Banner page The European Parliament The European Parliament
Banner page

Sakregister 
 
 

Dagens Debatt: 15-09-99(1)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Redaktion


Redaktion: Anders Abrahamsson (ansvarig) och Anders Gantén

E-mail: press-SV@europarl.europa.eu

Bryssel:    LEO 6A/11, B-1047 Bryssel
    
     Tel: +32 2 284 4899-4898
        Fax: +32 2 284 9253


Strasbourg:     WIC 4E10, BP 1024, F-67070 Strasbourg
        Tel: +33 3 88 17 2420-2076
        Fax: +33 3 88 17 9355


[Start of Doc] [Previous] [Next]

Toppmötet i Tammerfors


Toppmötet i Tammerfors

Uttalande av rådet

Vid toppmötet i Wien i slutet av förra året beslutade stats- och regeringscheferna att anordna ett extra toppmöte nu i oktober. Syftet med toppmötet är att finna lösningar på hur man kan förbättra unionens inre säkerhet - en fråga som uppfattas som allt viktigare av medborgarna. Amsterdamfördraget, vilket trädde i kraft i våras, anger också som ett uttryckligt mål att EU skall utvecklas till ett område av frihet, säkerhet och rättvisa.

Agerande rådsordföranden Tarja Halonen redogjorde för kammaren för målen och dagordningen för toppmötet. Hon underströk inledningsvis att ökad säkerhet och rättvisa för medborgarna var en logisk och nödvändig följd av den inre marknanden. Syftet med toppmötet i Tammerfors, fortsatte hon, är att dra upp konkreta riktlinjer för de åtgärder som måste vidtas. I Wien beslutade vi att gå framåt, och nu är det dags att skrida till handling, sade hon. Därvidlag underströk Halonen att det finska ordförandeskapet förordar att man använder gemnenskapsmetoden snarare än den mellanstatliga metoden vad beträffar lagstiftning på detta område.

Halonen identifierade särskilt tre områden där det finska ordförandeskapet önskade se stora framsteg i Tammerfors. Det första, och kanske viktigaste området, var enligt Halonen utarbetandet av en verklig gemensam asyl- och invandringspolitik. För snart ett år sedan beslutade vi om en handlingsplan på detta område, varför vi nu kan koncentrera oss på dess praktiska genomförande. Halonen underströk att gemenskapens framtida asyl- och invandringspolitik först och främst måste grundas på öppenhet och respekt för mänskliga rättigheter, inte minst Genevekonventionen. Det är ett självklart mål att vår politik skall syfta till högsta möjliga skydd för behövande personer, underströk Halonen. Utöver konkreta åtgärder för att samordna politiken, skyddet för de yttre gränserna samt för att bekämpa illegal invandring betonade Halonen särskilt behovet av att vidta åtgärder för att förbättra integrationen av invandrare, inte minst genom att personer som bott under lång tid i ett land ges i stort samma rättigheter som landets medborgare.

Nästa viktiga punkt på dagordningen kommer att vara kampen mot den gräsnöverskridande brottsligheten, underströk Halonen. Här, liksom på många andra områden, är det största problemet olika administrativa och tekniska hinder vilka i praktiken omöjliggör ett samarbete, fortsatte hon. Dessa problem måste lösas snabbt, underströk Halonen. Hon identifierade även en rad parktiska förslag som kommer att diskuteras vid toppmötet, t.ex. vad gäller gränsöverskridande multinationella polisingripanden.

Det tredje stora temat är skapandet av ett europeiskt rättsområde, vilket i praktiken innebär att man arbetar för att stärka skyddet för individernas rättigheter gentemot rättsväsendet. Även brottsoffers rättigheter måste förbättras, underströk Halonen vidare. För att medborgarna på allvar skall kunna hävda sina rättigheter kommer det att bli nödvändigt med en begänsad harmonisering av straff- och processrätten, sade Halonen. På detta område, fortsatte hon, måste man dock gå mycket försiktigt fram och ta särskild hänsyn till kulturella och nationella särdrag. Till sist underströk Halonen vikten av att involvera parlamentet på detta område och i övrigt föra en öppen debatt om dessa frågor. Vi måste tvätta bort den hemlighetsmakeristämpel som detta område fått, avslutade hon.

Uttalande av kommissionen

Agerande kommissionsorförande Manuel Marin sade i ett kort inlägg att kommissionen hade stora förhoppningar om att det verkligen kommer att göras konkreta framsteg i Tammerfors. Tiden verkar vara den rätta, inte minst för att anta konkreta initiativ vad beträffar tillgången till rättsväsendet samt kampen mot den organiserade brottsligheten.

Partigruppsinlägg

Hubert Pirker (EPP, A) ansåg att alltför lite gjorts på EU-nivån för att garantera de europeiska medborgarnas säkerhet och frihet. Det presenteras ofta stora förslag, sade han, men de omsätts sällan i praktiken. EPP-gruppen förväntar sig nu konkreta resultat från toppmötet i Tammerfors på ett flertal områden, framför allt vad gäller en strategi för att styra migrationsröresler och för insatser i flyktingarnas och invandrarnas ursprungsländer, verktyg för en rättvis bördefördelning av flyktingar och för en bekämpning av illegal invandring och organiserad brottslighet samt ett ökat rättsligt samarbete och stöd till brottsoffer.

Genom toppmötet i Tammerfors skapas förutsättningar för nya initiativ för att garantera medborgarnas säkerhet och för att hindra den organiserade brottsligheten, sade Riitta Myller (ESP, FIN). Vi behöver ett ökat rättsligt och polisiärt samarbete. Vidare måste det satsas på förebyggande insatser. Hon ansåg avslutningsvis att det rättsliga och polisiära samarbetet bör placeras inom ramen för gemenskapspelaren och att majoritetsbeslut bör vara normen i rådet.

När det gäller asyl- och invandringspolitiken är det nödvändigt med en gemensam politik, eller i varje fall gemensamma minimistandarder, menade Graham R. Watson (ELDR, UK). Vi måste akta oss för driva en minsta-gemensamma-nämnarepolitik och bygga upp en fästning Europa, sade han. Det måste gå att söka skydd i EU, fortsatte han, varför det är nödvändigt att i debatten skilja på asyl och invandring. Watson efterlyste även ett ökat rättsligt och polisiärt samarbete.

Matti Wouri (De gröna, FIN) tog upp fallet med den finske journalist som portats från den finska riksdagen för att ha röjt hemligstämplade dokument och varnade för en politik på det rättsliga och polisiära området som karaktäriseras av hemlighetsmakeri och rättsosäkerhet.

Esko Olavi Seppänen (GUE/NGL, FIN) varnade för sin del för att majoritetsbeslut i rådet skulle kunna leda till att medborgares grundläggande rättigheter kränks. Han fann det vidare oacceptabelt att den personliga integriteten offras i kampen mot den organiserade brottsligheten. Han förordade en politik som grundas på offentlighet och öppenhet, men tvivlade på att så skulle bli fallet.

Mogens Camre (UNE, DK) var emot de förslag som lagts fram av rådet, inte minst för att de enligt honom innebar en federalistisk utveckling av politiken. Han ansåg att EU bör satsa på att arbeta aktivt för frihet, säkerhet och demokrati i unionens grannländer istället för att flytta dessa länders befolkning till EU.

Självklart måste den inre marknaden kompletetteras med samarbete på det rättsliga och polisiära området - detta borde ha gjorts för länge sedan, sade Johannes Hans Blokland (DME, NL), men vi bör akta oss för överstatlighet på detta område. Han slog även fast vikten av att skydda verkliga asylsökandens rättigheter.

Allmän debatt

Jonas Sjöstedt (GUE/NGL, S) uttryckte besvikelse över att rådet talade så lite om rättssäkerhet och peronlig integritet. Han menade att de olika register som skapats inom ramen för Schengen- och Europol-samarbetet allvarligt kränker den personliga integriteten och underminerar rättssäkerheten. Som exempel nämnde han att det i Eurodac-registret kan registreras känsliga personliga uppgifter som politisk tillhörighet och att även personer som inte är misstänkta för brott kan registreras.

Charlotte Cederschiöld (EPP, S) påtalade vikten av att den gemensamma asyl- och invandringspolitiken tar hänsyn till medlemsländernas olika sociala system. Hon sade också att om asylsökanden och invandrare ges alltför långtgående rättigheter i den gemensamma europeiska stadgan för mänskliga rättigheter så kan resultatet bli ett fästning Europa och att de missgynnas som verkligen behöver hjälp. Cederschiöld underströk även behovet av att noga övervaka medlemsländernas tillämpning av gemensamma beslut inom asyl- och invandringspolitiken samt efterlyste en tydlig definition av den personliga integriteten och mänskliga rättigheter.

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Situationen i Östtimor


Situationen i Östtimor

Agerande rådsordföranden Tarja Halonen redogjorde för rådets syn på den senaste tidens utveckling i Östtimor, och de åtgärder som vidtagits av EU. Hon påminde om att EU genomgående stött den process som ledde fram till beslutet om självständighet för Östtimor, och att EU är berett att erkänna Östtimor som nation när väl denna process är avslutad.

Hon sade att rådet liksom resten av världssamfundet - var mycket förvånat och upprört över det kraftiga våld som bröt ut då resultatet av omröstningen blev känt. EU stöder därför beslutet att skicka en fredsbevarande styrka till Östtimor för att bringa situationen under kontroll.

Halonen underströk vidare unionens villlighet att snabbt sända ett betydande humanitärt bistånd till området för att hjälpa alla de som tvingats på flykt som en följd av våldshandlingarna. Indonesiens regering har förklarat att dörren står öppen för biståndsarbetare, men att den inte kan garantera deras säkerhet. Det är därför i nuläget enbart möjligt att distribuera de mest nödvändiga förnödenheterna från flygplan från hög höjd, men vi hoppas att denna situation skall förbättras nu när FN fattat beslut om en fredsbevarande styrka, sade Halonen. Hon sade till sist att en särskilt viktigt fråga för EU är att ta reda på vem eller vilka som bär ansvaret för den senaste tidens grymheter i Östtimor.

Debatten äger rum i eftermiddag.

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Parlamentet godkänner Prodikommissionen


Parlamentet godkänner Prodikommissionen

Förslag till beslut B5-0064/99 från talmanskonferensen och gemensamt resolutionsförslag B5- 0065/99/RC1 från EPP-, ESP-, ELDR- samt ALE-grupperna.

Med 414 röster för, 142 emot och 35 nedlagda beslutade parlamentet idag att godkänna nomineringen av Prodikommissionen dels för återstoden av innevarande mandatperiod (fram till den 22 januari 2000), dels för nästa mandatperiod (fram till den 22 januari 2005). Att döma av uttalanden från de politiska gruppernas ordföranden var det framför allt ledamöter från GUE/NGL- och DME-grupperna liksom De grupplösa som röstade emot Prodikommissionens godkännande.

Tidigare hade parlamentet antagit en resolution (508 för, 51 emot och 28 nedlagda) i vilken man påminde Prodi om de politiska åtaganden som denne gjorde den 7 september. I en kommentar bekräftade Prodi att han står fast vid dessa åtaganden, vilka är:

A. Att i regel se till att den ansvarige kommissionsledamoten är närvarande när parlamentet så begär, både vid plenarsammanträden och utskottssammanträden i samband med punkter på föredragningslistan som faller inom hans eller hennes ansvarsområde och är beredd att ge substantiella och relevanta svar vad gäller viktiga kommissionsförslag.
B. Att ta största möjliga hänsyn till att varje anmodan från parlamentet till kommissionen om att lägga fram lagstiftningsförslag i enlighet med artikel 192 i EG-fördraget och att ge ett snabbt och tillräckligt detaljerat svar på varje begäran inom parlamentets behöriga utskott och om så krävs vid ett plenarsammanträde i parlamentet.
C. Att, i den händelse parlamentet uttrycker brist på förtroende för en kommissionsledamot, allvarligt överväga om han skall uppmana medlemmen att avgå; detta gäller om det politiska stödet för uppfattningen är substantiellt och representativt.
D. Att fästa särskild vikt vid konstruktiv dialog med parlamentet som ett led i administrativ reformering av kommissionen och se till att ändamålsenliga mekanismer införs för att parlamentet regelbundet skall höras och informeras om framstegen inom detta område.
E. Att som ett led i nästa regeringskonferens genomföra genomgripande institutionella reformer utöver de tre områden som redan fastställts, vilket är en väsentlig förutsättning för utvidgningen, och att, inom ramen för vad som är möjligt för kommissionen, garantera att parlamentet hålls informerat och blir fullt ut delaktigt i förberedelserna och genomförandet av regeringskonferensen.

I resolutionen ställde parlamentet också följande krav:

1. Kommissionen måste åta sig att i samförstånd med parlamentet föra en politik som i högre grad riktar sig till medborgaren.
2. Kommissionen måste snarast möjligt lägga fram sitt förslag till sitt politiska program med samtliga fastställda riktlinjer fram till slutet av 2004 och upprätta en dialog med parlamentet under hela mandatperioden.
3. Prodi måste, tillsammans med parlamentet, inom ramen för regeringskonferensen undersöka frågan om individuellt ansvar för kommissionsledamöterna.
4. Kommissionen måste före Europeiska rådets möte i Helsingfors inleda samråd med parlamentet om innehållet i fördragsändringarna; parlamentet bedömer det vara nödvändigt att man direkt involveras i förberedelserna och i besluten om ändring av fördraget.

Dessutom begär parlamentet att ett interinstitutionellt avtal snarast skall upprättas mellan kommissionens och parlamentet om en ny uppförandekod, som skall utgå från de åtaganden Prodi gjorde den 7 september (se punkt A-E ovan). I detta avtal bör även följande tas med:

i) om en allvarlig brottmålsprocess inleds mot en medlem av kommissionen, i synnerhet om det gäller korruption, skall medlemmen omedelbart suspenderas från sitt uppdrag och det skall övervägas om han/hon bör avgå,
ii) när kommissionen i enlighet med artikel 251 i EG-fördraget avger sitt yttrande över parlamentets ändringar av lagstiftningsförslag skall kommissionen i normalfallet stödja de ändringsförslag som antagits med bred konsensus; undantag skall motiveras,
iii) kommissionsledamöternas närvaro vid plenarsammanträden och utskottsmöten skall också göra det möjligt med tidig och fullständig information till parlamentet inom ramen för de möjligheter kommissionen har vad gäller förberedelser, genomförande och avslutande av internationella förhandlingar, särskilt millenierundan (WTO); dessutom skall parlamentet uppmana kommissionen att inom ramen för den gemensam utrikes- och säkerhetspolitiken och inom den tredje pelaren att helt och hållet utöva sin initiativrätt och att förbättra samrådet med parlamentet,
iv) parlamentet skall utan dröjsmål ha tillgång till alla kommissionsdokument, inklusive alla handlingar som rör lagstiftningsprocessen och ansvarfrihetsförfarandet (artikel 276 i fördraget); det är nödvändigt med en tydlig precisering av de handlingar som parlamentet inte automatiskt har rätt att se - interna handlingar om bedrägeri skall på begäran göras tillgängliga för ordföranden i budgetutskottet,
v) kommissionens skall anta bestämmelser som skall skydda tjänsteman som överlämnar upplysningar som på ett felaktigt sätt undanhållits av en auktoritet i den direkta eller indirekta hierarkin,
vi) kommissionens ordförande skall på begäran av parlamentet eller på kommissionens eget initiativ meddela parlamentet om alla beslut som gäller ansvarstilldelning till en medlem av kommissionen,
vii) uppförandekoder för ledamöter av kommissionen och i synnerhet för tjänstemän på hög nivå skall föreläggas parlamentet så att dess synpunkter beaktas innan uppförandekoderna träder i kraft,
viii) kommissionens beslut skall omedelbart efter kommissionens sammanträde meddelas i kammaren eller vid ett möte med talmanskonferensen; speciella regler skall gälla för sekretessbelagd information.

I sin resolution klarlägger parlamentet avslutningsvis att man avser inrätta ett förfarande för att uttrycka parlamentets brist på förtroende för en enskild kommissionsledamot och begära att ordföranden i kommissionen skall uppmana kommissionsledamoten att avgå. Man begär även att kommissionen, på grundval av artikel 255 i EG-fördraget, snabbt skall lägga fram ett förslag om allmänhetens tillgång till handlingar.

Prodis kommentarer

Vad gäller de krav som parlamentet listar i sin resolution sade Prodi inledningsvis att kommissionärskollegiet inte får vara en skärm bakom vilken man kan dölja kommissionärernas individuella ansvar. Det är en grundläggande princip för den nya kommissionen.

Vidare höll Prodi med om vikten av goda och nära relationer med parlamentet samt om vikten av att söka medborgarnas stöd för EUs verksamhet. Prodi bekräftade att kommissionärerna kommer att delta på parlamentets möten och att han skall undersöka hur parlamentet kan involveras ytterligare i kommissionens verksamhet. När det gäller förhandlingar om internationella avtal skulle han öppna dörren för parlamentet så långt som det är möjligt. Prodi lovade också att utveckla rutiner för att parlamentet snabbt skall underrättas om beslut i kommissionen.

När det gäller uppförandekoder för kommissionens ledamöter sade Prodi att denna fråga kommer att studeras framöver. Han tillade att kommissionen kommer att ta sitt ansvar. När det gäller frågan om avstängning av en enskild kommissionär, betonade Prodi betydelsen av att respektera de juridiska principerna (oskyldig tills dömd), men lovade att undersöka varje fall noga och överväga möjliga lösningar. Prodi sade fortsättningsvis att han aldrig kommer att acceptera att en kommissionär ljuger inför eller medvetet bedrar parlamentet.

Avslutningsvis sade Prodi att det är alla EU-tjänstemäns uppgift att rapportera om misstänkta bedrägerier och oegentligheter.

Partigruppsinlägg

I sina kommentarer utvecklade partigruppernas ordföranden varför deras gruppmedlemmar avsåg rösta ja eller nej till Prodikommissionen samt målade upp vilka krav de ställer på den nya kommissionen. Hans-Gert Pöttering (EPP, D) betonade att godkännandet av Prodikommissionen inte skall ses som en in blanco-check, utan man kommer att noga övervaka att Prodi lever upp till sina åtaganden. Parlamentariseringen och demokratiseringen av unionen måste fortsätta, avslutade han. Enrique Barón Crespo (ESP, E) betonade betydelsen av att kommissionen och parlamentet tillsammans nu har möjlighet att inleda en ny era och bygga framtidens Europa.

Patrick Cox (ELDR, IRL) trodde att Prodi hade lyssnat till och tagit till sig hans grupps krav på ökad öppenhet, insyn och ansvar, och han hoppades att EU skulle gå stärkt ur krisen. Paul Lannoye (De gröna, B) efterlyste en vision om EU där livskvaliteten spelar en avgörande roll; detta var något han saknade i Prodis programförklaring. Han sade också att hans grupp var splittrad när det gällde stödet till Prodikommissionen. Francis Wurtz (GUE/NGL, F) sade att hans grupp inte kunde stödja Prodikommissionen eftersom man inte delade dennes politiska prioriteringar.

Gerard Collins (UNE, IRL) ansåg å sin sida att det var dags att gå vidare och lära av de misstag som begåtts. Ansvarskänslan i kommissionen måste bli större, sade han, och den ekonomiska förvaltningen baseras på sunda principer. Jens-Peter Bonde (DME, DK) och hans grupp kunde inte ge sitt stöd till Prodikommissionen eftersom den innebär att den utövande makten ytterligare stärks på den lagstiftande maktens bekostnad. Följden blir, sade han, en förstärkt centralisering och minskat inflytande för väljarna. Istället borde vi gå mot ökad subsidiaritet, sade Bonde.

 
  Rättsligt meddelande