Dagens Debatt: 18-11-98(1)

• Redaktion
• Agenda 2000
• Tal av Polens president
• Patent och innovationsskydd
• Tilläggspensioner i EU
• En europeisk flyg- och rymdindustri
• Ändring av euromynten
• Säkerhetskrav för bussar
• Strategi inför utvidgningen
• Teckenspråk
• Riktlinjer för sysselsättningen
• Det sociala handlingsprogrammet 1998-2000
• Reform av den sociala dialogen
• Den nya transatlantiska marknaden
• Nästa generations mobiltelefoner
• Övriga beslut

Redaktion

Redaktion: Anders Abrahamsson (ansvarig) och Anders Gantén

E-mail: press-SV@europarl.europa.eu

Bryssel:    LEO 6A/11, B-1047 Bryssel
         Tel: +32 2 284 4899-4898
        Fax: +32 2 284 9253

Strasbourg:     CDP 222, BP 1024, F-67070 Strasbourg
        Tel: +33 3 88 17 2420-2076
        Fax: +33 3 88 17 9355

Agenda 2000

Agenda 2000

Uttalande av rådet och kommissionen

Sittande rådsordförande Benita Ferrero-Waldner redogjorde för nuläget vad gäller medlemsländernas förhandlingar om Agenda 2000. Hon inledde med att betona den stora vikt som det österrikiska ordförandeskapet fäster vid att ett beslut skall kunna fattas nästa år. Hon sade vidare att ordförandeskapet arbetar aktivt för att stärka parlamentets delaktighet i utvidgningsprocessen. I detta sammanhang var hon glad att kunna konstatera att parlamentet och rådet kommit överens om att inleda en kontinuerlig, informell dialog.

Vad gäller budgetens utgiftssida är de flesta medlemsländer överens om de allmänna principerna, fortsatte Ferrero-Waldner. Det råder även en bred samsyn om att EU-budgeten inte får överskrida 1,27% av medlemsländernas samlade BNP. Beträffande budgetens inkomstsida och kommissionens meddelande om de egna medlen, sade Ferrero-Waldner att positionerna fortfarande är låsta. Däremot råder det bred enighet om principerna för reformen av strukturfonderna. Medlemsländerna är överens om att målen skall minskas från sju till tre, att färre regioner skall vara kvalificerade för stöd, att organisationen och förvaltningen av fonderna skall förenklas samt att strukturfonderna skall ha som målsättning att främja unionens konkurrenskraft och sysselsätt ningen samt stödja en hållbar utveckling. Det råder även samsyn beträffande sammanhållningsfonden, föranslutningsstrategin och de transeuropeiska nätverken.

Beträffande de s.k. föranslutningsinstrumenten, dvs stödet till ansökarländerna för att hjälpa dem att förbereda sig för medlemskap i unionen, är medlemsländerna ännu inte helt överens, fortsatte Ferrero-Waldner. När det gäller reformen av jordbrukspolitiken hänvisade rådsordföranden till det uttalande som hennes kollega Wilhelm Molterer kommer att göra i eftermiddag/kväll i samband med den gemensamma debatten om reformen av jord brukspolitiken. Avslutningsvis trodde hon att stora framsteg kommer att göras under de närmaste veckorna fram till toppmötet i Wien och att de avgörande besluten om Agenda 2000 kommer att kunna fattas i början av nästa år.

Kommissionens ordförande Jacques Santer betonade vikten av att reformera EUs politik och besluta om den framtida finansieringen av unionen för att utvidgningen skall vara möjlig att genomföra. Målsättningen är att de avgörande besluten skall kunna fattas senast i mars nästa år, i god tid före Europavalen i juni. Om vi inte lyckas med detta kommer ansökarländernas förtroende för EU att minska, sade Santer, och tempot i utvidgningen bromsas. Vi kan bli klara i tid, fortsatte han, och anmodade parlamentet att ta sin beskärda del av ansvaret för att detta skall bli möjligt. I detta sammanhang hoppades Santer att man snabbt skall kunna få fram ett interinstitutionellt avtal som ger parlamentet medbeslutande på en del områden i enlighet med det ännu inte ratificerade Amsterdamfördraget.

Avslutningsvis uttryckte Santer en förhoppning om att Europeiska rådet vid sitt kommande toppmöte i Wien skall lyckas nå en överenskommelse om de tekniska aspekterna i Agenda 2000 och nästa långtidsbudget samt att man skall göra framsteg på mer politiska områden, t.ex. beträffande reformen av jordbrukspolitiken.

Partigruppsinlägg

Företrädare för partigrupperna redogjorde för sin grupps respektive syn på Agenda 2000. Klaus Hänsch (ESP, D), inledningsvis, betonade att utvidgningen och hjälpen till ansökarländerna även ligger i de nuvarande medlemsländernas intresse. Hur väl ansökarländerna lyckas i sina förberedelser är dock i huvudsak deras eget ansvar, sade han. Vad gäller reformen av EUs politik, konstaterade Hänsch att ett beslut ännu är relativt avlägset. Givetvis, fortsatte han, är inte alla parter överens om alla aspekter av Agenda 2000, men eftersom ingen har presenterat något trovärdigt alternativ stöder vi kommissionens förslag. Även utan en utvidgningen hade det varit nödvändigt med en reform av jordbruks- och regionalpolitiken. Avslutningsvis uppmanade Hänsch rådet att erkänna parlamentets nya medbeslutande befogenheter och gå med på ett interinstitutionellt avtal som föregriper Amsterdamfördragets ikraftträdande.

Agenda 2000 är nödvändigt, sade Hans-Gert Poettering (EPP, D), för att utveckla unionen. Vi behöver mer Europa, vi behöver ett Europa som i ökad grad tjänar medborgarnas intressen. Våra prioriteter måste vara de följande, fortsatte han: att genomföra utvidgningen så snabbt som möjligt och enligt rättvisa villkor; att reformera den gemensamma jordbruks- och strukturpolitiken, men utan att underminera den europeiska jord bruksmodellen; samt att genomföra institutionella reformer så att beslut i rådet fattas med kvalificerad majoritet.

Vi anser inte att Agenda 2000 är tillräckligt långtgående, men det är det enda vi har och vi kräver att rådet inom kort fattar de nödvändiga besluten, sade Patrick Cox (ELDR, IRL). Vi kan stödja de flesta förslagen i Agenda 2000, fortsatte han, men betonade att jordbrukspolitiken även i framtiden måste respektera den europeiska modellen liksom stödja en utvecklingen av landsbygden och stödja en hållbar utveckling. Vad gäller den framtida finansieringen av unionen kunde Cox inte acceptera en åternationalisering av den gemensamma politiken, även om han var för en rättvis fördelning av budgetbördan.

Raul Rosado Fernandes (UFE, P) sade att den gemensamma jordbrukspolitiken är grundpelaren i unionen och menade att kommissionens reformförslag innebar ett slut på solidariteten mellan medlemsländerna och en åternationalisering av politiken. Agenda 2000 drabbar de redan svaga grupperna, fortsatte han, och gynnar dem som redan har det bra.

Unionens viktigaste målsättning måste vara att bevara den ekonomiska och sociala sammanhållningen, sade Alonso Puerta (GUE/NGL, E). Han betecknade Agenda 2000 som ett hastverk och ett uttryck för en bristande solidaritet. Puerta kritiserade kommissionen för en brist på helhetssyn och nämnde som exempel att de föreslagna prissänkningar endast delvis kompenseras genom andra åtgärder. Detta skulle få svåra sociala konse kvenser, sade han och förespråkade ett ökat direkt stöd till jordbrukarna.

Magda Aelvoet (De gröna, B) kritiserade rådet för att bromsa utvidgningsprocessen. Efter alla högtidliga deklarationer har medlemsländerna växlat ned, sade hon. Järnridån må vara borta, men istället har vi fått en dimridå. Min grupp är för en snabb anslutningsprocess och att förhandlingar även kan inledas med de länder i kategori B som gjort stora framsteg: Lettland och Litauen. Ansökarländerna har redan, och till ett högt socialt pris, gjort stora ansträngningar för att kunna bli medlemmar av EU, fortsatte Aelvoet, och även vi måste ta vårt ansvar. Hon kritiserade även den enligt henne alltför snabba övergången till marknadsekonomi i ansökarländerna, och då särskilt privatiseringsprocessen. Det enda resultatet är att ett fåtal blir rika på den stora majoritetens bekostnad.

Tal av Polens president

Tal av Polens president

Den 44-årige Aleksander Kwasniewski, Polens president sedan den 23 december 1995, välkomnades av parlamentets ordförande José María Gil-Robles. Detta är inte första gången, och förhoppningsvis inte heller sista gången som Polens president besöker detta parlament, sade Gil-Robles. Parlamentets ordförande uttryckte vidare tillfredsställelse över att en majoritet av Polens befolkning är positivt inställd till ett polskt EU- medlemskap. Vi arbetar nu tillsammans för att uppnå detta mål, avslutade Gil-Robles.

I sitt tal till kammaren betonade Kwasniewski vikten av ett enat och stabilt Europa i dessa tider av snabba förändringar. Detta kräver även att unionen är flexibel och anpassar sig till omvärldens förändringar, dock utan att överge de europeiska idealen såsom demokrati, frihet, jämlikhet och tolerans samt solidaritet med de svaga. Kwasniewski underströk att solidaritet ur Polens perspektiv inte handlar om EU-bidrag. Han menade att de senaste årens omstrukturering av Polen till stora delar är ett resultat av de polska medborgarnas egna ansträng ningar. I detta sammanhang betonade Kwasniewski även vikten av en enad och sammanhållen union.

Kwasniewski uttryckte glädje över att Polen för åtta dagar sedan kunde inleda konkreta medlem skapsförhandlingar och menade att Polen kommer att vara förberedd för medlemskap i slutet av år 2002. Samtidigt som medlemskap i EU är en av hörnstenarna i vår politik, så ligger utvidgningen även i "de femtons" intressen, fortsatte han, inte minst för att utvidgningen framtvingar nödvändiga reformer av unionens politik och organisation. Han hoppades - och räknade med - att Agenda 2000 därför kommer att kunna antas inom kort. Man bygger förstås inte om sitt hus bara för att man får besök, sade Kwasniewski, och menade att utvidgningen och fördjupningen av unionen är två sidor av samma mynt.

Den oro och de varningar för konsekvenserna av utvidgningen som uttrycks från vissa håll, bygger ofta på missuppfattningar och dålig kunskap om situationen i ansökarländerna, fortsatte Kwasniewski. Som exempel nämnde han oron för att den fria rörligheten för arbetskraft skulle leda till en kraftig tillströmning av billig arbetskraft från Öst- och Centraleuropa till nuvarande EU. Det finns ingen anledning att överdramatisera konse kvenserna av den fria rörligheten, sade Kwasniewski. De övergångslösningar som med stor vånda förhandlades fram med Spanien och Portugal när dessa länder blev medlemmar av unionen, visade sig ganska snart vara onödiga. Arbetslösheten i Polen är idag lägre än i flera av EU-länderna och de polska medborgarna kan uppnå sina materiella målsättningar i Polen, sade han.

Även vad gäller den gemensama jordbrukspolitiken finns det ingen anledning att oroa sig, fortsatte Kwasniewski. Det sägs ofta att över 25% av den polska arbetskraften finns inom jordbruket. Sanningen är att endast hälften av dessa säljer sina produkter på marknaden och har jordbruket som sin huvudsakliga inkomstkälla. Snarare är problemet, fortsatte den polske presidenten, en brist på alternativa arbeten på landsbygden och en problematisk demografisk struktur. Övergångslösningar på jordbruks- och livsmedelsområdet skulle varken gynna Polen eller EU, sade han. Inte heller vad gäller miljöskyddet stämmer alltid omvärldens bild av Polen, sade Kwasniewski. Vi investerar stora summor, 1,7% av BNI, för att förbättra miljöskyddet, vilket är en större andel än i många EU-länder.

Visst kommer utvidgningen att leda till problem, sade Kwasniewski, men låt oss inte överdriva dem. Låt mig även försäkra er om att Polen är berett att fullgöra sina skyldigheter som EU-medlem. Redan idag arbetar vi med att förstärka vår östra gräns och för att bygga ett solitt skydd mot den organiserade brottsligheten, knarkhandel och illegal invandring. Kwasniewski betonade samtidigt att Polen är ett öppet land som inte är intresserat av att skapa nya skiljelinjer i Europa.

I dess begynnelse handlade gemenskapen inte om pengar eller tulltariffer, utan om att skapa fred. När länder som Spanien, Portugal och Grekland blev medlemmar av EU fick vi hopp om att även Polen skulle kunna ansluta sig till unionen en dag. Vi insåg att EU inte bara var en klubb för de rika. Kwasniewski klargjorde att Polen redan tillhör Europa och att landet kan visa på goda ekonomiska framsteg under de senaste åren. Han gladde sig över att hans land kan delta i den europeiska integrationen och hoppades att alla europeiska länder, inklusive Urkraina, Moldavien och Kakedonien, så småningom kommer att arbeta sida vid sida. Avslutningsvis uttryckte Kwasniewski en förhoppning om att EU-ländernas ledare kommer att kunna se bortom de kortsiktiga intressena och gå vidare med integrationsprocessen i syfte att skapa en stabil och välmående europeisk kontinent.

Patent och innovationsskydd

Patent och innovationsskydd

Yttrande om kommissionens grönbok
Betänkande av TRIAS DE BES - A4-0384/98 - KOM(97)0314 - C4-0342/97. Utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt.

Debatt från 17/11) I sin grönbok om innovation betonade kommissionen behovet av ett sammanhängande och kostnadseffektivt europeiskt immaterialrättsligt skydd för att främja forskning och därmed även unionens konkurrenskraft. För närvarande finns det inte något gemenskapsrättsligt patentsystem utan endast nationella patent. Det europeiska (mellanstatliga) patentsystemet syftar endast till ett enhetligt utställande av patent genom ett centraliserat förfarande hos Europeiska patentverket i München, men garanterar endast det skydd som föreskrivs i den nationella patenträtten och inte något enhetligt skydd. Dessutom omfattar det inte alla medlems stater. Luxemburgkonventionen från 1975 om ett enhetligt gemenskapspatent (vars rättsverkningar skulle bli desamma överallt i gemenskapen) har ännu inte trätt i kraft.

I syfte att få till stånd en bred debatt om vilka nya initiativ som behöver tas på gemenskapsnivå för att förbättra och modernisera det mycket komplexa patentsystemet i Europa, lade kommissionen i juni 1997 fram en grönbok: Främjande av innovation genom patent. I grönboken ägnas stort utrymme åt diskussionen om för- och nackdelarna med ett gemenskapstäckande patentskydd och om det finns anledning att modifiera Luxemburgkonventionen och göra om den till ett gemenskapsinstrument.

Kommissionen undersöker även hur man kan anpassa skatte- och avgiftssystemen för patent så att de inte utgör ett hinder för innovationsskyddet, samt tar upp följande frågor och problem: översättningskostnader (som enbart för den europeiska industrin uppgår till över 220 miljoner ecu årligen), jurisdiktionen, de internationella aspekterna, erkännande av yrkeskvalifikationer samt harmonisering vad gäller patenterbarhet för dataprogram och anställdas uppfinningar.

I ett betänkande av Julio Añoveros Trias de Bes (EPP, E) betonas nödvändigheten av att harmonisera patenträtten i unionen för att förstärka den inre marknaden. Det räcker emellertid inte med att harmonisera vissa materiella bestämmelser i nationell lagstiftning, menar utskottet, utan det bör istället utarbetas en ge menskapsförordning på området. Europeiska patentverket bör i samarbete med nationella myndigheter vara tekniskt ansvarigt för gemenskapspatentet. Vad gäller språk anser utskottet att en patentansökan skall kunna läggas fram på samtliga officiella EU-språk och att patentet skall meddelas på det valda språket. Vidare tycker utskottet att nationella domstolar bör vara behöriga att avgöra talan om intrång eller genkäromål om ogiltighet samt att det bör finnas två nationella rättsinstanser; EG-domstolen skall utgöra kassationsdomstol.

Fortsättningsvis anser utskottet att systemet med gemenskapspatent bör existera tillsammans med de nationella patentsystemen och att de avgifter som användarna betalar skall komma såväl Europeiska patentverket som de nationella kontoren till godo. Avslutningsvis uppmanas kommissionen att inrätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en eller flera modeller för en rättsskyddsförsäkring på patentområdet inom EU.

Kommissionen

Kommissionär Mario Monti sade att han delade parlamentets uppfattning om att det behövs ett system för rättsskyddsförsäkring på patentområdet. Han ansåg vidare att dagens patentregler måste reformeras innan utvidgningen, och han lovade att parlamentet fullt ut skall få deltaga i denna process.

Omröstning

Omröstning äger rum torsdagen den 19 november kl 09.30.

Tilläggspensioner i EU

Tilläggspensioner i EU

Yttrande om kommissionens grönbok
Betänkande av FERRI - A4-0400/98- KOM(97)0283 - C4-0392/97. Utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt.

(Debatt från den 17/11) Olika former av kompletterande pensionssystem har blivit allt populärare under de senaste åren i takt med att insikten har växt om att de offentliga pensionssystemen kommer att bli svårare att finansiera i framtiden; i dag går det fyra personer i arbetsför ålder på varje pensionär i EU; år 2040 kommer de bara att vara två. Av denna anledning har kommissionen publicerat en grönbok vars syfte är att inhämta syn punkter från berörda parter om vad EU kan och bör göra för att skapa en bättre miljö för dessa kompletterande pensionssystem.

Socialpolitiska utskottet förordar i ett betänkande av Enrico Ferri (EPP, I) att kommissionen omedelbart agerar för att skapa en verklig inre marknad för pensionsfonder. Kommissionen uppmanas att lägga fram ett förslag till direktiv som ger fonderna bättre möjligheter att investera utomlands, så att de kan investera där avkastningen är som högst. Utskottet inser dock att de begränsningar som i dag gäller för investeringar har ett gott syfte - nämligen att skydda försäkringstagarna - varför man parallellt med en ökad fri rörlighet för investeringar måste föreslå åtgärder för att skydda pensionsspararna i händelse av konkurs. Ett sådant alternativ skulle enligt utskottet kunna vara att fonderna åläggs bidra till en insolvensfond för pensionsfonder.

Andra viktiga förslag från utskottet omfattar inrättande av oberoende pensionsombudsmän i medlemsstaterna, harmonisering av viss lagstiftning på försäkringsområdet (aktuarie- och redovisningsregler, arbetstagar- och konsumentinflytande över investeringarna etc) samt vad gäller den skattemässiga behandlingen av inkomster och avsättningar till kompletterande pensionssystem. Vidare anser utskottet att det behövs regler för att se till att fonderna använder eventuella vinster från investeringar till deras pensionssystem så att de inte frestas att dela ut dem till de företag som äger fonderna. Slutligen efterlyser utskottet ytterligare förbättringar vad gäller arbets tagares möjligheter att ta med sina kompletterande pensionsrättigheter då de flyttar till ett annat EU-land.

Kommissionen

Kommissionär Mario Monti sade att kommissionen planerar att lägga fram just ett sådant direktiv som utskottet krävt. Kommissionens förslag kommer att syfta till att skydda den äldre befolkningens inkomster, säkerställa jämlikheten mellan kvinnor och män samtidigt som man undviker att den samlade kostnaden för pensions systemen växer alltför kraftigt.

Omröstning

Omröstning äger rum torsdagen den 19 november kl 09.30.

En europeisk flyg- och rymdindustri

En europeisk flyg- och rymdindustri

Yttrande om kommissionens meddelande
Betänkande av HOPPENSTEDT - A4-0362/98 - KOM(97)0466 - C4-0547/97. Utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik.

(Debatt från den 17/11) Kommissionen konstaterar i ett meddelande att unionen i nuläget har en relativt framgångsrik, om än fragmenterad flyg- och rymdindustri. Den ökade globala konkurrensen, de alltmer komplexa produkterna samt företagens beroende av hemmamarknaderna kräver att medlemsstaterna genomför en omstrukturering av sektorn, menar kommissionen. Medlemsstaterna måste inse att det är omöjligt att bibehålla ett fullständigt oberoende när det gäller den egna kompetensen inom denna sektor; en fortsatt passiv politik kommer att döma den europeiska flyg- och rymdindustrin till en långsam död, varnar kommissionen i meddelandet. Konkret önskar kommissionen se att transnationella företag som är verksamma inom flera nischer växer fram, vilket politiskt och ekonomiskt måste stödjas av EU genom olika stöd och bidrag, t.ex. för FoU och exportfrämjande.

Ekonomiska utskottet ställer sig helt och hållet bakom kommissionens analys. Vad Europa behöver är starka och diversifierade företagsgrupper som genom att agera samfällt kan göra tillräckliga synergivinster för att ta sig an främst de amerikanska konkurrenterna, skriver föredraganden Karsten Hoppenstedt (EPP, D). Utskottet noterar att stödet för detta synsätt växer sig allt starkare såväl bland medlemsstaterna som i branschen, vilket inte minst visat sig genom beslutet att omvandla Airbus från ett samarbetsprojekt till ett "riktigt" företag. Vidare välkomnar utskottet det utspel som gjordes av sex europeiska försvarsministrar (däribland den svenske) i juli i år om en gemensam omstrukturering av ländernas försvarsindustrier. Mer oroande är, avslutar utskottet, att EU visserligen har en hög kompetens inom flygindustrin, men att samma sak inte kan sägas vad gäller rymdindustrin i allmänhet, och utvecklingen av kommunikationssatelliter i synnerhet.

Kommissionen

Kommissionär Yves-Thibault de Silguy varnade för att endast ett fåtal av unionens företag inom flygindustrin kommer att överleva i ett längre perspektiv. Han menade att europeiska företag måste anstränga sig för att utveckla ett nära samarbete med de amerikanska företagen så att man inte hamnar i en situation där Europa endast fungerar som underleverantör till den amerikanska industrin.

Omröstning

Omröstning äger rum torsdagen den 19 november kl 09.30.

Ändring av euromynten

Ändring av euromynten

Samarbetsförfarande - 1:a behandlingen (**I)
Betänkande av SOLTWEDEL-SCHÄFER - A4-0401/98- KOM(98)0492 - C4-0597/98 - 98/0270(SYN). Utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik.

(Debatt från den 17/11) I sista stund, innan tillverkningen av euromynten skulle inledas, krävde såväl Europeiska sammanslutningen för synskadade (EBU) samt Europeiska försäljningsautomatförbundet (EVA) att den utform ning av euromynten som beslutades i våras skulle ändras. EBU menade att utformningen av 50 och 10 cent mynten var alltför lika varandra, vilket är ett stort problem för synskadade. EVA framförde liknande klagomål eftersom den befarade att automater inte skulle klara av att skilja mellan de två mynten.

Kommissionen tog till sig dessa klagomål och föreslår nu att utformningen av de två mynten ändras i enlighet med EBUs och EVAs önskemål. Ekonomiska utskottet och dess föredraganden Irene Soltwedel-Schäfer (De gröna, D) accepterar, om än motvilligt, kommissionens förslag. Föredraganden påpekar att detta problem redan hade varit löst om rådet hade accepterat de ändringar i myntens utformning som parlamentet krävde vid den andra behandlingen av det ursprungliga förslaget. För att inte ytterligare försena antagandet av en slutgiltig design för mynten föreslår utskottet endast en ändring till förslaget, nämligen att införa ett symboliskt guldmynt med valören 100 euro. Detta krav har flera gånger tidigare framförts av parlamentet.

Kommissionen

Kommissionär Yves-Thibault de Silguy lovade att undersöka möjligheten att införa ett särskilt euromynt i guld med valören 100 ecu. Han hade dock vissa reservationer mot detta förslag eftersom det enligt honom fanns en stor risk för förfalskning av ett så pass värdefullt mynt. Han tillade slutligen att det stod medlemsstaterna fritt att själva besluta om att prägla guldmynt om de så önskar.

Omröstning

Parlamentet antog kommissionens förslag med tillägget att ett särskilt guldmynt skall präglas.

Säkerhetskrav för bussar

Säkerhetskrav för bussar

Medbeslutande - 1:a behandlingen (***I)
Betänkande av MURPHY - A4-0424/98 - KOM(97)0276 - C4-0545/97 - 97/0176(COD). Utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik.

(Debatt från den 17/11) Europeiskt typgodkännande är ett viktigt redskap för att få den inre marknaden att fungera; genom att tillverka produkter i enlighet med regler som antagits på EU-nivån kan ett företag sälja sina produkter i alla 15 medlemsstater utan att behöva göra en rad dyra modifieringar för att ta hänsyn till olikartade nationella regler. Ett sådant system finns bl.a. för personbilar, och kommissionen har nu lagt fram ett förslag om ett liknande system för bussar. Förslaget, vilket inledningsvis kommer att vara frivilligt, anger detaljerade bestämmelser för vilka krav bussar måste uppfylla vad gäller teknisk konstruktion och utrustning. Utöver att garantera den fria rörligheten för bussar avser förslaget att förbättra trafiksäkerheten och säkerheten för passagerarna. En viktig del av förslaget handlar även om att göra bussarna så handikappvänliga som möjligt.

Parlamentet behandlade kommissionens förslag vid sessionen i april varvid över ett hundra tekniska ändringsförslag lagts fram av såväl ekonomiska utskottet som av olika politiska grupper. P.g.a. den oenighet som rådde mellan grupperna beträffande parlamentets involvering i sådan här mycket teknisk lagstiftning beslutades att återförvisa ärendet till utskottet för vidare behandling. I dess nya betänkande föreslår ekonomiska utskottet att substansen i kommissionens förslag, 140 sidor detaljerade tekniska bestämmelser, stryks. Utskottet menar att det inte är upp till politiker att besluta om de exakta tekniska specifikationerna, utan att denna fråga bör överlåtas till en ständig arbetsgrupp bestående av representanter för bussföretag, tillverkare, konsumentgrupper och handikappade. Denna arbetsgrupp skall arbeta fram tekniska genomförandebestämmelser som fullt ut garanterar passagerarnas säkerhet samt tillgänglighet för personer med reducerad rörlighet.

Kommissionen

Kommissionär Mario Monti förkastade utskottets förslag eftersom de avvek alltför mycket från det ursprungliga förslaget. Han befarade att den ansats som valts av utskottet skulle leda till förvirring över vem som är kompetent att besluta om reglerna samt om hur de skall implementeras. Dessutom tyckte han att det var besynnerligt av parlamentet att ändra hela systemet för typgodkännande på den inre marknaden, nu när hela det omfattande harmoniseringsarbetet närmar sig sitt slut.

Omröstning

Parlamentet ändrade kommissionens förslag i enlighet med utskottets rekommendation vilket innebär att kommissionens massiva förslag på 160 sidor nu enbart uppgår till mera hanterbara 20 sidor med allmänna riktlinjer och principer. Förslaget antogs med 481 röster för, 1 emot och 16 nedlagda.

Strategi inför utvidgningen

Strategi inför utvidgningen

Kommissionen har nu lagt ett förslag om en reglering av de tre instrumenten för att säkerställa deras effektivitet och komplementaritet (dels sinsemellan, dels i förhållande till andra instrument). I förslaget preciseras vilka åtgärder som skall finansieras av respektive instrument. Det klargörs även att ansökarländerna alltid själva måste bidra till finansieringen av olika stödåtgärder. En samordningskommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna med en kommissionsrepresentant som ordförande skall inrättas för att yttra sig över förslag från kommissionen om vilka olika åtgärder som skall finansieras genom de tre instrumenten. Slutligen blir det kommissionens uppgift att övervaka att samordningen fungerar.

I ett betänkande av Enrique Barón Crespo (ESP, E) insisteras bl.a. på att parlamentets kontroll av kom missionen måste stärkas. I detta syfte kräver man att kommissionen måste lägga fram utvärderingsrapporter varje år istället för vartannat år och att parlamentet skall förses med all information rörande den finansiella kontrollen. Vidare påminner utskottet om rådets löfte att konsultera parlamentet vid varje ändring av Partnerskapen för anslutning; mot denna bakgrund kräver man att även parlamentet skall vara representerat i samordningskommittén.

B. Strukturpolitiska instrument

Samrådsförfarande (*)
Betänkande av WALTER - A4-0382/98- KOM(98)0138 - C4-0301/98 - 98/0091(CNS). Utskottet för regionalpolitik.

Ett av de stödinstrument till de tio central- och östeuropeiska ansökarländerna som nämndes ovan under A, strukturstöd under perioden 2000-2006 till ett belopp på 1 040 miljoner euro per år, föreslås nu beslutas genom ett förslag till förordning. Detta stödinstrument som går under beteckningen ISPA skall huvudsakligen vara avsett till att anpassa kandidatländerna till gemenskapens infrastrukturstöd. Stöd föreslås av kommissionen be gränsas till miljö- och transportprojekt, inbegripet åtgärder för utbildning och underhåll. Vad gäller genom förandet av ISPA kommer kommissionen att biträdas av en rådgivande kommitté med företrädare för medlemsstaterna, medan utvärderingen och övervakningen kommer att handhas av kommissionen tillsammans med ansökarländerna.

I ett betänkande av Ralf Walter (ESP, D) föreslås en lång rad ändringar av kommissionens förslag. Inledningsvis noterar föredraganden att en miljard euro är en väldigt liten penningsumma med tanke på det väldiga behov som finns och att det därför är viktigt att utnyttja ISPA till fullo. Utskottet betonar att man måste försöka eftersträva en balans mellan åtgärder för miljöskydd respektive förbättring av transportinfrastrukturen. Man understryker i detta sammanhang nödvändigheten av att ansökarländerna åtar sig att uppfylla miljökraven i gemenskapens regelverk och att detta också kontrolleras. Utskottet påpekar även vikten av att åtgärderna samordnas (se under A ovan) och att ansökarländerna samarbetar med varandra. Om det visar sig att åtgärder vidtas utan att hänsyn tagits till de strategiska prioriteringarna och/eller principen om att projekten skall vara sammanhängande bör det ekonomiska stödet kunna tillfälligt stoppas, minskas eller upphävas.

I övrigt förordar utskottet att ansökarländerna kan göras delaktiga i alla sammanslutningar där man utarbetar koncept för och övervakar miljöpolitiken (Europeiska miljöbyrån, Life-programmet) och transportpolitiken (TINA-gruppen samt verksamheten i samtliga europeiska standardiseringsorgan på transportområdet) samt genomförandet av det femte FoTU-programmet.

Avslutningsvis kräver utskottet att parlamentet måste göras delaktigt i övervakningen av genomförandet av ISPA. För det första måste parlamentet få utförlig information om den rådgivande kommitténs verksamhet och för det andra måste kommissionen i sin årliga rapport ange på vilket sätt den beaktat parlamentets kommentarer.

C. Garantifond

Samrådsförfarande (*)
Betänkande av TOMLINSON - A4-0388/98- KOM(98)0168 - C4-0302/98 - 98/0117(CNS). Budgetutskottet.

Den garantifond för åtgärder avseende tredje land som på parlamentets initiativ inrättades genom förordning 2728/94 är avsedd att betala gemenskapens borgenärer om mottagaren av ett lån som beviljats eller garanterats av gemenskapen inte kan fullgöra sina skyldigheter. Mot bakgrund av en analys av garantifondens verksamhet sedan starten i oktober 1994, föreslår kommissionen ett antal ändringar av förordningen. För det första anser man att fondens målbelopp bör minska från 10% till 8% av det utestående beloppet för de garanterade lånen. Vidare föreslås att inbetalningssatsen bör minska från 14% till 6% av de totala lånebeloppen liksom en propor tionerlig minskning av reserven till 150 miljoner ecu.

Dessa ändringar får stöd i ett betänkande av John Tomlinson (ESP, UK). Den enda invändningen gäller vem som skall ansvara för fondens finanser: utskottet anser att detta bör förbli en uppgift för Europeiska investeringsbanken, medan kommissionen föreslår att den själv tar på sig denna roll.

D. Stöd för jordbruk och landsbygdsutveckling

Samrådsförfarande (*)
Betänkande av SONNEVELD - A4-0383/98- KOM(98)0153 - C4-0244/98 - 98/0100(CNS). Utskottet För Jordbruk Och Landsbygdens UtvecklinG.

Ytterligare ett av de stödinstrument till de tio central- och östeuropeiska ansökarländerna som nämndes ovan under A, stöd för jordbruk och landsbygdsutveckling under perioden 2000-2006 till ett belopp på 520 miljoner euro per år, föreslås nu beslutas genom ett förslag till förordning. I förslaget preciseras det vilka typer av åtgärder som kan komma ifråga för stöd, bl.a. jordbruksproduktionsmetoder som skyddar miljö och landskap, förbättring av yrkesutbildning, skogsbruk samt utveckling och förbättring av landsbygdens infrastruktur.

I ett betänkande av Jan Sonneveld (EPP, NL) betonas att inget stöd får utbetalas om inte de av unionens upp ställda politiska och sociala villkoren är uppfyllda. Vidare måste ansökarländerna fortsätta med de reformer som är nödvändiga för att de skall kunna införa gemenskapens regelverk och bli medlemmar av unionen. Framför allt måste de snarast göra framsteg med reformerna för att anpassa sina jordbruks- och livsmedelsnormer till de som gäller internationellt och inom gemenskapen. Utskottet kräver dessutom att ansökarländerna inte får ge företag och varor från länder utanför EU en mer fördelaktig behandling än företag och varor från unionen. Utskottet föreslår avslutningsvis vissa ändringar av den lista över vilka åtgärder som skall kunna erhålla stöd enligt denna förordning.

Partigruppsinlägg

En klar majoritet av företrädarna för de politiska grupperna slöt upp bakom de allmänna principer för föranslutningsstödet som målades upp av de fyra föredragandena Enrique Barón Crespo (ESP, E), Ralf Walter (ESP, D), Detlev Samland (ESP, D) och Jan Sonneveld (EPP, NL).

Den kommande utvidgningen kommer att ställa betydligt störrre krav på solidaritet och osjälviskhet för såväl existerande som nya medlemsstater, menade Gary Titley (ESP, UK). För att detta över huvud taget skall vara möjligt krävs det att man har befolkningens stöd för de uppoffringar som måste göras under de kommande åren. Därför är det särskilt oroande att nyligen genomförda oppinionsundersökningar pekar på att befolkningen antingen är likgiltig eller fientlig till utvidgningen, fortsatte han. Unionen och CÖE-staterna måste därför göra mycket mer för att övertyga medborgarna om de fördelar som utvidgningen kommer att föra med sig. Detta kräver två typer av insatser, menade Titley. För det första måste man utöver det tekniska biståndet också prioritera sådana initiativ som direkt berör medborgarna, t.ex. program på det sociala området. Den andra delen är att man skapar en ökad insyn och klarhet i hur gemenskapens stöd förvaltas, vilket kräver att parlamentet får spela en betydligt mer framträdande roll i den demokratiska kontrollen av kommissionen. Med tanke på den senaste tidens skandaler beträffande kommissionens dåliga förvaltning måste vi se till att det inte finns minsta lilla tvivel om hur anslutningsstödet spenderas, avslutade Titley.

Också Arie Oostlander (EPP, NL) betonade vikten av att parlamentet ges möjlighet att utöva demokratisk kontroll över utvidgningen. Han var därför förvånad över att ESP-gruppen lagt fram ett ändringsförslag som går ut på att man flyttar över hela föranslutningspolitiken till den andra pelaren, d.v.s. den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Resultatet av detta skulle bara bli att parlamentets inflytande ytterligare inskränks, avslutade han.

Liknande kritik mot ESP-gruppens förslag framfördes även av Jan Bertens (ELDR, NL). Han noterade även att unionen måste göra sitt yttersta för att se till att de begränsade resurserna som avsatts för föranslutningen måste användas på ett så effektivt sätt som möjligt för att man skall kunna nå vettiga resultat.

Ernesto Caccavale (UPE, I) sade att även hans grupp ställde sig bakom de allmänna linjer som presenterats i de fyra betänkandena. Han påtalade dock att unionen inte är redo för en utvidgning och han manade EU och dess medlemsstater att skynda på arbetet med de institutionella reformerna. Redan idag sitter vi femton personer i en bil som var byggd för blott sex, och att ta in ytterligare passagerare är inte möjligt i dagsläget, påpekade Caccavale.

Unionen har höga ambitioner inför utvidgningren, men vi har verkligen inte avsatt de finansiella resurser som krävs för att förverkliga dessa, menade Joaquim Miranda (GUE/NGL, P). Han förespråkade en rejäl ökning av det föranslutningsstöd som kommissionen föreslagit, men dock inte på bekostnad av stödet till de nuvarande medlemsstaterna. Det är oacceptabelt för min grupp att minska dagens stöd till medlemsstaterna eller att man åternationationaliserar den gemensamma jordbrukspolitiken, förklarade Miranda. Han ansåg att taket för medlemsstaternas bidrag till unionens budget som f.n. ligger på 1,27% måste höjas för att man inte skall underminera den ekonomiska och sociala sammanhållning som råder inom unionen. Utvidgningen är viktig, men den får inte innebära att man offrar dagens solidaritet för en ny form av solidaritet, avslutade han.

Liknanade tankegångar framfördes av Elisabeth Schroedter (De gröna, D) som beskrev det föreslagna stödet som en droppe i havet och en skam för unionen. Kommissionens förslag innebär ingenting annat än en tydlig signal till ansökarländerna att de själva måste bära hela kostnaden för anslutningen. Hon var också kritisk till att unionen behandlar CÖE-länderna som småbarn eftersom de inte får deltaga i besluten om hur stödet skall spenderas. Föranslutningen borde bygga på partnerskap vilket innebär att man låter CÖE-länderna vara representerade i de kommittéer som beslutar om stödet, menade Schroedter.

Odile Leperre-Verrier (ERA, F) tillhörde också de som tvivlade på om de avsatta resurserna verkligen var realistiska i förhållande till målsättningarna. Hon betonade också vikten av att man prioriterar den sociala och kulturella dimensionen i föranslutningsstrategin.

Kommissionen

Kommissionär Hans Van Den Broek gav en detaljerad redogörelse för kommissionens inställning till de många ändringsförslag som lagts fram av föredragandena och av de politiska grupperna. Överlag gav han en positiv bedömning av parlamentets krav och sade att kommissionen i en eller annan form kunde acceptera omkring hälften av de ändringar som föreslagits. Han kunde särskilt acceptera sådana ändringsförslag som syftade till att förbättra informationen till parlamentet och rådet, inte minst parlamentets krav på att kommissionen skall utarbeta rapporter varja år istället för vartannat år. Beträffande betänkandet om ISPA sade kommissionären att han i synnerhet kunde acceptera de ändringar som syftar till att betona sysselsättningsaspekterna, lika behandling samt de som gäller samordning av unionens stöd med det stöd som ges av medlemsstaterna. De ändringar som inte kunde accepteras var i synnerhet de som syftade till att inskränka kommissionens befogenheter vad det gäller förvaltningen av de olika programmen och av garantifonden. Han ansåg slutligen att flera av parlamentets krav redan var tillgodosedda i kommissionens olika förslag.

Debatten fortsätter i eftermiddag och omröstningen äger rum torsdagen den 19 november kl. 12.00.

Teckenspråk

Teckenspråk

Resolutionsförslag B4-0985/98 från HUGHES. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor.

Det finns en halv miljon gravt döva och många fler hörselskadade i EU, men endast fyra av medlemsländerna erkänner officiellt teckenspråket. Vidare finns det en stor brist på kvalificerade teckenspråkstolkar. Parlamentet antog en resolution i vilken man uppmärksammar dessa problem. Det noteras vidare att TV-bolag inte i tillräcklig utsträckning sänder program som döva kan tillgodogöra sig och att de sju texttelefonsystem som an vänds i EU inte är kompatibla med varandra.

Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om offentligt erkännande av det teckenspråk som döva använder i varje medlemsstat samt undersöka möjligheten att genom lagstiftning öka utbudet av TV-program som sänds med teckenspråkstolkning och/eller bildtextas. Kommissionen uppmanas även säkerställa att stödprogram från EU inom områdena utbildning och yrkesutbildning inbegriper utbildning av teckenspråkslärare och teckenspråkstolkar samt att alla EU-program är tillgängliga för döva.

Ytterligare krav från parlamentet går ut på att öka medvetenheten om döva bland tjänstemän som arbetar vid EU-institutionerna och att alla offentliga sammanträden som anordnas av EU-institutionerna på begäran skall teckenspråkstolkas. Avslutningsvis kräver parlamentet att kommissionen föreslår ramlagstiftning för att säkerställa att texttelekommunikations- och bildtelefonutrustning för döva är kompatibla i hela Europa samt att kommissionen agerar för att säkerställa att döva inte utesluts från nya multimediatillämpningar.

Riktlinjer för sysselsättningen

Riktlinjer för sysselsättningen

Yttrande om kommissionens meddelande
Betänkande av VAN VELZEN - A4-0471/98 - KOM/98)0574 - C4-0587/98. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor.

(Debatt från den 17/11) Parlamentet antog beänkandet om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för nästa år efter att ha ändrat det på flera punkter. Bl.a. ströks förslagen om att medlemsstaterna bör undersöka möjligheten att införa arbetstidsförkortning. Flera andra ändringar berör den gemensamma valutans inverkan på sysselsättningen varvid parlamentet uppmanar kommissionen att studera vilka konsekvenser EMU får för sysselsättningen i de länder som ingår respektive står utanför euron. Vidare, på förslag av gruppen De gröna, kräver parlamentet ytterligare förtydliganden av hur stabilitetspakten skall tolkas beträffande medlemsstaternas möjligheter att stödja investeringar. Ett annat viktigt krav från ESP-gruppen är att den europeiska pakten för sysselsättning även skall innehålla en europeisk investeringsstrategi för att på mer lång sikt åstadkomma och trygga större tillväxt, bättre konkurrenskraft och högre sysselsättning.

Det sociala handlingsprogrammet 1998-2000

Det sociala handlingsprogrammet 1998-2000

Yttrande om kommissionens meddelande
Betänkande av HUGHES - A4-0381/98 - KOM(98)0259 - C4-0343/98. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor.

(Debatt från den 17/11) Parlamentet antog betänkandet

Reform av den sociala dialogen

Reform av den sociala dialogen

Yttrande om kommissionens meddelande
Betänkande av PETER - A4-0392/98 - KOM(98)0322 - C4-0531/98. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor.

(Debatt från den 17/11) Parlamentet antog betänkandet.

Den nya transatlantiska marknaden

Den nya transatlantiska marknaden

Yttrande om kommissionens meddelande
Betänkande av E. MANN - A4-0387/98 - KOM(98)0125 - C4-0271/98. Utskottet för externa ekonomiska förbindelser.

(Debatt från den 17/11) Parlamentet antog betänkandet om det nya transatlantiska ekonomiska partnerskapet med en lång rad ändringarna och tillägg. Ändringar berör inte så mycket substansen i utskottets betänkande som den senaste tidens utveckling. Utskottet kritiserar starkt rådet för att det inte underrättat parlamentet innan det beviljade kommissionen ett mandat att inleda förhandlingar med USA. Vidare antogs en rad tillägg beträffande den hotande banankonflikten mellan EU och USA. Bl.a. infördes ett starkt fördömande av den amerikanska strategin som syftar till att hota EU med en rad ensidiga sanktioner om inte EU ändrar dess importordning för bananer. Parlamentet understryker att eventuella amerikanska klagomål skall lämnas in till WTO. Förutom att unionen bör anmäla USA till WTO för dess ensidiga agerande anser parlamentet att den handlingsplan som pla neras inom det nya transatlantiska partnerskapet skall skjutas på framtiden så länge som hotet om sanktioner för gemenskapsprodukter består. På förslag av ELDR-gruppen infördes också ett krav på att de framtida ekonomiska förbindelserna mellan EU och USA skall grundas på principen om hållbar utveckling, vilket betyder att miljöaspekterna skall integreras i all politik.

Nästa generations mobiltelefoner

Nästa generations mobiltelefoner

Medbeslutande - 1:a behandlingen (***II)
Betänkande av CAMISÓN ASENSIO - A4-02414/98 - C4-0534/98 - 98/0051(COD). Utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik.

Mobila telekommunikationer är en sektor som befinner sig i snabb utveckling i Europa och spelar en allt viktigare roll i allt fler människors dagliga liv. GSM-systemet, vilket ofta kallas den andra generationens system, har gett europeiska tillverkare som Nokia och Eriksson en världsledande ställning och gjort det möjligt för EU- länderna att bygga upp heltäckande mobilnät. Samtidigt har GSM vissa begränsningar, det klarar t.ex. inte av höghastighetsöverföring av multimedia, vilket krävs för att man skall kunna använda Internet via en mobil telefon. För att lösa detta allt större problem pågår arbetet för fullt med att utarbeta nästa generations system, vilket har döpts till UMTS.

Kommissionen och parlamentet har länge understrukit att det är viktigt att både EU och dess medlemsstater spelar en aktiv roll för att stödja och främja utvecklingen av UMTS så att det blir en lika stor framgång för Europa som GSM. Fördelen med GSM är att det, åtminstone i Europa, är universellt, dvs det fungerar i samtliga medlemsstater (USA, t.ex., har däremot ett eget icke-kompatibelt system som dessutom kan skilja sig från delstat till delstat). De lär visserligen dröja flera år innan de första UMTS-tjänsterna når marknaden, men kommissionen har redan nu lagt ett förslag som slår fast den rättsliga ramen för UMTS, inte minst vad gäller tilldelning av licenser och frekvenser. Kommissionen skriver att detta är nödvändigt för att företagen skall våga göra de enorma investeringar som krävs för att bygga UMTS-nät och -utrustning. Vidare syftar förslaget till att se till att medlemsstaterna inte stödjer konkurrerande standarder samt att EU och medlemsstaterna i samarbete med de internationella teleorganisationerna främjar utarbetandet av en gemensam och öppen standard för kompatibla UMTS-tjänster i hela Europa.

Vid den första behandlingen godkände parlamentet förslaget med vissa mindre förbehåll, vilka har beaktats i rådets gemensamma ståndpunkt. Föredraganden Felipe Camisón Asensio (EPP, E) rekommenderar därför att parlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten.

Omröstning

Parlamentet godkände rådets gemensamma ståndpunkt.

Övriga beslut

Övriga beslut

Parlamentet godkände två förslag från kommissionen om att förbättra utbytet av data mellan medlemsstaternas administrationer genom uppbyggandet av transeuropeiska nätverk för elektroniskt utbyte av data (IDA- programmet). Parlamentet godkände även ett förslag till ändring av unionens budgetförordning samt en rad tekniska anpassningar av EES-avtalet vilka syftar till att införliva nyligen antagen EU-lagstiftning i den förteckning av regler som skall gälla även i EES-länderna.