landsbygds-utvecklingen i vilken man finansierar alla åtgärder som riktar sig mot att utveckla landsbygderna. Avslutningsvis sade kommissionären att det är viktigt att alla institutioner anstränger sig för att bevara det unika kulturarv som landsbygden innebär så att också framtida generationer kan få uppleva det.

Omröstning

Parlamentet antog betänkandet om en europeisk landsbygdsstadga med några få ändringar.

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Bearbetade jordbruksprodukter .

Bearbetade jordbruksprodukter

Betänkande av GILLIS - * - A4-0264/96 - KOM(96)0049 - C4-0156/96 - 96/0039(CNS). Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Som en följd av ikraftträdandet av det s.k. jordbruksavtalet, som arbetades fram inom ramen för de senaste Gatt-förhandlingarna (Uruguayrundan), måste några av gemenskapens regelverk justeras. Kommissionen har nu lagt fram ett förslag till förordning som syftar till att göra en sådan justering av de regler som gäller för vissa bearbetade jordbruksprodukter. Samtidigt skall en viss uppdatering ske. Till varukategorin hör produkter som framställs av produkter från den primära sektorns förädlingsindustrier, i synnerhet kex, sötsaker, choklad, pasta, färdig mat, öl, glass, modifierad och deriverad stärkelse, vissa mjölkprodukter och de flesta spritdrycker.

Förslaget är tekniskt till sin natur och innebär exempelvis att vissa varor kan beläggas med till-läggsskatt för att göra det möjligt att stoppa import till priser som ligger under normal nivå. Dessutom föreslås vissa nya förvaltningsbestämmelser för att säkerställa att åtagandena om ex-portbidrag uppfylls. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling godkänner i ett betänkande kommissionens förslag med förbehåll för en ändring som syftar till att göra bidragssystemet mer flexibelt.

Kommissionen

Kommissionär Edith Cresson kunde acceptera utskottets ändringsförslag.

Omröstning

Parlamentet antog kommissionens förslag med förbehåll för den ändring som lagts fram av utskottet.

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Samarbetsavtal om Donau .

Samarbetsavtal om Donau

Förfarande utan betänkande KOM(96)0269 - C4-0440/96 - 96/0184(CNS).

Parlamentet godkände ett förslag till rådets beslut om ingående av ett samarbetsavtal om skydd och hållbart utnyttjande av Donau. Avtalet har upprättats i form av en konvention mellan Bulgarien, Kroatien, Moldavien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tyskland, Urkraina, Österrike och Europeiska gemenskapen. Syftet med avtalet är att fastställa ramar för sådant bilateralt eller multilateralt samarbete som påbörjats för att skydda vattenmiljön, förebygga och bemästra för-oreningen av Donau samt att säkerställa ett hållbart utnyttjande av vattenresurserna för länderna utmed floden.

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Ökad konkurrens inom järnvägssektorn .

Ökad konkurrens inom järnvägssektorn

Betänkande av FARTHOFER - **I - A4-0293/96 - KOM(95)0337 - C4-0555/95 - 95/0205(SYN). Utskottet för transport och turism.

Förslaget antogs med de nio ändringar som lagts fram av Transportutskottet.

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Philoxenia-programmet 1997-2000 .

Philoxenia-programmet 1997-2000
Betänkande av BENNASAR TOUS - * - A4-0298/96 - KOM(96)0168 - C4-0356/96 - 96/0127(CNS). Utskottet för transport och turism.

Parlamentet antog Philoxenia-programmet med förbehåll för de ändringar som lagts fram av Turismutskottet. Dessutom antogs ett ändringsförslag som för in en ny prioriterad målsättning, nämligen att öka säkerheten för turister genom att utforma gemensamma säkerhetsregler för turistanläggningar.

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Utvärdering av ütgärderna 1994 .

Utvärdering av åtgärderna 1994
Betänkande av PARODI - A4-0297/96 - KOM(96)0029 - C4-0125/96. Utskottet för transport och turism.

Betänkandet antogs utan ändringar.

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Utvärderinga av handlingsplanen .

Utvärdering av handlingsplanen
1993-1995
Betänkande av HARRISON - A4-0299/96 - KOM(96)0166 - C4-0266/96. Utskottet för transport och turism.

Betänkandet antogs utan ändringar.

 
  Rättsligt meddelande