Dagens Debatt: 18-11-98(1)
Redaktion
Redaktion: Anders Abrahamsson (ansvarig) och Anders Gantén
E-mail: press-SV@europarl.europa.eu
Bryssel: LEO 6A/11, B-1047 Bryssel
Tel: +32 2 284 4899-4898
Fax: +32 2 284 9253
Strasbourg: CDP 222, BP 1024, F-67070 Strasbourg
Tel: +33 3 88 17 2420-2076
Fax: +33 3 88 17 9355
Agenda 2000
Agenda 2000
Uttalande av rådet och kommissionen
Sittande rådsordförande Benita Ferrero-Waldner redogjorde för nuläget vad gäller medlemsländernas
förhandlingar om Agenda 2000. Hon inledde med att betona den stora vikt som det österrikiska
ordförandeskapet fäster vid att ett beslut skall kunna fattas nästa år. Hon sade vidare att ordförandeskapet
arbetar aktivt för att stärka parlamentets delaktighet i utvidgningsprocessen. I detta sammanhang var hon glad
att kunna konstatera att parlamentet och rådet kommit överens om att inleda en kontinuerlig, informell dialog.
Vad gäller budgetens utgiftssida är de flesta medlemsländer överens om de allmänna principerna, fortsatte
Ferrero-Waldner. Det råder även en bred samsyn om att EU-budgeten inte får överskrida 1,27% av
medlemsländernas samlade BNP. Beträffande budgetens inkomstsida och kommissionens meddelande om de
egna medlen, sade Ferrero-Waldner att positionerna fortfarande är låsta. Däremot råder det bred enighet om
principerna för reformen av strukturfonderna. Medlemsländerna är överens om att målen skall minskas från sju
till tre, att färre regioner skall vara kvalificerade för stöd, att organisationen och förvaltningen av fonderna skall
förenklas samt att strukturfonderna skall ha som målsättning att främja unionens konkurrenskraft och sysselsätt
ningen samt stödja en hållbar utveckling. Det råder även samsyn beträffande sammanhållningsfonden,
föranslutningsstrategin och de transeuropeiska nätverken.
Beträffande de s.k. föranslutningsinstrumenten, dvs stödet till ansökarländerna för att hjälpa dem att förbereda
sig för medlemskap i unionen, är medlemsländerna ännu inte helt överens, fortsatte Ferrero-Waldner. När det
gäller reformen av jordbrukspolitiken hänvisade rådsordföranden till det uttalande som hennes kollega Wilhelm
Molterer kommer att göra i eftermiddag/kväll i samband med den gemensamma debatten om reformen av jord
brukspolitiken. Avslutningsvis trodde hon att stora framsteg kommer att göras under de närmaste veckorna fram
till toppmötet i Wien och att de avgörande besluten om Agenda 2000 kommer att kunna fattas i början av nästa
år.
Kommissionens ordförande Jacques Santer betonade vikten av att reformera EUs politik och besluta om den
framtida finansieringen av unionen för att utvidgningen skall vara möjlig att genomföra. Målsättningen är att
de avgörande besluten skall kunna fattas senast i mars nästa år, i god tid före Europavalen i juni. Om vi inte
lyckas med detta kommer ansökarländernas förtroende för EU att minska, sade Santer, och tempot i
utvidgningen bromsas. Vi kan bli klara i tid, fortsatte han, och anmodade parlamentet att ta sin beskärda del av
ansvaret för att detta skall bli möjligt. I detta sammanhang hoppades Santer att man snabbt skall kunna få fram
ett interinstitutionellt avtal som ger parlamentet medbeslutande på en del områden i enlighet med det ännu inte
ratificerade Amsterdamfördraget.
Avslutningsvis uttryckte Santer en förhoppning om att Europeiska rådet vid sitt kommande toppmöte i Wien
skall lyckas nå en överenskommelse om de tekniska aspekterna i Agenda 2000 och nästa långtidsbudget samt
att man skall göra framsteg på mer politiska områden, t.ex. beträffande reformen av jordbrukspolitiken.
Partigruppsinlägg
Företrädare för partigrupperna redogjorde för sin grupps respektive syn på Agenda 2000. Klaus Hänsch (ESP,
D), inledningsvis, betonade att utvidgningen och hjälpen till ansökarländerna även ligger i de nuvarande
medlemsländernas intresse. Hur väl ansökarländerna lyckas i sina förberedelser är dock i huvudsak deras eget
ansvar, sade han. Vad gäller reformen av EUs politik, konstaterade Hänsch att ett beslut ännu är relativt
avlägset. Givetvis, fortsatte han, är inte alla parter överens om alla aspekter av Agenda 2000, men eftersom
ingen har presenterat något trovärdigt alternativ stöder vi kommissionens förslag. Även utan en utvidgningen
hade det varit nödvändigt med en reform av jordbruks- och regionalpolitiken. Avslutningsvis uppmanade Hänsch
rådet att erkänna parlamentets nya medbeslutande befogenheter och gå med på ett interinstitutionellt avtal som
föregriper Amsterdamfördragets ikraftträdande.
Agenda 2000 är nödvändigt, sade Hans-Gert Poettering (EPP, D), för att utveckla unionen. Vi behöver mer
Europa, vi behöver ett Europa som i ökad grad tjänar medborgarnas intressen. Våra prioriteter måste vara de
följande, fortsatte han: att genomföra utvidgningen så snabbt som möjligt och enligt rättvisa villkor; att
reformera den gemensamma jordbruks- och strukturpolitiken, men utan att underminera den europeiska jord
bruksmodellen; samt att genomföra institutionella reformer så att beslut i rådet fattas med kvalificerad majoritet.
Vi anser inte att Agenda 2000 är tillräckligt långtgående, men det är det enda vi har och vi kräver att rådet inom
kort fattar de nödvändiga besluten, sade Patrick Cox (ELDR, IRL). Vi kan stödja de flesta förslagen i Agenda
2000, fortsatte han, men betonade att jordbrukspolitiken även i framtiden måste respektera den europeiska
modellen liksom stödja en utvecklingen av landsbygden och stödja en hållbar utveckling. Vad gäller den framtida
finansieringen av unionen kunde Cox inte acceptera en åternationalisering av den gemensamma politiken, även
om han var för en rättvis fördelning av budgetbördan.
Raul Rosado Fernandes (UFE, P) sade att den gemensamma jordbrukspolitiken är grundpelaren i unionen och
menade att kommissionens reformförslag innebar ett slut på solidariteten mellan medlemsländerna och en
åternationalisering av politiken. Agenda 2000 drabbar de redan svaga grupperna, fortsatte han, och gynnar dem
som redan har det bra.
Unionens viktigaste målsättning måste vara att bevara den ekonomiska och sociala sammanhållningen, sade
Alonso Puerta (GUE/NGL, E). Han betecknade Agenda 2000 som ett hastverk och ett uttryck för en bristande
solidaritet. Puerta kritiserade kommissionen för en brist på helhetssyn och nämnde som exempel att de
föreslagna prissänkningar endast delvis kompenseras genom andra åtgärder. Detta skulle få svåra sociala konse
kvenser, sade han och förespråkade ett ökat direkt stöd till jordbrukarna.
Magda Aelvoet (De gröna, B) kritiserade rådet för att bromsa utvidgningsprocessen. Efter alla högtidliga
deklarationer har medlemsländerna växlat ned, sade hon. Järnridån må vara borta, men istället har vi fått en
dimridå. Min grupp är för en snabb anslutningsprocess och att förhandlingar även kan inledas med de länder
i kategori B som gjort stora framsteg: Lettland och Litauen. Ansökarländerna har redan, och till ett högt socialt
pris, gjort stora ansträngningar för att kunna bli medlemmar av EU, fortsatte Aelvoet, och även vi måste ta vårt
ansvar. Hon kritiserade även den enligt henne alltför snabba övergången till marknadsekonomi i
ansökarländerna, och då särskilt privatiseringsprocessen. Det enda resultatet är att ett fåtal blir rika på den stora
majoritetens bekostnad.
Tal av Polens president
Tal av Polens president
Den 44-årige Aleksander Kwasniewski, Polens president sedan den 23 december 1995, välkomnades av
parlamentets ordförande José María Gil-Robles. Detta är inte första gången, och förhoppningsvis inte heller
sista gången som Polens president besöker detta parlament, sade Gil-Robles. Parlamentets ordförande uttryckte
vidare tillfredsställelse över att en majoritet av Polens befolkning är positivt inställd till ett polskt EU-
medlemskap. Vi arbetar nu tillsammans för att uppnå detta mål, avslutade Gil-Robles.
I sitt tal till kammaren betonade Kwasniewski vikten av ett enat och stabilt Europa i dessa tider av snabba
förändringar. Detta kräver även att unionen är flexibel och anpassar sig till omvärldens förändringar, dock utan
att överge de europeiska idealen såsom demokrati, frihet, jämlikhet och tolerans samt solidaritet med de svaga.
Kwasniewski underströk att solidaritet ur Polens perspektiv inte handlar om EU-bidrag. Han menade att de
senaste årens omstrukturering av Polen till stora delar är ett resultat av de polska medborgarnas egna ansträng
ningar. I detta sammanhang betonade Kwasniewski även vikten av en enad och sammanhållen union.
Kwasniewski uttryckte glädje över att Polen för åtta dagar sedan kunde inleda konkreta medlem
skapsförhandlingar och menade att Polen kommer att vara förberedd för medlemskap i slutet av år 2002.
Samtidigt som medlemskap i EU är en av hörnstenarna i vår politik, så ligger utvidgningen även i "de femtons"
intressen, fortsatte han, inte minst för att utvidgningen framtvingar nödvändiga reformer av unionens politik och
organisation. Han hoppades - och räknade med - att Agenda 2000 därför kommer att kunna antas inom kort.
Man bygger förstås inte om sitt hus bara för att man får besök, sade Kwasniewski, och menade att utvidgningen
och fördjupningen av unionen är två sidor av samma mynt.
Den oro och de varningar för konsekvenserna av utvidgningen som uttrycks från vissa håll, bygger ofta på
missuppfattningar och dålig kunskap om situationen i ansökarländerna, fortsatte Kwasniewski. Som exempel
nämnde han oron för att den fria rörligheten för arbetskraft skulle leda till en kraftig tillströmning av billig
arbetskraft från Öst- och Centraleuropa till nuvarande EU. Det finns ingen anledning att överdramatisera konse
kvenserna av den fria rörligheten, sade Kwasniewski. De övergångslösningar som med stor vånda förhandlades
fram med Spanien och Portugal när dessa länder blev medlemmar av unionen, visade sig ganska snart vara
onödiga. Arbetslösheten i Polen är idag lägre än i flera av EU-länderna och de polska medborgarna kan uppnå
sina materiella målsättningar i Polen, sade han.
Även vad gäller den gemensama jordbrukspolitiken finns det ingen anledning att oroa sig, fortsatte
Kwasniewski. Det sägs ofta att över 25% av den polska arbetskraften finns inom jordbruket. Sanningen är att
endast hälften av dessa säljer sina produkter på marknaden och har jordbruket som sin huvudsakliga
inkomstkälla. Snarare är problemet, fortsatte den polske presidenten, en brist på alternativa arbeten på
landsbygden och en problematisk demografisk struktur. Övergångslösningar på jordbruks- och
livsmedelsområdet skulle varken gynna Polen eller EU, sade han. Inte heller vad gäller miljöskyddet stämmer
alltid omvärldens bild av Polen, sade Kwasniewski. Vi investerar stora summor, 1,7% av BNI, för att förbättra
miljöskyddet, vilket är en större andel än i många EU-länder.
Visst kommer utvidgningen att leda till problem, sade Kwasniewski, men låt oss inte överdriva dem. Låt mig
även försäkra er om att Polen är berett att fullgöra sina skyldigheter som EU-medlem. Redan idag arbetar vi med
att förstärka vår östra gräns och för att bygga ett solitt skydd mot den organiserade brottsligheten, knarkhandel
och illegal invandring. Kwasniewski betonade samtidigt att Polen är ett öppet land som inte är intresserat av att
skapa nya skiljelinjer i Europa.
I dess begynnelse handlade gemenskapen inte om pengar eller tulltariffer, utan om att skapa fred. När länder som
Spanien, Portugal och Grekland blev medlemmar av EU fick vi hopp om att även Polen skulle kunna ansluta
sig till unionen en dag. Vi insåg att EU inte bara var en klubb för de rika. Kwasniewski klargjorde att Polen
redan tillhör Europa och att landet kan visa på goda ekonomiska framsteg under de senaste åren. Han gladde
sig över att hans land kan delta i den europeiska integrationen och hoppades att alla europeiska länder, inklusive
Urkraina, Moldavien och Kakedonien, så småningom kommer att arbeta sida vid sida. Avslutningsvis uttryckte
Kwasniewski en förhoppning om att EU-ländernas ledare kommer att kunna se bortom de kortsiktiga intressena
och gå vidare med integrationsprocessen i syfte att skapa en stabil och välmående europeisk kontinent.
Patent och innovationsskydd
Patent och innovationsskydd
Yttrande om kommissionens grönbok
Betänkande av TRIAS DE BES - A4-0384/98 - KOM(97)0314 - C4-0342/97. Utskottet för rättsliga frågor
och medborgarrätt.
Debatt från 17/11) I sin grönbok om innovation betonade kommissionen behovet av ett sammanhängande och
kostnadseffektivt europeiskt immaterialrättsligt skydd för att främja forskning och därmed även unionens
konkurrenskraft. För närvarande finns det inte något gemenskapsrättsligt patentsystem utan endast nationella
patent. Det europeiska (mellanstatliga) patentsystemet syftar endast till ett enhetligt utställande av patent genom
ett centraliserat förfarande hos Europeiska patentverket i München, men garanterar endast det skydd som
föreskrivs i den nationella patenträtten och inte något enhetligt skydd. Dessutom omfattar det inte alla medlems
stater. Luxemburgkonventionen från 1975 om ett enhetligt gemenskapspatent (vars rättsverkningar skulle bli
desamma överallt i gemenskapen) har ännu inte trätt i kraft.
I syfte att få till stånd en bred debatt om vilka nya initiativ som behöver tas på gemenskapsnivå för att förbättra
och modernisera det mycket komplexa patentsystemet i Europa, lade kommissionen i juni 1997 fram en
grönbok: Främjande av innovation genom patent. I grönboken ägnas stort utrymme åt diskussionen om för-
och nackdelarna med ett gemenskapstäckande patentskydd och om det finns anledning att modifiera
Luxemburgkonventionen och göra om den till ett gemenskapsinstrument.
Kommissionen undersöker även hur man kan anpassa skatte- och avgiftssystemen för patent så att de inte utgör
ett hinder för innovationsskyddet, samt tar upp följande frågor och problem: översättningskostnader (som enbart
för den europeiska industrin uppgår till över 220 miljoner ecu årligen), jurisdiktionen, de internationella
aspekterna, erkännande av yrkeskvalifikationer samt harmonisering vad gäller patenterbarhet för dataprogram
och anställdas uppfinningar.
I ett betänkande av Julio Añoveros Trias de Bes (EPP, E) betonas nödvändigheten av att harmonisera
patenträtten i unionen för att förstärka den inre marknaden. Det räcker emellertid inte med att harmonisera vissa
materiella bestämmelser i nationell lagstiftning, menar utskottet, utan det bör istället utarbetas en ge
menskapsförordning på området. Europeiska patentverket bör i samarbete med nationella myndigheter vara
tekniskt ansvarigt för gemenskapspatentet. Vad gäller språk anser utskottet att en patentansökan skall kunna
läggas fram på samtliga officiella EU-språk och att patentet skall meddelas på det valda språket. Vidare tycker
utskottet att nationella domstolar bör vara behöriga att avgöra talan om intrång eller genkäromål om ogiltighet
samt att det bör finnas två nationella rättsinstanser; EG-domstolen skall utgöra kassationsdomstol.
Fortsättningsvis anser utskottet att systemet med gemenskapspatent bör existera tillsammans med de nationella
patentsystemen och att de avgifter som användarna betalar skall komma såväl Europeiska patentverket som de
nationella kontoren till godo. Avslutningsvis uppmanas kommissionen att inrätta en arbetsgrupp med uppgift
att utarbeta en eller flera modeller för en rättsskyddsförsäkring på patentområdet inom EU.
Kommissionen
Kommissionär Mario Monti sade att han delade parlamentets uppfattning om att det behövs ett system för
rättsskyddsförsäkring på patentområdet. Han ansåg vidare att dagens patentregler måste reformeras innan
utvidgningen, och han lovade att parlamentet fullt ut skall få deltaga i denna process.
Omröstning
Omröstning äger rum torsdagen den 19 november kl 09.30.
Tilläggspensioner i EU
Tilläggspensioner i EU
Yttrande om kommissionens grönbok
Betänkande av FERRI - A4-0400/98- KOM(97)0283 - C4-0392/97. Utskottet för rättsliga frågor och
medborgarrätt.
(Debatt från den 17/11) Olika former av kompletterande pensionssystem har blivit allt populärare under de
senaste åren i takt med att insikten har växt om att de offentliga pensionssystemen kommer att bli svårare att
finansiera i framtiden; i dag går det fyra personer i arbetsför ålder på varje pensionär i EU; år 2040 kommer de
bara att vara två. Av denna anledning har kommissionen publicerat en grönbok vars syfte är att inhämta syn
punkter från berörda parter om vad EU kan och bör göra för att skapa en bättre miljö för dessa kompletterande
pensionssystem.
Socialpolitiska utskottet förordar i ett betänkande av Enrico Ferri (EPP, I) att kommissionen omedelbart agerar
för att skapa en verklig inre marknad för pensionsfonder. Kommissionen uppmanas att lägga fram ett förslag
till direktiv som ger fonderna bättre möjligheter att investera utomlands, så att de kan investera där avkastningen
är som högst. Utskottet inser dock att de begränsningar som i dag gäller för investeringar har ett gott syfte -
nämligen att skydda försäkringstagarna - varför man parallellt med en ökad fri rörlighet för investeringar måste
föreslå åtgärder för att skydda pensionsspararna i händelse av konkurs. Ett sådant alternativ skulle enligt
utskottet kunna vara att fonderna åläggs bidra till en insolvensfond för pensionsfonder.
Andra viktiga förslag från utskottet omfattar inrättande av oberoende pensionsombudsmän i medlemsstaterna,
harmonisering av viss lagstiftning på försäkringsområdet (aktuarie- och redovisningsregler, arbetstagar- och
konsumentinflytande över investeringarna etc) samt vad gäller den skattemässiga behandlingen av inkomster
och avsättningar till kompletterande pensionssystem. Vidare anser utskottet att det behövs regler för att se till
att fonderna använder eventuella vinster från investeringar till deras pensionssystem så att de inte frestas att dela
ut dem till de företag som äger fonderna. Slutligen efterlyser utskottet ytterligare förbättringar vad gäller arbets
tagares möjligheter att ta med sina kompletterande pensionsrättigheter då de flyttar till ett annat EU-land.
Kommissionen
Kommissionär Mario Monti sade att kommissionen planerar att lägga fram just ett sådant direktiv som utskottet
krävt. Kommissionens förslag kommer att syfta till att skydda den äldre befolkningens inkomster, säkerställa
jämlikheten mellan kvinnor och män samtidigt som man undviker att den samlade kostnaden för pensions
systemen växer alltför kraftigt.
Omröstning
Omröstning äger rum torsdagen den 19 november kl 09.30.
En europeisk flyg- och rymdindustri
En europeisk flyg- och rymdindustri
Yttrande om kommissionens meddelande
Betänkande av HOPPENSTEDT - A4-0362/98 - KOM(97)0466 - C4-0547/97. Utskottet för ekonomi,
valutafrågor och industripolitik.
(Debatt från den 17/11) Kommissionen konstaterar i ett meddelande att unionen i nuläget har en relativt
framgångsrik, om än fragmenterad flyg- och rymdindustri. Den ökade globala konkurrensen, de alltmer
komplexa produkterna samt företagens beroende av hemmamarknaderna kräver att medlemsstaterna genomför
en omstrukturering av sektorn, menar kommissionen. Medlemsstaterna måste inse att det är omöjligt att
bibehålla ett fullständigt oberoende när det gäller den egna kompetensen inom denna sektor; en fortsatt passiv
politik kommer att döma den europeiska flyg- och rymdindustrin till en långsam död, varnar kommissionen i
meddelandet. Konkret önskar kommissionen se att transnationella företag som är verksamma inom flera nischer
växer fram, vilket politiskt och ekonomiskt måste stödjas av EU genom olika stöd och bidrag, t.ex. för FoU och
exportfrämjande.
Ekonomiska utskottet ställer sig helt och hållet bakom kommissionens analys. Vad Europa behöver är starka
och diversifierade företagsgrupper som genom att agera samfällt kan göra tillräckliga synergivinster för att ta
sig an främst de amerikanska konkurrenterna, skriver föredraganden Karsten Hoppenstedt (EPP, D). Utskottet
noterar att stödet för detta synsätt växer sig allt starkare såväl bland medlemsstaterna som i branschen, vilket
inte minst visat sig genom beslutet att omvandla Airbus från ett samarbetsprojekt till ett "riktigt" företag. Vidare
välkomnar utskottet det utspel som gjordes av sex europeiska försvarsministrar (däribland den svenske) i juli
i år om en gemensam omstrukturering av ländernas försvarsindustrier. Mer oroande är, avslutar utskottet, att
EU visserligen har en hög kompetens inom flygindustrin, men att samma sak inte kan sägas vad gäller
rymdindustrin i allmänhet, och utvecklingen av kommunikationssatelliter i synnerhet.
Kommissionen
Kommissionär Yves-Thibault de Silguy varnade för att endast ett fåtal av unionens företag inom flygindustrin
kommer att överleva i ett längre perspektiv. Han menade att europeiska företag måste anstränga sig för att
utveckla ett nära samarbete med de amerikanska företagen så att man inte hamnar i en situation där Europa
endast fungerar som underleverantör till den amerikanska industrin.
Omröstning
Omröstning äger rum torsdagen den 19 november kl 09.30.
Ändring av euromynten
Ändring av euromynten
Samarbetsförfarande - 1:a behandlingen (**I)
Betänkande av SOLTWEDEL-SCHÄFER - A4-0401/98- KOM(98)0492 - C4-0597/98 - 98/0270(SYN).
Utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik.
(Debatt från den 17/11) I sista stund, innan tillverkningen av euromynten skulle inledas, krävde såväl Europeiska
sammanslutningen för synskadade (EBU) samt Europeiska försäljningsautomatförbundet (EVA) att den utform
ning av euromynten som beslutades i våras skulle ändras. EBU menade att utformningen av 50 och 10 cent
mynten var alltför lika varandra, vilket är ett stort problem för synskadade. EVA framförde liknande klagomål
eftersom den befarade att automater inte skulle klara av att skilja mellan de två mynten.
Kommissionen tog till sig dessa klagomål och föreslår nu att utformningen av de två mynten ändras i enlighet
med EBUs och EVAs önskemål. Ekonomiska utskottet och dess föredraganden Irene Soltwedel-Schäfer (De
gröna, D) accepterar, om än motvilligt, kommissionens förslag. Föredraganden påpekar att detta problem redan
hade varit löst om rådet hade accepterat de ändringar i myntens utformning som parlamentet krävde vid den
andra behandlingen av det ursprungliga förslaget. För att inte ytterligare försena antagandet av en slutgiltig
design för mynten föreslår utskottet endast en ändring till förslaget, nämligen att införa ett symboliskt guldmynt
med valören 100 euro. Detta krav har flera gånger tidigare framförts av parlamentet.
Kommissionen
Kommissionär Yves-Thibault de Silguy lovade att undersöka möjligheten att införa ett särskilt euromynt i guld
med valören 100 ecu. Han hade dock vissa reservationer mot detta förslag eftersom det enligt honom fanns en
stor risk för förfalskning av ett så pass värdefullt mynt. Han tillade slutligen att det stod medlemsstaterna fritt
att själva besluta om att prägla guldmynt om de så önskar.
Omröstning
Parlamentet antog kommissionens förslag med tillägget att ett särskilt guldmynt skall präglas.
Säkerhetskrav för bussar
Säkerhetskrav för bussar
Medbeslutande - 1:a behandlingen (***I)
Betänkande av MURPHY - A4-0424/98 - KOM(97)0276 - C4-0545/97 - 97/0176(COD). Utskottet för
ekonomi, valutafrågor och industripolitik.
(Debatt från den 17/11) Europeiskt typgodkännande är ett viktigt redskap för att få den inre marknaden att
fungera; genom att tillverka produkter i enlighet med regler som antagits på EU-nivån kan ett företag sälja sina
produkter i alla 15 medlemsstater utan att behöva göra en rad dyra modifieringar för att ta hänsyn till olikartade
nationella regler. Ett sådant system finns bl.a. för personbilar, och kommissionen har nu lagt fram ett förslag
om ett liknande system för bussar. Förslaget, vilket inledningsvis kommer att vara frivilligt, anger detaljerade
bestämmelser för vilka krav bussar måste uppfylla vad gäller teknisk konstruktion och utrustning. Utöver att
garantera den fria rörligheten för bussar avser förslaget att förbättra trafiksäkerheten och säkerheten för
passagerarna. En viktig del av förslaget handlar även om att göra bussarna så handikappvänliga som möjligt.
Parlamentet behandlade kommissionens förslag vid sessionen i april varvid över ett hundra tekniska
ändringsförslag lagts fram av såväl ekonomiska utskottet som av olika politiska grupper. P.g.a. den oenighet
som rådde mellan grupperna beträffande parlamentets involvering i sådan här mycket teknisk lagstiftning
beslutades att återförvisa ärendet till utskottet för vidare behandling. I dess nya betänkande föreslår ekonomiska
utskottet att substansen i kommissionens förslag, 140 sidor detaljerade tekniska bestämmelser, stryks. Utskottet
menar att det inte är upp till politiker att besluta om de exakta tekniska specifikationerna, utan att denna fråga
bör överlåtas till en ständig arbetsgrupp bestående av representanter för bussföretag, tillverkare,
konsumentgrupper och handikappade. Denna arbetsgrupp skall arbeta fram tekniska genomförandebestämmelser
som fullt ut garanterar passagerarnas säkerhet samt tillgänglighet för personer med reducerad rörlighet.
Kommissionen
Kommissionär Mario Monti förkastade utskottets förslag eftersom de avvek alltför mycket från det ursprungliga
förslaget. Han befarade att den ansats som valts av utskottet skulle leda till förvirring över vem som är
kompetent att besluta om reglerna samt om hur de skall implementeras. Dessutom tyckte han att det var
besynnerligt av parlamentet att ändra hela systemet för typgodkännande på den inre marknaden, nu när hela det
omfattande harmoniseringsarbetet närmar sig sitt slut.
Omröstning
Parlamentet ändrade kommissionens förslag i enlighet med utskottets rekommendation vilket innebär att
kommissionens massiva förslag på 160 sidor nu enbart uppgår till mera hanterbara 20 sidor med allmänna
riktlinjer och principer. Förslaget antogs med 481 röster för, 1 emot och 16 nedlagda.
Strategi inför utvidgningen
Strategi inför utvidgningen
A. Samordning av stöd
Samrådsförfarande (*)
Betänkande av BARON CRESPO - A4-0397/98- KOM(98)0150 - C4-0273/98 - 98/0094(CNS). Utskottet
för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor.
I Agenda 2000 föreslog kommissionen en rad åtgärder för att inom ramen för ett sammanhängande program
hjälpa de tio central- och östeuropeiska ansökarländerna med deras förberedelser för anslutning till EU. Detta
följdes upp av Europeiska rådet vid dess möte i Luxemburg den 12-13 december 1997. Stats- och
regeringscheferna beslutade att det årliga stödet till de tio ansökarländerna skall utökas kraftigt från och med
den 1 januari 2000 och ges i tre former inom ramen för de s.k. Partnerskapen för anslutning fram till år 2006;
en ny version av det redan existerande Phare-programmet (1 560 miljoner euro), jordbruksstöd (520 miljoner
euro) och strukturstöd (1 040 miljoner euro). Det "nya" Phare-programmet skall främst inriktas på
administrativa och institutionella förbättringar i kandidatländerna samt ekonomiskt stöd för att underlätta
ansökarländernas tillämpning av gemenskapsreglerna.
Kommissionen har nu lagt ett förslag om en reglering av de tre instrumenten för att säkerställa deras effektivitet
och komplementaritet (dels sinsemellan, dels i förhållande till andra instrument). I förslaget preciseras vilka
åtgärder som skall finansieras av respektive instrument. Det klargörs även att ansökarländerna alltid själva måste
bidra till finansieringen av olika stödåtgärder. En samordningskommitté bestående av företrädare för
medlemsstaterna med en kommissionsrepresentant som ordförande skall inrättas för att yttra sig över förslag
från kommissionen om vilka olika åtgärder som skall finansieras genom de tre instrumenten. Slutligen blir det
kommissionens uppgift att övervaka att samordningen fungerar.
I ett betänkande av Enrique Barón Crespo (ESP, E) insisteras bl.a. på att parlamentets kontroll av kom
missionen måste stärkas. I detta syfte kräver man att kommissionen måste lägga fram utvärderingsrapporter
varje år istället för vartannat år och att parlamentet skall förses med all information rörande den finansiella
kontrollen. Vidare påminner utskottet om rådets löfte att konsultera parlamentet vid varje ändring av
Partnerskapen för anslutning; mot denna bakgrund kräver man att även parlamentet skall vara representerat i
samordningskommittén.
B. Strukturpolitiska instrument
Samrådsförfarande (*)
Betänkande av WALTER - A4-0382/98- KOM(98)0138 - C4-0301/98 - 98/0091(CNS). Utskottet för
regionalpolitik.
Ett av de stödinstrument till de tio central- och östeuropeiska ansökarländerna som nämndes ovan under A,
strukturstöd under perioden 2000-2006 till ett belopp på 1 040 miljoner euro per år, föreslås nu beslutas genom
ett förslag till förordning. Detta stödinstrument som går under beteckningen ISPA skall huvudsakligen vara
avsett till att anpassa kandidatländerna till gemenskapens infrastrukturstöd. Stöd föreslås av kommissionen be
gränsas till miljö- och transportprojekt, inbegripet åtgärder för utbildning och underhåll. Vad gäller genom
förandet av ISPA kommer kommissionen att biträdas av en rådgivande kommitté med företrädare för
medlemsstaterna, medan utvärderingen och övervakningen kommer att handhas av kommissionen tillsammans
med ansökarländerna.
I ett betänkande av Ralf Walter (ESP, D) föreslås en lång rad ändringar av kommissionens förslag. Inledningsvis
noterar föredraganden att en miljard euro är en väldigt liten penningsumma med tanke på det väldiga behov som
finns och att det därför är viktigt att utnyttja ISPA till fullo. Utskottet betonar att man måste försöka eftersträva
en balans mellan åtgärder för miljöskydd respektive förbättring av transportinfrastrukturen. Man understryker
i detta sammanhang nödvändigheten av att ansökarländerna åtar sig att uppfylla miljökraven i gemenskapens
regelverk och att detta också kontrolleras. Utskottet påpekar även vikten av att åtgärderna samordnas (se under
A ovan) och att ansökarländerna samarbetar med varandra. Om det visar sig att åtgärder vidtas utan att hänsyn
tagits till de strategiska prioriteringarna och/eller principen om att projekten skall vara sammanhängande bör
det ekonomiska stödet kunna tillfälligt stoppas, minskas eller upphävas.
I övrigt förordar utskottet att ansökarländerna kan göras delaktiga i alla sammanslutningar där man utarbetar
koncept för och övervakar miljöpolitiken (Europeiska miljöbyrån, Life-programmet) och transportpolitiken
(TINA-gruppen samt verksamheten i samtliga europeiska standardiseringsorgan på transportområdet) samt
genomförandet av det femte FoTU-programmet.
Avslutningsvis kräver utskottet att parlamentet måste göras delaktigt i övervakningen av genomförandet av
ISPA. För det första måste parlamentet få utförlig information om den rådgivande kommitténs verksamhet och
för det andra måste kommissionen i sin årliga rapport ange på vilket sätt den beaktat parlamentets kommentarer.
C. Garantifond
Samrådsförfarande (*)
Betänkande av TOMLINSON - A4-0388/98- KOM(98)0168 - C4-0302/98 - 98/0117(CNS). Budgetutskottet.
Den garantifond för åtgärder avseende tredje land som på parlamentets initiativ inrättades genom förordning
2728/94 är avsedd att betala gemenskapens borgenärer om mottagaren av ett lån som beviljats eller garanterats
av gemenskapen inte kan fullgöra sina skyldigheter. Mot bakgrund av en analys av garantifondens verksamhet
sedan starten i oktober 1994, föreslår kommissionen ett antal ändringar av förordningen. För det första anser
man att fondens målbelopp bör minska från 10% till 8% av det utestående beloppet för de garanterade lånen.
Vidare föreslås att inbetalningssatsen bör minska från 14% till 6% av de totala lånebeloppen liksom en propor
tionerlig minskning av reserven till 150 miljoner ecu.
Dessa ändringar får stöd i ett betänkande av John Tomlinson (ESP, UK). Den enda invändningen gäller vem
som skall ansvara för fondens finanser: utskottet anser att detta bör förbli en uppgift för Europeiska
investeringsbanken, medan kommissionen föreslår att den själv tar på sig denna roll.
D. Stöd för jordbruk och landsbygdsutveckling
Samrådsförfarande (*)
Betänkande av SONNEVELD - A4-0383/98- KOM(98)0153 - C4-0244/98 - 98/0100(CNS). Utskottet För
Jordbruk Och Landsbygdens UtvecklinG.
Ytterligare ett av de stödinstrument till de tio central- och östeuropeiska ansökarländerna som nämndes ovan
under A, stöd för jordbruk och landsbygdsutveckling under perioden 2000-2006 till ett belopp på 520 miljoner
euro per år, föreslås nu beslutas genom ett förslag till förordning. I förslaget preciseras det vilka typer av
åtgärder som kan komma ifråga för stöd, bl.a. jordbruksproduktionsmetoder som skyddar miljö och landskap,
förbättring av yrkesutbildning, skogsbruk samt utveckling och förbättring av landsbygdens infrastruktur.
I ett betänkande av Jan Sonneveld (EPP, NL) betonas att inget stöd får utbetalas om inte de av unionens upp
ställda politiska och sociala villkoren är uppfyllda. Vidare måste ansökarländerna fortsätta med de reformer som
är nödvändiga för att de skall kunna införa gemenskapens regelverk och bli medlemmar av unionen. Framför
allt måste de snarast göra framsteg med reformerna för att anpassa sina jordbruks- och livsmedelsnormer till
de som gäller internationellt och inom gemenskapen. Utskottet kräver dessutom att ansökarländerna inte får ge
företag och varor från länder utanför EU en mer fördelaktig behandling än företag och varor från unionen.
Utskottet föreslår avslutningsvis vissa ändringar av den lista över vilka åtgärder som skall kunna erhålla stöd
enligt denna förordning.
Partigruppsinlägg
En klar majoritet av företrädarna för de politiska grupperna slöt upp bakom de allmänna principer för
föranslutningsstödet som målades upp av de fyra föredragandena Enrique Barón Crespo (ESP, E), Ralf Walter
(ESP, D), Detlev Samland (ESP, D) och Jan Sonneveld (EPP, NL).
Den kommande utvidgningen kommer att ställa betydligt störrre krav på solidaritet och osjälviskhet för såväl
existerande som nya medlemsstater, menade Gary Titley (ESP, UK). För att detta över huvud taget skall vara
möjligt krävs det att man har befolkningens stöd för de uppoffringar som måste göras under de kommande åren.
Därför är det särskilt oroande att nyligen genomförda oppinionsundersökningar pekar på att befolkningen
antingen är likgiltig eller fientlig till utvidgningen, fortsatte han. Unionen och CÖE-staterna måste därför göra
mycket mer för att övertyga medborgarna om de fördelar som utvidgningen kommer att föra med sig. Detta
kräver två typer av insatser, menade Titley. För det första måste man utöver det tekniska biståndet också
prioritera sådana initiativ som direkt berör medborgarna, t.ex. program på det sociala området. Den andra delen
är att man skapar en ökad insyn och klarhet i hur gemenskapens stöd förvaltas, vilket kräver att parlamentet får
spela en betydligt mer framträdande roll i den demokratiska kontrollen av kommissionen. Med tanke på den
senaste tidens skandaler beträffande kommissionens dåliga förvaltning måste vi se till att det inte finns minsta
lilla tvivel om hur anslutningsstödet spenderas, avslutade Titley.
Också Arie Oostlander (EPP, NL) betonade vikten av att parlamentet ges möjlighet att utöva demokratisk
kontroll över utvidgningen. Han var därför förvånad över att ESP-gruppen lagt fram ett ändringsförslag som
går ut på att man flyttar över hela föranslutningspolitiken till den andra pelaren, d.v.s. den gemensamma utrikes-
och säkerhetspolitiken. Resultatet av detta skulle bara bli att parlamentets inflytande ytterligare inskränks,
avslutade han.
Liknande kritik mot ESP-gruppens förslag framfördes även av Jan Bertens (ELDR, NL). Han noterade även
att unionen måste göra sitt yttersta för att se till att de begränsade resurserna som avsatts för föranslutningen
måste användas på ett så effektivt sätt som möjligt för att man skall kunna nå vettiga resultat.
Ernesto Caccavale (UPE, I) sade att även hans grupp ställde sig bakom de allmänna linjer som presenterats i
de fyra betänkandena. Han påtalade dock att unionen inte är redo för en utvidgning och han manade EU och dess
medlemsstater att skynda på arbetet med de institutionella reformerna. Redan idag sitter vi femton personer i
en bil som var byggd för blott sex, och att ta in ytterligare passagerare är inte möjligt i dagsläget, påpekade
Caccavale.
Unionen har höga ambitioner inför utvidgningren, men vi har verkligen inte avsatt de finansiella resurser som
krävs för att förverkliga dessa, menade Joaquim Miranda (GUE/NGL, P). Han förespråkade en rejäl ökning
av det föranslutningsstöd som kommissionen föreslagit, men dock inte på bekostnad av stödet till de nuvarande
medlemsstaterna. Det är oacceptabelt för min grupp att minska dagens stöd till medlemsstaterna eller att man
åternationationaliserar den gemensamma jordbrukspolitiken, förklarade Miranda. Han ansåg att taket för
medlemsstaternas bidrag till unionens budget som f.n. ligger på 1,27% måste höjas för att man inte skall
underminera den ekonomiska och sociala sammanhållning som råder inom unionen. Utvidgningen är viktig, men
den får inte innebära att man offrar dagens solidaritet för en ny form av solidaritet, avslutade han.
Liknanade tankegångar framfördes av Elisabeth Schroedter (De gröna, D) som beskrev det föreslagna stödet
som en droppe i havet och en skam för unionen. Kommissionens förslag innebär ingenting annat än en tydlig
signal till ansökarländerna att de själva måste bära hela kostnaden för anslutningen. Hon var också kritisk till
att unionen behandlar CÖE-länderna som småbarn eftersom de inte får deltaga i besluten om hur stödet skall
spenderas. Föranslutningen borde bygga på partnerskap vilket innebär att man låter CÖE-länderna vara
representerade i de kommittéer som beslutar om stödet, menade Schroedter.
Odile Leperre-Verrier (ERA, F) tillhörde också de som tvivlade på om de avsatta resurserna verkligen var
realistiska i förhållande till målsättningarna. Hon betonade också vikten av att man prioriterar den sociala och
kulturella dimensionen i föranslutningsstrategin.
Kommissionen
Kommissionär Hans Van Den Broek gav en detaljerad redogörelse för kommissionens inställning till de många
ändringsförslag som lagts fram av föredragandena och av de politiska grupperna. Överlag gav han en positiv
bedömning av parlamentets krav och sade att kommissionen i en eller annan form kunde acceptera omkring
hälften av de ändringar som föreslagits. Han kunde särskilt acceptera sådana ändringsförslag som syftade till
att förbättra informationen till parlamentet och rådet, inte minst parlamentets krav på att kommissionen skall
utarbeta rapporter varja år istället för vartannat år. Beträffande betänkandet om ISPA sade kommissionären att
han i synnerhet kunde acceptera de ändringar som syftar till att betona sysselsättningsaspekterna, lika behandling
samt de som gäller samordning av unionens stöd med det stöd som ges av medlemsstaterna. De ändringar som
inte kunde accepteras var i synnerhet de som syftade till att inskränka kommissionens befogenheter vad det
gäller förvaltningen av de olika programmen och av garantifonden. Han ansåg slutligen att flera av parlamentets
krav redan var tillgodosedda i kommissionens olika förslag.
Debatten fortsätter i eftermiddag och omröstningen äger rum torsdagen den 19 november kl. 12.00.
Teckenspråk
Teckenspråk
Resolutionsförslag B4-0985/98 från HUGHES. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor.
Det finns en halv miljon gravt döva och många fler hörselskadade i EU, men endast fyra av medlemsländerna
erkänner officiellt teckenspråket. Vidare finns det en stor brist på kvalificerade teckenspråkstolkar. Parlamentet
antog en resolution i vilken man uppmärksammar dessa problem. Det noteras vidare att TV-bolag inte i
tillräcklig utsträckning sänder program som döva kan tillgodogöra sig och att de sju texttelefonsystem som an
vänds i EU inte är kompatibla med varandra.
Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om offentligt erkännande av det teckenspråk som
döva använder i varje medlemsstat samt undersöka möjligheten att genom lagstiftning öka utbudet av
TV-program som sänds med teckenspråkstolkning och/eller bildtextas. Kommissionen uppmanas även
säkerställa att stödprogram från EU inom områdena utbildning och yrkesutbildning inbegriper utbildning av
teckenspråkslärare och teckenspråkstolkar samt att alla EU-program är tillgängliga för döva.
Ytterligare krav från parlamentet går ut på att öka medvetenheten om döva bland tjänstemän som arbetar vid
EU-institutionerna och att alla offentliga sammanträden som anordnas av EU-institutionerna på begäran skall
teckenspråkstolkas. Avslutningsvis kräver parlamentet att kommissionen föreslår ramlagstiftning för att
säkerställa att texttelekommunikations- och bildtelefonutrustning för döva är kompatibla i hela Europa samt att
kommissionen agerar för att säkerställa att döva inte utesluts från nya multimediatillämpningar.
Riktlinjer för sysselsättningen
Riktlinjer för sysselsättningen
Yttrande om kommissionens meddelande
Betänkande av VAN VELZEN - A4-0471/98 - KOM/98)0574 - C4-0587/98. Utskottet för sysselsättning och
socialfrågor.
(Debatt från den 17/11) Parlamentet antog beänkandet om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik
för nästa år efter att ha ändrat det på flera punkter. Bl.a. ströks förslagen om att medlemsstaterna bör undersöka
möjligheten att införa arbetstidsförkortning. Flera andra ändringar berör den gemensamma valutans inverkan
på sysselsättningen varvid parlamentet uppmanar kommissionen att studera vilka konsekvenser EMU får för
sysselsättningen i de länder som ingår respektive står utanför euron. Vidare, på förslag av gruppen De gröna,
kräver parlamentet ytterligare förtydliganden av hur stabilitetspakten skall tolkas beträffande medlemsstaternas
möjligheter att stödja investeringar. Ett annat viktigt krav från ESP-gruppen är att den europeiska pakten för
sysselsättning även skall innehålla en europeisk investeringsstrategi för att på mer lång sikt åstadkomma och
trygga större tillväxt, bättre konkurrenskraft och högre sysselsättning.
Det sociala handlingsprogrammet 1998-2000
Det sociala handlingsprogrammet 1998-2000
Yttrande om kommissionens meddelande
Betänkande av HUGHES - A4-0381/98 - KOM(98)0259 - C4-0343/98. Utskottet för sysselsättning och
socialfrågor.
(Debatt från den 17/11) Parlamentet antog betänkandet
Reform av den sociala dialogen
Reform av den sociala dialogen
Yttrande om kommissionens meddelande
Betänkande av PETER - A4-0392/98 - KOM(98)0322 - C4-0531/98. Utskottet för sysselsättning och
socialfrågor.
(Debatt från den 17/11) Parlamentet antog betänkandet.
Den nya transatlantiska marknaden
Den nya transatlantiska marknaden
Yttrande om kommissionens meddelande
Betänkande av E. MANN - A4-0387/98 - KOM(98)0125 - C4-0271/98. Utskottet för externa ekonomiska
förbindelser.
(Debatt från den 17/11) Parlamentet antog betänkandet om det nya transatlantiska ekonomiska partnerskapet
med en lång rad ändringarna och tillägg. Ändringar berör inte så mycket substansen i utskottets betänkande som
den senaste tidens utveckling. Utskottet kritiserar starkt rådet för att det inte underrättat parlamentet innan det
beviljade kommissionen ett mandat att inleda förhandlingar med USA. Vidare antogs en rad tillägg beträffande
den hotande banankonflikten mellan EU och USA. Bl.a. infördes ett starkt fördömande av den amerikanska
strategin som syftar till att hota EU med en rad ensidiga sanktioner om inte EU ändrar dess importordning för
bananer. Parlamentet understryker att eventuella amerikanska klagomål skall lämnas in till WTO. Förutom att
unionen bör anmäla USA till WTO för dess ensidiga agerande anser parlamentet att den handlingsplan som pla
neras inom det nya transatlantiska partnerskapet skall skjutas på framtiden så länge som hotet om sanktioner
för gemenskapsprodukter består. På förslag av ELDR-gruppen infördes också ett krav på att de framtida
ekonomiska förbindelserna mellan EU och USA skall grundas på principen om hållbar utveckling, vilket betyder
att miljöaspekterna skall integreras i all politik.
Nästa generations mobiltelefoner
Nästa generations mobiltelefoner
Medbeslutande - 1:a behandlingen (***II)
Betänkande av CAMISÓN ASENSIO - A4-02414/98 - C4-0534/98 - 98/0051(COD). Utskottet för ekonomi,
valutafrågor och industripolitik.
Mobila telekommunikationer är en sektor som befinner sig i snabb utveckling i Europa och spelar en allt
viktigare roll i allt fler människors dagliga liv. GSM-systemet, vilket ofta kallas den andra generationens system,
har gett europeiska tillverkare som Nokia och Eriksson en världsledande ställning och gjort det möjligt för EU-
länderna att bygga upp heltäckande mobilnät. Samtidigt har GSM vissa begränsningar, det klarar t.ex. inte av
höghastighetsöverföring av multimedia, vilket krävs för att man skall kunna använda Internet via en mobil
telefon. För att lösa detta allt större problem pågår arbetet för fullt med att utarbeta nästa generations system,
vilket har döpts till UMTS.
Kommissionen och parlamentet har länge understrukit att det är viktigt att både EU och dess medlemsstater
spelar en aktiv roll för att stödja och främja utvecklingen av UMTS så att det blir en lika stor framgång för
Europa som GSM. Fördelen med GSM är att det, åtminstone i Europa, är universellt, dvs det fungerar i samtliga
medlemsstater (USA, t.ex., har däremot ett eget icke-kompatibelt system som dessutom kan skilja sig från
delstat till delstat). De lär visserligen dröja flera år innan de första UMTS-tjänsterna når marknaden, men
kommissionen har redan nu lagt ett förslag som slår fast den rättsliga ramen för UMTS, inte minst vad gäller
tilldelning av licenser och frekvenser. Kommissionen skriver att detta är nödvändigt för att företagen skall våga
göra de enorma investeringar som krävs för att bygga UMTS-nät och -utrustning. Vidare syftar förslaget till att
se till att medlemsstaterna inte stödjer konkurrerande standarder samt att EU och medlemsstaterna i samarbete
med de internationella teleorganisationerna främjar utarbetandet av en gemensam och öppen standard för
kompatibla UMTS-tjänster i hela Europa.
Vid den första behandlingen godkände parlamentet förslaget med vissa mindre förbehåll, vilka har beaktats i
rådets gemensamma ståndpunkt. Föredraganden Felipe Camisón Asensio (EPP, E) rekommenderar därför att
parlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten.
Omröstning
Parlamentet godkände rådets gemensamma ståndpunkt.
Övriga beslut
Övriga beslut
Parlamentet godkände två förslag från kommissionen om att förbättra utbytet av data mellan medlemsstaternas
administrationer genom uppbyggandet av transeuropeiska nätverk för elektroniskt utbyte av data (IDA-
programmet). Parlamentet godkände även ett förslag till ändring av unionens budgetförordning samt en rad
tekniska anpassningar av EES-avtalet vilka syftar till att införliva nyligen antagen EU-lagstiftning i den
förteckning av regler som skall gälla även i EES-länderna.
|