Banner page The European Parliament The European Parliament
Banner page

Sakregister 
 
 

EP-Veckan : 13-12-99(s)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Redaktion



Redaktion: Anders Abrahamsson (ansvarig) och Anders Gantén

E-mail:     press-SV@europarl.europa.eu

Bryssel:        Rue Wiertz
            PHS 6/A-11, B-1047 Bryssel
    
         Tel: +32 2 284 4899-4898
            Fax: +32 2 284 9253


Strasbourg:     WIC 4E10
            Avenue Robert Schuman
            BP 1024, F-67070 Strasbourg
            Tel: +33 3 88 17 2420-2076
            Fax: +33 3 88 17 9355

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Revisionsrättens årsrapport (1998)



Revisionsrättens årsrapport (1998)

Uttalande av revisionsrättens ordförande

Jan O KARLSSON påpekade inledningsvis då han presenterade revisionsrättens årsrapport för 1998 att förvaltningen och kontrollen av EU:s medel hamnat i blickpunkten som aldrig förr. Det grundläggande problemet, menade Karlsson, är att EU lider av växtvärk - dvs. kommissionens struktur har inte utvecklats i takt med unionens allt mer mångfacetterade verksamhet. Han sade därvidlag att revisionsrätten upprepade gånger påpekat de svagheter som till sist uppmärksammades av den oberoende expertkommitté vars rapport fick Santerkommissionen på fall.

Det är min uppfattning, fortsatte han, att alla institutioner och medlemsstater bär ansvaret för denna situation och att vi måste samarbeta för att förbättra systemet. Han redogjorde därvid för de initiativ som tagits av hans institution i denna riktning, t.ex. den skrivelse som han skickade till Prodi i somras vari föreslogs en rad förbättringar av unionens finansiella förvaltning (inrättande av en genuin, oberoende intern granskningsfunktion etc.).

Såvitt gäller årsrapporten för 1998 sade Karlsson att slutsatserna i revisionsförklaringen för 1998 inte skiljer sig nämnvärt från tidigare års slutsatser. Rätten anser att räkenskaperna i allmänhet ger en tillförlitlig bild av unionens inkomster, utgifter och finansiella ställning. Däremot, fortsatte han, avstår rätten från att avge en förklaring om huruvida de transaktioner som ligger till grund för kommissionens betalningar är lagliga och korrekta. Även om lejonparten av de brister i kommissionens kontrollapparat som konstaterats inte direkt påverkar beloppen tyder de på att kontrollförfarandena inte tillämpats på rätt sätt.

I sitt anförande underströk Karlsson även att det inte bara är kommissionen som bär ansvaret för problemen. Rätten fann även en betydande förekomst av fel vid kontroller hos de slutgiltiga stödmottagarna vilket visar att även medlemsstaterna har problem med kontrollen, sade han.

Han noterade även att förbättringar har skett men tillade att det kommer att krävas betydande förändringar inte bara i den interna förvaltningen utan även av unionens politik. Rätten har i flera fall konstaterat att EU- strategier och -projekt är vagt utformade och därför inte kan utvärderas på ett korrekt sätt. Det är helt enkelt inte möjligt att bedöma i vilken utsträckning de politiska målsättningarna har uppnåtts och huruvida man fått valuta för pengarna; detta bekräftar att en "konsumtionskultur" där man är mer intresserad av utgifternas nivå än deras kvalitet fortfarande frodas inom gemenskapen, sammanfattade Karlsson.

Utöver förbättrad kontroll - såväl inom institutionerna som i medlemsstaterna - underströk Karlsson även behovet av att förbättra personalpolitiken; liksom alla andra organisationer behöver kommissionen en flexibel anställningspolitik för att lättare kunna rekrytera och omplacera personal med hänsyn till behoven. Under tiden bör kommissionen se till att den inte tar på sig ytterligare ansvar utan att den har tillgång till den personal som behövs, sade Karlsson.

Till sist påminde Karlsson om att medlemsstaterna har en skyldighet enligt fördragen att vidta samma åtgärder för att bekämpa bedrägerier mot gemenskapens budget som för att skydda sina nationella ekonomiska intressen. Trots detta, fortsatte han, har endast en medlemsstat fullt ut ratificerat EU-reglerna om skydd för gemenskapens finansiella intressen.

Partigruppinlägg

Talarna under den efterföljande debatten välkomnade de slutsatser som lagts fram av revisionsrätten. Diemut THEATO (EPP/ED, D) m.fl. menade att årsrapporten var ett mycket viktigt instrument för att komma till rätta med felaktigheterna i den ekonomiska förvaltningen. Dessa brister och bedrägerier skadar EU, underströk hon och flera övriga talare.

Ledamöterna var också i hög grad eniga om att det även krävs långtgående förbättringar av medlems staternas förvaltning och kontroll av gemenskapsmedlen. Bedrägerier i EU är inte det samma som bedrägerier i Bryssel, underströk t.ex. Lousewies van der LAAN (ELDR, NL). Denna aspekt betonades även av Eluned MORGAN (ESP, UK) som hoppade att medlemsstaterna nu verkligen tar deras ansvar så att denna negativa rapport från revisionsrätten var den sista.

Revisionsrättens rapport är en lika fascinerande läsning varje år, inledde Marianne ERIKSSON (GUE/NGL, S). Här kan man läsa, fortsatte hon, att hela 5% av EU-budgeten - 40 miljarder kronor - inte har kunnat redovisas för trots att revisionsrätten flera gånger tidigare pekat på briserna. Kommissionens reformer har hittills inte lett till några resultat och jag tvivlar på att de aviserade reformerna kommer att leda till några förbättringar. Kommissionen har trots allt år ut och år in lovat att nu, nu skall det stramas upp, påpekade hon. Problemet är, avslutade hon, att EU och kommissionen hela tiden gapar efter mer makt och pengar utan att veta hur man skall hantera dem.

En del av debatten kom att hamna om själva förfarandet kring rapporten. Theato påpekade att det var mycket besvärande att rapporten läckt ut i pressen innan den offentliggjorts. Morgan och Bart STAES (De gröna, B) tyckte samtidigt att det var beklagligt att rätten inte tillåtits att lägga fram rapporten i november som planerat.

Allmän debatt

Pierre SCHORI (ESP, S) påtalade att revisionsrätten fyller en oerhört viktig roll för att hålla koll på EU- institutionerna, och för att garantera medborgarna ett mått av öppenhet och insyn i EU-förvaltningen. Han tog särskilt upp fallet med de misstänkta olagliga löneutbetalningarna vid kommissionens kontor i Stockholm. Schori menade att det inte bådade gott att kommissionen inte ens kunde kontrollera ett litet kontor med tjugo anställda. Hur skall den då kunna förvalta hela EU-budgeten, frågade han. Personligen såg Schori detta fall som ett test för kommissionens reformvilja och frågade Karlsson vad dennes intryck var i frågan, och vilka åtgärder han ansåg vore lämpliga för att undvika sådana situationer i framtiden.

Kommissionen

Kommissionär Michaele SCHREYER höll med kammaren om att det var mycket oroväckande att revisionsrätten för femte gången inte velat bevilja kommissionen ansvarsfrihet och hon betonade att kommissionen lägger och kommer att lägga all dess kraft och energi i arbetet med att genomföra djupgående reformer av institutionens organisation.

Avslutande replik från rättens ordförande

Som avslutning på debatten återkom Karlsson och gav ett uttryckligt löfte om att parlamentet i fortsättningen alltid skall vara först med att erhålla rättens rapporter. Han beklagade den läcka som förekommit och tillade att läckan spårats upp, och att lämpliga åtgärder vidtagits.

Som svar på en fråga som ställts av Morgan om huruvida det fanns en enskild aspekt i rapporten som borde föranleda parlamentet att förvägra kommissionen ansvarsfrihet, sade Karlsson att det inte var rättens uppgift att komma med dylika rekommendationer. Det är i stället vår roll att ge er en samlad bild varefter det är upp till er att fatta det politiska beslutet om ansvarsfrihet, sade han. Man skulle därvid kunna ställa sig frågan om kommissionen gjort allt som står i dess makt för att rätta till de missförhållanden som uppdagats.

Beträffande Schoris och andra ledamöters frågor om Stockholmskontoret, sade Karlsson att det först och främst handlar om att kommissionen måste skaffa en verkligt fungerande intern kontroll. På så sätt kan vi kontrollera att de interna systemen fungerar utan att behöva kontrollera varje transaktion. Vidare upprepade Karlsson att det var hans uppfattning att denna fråga var ett testfall för kommissionens vilja att reformera de enligt hans förmenande förkastliga disciplinförfarandena.

Slutligen sade Karlsson, som svar på en fråga från Eriksson, att han gärna hade sett att revisionsrätten skulle revidera de europeiska investeringsfonderna, men att rådet avslagit rättens begäran om detta.

(Uttalande och debatt ägde rum den 13 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Det finska ordförandeskapet - toppmötet i Helsingfors



Det finska ordförandeskapet - toppmötet i Helsingfors

Uttalande av kommissionen

Romano PRODI, kommissionens ordförande, redogjorde kortfattat för de viktigaste besluten på toppmötet i Helsingfors den 10-11 december. Prodi var överlag nöjd med resultaten, även om han djupt beklagade att medlemsländerna inte lyckades enas om skattepaketet. Om vi inte lyckas enas om en gemensam ram för kapitalbeskattningen förblir beskattningen av arbetskraften alltför stor, sade han.

De stora besluten i Helsingfors, fortsatte han, gällde utvidgningen, försvarspolitiken och regerings konferensen. När det gäller regeringskonferensen var han glad att toppmötet beslutade att denna skall inledas i februari nästa år och omfatta fler än de tidigare aviserade institutionella frågorna. I januari nästa år kommer vi att återkomma om regeringskonferensens agenda, sade Prodi. Han framhöll att konferensen endast kan bli en framgång om alla parter gör en ansträngning. Prodi välkomnade vidare att parlamentet ges observatörsstatus under konferensens förberedelsestadium (två observatörer) och att överläggningar skall äga rum med parlamentets talman före konferensens inledning. Avslutningsvis tackade han parlamentets talman Nicole FONTAINE för dennes inlägg under toppmötet; era synpunkter beaktades i hög grad, sade han, inte minst när det gäller parlamentets involvering under regeringskonferensen.

Uttalande av rådet

Finlands statsminister, Paavo LIPPONEN, redogjorde även han för de viktigaste besluten under toppmötet i Helsingfors samt riktade ett tack till parlamentets talman för dennes bidrag till toppmötet.

När det gäller utvidgningen klargjorde Lipponen att toppmötet visserligen inte faställde något tidschema för dess inledande, men att unionen bör vara beredd att ta emot nya medlemmar från slutet av 2002. Först måste dock regeringskonferensen avslutas och de beslutade fördragsändringarna ratificeras av alla medlemsländer. Beslutet att ge Turkiet status som kandidatland, betecknade Lipponen som historiskt. Han påminde om nödvändigheten av att Turkiet respekterar de politiska kraven för medlemskap, men underströk även den stora betydelse som beslutet om kandidatskap kan få för stabiliteten i landet och i regionen.

Lipponen tog även upp situationen i Tjetjenien, vilken var föremål för en särskild förklaring från toppmötet. Vi känner en stor oro och fördömer den ryska militära aktionen och behandlingen av flyktingarna, sade han. Det är nödvändigt med en politisk lösning, och Ryssland har inte gjort tillräckligt i denna riktning. Lipponen sade vidare att EU mot bakgrund av Rysslands agerande i Tjetjenien kommer att se över sin Rysslandstrategi. Det är dock inte fråga om att stänga Ryssland ute, betonade han. Samtidigt uppmanade Lipponen Ryssland att inte isolera sig från omvärlden och hoppades att realismen skulle återvända till Moskva.

Beträffande regeringskonferensen hoppades Lipponen på ett bra samarbete med parlamentet vars roll stärks jämfört med förra gången det begav sig. Han sade också att det portugisiska ordförandeskapet kommer att lägga fram en rapport i början av nästa år om vilka eventuella ytterligare ämnen (utöver de som redan nämnts) som skall tas upp på regeringskonferensen.

I övrigt framhöll Lipponen att beslutet att stärka unionens krishanteringsförmåga och bl.a. ha förmågan att senast 2003 inrätta en gemensam styrka på upp till 50 000-60 000 man inom 60 dagar, inte innebär att det inrättas en europeisk armé.

Partigruppsinlägg

Medan de flesta av partigruppernas talesmän kunde berömma det finska ordförandeskapet för dess arbete under det gångna halvåret, var inte alla lika nöjda med resultaten från toppmötet i Helsingfors. Framför allt var flera partigrupper tveksamma, för att inte säga kritiska, till beslutet att ge Turkiet status som kandidatland.

Hans-Gert PÖTTERING (EPP/ED, D) menade att framtiden får utvisa om det verkligen var ett positivt beslut som fattades i Helsingfors. Många i min grupp är skeptiska till beslutet om att ge Turkiet statuts som kandidatland som på ett avgörande sätt ändrar EU:s sammansättning och profil, sade han. Pöttering insisterade samtidigt på att Turkiet måste respektera de mänskliga rättigheterna och minoriteter (kurderna). I övrigt krävde han att regeringskonferensen måste leda till en ökning av antalet beslut i rådet med kvalificerad majoritet och en ökning av parlamentets medbeslutanderätt. Avslutningsvis betonade Pöttering att besluten på det försvarspolitiska området nu också måste genomföras i verkligheten. EU behöver ett verkligt försvar, sade han, så att vi blir handlingskraftiga och inte behöver förlita oss på USA.

Även Enrique BARÓN CRESPO (ESP, E) var något tveksam till beslutet om att ge Turkiet kandidatstatus. Han sade att beslutet var ett steg framåt, men att hans grupp hade olika åsikter i frågan. Barón Crespo hoppades att Turkiet nu skulle genomföra de nödvändiga interna politiska reformerna och lösa konflikten med Grekland. Han betonade vidare att parlamentet inte bara bör ges observatörsstatus i regeringskonferensen, utan måste få delta som en jämställd part. Det är också av stor vikt att vi lyckas enas om skattepaketet, avslutade han.

Patrick COX (ELDR, IRL) välkomnade Turkietbeslutet, och hoppades att de moderna krafterna i landet nu skulle ta tillfället i akt och bygga upp ett civilt samhälle med respekt för de mänskliga rättigheterna och minoriteter. Han höll vidare med Barón Crespo om parlamentets ställning under regeringskonferensen samt välkomnade toppmötets beslut på det försvarspolitiska området.

Heidi HAUTALA (De gröna, FIN) framhöll särskilt de insatser som gjorts av det finska ordförandeskapet för att skapa ökad öppenhet i EU och förbättra informationen till parlamentet. Hon var dock kritisk till ett kommande förslag om tillgång till handlingar som hon menade skulle innebära ett steg tillbaka. När det gäller Turkiet välkomnade Hautala beslutet att ge landet kandidatstatus. Jag utgår från att det innebär att Turkiet måste respektera de politiska kraven för medlemskap, sade hon. Dessutom betonade Hautala att islam hör hemma i Europa och att det inte fanns någon anledning att ora sig över dess utbredning. Avslutningsvis uttryckte sig Hautala positivt över besluten inom försvarspolitiken, men krävde att beslutsfattandet på detta område blir mer demokratiskt och öppet samt att de största satsningarna görs på den civila krishanteringsförmågan.

Esko SEPPÄNEN (GUE/NGL, FIN) ansåg å sin sida att medlemsländernas försvarspolitiska beslut i Helsingfors innebar en militarisering av EU. Det byggs nu upp en EU-armé, sade han, och EU är på väg att utvecklas mot en militär och krigsallians. Dessutom finns det ingen som helst demokratisk kontroll på detta område. Sammantaget ett bedrövligt slut på det finländska ordförandeskapet, sade Seppänen.

Gerard COLLINS (UNE, IRL) ansåg att det inte fanns någon anledning att överdrivet skynda på de institutionella reformerna. 2002-målsättningen är bra, men vi bör inte fatta några förhastade beslut, sade han. Han betonade även att Turkiet nu måste respektera de mänskliga rättigheterna.

Frank VANHECKE (TOL, B) var mycket kritisk till Turkietbeslutet som han kallade ett politiskt misstag. Turkiet är ett på många sätt viktigt land, sade han, men hör inte hemma i Europa, och har aldrig tillhört den europeiska civilisationen. Hur kan medlemsländerna på detta sätt urholka Europa; endast 3-4 % av Turkiet ligger inom Europa.

Jens-Peter BONDE (DME, DK) anslöt sig till de synpunkter som framförts av Seppänen och kritiserade toppmötets försvarspolitiska beslut. EU får nu en egen militär styrka och utvecklas till en superstat. Nationalstaternas auktoritet urkholkas och besluten fattas i stället i hemlighet i Bryssel. Vi vill istället ha ett demokratins och mångfaldens Europa, sade han. Avslutningsvis berömde han det finländska ordförandeskapet för att ha stärkt öppenheten i EU under sin verksamhetsperiod.

Astrid THORS (ELDR, FIN) ansåg att toppmötet hade varit lyckat vad gäller sjösättningen av agendan (dvs. regeringskonferensen, försvars- och säkerhetspolitiken samt utvidgningen) men underströk att det återstår att se om "detta skepp är sjödugligt", i synnerhet vad gäller utvidgningen. Hon såg det som oroväckande att flera kandidatländer inte uppfyller Köpenhamnskriterierna, och betonade att det som kommer att bli avgörande är hur väl dessa länder klarar de grundläggande uppgifterna som uppbyggnad av institutioner och korruptionsbekämpning.

Pierre SCHORI (ESP, S) välkomnade de genombrott som gjorts i Helsingfors på utvidgnings- och säkerhetsfronterna. Beträffande den senare sade han att EU i extrema situationer måste kunna ingripa, och detta i tid och med trovärdighet. Samtidigt betonade Schori att han i första hand hellre ser EU i en förebyggande än en ingripande roll, och hoppades att kommissionen och rådet skulle använda alla medel till detta. Han gick också in på Ryssland, vars välfärd han beskrev som avgörande för Europas säkerhet. Slutligen välkomnade han å det socialdemokratiska partiets vägnar att Turkiet getts kandidatstatus och betonade i detta sammanhang att man nu vill se konkreta framsteg i landet, särskilt vad gäller kurdernas situation.

Gemensamt resolutionsförslag B5-0327/99/RC1 från EPP/ED-, ESP- och ELDR-grupperna samt De gröna.

Som en reaktion på slutsatserna från stats- och regeringschefernas toppmöte i Helsingfors den 10-11 december, antog parlamentet en resolution i vilken man ger sin syn på de beslut som fattades.

Parlamentet välkomnar beslutet att inleda anslutningsförhandlingar med Rumänien, Slovakien, Lettland, Litauen, Bulgarien och Malta, men nöjer sig med att endast notera beslutet att erkänna Turkiet som ett kandidatland. Parlamentet betonar att förhandlingar inte får inledas eftersom Turkiet långt ifrån uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna, men förväntar sig att Turkiet nu skall inleda de nödvändiga politiska reformerna.

Parlamentet beklagar att Europeiska rådet beslutade att begränsa den kommande regeringskonferensen om den institutionella reformen till kommissionens storlek och sammansättning, vägningen av rösterna i rådet och en möjlig utökning av omröstningarna med kvalificerad majoritet i rådet. Man hoppas att möjligheten att föra upp ytterligare frågor på föredragningslistan till regeringskonferensen verkligen utnyttjas. Parlamentet beklagar vidare att Europeiska rådet inte velat tillämpa gemenskapsmetoden inför den kommande regeringskonferensen och låta parlamentet och kommissionen till fullo delta i denna.

När det gäller den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, uppmanas rådet att låta parlamentet medverka till fullo vid den fortsatta utvecklingen av detta politikområde. Man anser vidare att det finns anledning att ytterligare stärka unionens kapacitet för konfliktförebyggande och krishantering på icke- militär väg.

I övrigt beklagar parlamentet att medlemsländerna inte lyckades enas om skattesamordningspaketet, och efterlyser en snabb lösning av konflikten. Man välkomnar vidare det beslut som fattades av rådet om åtgärder för att fortsätta och intensifiera arbetet med den nordliga dimensionen, bl.a. i form av en handlingsplan för den nordliga dimensionen i EU:s externa och gränsöverskridande politik.

(Uttalanden och debatt/omröstning ägde rum den 14/16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Invigningsceremoni - Louise Weiss- byggnaden



Invigningsceremoni - Louise Weiss-byggnaden

Tal av parlamentets talman

Nicole FONTAINE inledde med att välkomna Frankrikes president Jacques CHIRAC som var på plats för att inviga parlamentets nya byggnad i Strasbourg, som togs i bruk för sex månader sedan. I sitt tal tackade Fontaine alla de som varit inblandade i byggnadsprojektet samt sade att de fel som uppdagats när byggnaden togs i bruk nu till största delen var åtgärdade. Att parlamentet har tre arbetsplatser kallade talmannen för en egendomlighet som parlamentet måste acceptera som ett historiskt arv. Hon påminde också om att det var den förre brittiske utrikesministern Lord Ernest BEVIN som 1949 föreslog Strasbourg som parlamentets säte.

Talmannen hyllade journalisten Louise WEISS, född 1893, som efter det första världskriget kämpade för fred, Europas enande och kvinnors rösträtt, och som senare blev ledamot av Europaparlamentet. Avslutningsvis betonade Fontaine den stora betydelsen av den europeiska integrationsprocessen, och välkomnade i detta sammanhang besluten på toppmötet i Helsingfors om utvidgningen.

Tal av Frankrikes president

Jacques CHIRAC inledde med att hylla både parlamentets talman och Louise Weiss som stora européer. Liksom Fontaine tackade han även alla de som varit delaktiga i uppförandet av "denna vackra byggnad" i "det europeiska medborgarskapets huvudstad".

Chirac betonade fortsättningsvis den stora betydelse som Europaparlamentet, inte minst under det gångna året, spelat i den europeiska politiken. Nu kan man med fog inte längre tala om ett parlamentet fattigt på makt, sade han, och välkomnade det viktiga arbete som parlamentet utför. Den franske presidenten sade även att på de områden där rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet, bör parlamentet ha medbeslutande.

I övrigt talade Chirac om vikten av stärka EU och att öka allmänhetens kunskap om, förståelse för och närhet till den Europeiska unionen. I detta avseende kommer det franska ordförandeskapet under sin verksamhetsperiod (andra halvåret 2000) att särskilt prioritera utbildning och kunskapsutbyte för ungdomar. Chirac talade även om de stora framsteg som EU gjort under sin existens, men även om de stora utmaningar som den står inför, inte minst utvidgningen. Han trodde att det kunde bli nödvändigt med en ökad grad av flexibelt samarbete, dvs att vissa länder kan gå längre än andra på vissa områden, för att EU-pojektet inte skall avstanna, för att utvidgningen skall gå att kombinera med en fortsatt fördjupning av samarbetet. Avslutningsvis betonade Chirac behovet av en union med en gemensam och stark utrikes- och försvarspolitik.

(Den 14 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

EU-budgeten 2000



EU-budgeten 2000

Budgetförfarande - 2:a behandlingen
Betänkanden av COLOM I NAVAL - A5-0103/99 - SEK(1999)1647 - C5-0322/1999 och SEK(1999)1647 - C5-0314/1999 samt BOURLANGES och VIRRANKOSKI - A5-0095/99 - C5-0600/1999, 11586/1999 - C5- 0313/1999 samt 13482/1999 - C5-0311/1999. Budgetutskottet.

Gemenskapens budgetmyndighet utgörs av rådet och parlamentet. Ett första förslag till budget läggs av kommissionen varefter de slutgiltiga beloppen förhandlas fram mellan parlamentet och rådet; medan rådet har sista ordet om obligatoriska utgifter (som är en nödvändig följd av fördraget, främst utgifterna för jordbrukspolitiken, cirka 60%), har parlamentet det avgörande inflytandet över de icke-obligatoriska utgifterna (övriga utgifter, cirka 40%). I slutändan fastslås budgeten av parlamentet (vilket i allmänhet sker i december varje år).

Budgeten för 2000 är den första under den långtidsbudget som antogs vid toppmötet i Berlin i våras. Kommissionen föreslår att budgeten skall få en total omslutning på 92 784 miljoner euro i anslagsåtaganden [jämfört med 96 929 miljoner i år] samt 89 663 miljoner i betalningsåtaganden [jämfört med 85 558 miljoner i år]. Den till synes stora nedskärningen består i att de traditionellt överbudgeterade åtagandena för regionalpolitiken minskats till i stort sett samma nivå som betalningarna. Tidigare år har flera miljarder avsatts, men aldrig utnyttjats.

Inför parlamentets andra behandling är den absolut största tvistefrågan mellan rådet och parlamentet finansieringen av utrikespolitiken. Båda institutionerna är ense om att EU står inför en rad oförutsedda utmaningar, inte minst återuppbyggnaden av Kosovo, demokratiseringen i Östtimor samt återuppbyggnadsstöd till Turkiet. Vad man dock inte har lyckats enas om är hur mycket som skall avsättas och varifrån dessa pengar skall tas.

Rådet beslöt vid dess första behandling att skära ned alla andra budgetposter i kategori 4 (utrikespolitik) med 10 procent och avsätta dessa medel till Kosovo. Detta kunde dock inte parlamentet acceptera varför det vid den första behandlingen insisterade på att långtidsbudgetens budgettak för kategori 4 höjs för att finansiera följande: 500 miljoner euro för Kosovo, 125 miljoner för fiskeavtalet med Marocko, 50 miljoner för Turkiet samt 30 miljoner för Östtimor.

Rådet accepterade dock inte parlamentets krav; vid den andra behandlingen beslöt det att 360 miljoner skall avsättas för Kosovo nästa år och 140 miljoner året efter. Genom att betala ut de 500 miljoner EU utlovat i samband med den internationella givarkonferensen över två år kan man få fram de nödvändiga medlen inom ramen för kategori 4. Rådet accepterade inte heller den av parlamentet föreslagna ökningen av jordbruksstödet (specifikt stöd för miljöåtgärder inom jordbruket liksom stöd till landsbygdsutveckling).

Vid dess sammanträde den 13 december ansåg en betydande majoritet i Budgetutskottet att rådets slutbud (360 miljoner euro för 2000) vad gäller finansieringen av Kosovo var otillräckligt. Även kommissionen får ta emot en känga för att inte ha utrett behoven - inte minst på längre sikt - i Kosovo tillräckligt; och detta trots att kommissionens ordförande antytt att EU är villig att avsätta upp till 5,5 miljarder euro under de kommande sju åren. Kommissionen har dock föresatt sig att senast i april lägga fram en rapport om behoven för de kommande åren.

För att bryta det dödläge som uppstått föreslår utskottet en kompromisslösning som går ut på att kommissionen skall lägga fram en tilläggs- och ändringsbudget tidigt nästa år när väl de verkliga behoven i Kosovo är kända - dvs i princip efter det att dess rapport lagts fram i april. Fram till dess att en sådan realistisk plan utarbetats för 2000 och efterkommande år föreslår utskottet att man avsätter sammanlagt 115 miljoner euro för att täcka behoven under de första fem månaderna nästa år. Dessa medel kan erhållas utan att man behöver rucka på taket i finansplanen, och utan att man - såsom rådet gjort - behöver skära ned på det humanitära biståndet och andra externa åtgärder. Det kan dock bli aktuellt att revidera finansplanen i juni nästa år, när de verkliga behoven är kända, sammanfattar utskottet.

Vad gäller övriga krav från första behandlingen uttalar utskottet att det accepterar kravet på stramhet i budgeten, och föreslår att det framtida fiskeavtalet med Marocko, liksom stödet till reformprocessen i Östtimor samt till offren för jordbävningarna i Turkiet finansieras genom en omfördelning av befintliga resurser inom kategori 4. Beträffande övriga kategorier - särskilt den inre politiken - konstaterar utskottet med viss besvikelse att rådet inte accepterat särskilt många av parlamentets krav från den första behandlingen, varför de läggs fram på nytt.

Rådet

Suvi-Anne SIIMES menade å sin sida att den kompromiss som rådet föreslagit i allt väsentligt svarade upp mot parlamentets krav samtidigt som den inte kräver att man överskrider taket i finansplanen. Hon menade att de resurser som avsatts av rådet för nästa år var fullt tillräckliga för årets behov i Kosovo. Siimes redogjorde i detalj för hur de 360 miljoner som rådet öronmärkt för nästa år skall finansieras. Den av rådet föreslagna finansieringen (bl.a. från den s.k. flexibiltetsreserven) innebär att stödet till de allra fattigaste länderna inte blir lidande. Hon sade slutligen att rådet var emot en revidering av finansplanen av flera skäl; EU:s trovärdighet kräver att vi står fast vid fattade beslut, underströk hon.

Föredragandena

Huvudföredraganden Jean-Louis BOURLANGES (EPP/ED, F) upprepade dock att utskottet inte kan acceptera rådets bud. Han var i övrigt irriterad över att rådet under hela förfarandet haft en mycket oklar hållning och att utskottet fortfarande inte var helt klart över var rådet verkligen står. Han hoppades dock att man skulle lyckas bringa klarhet i detta vid det - förhoppningsvis - sista trialogmötet senare på kvällen. Inför detta möte påminde han rådet om att parlamentet har vissa krav som det inte tänker ge efter på. Det viktigaste av dessa, sammanfattade han, är att man säkerställer en realistisk och flerårig finansieringsram för Kosovo. Detta kommer att kräva en revision av finansplanen, men det är lämpligt att vänta med den diskussionen tills dess att kommissionen lagt fram dess rapport om de verkliga behoven i Kosovo.

Detta är en inte en krigsförklaring, det är en begäran om ett handfast tecken från rådet att det är redo att garantera en verklig finansiering för Kosovo, underströk han. Bourlanges kunde inte utesluta att parlamentet - om ingen överenskommelse nås med rådet - kommer att förlita sig på bestämmelserna i artikel 272 (vilka i korthet säger att nästa års budget skall beräknas utifrån innevarande års budget om ingen överenskommelse nås).

I övrigt sade Bourlanges att utskottet välkomnade att rådet i hög grad accepterat parlamentets förslag vad gäller fiskeavtalet med Marocko, Turkiet och Östtimor.

Kyösti VIRRANKOSKI (ELDR, FIN) sade att resultaten beträffande övriga delar av budgeten var betydligt enklare att föredra eftersom rådet accepterat samtliga parlamentets krav från den första behandlingen.

Kommissionen

Kommissionär Michaele SCHREYER sade att det var hennes uppfattning att de båda budgetansvariga institutionerna trots allt - vid en närmare granskning - inte stod så särskilt långt från varandra. Hon manade de båda att sträva efter att finna en lösning så snabbt som möjligt eftersom behoven i Kosovo är såväl stora som brådskande.

Omröstning

Parlamentet godkände den kompromiss om budgeten för 2000 som nåtts mellan Budgetutskottet, kommissionen och rådet vid trepartsmötet på kvällen den 14 december. Som bekant var tvistefrågan hur man skulle finansiera återuppbyggnaden av Kosovo.

I korthet innebär kompromissen att 360 miljoner euro (åtaganden) avsätts för nästa år; 60 av dessa miljoner är en överföring av ospenderade medel från årets budget, ytterligare 100 miljoner fås fram genom omfördelningar inom kategori 4 för år 2000 medan de resterande 200 miljonerna skaffas genom att man tar i anspråk den s.k. flexibilitetsreserven. Så långt motsvarar överenskommelsen i mångt och mycket rådets andra behandling av budgeten.

Nytt är däremot att rådet, kommissionen och parlamentet enats om framtiden för stödet till Kosovo. Kommissionen har åtagit sig att senast i april nästa år lägga fram ett flerårigt (2000-2006) stödprogram för västra Balkan och Kosovo samt ett förslag till revidering av EU:s långtidsbudget i avsikt att höja taket i kategori 4.

Rådet har även accepterat att ett sådant flerårigt program är nödvändigt och har uttalat att det accepterar i sak att stödet kan få överstiga det nuvarande taket för kategori 4. Institutionerna har kommit överens om att försöka nå en överenskommelse om stödprogrammet liksom en ev. revidering av budgetplanen innan rådets första behandling av EU-budgeten för 2001 (vilken normalt äger rum i juli).

Parlamentet har även gått med på att skära ned betalningsbemyndigandena med 2 miljarder euro i förhållande till beloppen från dess första behandling. Dessa nedskärningar rör i huvudsak: strukturfonderna (1 023 miljoner), jordbruk (348 miljoner) föranslutningsstödet på jordbruksområdet (329 miljoner) samt Phare (66 miljoner).

Genom detta avtal hade parlamentets viktigaste reservationer bibringats varför parlamentet slutgiltigt kunde anta nästa års budget. Parlamentets talman Nicole FONTAINE samt agerande rådsordföranden Suvi-Anne SIIMES - som deklarerade att rådet kunde acceptera de ändringar som antagits av parlamentet - skrev därefter under budgeten för 2000.

(Debatt/omröstning ägde rum den 14/16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Aktuella kommissionsbeslut



Aktuella kommissionsbeslut

Kommissionär Antonio VITORINO redogjorde för de beslut som fattats under tisdagens sammanträde i kommissionen: framför allt beslutet att skicka ett yttrande till Frankrikes regering angående dess embargo mot brittiskt nötkött, vilket den har fem dagar på sig att besvara.

Andra beslut gällde konkurensreglerna (böter på 30 000 euro kan ges till företag som skickar in felaktig information till kommisionen); mål och principer för den audiovisuella politiken på medellång sikt; inrättandet av en europeisk flyktingfond; samt Europeiska rådets beslut angående sysselsättningspolitiken och de interna reformerna.

Beträffande den audiovisuella politiken förklarade kommissionären att det rörde sig om Media Plus- programmet (2001-2006) - ett stödprogram för utveckling, distribution och gynnande av europeiska audiovisuella projekt, som bl.a. syftar till inrättandet av ett utbildningsprogram för de som arbetar inom sektorn.

Kommissionären gick också närmare in på initiativet om en europeisk flyktingfond. Denna fond, som skall inrättas för en femårsperiod, skall ge effektivt stöd till åtgärder för att förbättra flyktingarnas integration i mottagarländerna, till frivilliga förflyttningar och vid stora flyttningsströmmar i nödsituationer. Av budgetanslaget för det första året (36 miljoner euro) skall 26 miljoner fördelas mellan medlemsstaterna (som själva står för en tredjedel av budgeten) och som sin tur ska se till att skapa en infrastruktur för att ta emot och underlätta integreringen av flyktingar. Kommissionen skall sköta 10 procent av anslaget för innovativa, gränsöverskridande åtgärder.

Frågestund

Beträffande Media Plus-programmet tyckte Paul RÜBIG (EPP, AUS) att det fanns behov av mer kontakt med medborgarna och undrade i detta sammanhang om det fanns möjlighet att inom programmets ram utbilda journalister om EU:s arbete.

Kommissionären höll med om vikten av att nå ut till medborgarna och informera dessa om vad som verkligen händer inom EU:s institutioner, men påpekade att syftet med just Media Plus-programmet var att stödja industrin och i synnerhet den för närvarande ringa produktionen av audiovisuella produkter i Europa.

På samma tema undrade Robert GOEBBELS (ESP, L) om strategin för att uppmuntra produktionen av europeiska verk var förenlig med ett annat kommissionsmedelande om att skydda den audivisuella sektorn mot "kulturunderskottet".

Så var fallet, svarade kommissionären, och underströk att det gällde att förbereda den europeiska industrin för mer intensiv konkurens och att uppmuntra inte mindre, men mer rättvis och regelriktig konkurrens.

(Uttalande och debatt ägde rum den 14 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Östtimoransk frihetskämpe årets Sacharovpristagare



Östtimoransk frihetskämpe årets Sacharovpristagare

Parlamentets talman Nicole FONTAINE delade den 15 december ut 1999 års Sacharovpris för åsikts- och yttrandefrihet till Xanana GUSMÃO, ledare för den östtimoranska självständighetsrörelsen.

Östtimors befolkning valde i en folkomröstning i år att bli självständigt från Indonesien efter 24 års brutal ockupation. Den 53-årige Gusmão har sedan 1974 kämpat för detta mål, och betraktas i sitt hemland som en symbol för frihet och fredsprocessen. Som ledare för gerillagruppen Fretilin inledde han en dialog med ockupationsmakten, och började föra en sammanhållningspolitik med starkt engagemang från den katolska kyrkan. Gusmão frigavs av de indonesiska myndigheterna i september efter att ha hållits fången i nästan sju år.

Sacharovpriset instiftades av parlamentet 1988 för att stödja åsikts- och yttrandefrihetens förkämpar; prissumman uppgår till 15 000 euro. Den förste pristagaren var Nelson MANDELA, och förra året tilldelades det Ibrahim RUGOVA, ledaren för befrielserörelsen i Kosovo. Även Leyla ZANA, den kurdiska ledamoten i Turkiets riksdag som fängslades för sina kritiska uttalanden mot kurdpolitiken, har erhållit priset. De andra kandidaterna för 1999 års pris var förespråkaren mot värvning av barnsoldater i Uganda, Angelina Acheng ATYAM, och Belgrads självständiga radiokanal B/92.

I sitt inledningstal hyllade talmannen Gusmão för dennes modiga och ihärdiga kamp, ofta under svåra förhållanden, för ett självständigt och demokratiskt Östtimor. Precis som Nelson Mandela, sade Fontaine, är ni ert lands symbol för fred, rättvisa och frihet. Talmannen uttryckte vidare en förhoppning om att Östtimor nu skall utvecklas till ett demokratiskt samhälle samt försäkrade pristagaren om Europaparlamentets fulla stöd under återuppbyggnadsarbetet.

En rörd Gusmão tackade för det erkännande Europaparlamentet visade hans folks kamp för ett fritt och demokratiskt land genom att tilldela honom årets Sacharovpris. Han bedyrade sin beslutsamhet att återuppbygga sitt land och föra det mot demokrati, frihet och välstånd. I detta arbete behöver vi ert stöd, sade han, och inte bara av ekonomiskt slag.

(Den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

WTO:s millenierunda



WTO:s millenierunda

Uttalande av kommissionen

Varför misslyckades WTOs ministerkonferens i Seattle? frågade sig handelskommissionär Pascal LAMY. För det första, sade han, räckte inte tiden till, vilket delvis berodde på att de demonstrationer som ägde rum i Seattle försenade konferensens inledande. Vidare var flera länder, bl.a. USA, inte alls villiga att kompromissa; tidpunkten för konferensen var kanske inte den bästa med tanke på den pågående presidentvalskampanjen i USA. På det mer substantiella planet, fortsatte Lamy, finns det en stor klyfta mellan WTO-ländernas ambitioner och systemets resurser. Många nya medlemsländer har tillkommit och förslagen till förhandlingsämnen är många samtidigt som avståndet mellan länderna är stort i flera frågor. På t.ex. miljöområdet har EU mycket större ambitioner än de övriga WTO-länderna.

EU var väl förberedd, konstaterade Lamy fortsättningsvis, och vi argumenterade för en bred förhandlingsagenda. Och våra krav handlar inte om att slå vakt om våra egna intressen, utan om att bygga broar mellan i- och u-länderna. Vi var beredda att kompromissa, och gjorde även det på några områden, fortsatte Lamy, bl.a. när det gällde det amerikanska förslaget om att inrätta en arbetsgrupp om bioteknologi.

Kommissionären tackade vidare parlamentets delegation för dess värdefulla stöd och insats under Seattlemötet. Lamy var övertygad om att samarbetet mellan de båda institutionerna måste stärkas. När det gäller framtiden sade Lamy att en ny, bred förhandlinsrunda fortfarande var en prioritering för kommissionen. Vi måste dock gå försiktigt fram, sade han, och det är svårt att spekulera om när en ny förhandlingsrunda kan inledas. Först måste vi läka de "sår" som följde på Seattlemötets misslyckande; störst är besvikelsen nog i u-länderna, sade Lamy.

Kommissionären såg tre möjligheter för framtiden. (1) Att man snabbt inleder en ny ministerkonferens om de frågor där man ej kunde nå en lösning i Seattle, t.ex. jordbruket. (2) Att man avvaktar det amerikanska presidentvalet, dvs 18 månader, vilket Lamy inte önskade. (3) Att man går vidare steg för steg, och successivt närmar sig en bred förhandlingsrunda. Då skulle man börja med att reformera WTO: göra organisationen mer effektiv och öppen. Eventuellt skulle man även kunna, såsom föreslagits av parlamentet, inrätta något slags parlamentariskt forum inom WTO. Dessutom, sade Lamy, måste u-länderna garanteras fördelar av en ny förhandlingsrunda, t.ex. genom att de allra fattigaste länderna redan nu erhåller olika typer av stöd.

Partigruppsinlägg

De flesta av partigruppernas företrädare var överens i sin tacksamhet mot kommissionen för det arbete den utfört och det goda samarbete den haft med parlamentet före och under Seattlemötet. Det fanns även en bred samsyn om att EU bör stå fast vid sitt förslag om en bred förhandlingsrunda.

Både Konrad SCHWAIGER (EPP/ED, D) och António José SEGURO (ESP, P) menade att "inget resultat var bättre än ett dåligt resultat". Att förhandlingarna misslyckades berodde enligt Schwaiger på att konferensen var dåligt förberedd och att USA inte var villigt att förhandla. Inför framtiden hoppades han på inrättandet av ett parlamentariskt forum samt rekommenderade att EU inleder en nära dialog med de länder vars åsikter mest avviker från EU:s ståndpunkt. Seguro sade å sin sida att EU vid sidan av USA måste söka nya partners. Han motsatte sig vidare en sektoriell förhandlingsrunda (marknadskrafterna kan inte alena få råda, sade han) samt efterlyste ett parlamentariskt forum liksom ökad öppenhet i WTO.

Nicholas CLEGG (ELDR, UK) höll med om att det finns organisatoriska brister i WTO, men menade att den viktigaste uppgiften är politisk och inte teknisk. Vi bör ej fokusera på de förfaringsmässiga bristerna, sade han, och uttryckte förståelse för att en organisation med över 130 medlemmar har svårt att fatta beslut. Clegg sade också att ökad handel är det enda sättet att lösa fattigdomsproblemet.

Seattlekonferensen misslyckades därför att u-länderna inte längre kan acceptera att bli lämnade utanför besluten och därför att WTO-organisationen har många brister, ansåg Paul LANNOYE (De gröna, B). Det måste till en bättre dialog med u-länderna liksom en reform av WTO:s grundprinciper (och t.ex. införa hållbar social och miljömässig utveckling), sade han. Francis WURTZ (GUE/NGL, F) argumenterade för att det civila samhället får ett ökat inflytande över WTO. Han krävde även att WTO förändras i grunden; det gäller dess struktur, dess uppdrag och dess metoder.

Förhandlingarnas misslyckande är en seger för dem som inte vill se människan reducerad till en vara, sade Georges BERTHU (UNE, F). Han nämnde vidare en rad krav som måste förverkligas innan en ny förhandlingsrunda kan inledas; en översyn av Uruguayrundans konsekvenser och WTO-organisationen liksom en förstärkning av den parlamentariska kontrollen över kommissionen. Benedetto DELLA VEDOVA (TOL, I) sade avslutningsvis att Seattleförhandlingarnas sammanbrott måste tolkas som att de flesta länder för närvarande inte är villiga att inleda en ny runda, att de vill gå långsamt framåt. Det ligger inte i EU:s intresse att skynda på en ökad global integration, sade han.

Allmän debatt

Problemet med WTO, sade Karl Erik OLSSON (ELDR, S), är att organisationen inte åtnjuter folkligt stöd och inte heller u-ländernas stöd. Mot denna bakgrund hoppades han på ett parlamentariskt forum, liksom på ökad öppenhet i WTO-systemet. Nu skall vi inte gråta över spilld mjölk utan gå vidare och försöka finna lösningar. Personligen anser jag t.ex. att USA i stora delar accepterat EU:s krav på jordbruksområdet. Dess utom bör vi själva se över vår handelspolitik och ta bort handelssnedvridande stöd på jordbruksområdet; det skulle gynna inte minst u-länderna.

Gemensamt resolutionsförslag B5-0317/99/RC1 från EPP/ED-, ESP- och ELDR-grupperna.

Parlamentet antog en resolution i vilken man beklagar att WTO:s medlemsstater inte kunde enas i Seattle om en dagordning för den s.k. millennierundan, och att förhandlingarna i stor omfattning överskuggades av inrikespolitiska diskussioner av vissa av dess ledande medlemmar. Parlamentet hoppas att en ny runda omfattande förhandlingar inom WTO skall kunna inledas inom en icke alltför avlägsen framtid. WTO:s generalsekreterare uppmanas att lägga fram förslag till nya sätt att organisera handelsförhandlingar för att motverka procedurmässiga och organisatoriska brister. Parlamentet ger även sitt stöd till förslaget om att inrätta ett permanent parlamentariskt organ för att säkerställa insyn och demokratisk ansvarsskyldighet i framtida WTO-överläggningar.

I resolutionen understryker parlamentet att multilaterala handelsförhandlingar är till nytta för alla länder och folk eftersom de tjänar som ett verktyg för hållbar utveckling och särskilt för välfärd, välstånd, tillväxt, sysselsättning och utrotande av fattigdomen i världen. Man begär att kommissionen skall ägna särskild uppmärksamhet åt kopplingarna mellan handel och utveckling, och understryker att särskilda ansträngningar, i synnerhet marknadsöppnande för produkter från u-länder, måste göras för att främja deras aktiva medverkan i framtida handelsförhandlingar. Parlamentet uppmanar vidare rådet och kommissionen att fördjupa och utvidga bilaterala handelsförbindelser med länder eller regionala grupperingar som följer samma handelsstrategi som EU, utan att därigenom på något sätt undergräva det multilaterala systemet.

Avslutningsvis uttrycker parlamentet tillfredsställelse över det samarbete som kommissionen erbjöd parlamentets delegation i Seattle. Man betonar behovet av ett gemensamt synsätt och en gemensam förhandlingsstrategi för EU-institutionerna samt kräver att varje WTO-avtal hänskjuts till Europa parlamentet för samtycke.

(Uttalande och debatt/omröstning ägde rum den 13/15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Blockad mot brittiskt nötkött



Blockad mot brittiskt nötkött

Uttalande av kommissionen

Kommissionär Mario MONTI redogjorde i konsumentkommissionär David BYRNES frånvaro (som var försenad) för den senaste utvecklingen i frågan om Frankrikes blockad mot brittiskt nötkött. I respons till Frankrikes fortsatta vägran att häva restriktionerna mot import av brittiskt nötkött skickade kommissionen den 14 december ett s.k. 'motiverat yttrande' till Frankrike, vari regeringen ges fem dagar att stoppa blockaden. Om inget tillfredställande svar givits inom denna tidsram kommer saken att gå vidare till den EG-domstolen.

Monti beskrev denna situation som en besvikelse för samtliga berörda parter, särskilt med tanke på alla ansträngningar som gjorts för att finna en lösning och att det stod klart att ett franskt hävande av blockaden inte skulle innebära någon fara för konsumenterna. Han betonade att det är de brittiska nötköttsproducenterna som lidit värst. Det var till stor del med de sistnämndas intressen i tankarna som kommissionen in i det sista har försökt undvika en rättslig process, fortsatte han, och därför är den kritik som riktats mot kommissionen (att dess ansträngningar var ett slöseri med tid och resurser) inte bara omotiverad, men också farlig. Kommissionen har inte heller gjort sig skyldig till att «sopa den juridiska kalendern under mattan» i denna fråga, tillade han, eftersom dess första varningsbrev till Frankrike gav regeringen två veckor att svara i stället för det sedvanliga två månader.

Allmän debatt

Struan STEVENSON (EPP/ED, UK) fann det skandalöst att den franska regeringen, efter att i 18 veckor smutskastat brittiskt nötkött, visat att den aldrig haft för avsikt att häva blockaden. Han underströk att ersättning därför måste utbetalas till brittiska nötköttsproducenter, också för förlust av marknadsandelar även i andra länder. Från kommissionen ville han höra vilka åtgärder den ämnar ta mot Tyskland, som inte heller hävt restriktionerna trots att den lätt kunnat gjort det.

I en union där man har en inre marknad och fri rörlighet för varor, sade Dagmar ROTH-BEHRENDT (ESP, D), måste man ändå se till att skydda folkhälsan. Till detta behövs vetenskapliga rön, fortsatte hon, och beklagade därför bristen på ny information från varken Frankrike, Storbritannien eller något annat land. Obligatoriska tester var helt klart lösningen, menade hon, och ville därför veta när dessa skulle införas i medlemsstaterna.

Sylviane AINARDI (GUE/NGL, F) höll fullt med om detta, och försvarade på denna grund Frankrikes tillämpning av försiktighetsprincipen.

Elizabeth LYNNE (ELDR, UK) såg Frankrikes beslut som politiskt motiverat, och ansåg att hela krisen hade gett EU dåligt rykte och måste avklaras så fort som möjligt.

Robert William STURDY (EPP, UK) påpekade att fler har dött av salmonella än av BSE i Frankrike under det senaste året. Han hoppades därför att framtida EU-beslut om livsmedelsäkerhet skulle baseras på grundval av vetenskapliga bevis och inte bara försiktighetsprincipen.

Albert Jan MAAT (EPP, NL) sade att detta var en fråga som den av Prodi föreslagna livsmedelsbyrån borde kunna ingripa i, och undrade vilka framsteg som gjorts i dess upprättande.

Kommissionen

Kommissionär David BYRNE (som nu hade hunnit anlända till Strasbourg) upprepade sin övertygelse om att den linje han valt i denna fråga var den riktiga. Som företrädare för bl.a. livsmedelsäkerheten, förklarade han, var hans första reaktion till Frankrikes hävdanden nödvändigheten att undersöka om det fanns grund för dessa. Processen hade inte heller varit ett tidsslöseri, fortsatte han, eftersom den hade givit upphov till ytterligare garantier om säkerhet för konsumenterna.

Beträffande Tyskland sade kommissionären att det var hans uppfattning att nötköttsfrågan skulle diskuteras den 17 december i det tyska parlamentet, och att restriktionerna därefter med all trolighet skulle hävas.

Angående tester och märkning berättade BYRNE att inrättandet av ett testsystem för BSE var på gång, och att märkning, då det är en viktig fråga, måste skiljas från testerna eftersom detta inte är en folkhälso- utan en konsumentinformationsfråga.

Till svar på en fråga om hur snabbt den rättsliga processen mot Frankrike kunde avklaras, svarade kommissionären att han skulle överväga sätt att påskynda denna, men endast om det skulle ge ett bättre resultat än den vanliga processen. Först och främst, underströk han, måste vi invänta Frankrikes reaktion.

Slutligen underströk Byrne vikten av en bred konsultation och ett samspel mellan forskare och lagstiftare för livsmedelsäkerheten, och lovade att ta hänsyn till detta i upprättandet av livsmedelsbyrån.

(Uttalande och debatt ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Klimatförändringar



Klimatförändringar

Uttalande av rådet och kommissionen

Den femte konferensen med medlemmarna i FN:s konvention om klimatförändringar hölls i Bonn den 25/10-5/11. De främsta målen för konferensen var att skynda på genomförandet av Kyotoöverens kommelserna. En annan viktig fråga inför konferensen i Bonn var att finna lösningar för att möta de reservationer som många länder har inför Kyotoprotokollet så att arbetet med att ratificera de överenskomna minskningarna av utsläppen kommer i gång. Detta är absolut nödvändigt eftersom det krävs att ett stort antal länder ratificerat avtalet innan de åtaganden som anges däri blir bindande. Vid konferensen enades företrädare för sammanlagt 166 länder om att förhandlingarna om alla olösta frågor skall vara avslutade senast i november nästa år, vilket väntas bana vägen för en snabb ratificering.

Rådet

Agerande rådsordförande Satu HASSI redogjorde för resultaten från konferensen om klimatförändringar, vilkas begränsning hon förutsåg kommer att bli en av de största utmaningarna under det kommande århundradet. I stort var unionen nöjd med konferensens resultat; framsteg gjordes på flera områden. Hassi tillade dock att detta bara utgjorde det första steget och att det fanns mycket arbete kvar att göra.

I detta sammanhang nämnde Hassi förslag från kommissionen för att minska växthuseffekten i unionen, och tillade att miljöskattefrågan skulle bli av central vikt. En annan mycket viktig del av det framtida arbetet, sade hon, var att bygga broar med utvecklingsländerna, bl.a. genom att uppmärksamma frågor av betydelse för dem: att öka förutsättningarna för u-länderna att rapportera om deras utsläpp, att förbättra deras möjlighet att agera och att intensifiera teknologiöverföringen.

Avslutningsvis påminde rådsordföranden om att ett av de viktigaste besluten vid toppmötet i Helsingfors var konstaterandet av att gemenskapen avser ratificera Kyotoprotokollet innan nästa klimatkonferens 2002.

Kommissionen

Kommissionär Margot WALLSTRÖM välkomnade Bonnkonferensens beslut att skynda på ratifi cieringsprocessen under kommande år genom att sätta en klar och tydlig tidtabell och därmed öka pressen på enskilda länder. Hon underströk fortsättningsvis vikten av att utforma ett vetenskapligt program för att åstadkomma ren utveckling, att inom EU finna mer kostnadseffektiva och generellt effektiva tillvägagångssätt för utsläppsminskning, samt att införa sanktioner mot länder som bryter mot avtalet. Slutligen betonade hon att kärnkraft innebär för stora problem och risker för att detta skall betraktas som ett hållbart alternativ.

Allmän debatt

Anneli HULTHÉN (ESP, S) gratulerade kommissionär Wallströms prioritering av klimatförändringsfrågan. Detta är en fråga som engagerar de flesta medborgare, sade hon. Därför är det knappast medvetenheten som saknas utan det konkreta genomförandet av åtgärder. Hon hoppades att parlamentet genom sin resolution skulle kunna påskynda processen. Beträffande ratificieringen av protokollet, hoppades Hulthén att medlemsländerna skulle kunna göra detta och gå framåt med arbetet även om andra länder drar benen efter sig.

Inger SCHÖRLING (De Gröna, S) underströk vikten av att använda den politiska viljan i medlemsstaterna för att gå framåt med miljöarbetet, samt av att dra full nytta av de förnybara energikällor som finns.

Anders WIJKMAN (EPP, S) höll med om att EU måste ta ledningen i arbetet då man inte har råd att invänta USA, och undrade om rådet och kommissionen var beredda att inta ett sådant pro-aktivt ledarskap.

Per-Arne ARVIDSSON (EPP, S) stödde resolutionen med reservation för framför allt den punkt som syftar till införandet av generella energiskatter. Ett mycket mer effektivt tillvägagångssätt, fortsatte han, är att låta medlemsländerna finna de nationella instrument som är bäst anpassade till att begränsa klimatförändringarna.

Rådet och kommissionen

Till svar på flera ledamöters kommentarer om ratificieringen förklarade Hassi att EU inte kan ratificiera i förväg eftersom man då inte vet vad man skriver under, och skulle förlora möjligheten att påverka resultatet genom förhandlingar.

Kommissionär Margot Wallström höll med om att ratificiering bara av EU bör ses som ett andra handsalternativ, då man först måste satsa på att få med sig USA. Hon betonade att det först och främst gäller att koordinera inom EU så att man kan fördela bördan och spela den ledande roll som man kommit överrens om.

Resolutionsförslag B5-0314/99 från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Parlamentet antog en resolution om uppföljning av den femte konferensen för parterna i FN:s ramkon vention om klimatförändring i Bonn den 25 oktober - 5 november. Det påpekas inledningsvis att mer än sju år har förflutit sedan man i Rio åtog sig att fram till 2000 uppfylla målet om att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på 1990 års nivå, men att halterna av växthusgaser fortfarande ökar snabbt i såväl industri- som utvecklingsländerna. Man välkomnar visserligen den önskan EU uttryckt om att Kyotoprotokollet skall träda i kraft senast 2002, men menar att unionens trovärdighet undergrävs av att en majoritet av medlemsstaterna ännu inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att uppfylla åtagandena från Kyoto.

Parlamentet uppmanar EU att åter ge prov på det ledarskap den visat tidigare och lägga fram en samordnad strategi innehållande bl.a. följande åtgärder: en minskning på 15% av inhemska utsläpp av växthusgaser fram till och med 2010; verkställandet av nationella planer för utsläppsminskning som omfattar särskilda mål för sektorerna transport, energi, jordbruk, industri och hushåll; snabbt godkännande av CO2/energiskatter grundade på flexibilitetsklausulen i Amsterdamfördraget; ratificering av Kyotoprotokollet på ett tidigt stadium; fortsatt dialog med Japan för att i ett tidigt skede nå en överenskommelse om nivåer och standarder för ekonomiska styrmedel avsedda att minska utsläppen; intensifierad dialog med u-länderna och USA på alla nivåer; samt en EU-kampanj om klimatförändringar för att på ett tydligt, överskådligt och tillgängligt sätt informera allmänheten om frågor och beslut.

I övrigt upprepar parlamentet sin ståndpunkt att kärnenergi inte är en hållbar energikälla och därför inte bör anses uppfylla kraven från Kyoto för flexibla mekanismer. Man efterlyser vidare kraftfulla åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn, inbegripet flyget, samt föreslår ett omfattande investeringsprogram för främjande av kombitransporter.

(Uttalanden, debatt och omröstning ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Teknisk anpassning av Europaavtal



Teknisk anpassning av Europaavtal

Samtyckesförfaranden (***)
Förenklade förfaranden utan betänkanden - 9725/1999-9730/1999 - C5-0190/1999-0195/1999 - 1997/0272-1997/0277(AVC). Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik.

Parlamentet gav sitt samtycke till förslag från kommissionen om anpassning av de institutionella aspekterna av Europaavtalen med Ungern, Tjeckien, Slovakien, Polen, Bulgarien och Rumänien, för att de tre nya EU- länderna Finland, Sverige och Österrike formellt skall bli avtalsslutande parter i de olika avtalen.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Stöd till drift av högflödesreaktor



Stöd till drift av högflödesreaktor

Samrådsförfarande (*)
Förenklat förfarande utan betänkande - KOM(1999)0578 - C5-0286/1999 - 1999/0232(CNS). Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Parlamentet godkände ett förslag från kommissionen om en fyraårig fortsättning (2000-2003) av det forskningsprogram om driften av högflödesreaktorn i Petten (Nederländerna), som genomförs av Euratom. Högflödesreaktorn drivs av kommissionen i enlighet med ett avtal mellan Euratom och Nederländerna från 1961; avtalet slöts för en period av 99 år. Högflödesreaktorn är av stor betydelse för EU när det gäller medicinsk forskning och medicinska tillämpningar, materialforskning och stödet till säker kärnkraftsteknik.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Livsmedelsbistånd



Livsmedelsbistånd

Samrådsförfarande (*)
Förenklat förfarande utan betänkande - KOM(1999)0384 - C5-0258/1999 - 1999/0162(CNS). Utskottet för utveckling och samarbete.

Parlamentet godkände ett förslag från kommissionen om unionens andel av totalbeloppet för det spannmålsbistånd som gemenskapen och dess medlemsstater skall bidra med enligt 1995 års konvention om livsmedelsbistånd; förslaget gäller perioden 1/7 1998 till 30/6 1999.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Särläkemedel



Särläkemedel

Medbeslutande - 2:a behandlingen (***II)
Andrabehandlingsrekommendation av GROSSETÊTE - A5-0080/99 - 9616/1/1999 - C5-0182/1999 - 1998/0240(COD). Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

I en andrabehandlingsrekommendation av Françoise GROSSETÊTE (EPP/ED, F) godkänns rådets gemensamma ståndpunkt om ett förslag till förordning om särläkemedel. Syftet med förslaget är att fastställa ett gemenskapsförfarande för klassificering av särläkemedel och att ge incitament till forskning, utveckling och marknadsföring av särläkemedel. Avsikten är att stimulera utvecklingen av läkemedel för behandling av sjukdomar som är så sällsynta att de inte lockar läkemedelsindustrin till tillräckligt stora investeringar. Av parlamentets 20 ändringsförslag från den första behandlingen, återfinns 9 helt och 2 delvis i rådets text.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Tum och fot räddade



Tum och fot räddade

Medbeslutande - 1:a behandlingen (***I)
Betänkande av CHICHESTER - A5-0091/99 - KOM(1999)0040 - C4-0076/1999 - 1999/0014(COD). Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

1980 beslutade dåvarande EG att endast SI-systemet (eller det metriska systemet) skulle få användas som måttenhet i hela gemenskapen efter den 31 december 1989. Denna tidsfrist förlängdes sedermera till den 31 december 1999 eftersom SI-systemet inte slagit igenom så brett som man hoppats (särskilt inte i USA). Kommissionen har nu lagt fram ett förslag om att förlänga övergångsperioden med ytterligare tio år till den 31 december 2009. I motiveringen skriver kommissionen att såväl den amerikanska (båda systemen) som den europeiska lagstiftningen (endast SI) har sina brister i en tid av ökad internationell handel. Det är därför nödvändigt att förlänga den period då bägge system är tillåtna.

Parlamentet godkände förslaget utan att föreslå några ändringar.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Överenskommelse om Sokrates



Överenskommelse om Sokrates

Medbeslutande - 3:e behandlingen (***III)
Betänkande av PACK - A5-0097/99 - C5-0267/1999 - 1998/0195(COD). Europaparlamentets delegation till förlikningskommittén.

Parlamentets föredraganden Doris PACK (EPP/ED, D) kommer under den kommande sessionen att rekommendera att kammaren godkänner resultatet av förhandlingarna i förlikningskommittén om Sokrates- II - EU:s program för utbildning för åren 2000-2004. Vid den andra behandlingen (se EP-veckan februari 1999) antog parlamentet en rad ändringar till rådets gemensamma ståndpunkt; inte minst krävde parlamentet att programmets budget skulle ökas från 1 550 miljoner euro till 2 500 miljoner euro. Resultatet av långa och hårda förhandlingar i förlikningskommittén blev en budget på 1 850 miljoner - ett belopp som båda sidor är mer eller mindre nöjda med. Föredraganden påpekar att detta är ett betydande framsteg jämfört med rådets utgångsbud på 1 550 miljoner. Dessutom lyckades parlamentet driva igenom en översynsklausul som innebär att mer medel kan skjutas till med hänsyn till utvidgningen.

Omröstning

Parlamentet godkände det gemensamma utkastet från förlikningskommittén.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Granskning av mandat för ledamöter invalda i juni 1999



Granskning av mandat för ledamöter invalda i juni 1999

Valprövningsförfarande
Betänkande av PALACIO VALLELERSUNDI - A5-0084/99. Utskottet för rättsliga frågor och inre marknaden.

Parlamentet bekräftade den valpröving som gjorts av juridiska utskottet beträffande alla de ledamöter som valdes in vid vårens EP-val. Valprövningsprocessen är en helt och hållet teknisk procedur som innebär att utskottet kontrollerar att varje enskild ledamot lämnat in två redovisningar; dels att de inte innehar ämbeten som är oförenliga med EP-mandatet, dels beträffande deras ekonomiska och andra intressen. Det bör poängteras att valprövningen enbart syftar till att fastställa att uppgifterna har lämnats in, och inte huruvida de är fullständiga och/eller korrekta.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Tilläggsbudgetberäkning



Tilläggsbudgetberäkning

Budgetförfarande
Bettänkande av VIRRANKOSKI - A5-0100/99 - C5-0312/1999. Budgetutskottet.

Parlamentet antog en ändring till dess budgetberäkning för nästa år. Nya ändringar är normalt inte tillåtna i detta sena skede av budgetförfarandet, utom i exceptionella fall. I föreliggande fall rör det sig om att korrigera budgeten som en följd av EG-domstolens beslut beträffande TOL-gruppen, vilken numera har rätt till större anslag för gruppsekretariat och -personal.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Stärkt försäkringsskydd vid trafikolyckor



Stärkt försäkringsskydd vid trafikolyckor

Medbeslutande - 2:a behandlingen (***II)
Andrabehandlingsrekommendation av ROTHLEY - A5-0086/99 - 14247/1/1999 - C5-0027/1999 - 1997/0264(COD). Utskottet för rättsliga frågor och inre marknaden.

Ersättning till skadelidande vid trafikolyckor regleras i flera EU-direktiv. Inget direktiv omfattar dock fallet där en person på genomresa i en annan medlemsstat råkar ut för materiella eller kroppsliga skador orsakade av en bil som är registrerad och försäkrad i en annan medlemsstat än den skadelidandes bosättningsland. På initiativ från parlamentet vill nu kommissionen ändra på detta genom ett förslag som syftar till att stärka skyddet för dylika personer och underlätta utbetalningen av ersättning. Kommissionen vill bl.a. göra det obligatoriskt för försäkringsbolagen att utse en representant för reglering av försäkringsskador i varje medlemsstat och att skapa informationsstrukturer för att bestämma den ansvarige försäkringsgivaren. Dessutom föreslås möjligheten att införa ett direktanspråk i hela EU till förmån för offret, vilket gör det möjligt att direkt hänföra ersättningskravet till försäkringsgivaren för den person som varit ansvarig för olyckan.

Inför den andra behandlingen rekommenderar Juridiska utskottets föredraganden Willi ROTHLEY (ESP, D) att parlamentet godkänner rådets gemensamma ståndpunkt med förbehåll för en rad ändringar. Han påpekar att flera av parlamentets krav från första behandlingen godtogs av rådet, men att oenighet fortfarande råder vad gäller direktivets tillämpningsområde. Utskottet kräver, vilket dock inte godtogs av rådet, att även olyckor i tredje land mellan två fordon registrerade i EU skall täckas av reglerna. Denna hållnings stöds av försäkringsindustrin, understryker Rothley. Andra ändringar inför den andra behandlingen syftar till att införa olika tidsgränser i syfte att säkerställa snabb utbetalning av ersättningar.

Omröstning

Parlamentet ändrade rådets gemensamma ståndpunkt i enlighet med utskottets rekommendation. I samband med omröstningen sade kommissionär Frits BOLKESTEIN att kommissionen blott kunde acceptera fyra av utskottets ändringar. Beträffande frågan om att utvidga direktivets tillämpningsområde till att även omfatta olyckor i tredje land sade kommissionären att kommissionen i sak kunde acceptera parlamentets förslag; han önskade dock en annan formulering - inte minst genom att man tydligt anger i förslaget vilka tredje land som omfattas. Han hoppade dock att man skulle kunna lösa detta inom ramen för förlikningsförfarandet.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Ozonnedbrytande ämnen



Ozonnedbrytande ämnen

Medbeslutande - 2:a behandlingen (***II)
Andrabehandlingsrekommendation av HULTHÉN - A5-0077/99 - 5748/3/1999 - C5-0034/1999 - 1998/0228(COD). Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Uttunningen av ozonhalterna i stratosfären är ett av de mest ödesdigra miljöproblem vi står inför, och det har under senare tid nått nya rekordnivåer, i synnerhet över Skandinavien, Grönland och Sibirien. Sedan 1994 reglerar EU genom en förordning produktionen och användningen av ämnen som leder till nedbrytning av ozonskiktet. Förra året lade kommissionen fram ett nytt förslag som förstärker denna förordning genom beaktande av ändringarna från Montrealprotokollet samt av de framsteg som uppnåtts beträffande utveckling av och tillgång till ersättningsämnen.

Förslaget syftar till att successivt avveckla produktionen och användningen av följande till stor del ersättningsbara ämnen: klorfluorväten (HCFC), vilka används främst inom kyl- och frysteknik, i klimatanläggningar och vid tillverkning isoleringsprodukter; metylbromid, ett mycket giftigt gasformigt växtskyddsmedel; klorfluorkarboner (CFC) som idag endast får användas i befintliga kylanläggningar; och haloner, vilka används i brandsläckningsutrustning, i synnerhet på områden med höga brandutrustningskrav som i flygplan.

Vid den första behandlingen antog parlamentet en rad ändringsförslag som framför allt syftade till att tidigarelägga och påskynda utfasningen av dessa ämnen. Drygt hälften av dessa upptogs i kommissionens ändrade förslag, men rådets gemensamma ståndpunkt är i många avseenden ett steg tillbaka från den av kommissionen och parlamentet framförhandlade ställningen.

I en andrabehandlingsrekommendation av Anneli HULTHÉN (ESP, S) som antagits av miljöutskottet motsätter sig utskottet rådets senareläggning av utfasningen av bl.a. HCFC samt många av dess förslag till undantag för produkter eller användningsområden. Beträffande metylbromid vill utskottet bl.a. att möjligheten till undantag begränsas till max två år, och att undantag efter 2006 endast görs i nödsituationer.

Export av HCFC till tredje länder bör enligt utskottet vara förbjuden tre år efter förordningens ikraftträdande. Man vill därtill se mer informationsutbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna. Med hänsyn till de svårigheter som övergången till nya teknologier eller alternativa produkter riskerar att medföra för små och medelstora verksamheter, bör medlemsstaterna vidare överväga lämpliga sätt att stödja dessa verksamheter.

Slutligen vill utskottet att kommissionen, då den förbehåller sig rätten till modifiering av listor och datum, åtar sig att inte senarelägga något av de slutdatum som fastslagits för utfasning, men att däremot tillåta att nya ämnen omfattas av förbuden då dessa visar sig ha starka ozonnedbrytande egenskaper.

Omröstning

Parlamentet godkände rådets gemensamma ståndpunkt med förbehåll för blott en handfull av de nära trettio ändringsförslag som lagts fram av Miljöutskottet. De ändringar som fick stöd i kammaren var bl.a. det strategiskt viktiga ändringsförslag 21 som föreskriver att de tidsfrister som föreskrivs i direktivet under inga omständigheter får förlängas. Dessutom antogs ett par ändringar beträffande tidsfristerna för klorfluorkolväten (utfasning 2005 i stället för 2010 som rådet förslagit; dessutom kräver parlamentet ett totalförbud för dessa från 2007).

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Överenskommelse om lastbilstrafik genom Schweiz



Överenskommelse om lastbilstrafik genom Schwiez

Medbeslutande - 1:a behandlingen (***I)
Betänkande av APARICIO SÁNCHEZ - A5-0075/99 - KOM(1999)0035 - C5-0054/1999 - 1999/0022(COD). Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

EU har länge kritiserat Schweiz för dess regler och restriktioner beträffande transittrafik genom landet. De restriktioner som särskilt kritiserats av EU rör begränsningar av fordons totalvikt, alltför höga vägavgifter samt ett förbud mot nattkörning. Dessa motsättningar har dock nu bibringats genom en överenskommelse mellan EU och Schweiz om transittrafik. Genom avtalet ges EU under en övergångsperiod ett antal tillstånd för åkerier att på Schweiziskt territorium framföra fordon vars totalvikt överstiger 28 ton (vilket är den nuvarande maxvikten i Schweiz). Genom dessa tillstånd får åkerier i EU således möjlighet att köra med fordon som uppfyller EU:s normer [40 tons maxvikt] fram till dess att Schweiz fullt ut anpassat sig till dessa normer, vilket väntas ske 2005.

För år 2000 kommer det att utfärdas sammanlagt 250 000 sk. maxviktstillstånd till en kostnad av CHF 180 per styck, 300 000 för de två efterföljande åren (till en kostnad av CHF 178-251 beroende på fordonets miljöklass) och 400 000 för 2003 och 2004 (till en kostnad av CHF 210-300). Därefter (2005) skall trafiken vara helt liberaliserad och transitavgiften uppgå till 180 euro. Vidare har EU beviljats 220 000 sk. transittillstånd per år fram till 2004 vilka ger reducerad transitavgift för fordon som åker igenom Schweiz tomma eller lastade med varor med kort livslängd.

Kommissionen har nu lagt fram ett förslag om hur fördelningen av dessa tillstånd skall ske. Enligt förslaget skall beräkningen ske utifrån dagens trafikflöden till och från Schweiz; varje medlemsstat skall dock ges minst 1 500 tillstånd. Det är sedan upp till medlemsstaterna att sköta tilldelningen av tillstånden.

Transportutskottet välkomnar i ett betänkande av Pedro APARICIO SÁNCHEZ (ESP, E) överens kommelsen med Schweiz som ett oerhört viktigt framsteg för unionens åkerier. Vad gäller kommissionens förslag om fördelningen av trafikrättigheter accepterar utskottet dess huvudsakliga innehåll samtidigt som det understryker att de data över trafikflöden som kommissionen använt för att fördela tillstånden är allt annat än aktuella och tillförlitliga (detta har även erkänts av kommissionen som just nu håller på med en studie av flödena). Utskottet föreslår ett fåtal ändringar till förslaget; bl.a. anser man att medlemsstaterna måste återlämna alla tillstånd som inte tilldelats en åkare per den 15 september till kommissionen.

Omröstning

Parlamentet ändrade förslaget i enlighet med utskottets rekommendation.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Ökad harmonisering av fordon



Ökad harmonisering av fordon

Samtyckesförfarande (***)
Rekommendation av BODRATO - A5-0079/99 - 10167/1999 - KOM(1999)0027 - C5-0073/1999 - 1999/0011(AVC). Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Parlamentet gav sitt samtycke till ett förslag om att EU ansluter sig till en överenskommelse med Japan och USA beträffande internationell harmonisering av tekniska normer för motorfordon inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). Överenskommelsen syftar i sak till att utöka räckvidden för den betydelsefulla ECE-konventionen fån 1958 till Japan och USA, dock utan att ha lika långtgående rättsliga konsekvenser.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Fiske i Nordostatlanten



Fiske i Nordostatlanten

Samrådsförfarande (*)
Betänkande av BUSK - A5-0092/99 - KOM(1999)0345 - C5-0201/1999 - 1999/0138(CNS). Fiskeriutskottet.

Parlamentet godkände ett förslag från kommissionen om att EU skall ratificera en rad nya kontrollåtgärder (inspektioner, tvångsmedel etc.) utarbetade av Nordostatlantiska fiskekommissionen.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Nytt Tacis-stöd, men inte för Ryssland i detta läge



Nytt Tacis-stöd, men inte för Ryssland i detta läge

Samrådsförfarande (*)
Betänkande av VALDIVIELSO DE CUÉ - A5-0081/99 - KOM(1998)0753 - C4-0038/1999 - 1998/0368(CNS). Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Den nuvarande förordningen om stöd till ekonomiska reformer och återuppbyggnad i de tolv nya oberoende staterna (däribland Ryssland) och Mongoliet (det sk. Tacis programmet) löper ut i slutet av året. Kommissionen noterar att unionens stöd redan haft en betydande inverkan på reformarbetet i de berörda länderna, men att mer stöd krävs för att reformarbetet skall kunna gå vidare. Den lade därför i början av året fram ett förslag om en ny runda (den tredje i ordningen) av Tacis-programmet för perioden 2000-2006.

I den nya förordningen föreslås en rad anpassningar till programmet, dels i syfte att dra lärdom av erfarenheterna hittills, dels för att ta hänsyn till nya omständigheter och utmaningar i länderna och i unionens relationer med dessa. Det nya Tacis-programmet är uppbygt kring sex samarbetsområden, vars övergripande mål är att stödja övergången till marknadsekonomi och att stärka demokratin och rättstaten i de berörda länderna. Bland samarbetsområdena ingår utveckling av infrastrukturnät, främjande av miljöskydd, stöd till den privata sektorn (t.ex. främjande av SMF) samt främjande av demokrati och rättsstat. Den vägledande budgeten för hela programmets löptid är 4 000 miljoner euro (beloppen fastställs senare av de budgetansvariga institutionerna - rådet och parlamentet).

I övrigt föreslår kommissionen att stödet koncentreras på ett färre antal större projekt eftersom detta i det förgångna visat sig vara mest effektivt. Vidare åtar sig kommissionen att varje år utarbeta en rapport om genomförandet av programmet; om det skulle visa sig att det brister i något av de väsentliga kraven för samarbetet - t.ex. i händelse av brott mot de mänskliga rättigheterna eller de demokratiska principerna - kan rådet, på förslag av kommissionen, besluta att helt eller delvis dra in stödet till den/de stater som berörs.

Utskottet för externa ekonomiska förbindelser uttalar i ett betänkande av Jaime VALDIVIELSO DE CUÉ (EPP/ED, E) dess fortsatta stöd för Tacis, dock med förbehåll för ett större antal ändringar vilka bl.a. syftar till att förbättra den ekonomiska förvaltningen, att se till att mindre pengar används till olika studier och mer till bistånd, och till att öka stödet till utvecklingen av det civila samhället i de berörda länderna. Vidare eftersträvar utskottet en större roll för parlamentet inom ramen för Tacis, inte minst genom att det får rätta att yttra sig över förslag om suspension av stödet.

Vidare kräver utskottet att allt Tacis-stöd till Ryssland suspenderas fram till dess att man funnit en lösning på konflikten i Tjetjenien i linje med unionens krav.

Omröstning

Parlamentet ändrade kommissionens förslag i enlighet med utskottets rekommendation; således beslutade parlamentet att allt Tacis-stöd för Ryssland (med undantag för budgetposterna för demokrati och mänskliga rättigheter) suspenderas tills en acceptabel lösning har åstadkommits för Tjetjenien i enlighet med unionens rekommendationer.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Märkning av genmodifierade livsmedel



Märkning av genmodifierade livsmedel

Resolutionsförslag B5-0313/99. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

I en resolution påtalar parlamentet att nuvarande lagstiftning när det gäller märkning av genmodifierade livsmedel är ett lappverk, saknar konsekvens beträffande räckvidd och brister ifråga om visioner. Man kräver därför att kommissionen åter ser över sin strategi och och lägger fram ett sammanhängande förslag som ger konsumenterna verkliga valmöjligheter och näringslivet fasta rättsliga ramar att arbeta med; aktuella förslag från kommissionen beträffande nya djurfoder respektive märkning av produkter som inte innehåller genetiskt modifierade organismer, bör dras tillbaka och omarbetas enligt ovan.

Parlamentet kräver även att medbeslutandeförfarandet bör tillämpas på så känsliga och kontroversiella områden som reglering av genmodifierade livsmedel och märkningen av dem. Man uppmanar vidare kommissionen att snabbt lägga fram förslag för märkning av genmodifierade organismer i djurfoder och av produkter från djur som fötts upp på foder med genmodifierade organismer.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Situationen i Tjetjenien



Situationen i Tjetjenien

Gemensamt resolutionsförslag B5-0326/99/RC1 från EPP/ED-, ESP-, ELDR- och GUE/NGL-grupperna samt De gröna.

Parlamentet antog en resolution i vilken den ånyo starkt fördömer Ryssland för dess pågående militära aktion mot civilbefolkningen i Tjetjenien - inte minst det ultimatum som ställts till invånarna i Grozny. I resolutionen uttalar parlamentet att det förväntar sig att Ryssland lever upp till sina förpliktelser enligt internationell rätt och omedelbart upphör med all militär verksamhet, ser till att humanitärt bistånd kan komma fram samt sätter sig ned vid förhandlingsbordet med de olika tjetjenska företrädare för att nå en politisk lösning på konflikten.

I resolutionen välkomnas rådets förslag om att omvandla Rysslands Tacis-medel till humanitärt bistånd. Vidare välkomnas att vissa av bestämmelserna i partnerskaps- och samarbetsavtalet suspenderats. Slutligen uppmanas IMF och andra internationella organisationer att använda sig av alla medel som står till deras förfogande för att bidra till en fredlig lösning på konflikten. OSSE och Europarådet bör även överväga att ompröva Rysslands ställning i dessa organisationer, avslutar parlamentet.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

OSSE:s toppmöte i Istanbul



OSSE:s toppmöte i Istanbul

Gemensamt resolutionsförslag B5-0315/99/RC1 från EPP/ED-, ESP-, ELDR- och GUE/NGL-grupperna samt De gröna.

Parlamentet antog en resolution i vilken det välkomnar resultaten av OSSE:s toppmöte i Istanbul förra månaden, inte minst att alla dess 54 medlemmar undertecknade stadgan för europeisk säkerhet. Parlamentet ser det som en välkommen utveckling att den nya stadgan, som är avsedd att förhindra konflikter innan de bryter ut, slår fast att konflikter med regionala konsekvenser inte längre kan betraktas som en enda stats inre angelägenhet.

Slutligen uppmanar parlamentet OSSE att bjuda in EU:s höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken till relevanta möten i OSSE:s permanenta råd i syfte att förbättra sammanhållningen mellan OSSE:s och EU:s insatser och underlätta utvecklingen av gemensamma projekt.

(Omröstningen ägde rum den 15 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Utnämning av 8 ledamöter i revisionsrätten



Utnämning av 8 ledamöter i revisionsrätten

Utnämningsförfarande
Betänkande av THEATO - A5-0090/99 - C5-0231-0238/1999 - 1999/0820(CNS). Budgetkontrollutskottet.

Vid årsskiftet löper mandaten ut för åtta av de femton ledamöterna av Revisionsrätten (B, DK, E, Fin, I, Irl, P, S). De berörda medlemsstaterna har därför i enlighet med fördragen nominerat varsin kandidat; Sverige har t.ex. nominerat Jan O KARLSSON för en ny mandatperiod. Dessa skall sedan godkännas av parlamentet. De åtta har varit föremål för offentliga förhör i parlamentets utskott för budgetkontroll vilket vid en sluten omröstning godkände samtliga kandidater. Utskottets föredraganden Diemut THEATO (EPP/ ED, D) noterar med tillfredsställelse i utskottets betänkande att Revisionsrätten för första gången kommer att ha två kvinnliga ledamöter (den sittande grekiska ledamoten och den nu nominerade irländska leda moten).

Omröstning

Parlamentet godkände utnämningen av de åtta ledamöterna av revisionsrätten; förutom svensken Jan O KARLSSON, även Vítor Manuel da SILVA, Giorgio CLEMENTE, Juan Manuel BABRA VALLÉS, Maíre GEOGHEGAN-QUINN, Jörgen MOHR, Robert REYNDERS samt Aunus SALMI.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Mot förlikning om sena betalningar



Mot förlikning om sena betalningar

Medbeslutande - 2:a behandlingen (***II)
Andrabehandlingsrekommendation av MURPHY - A5-0099/1999 - 8790/1999 - C5-0125/1999 - 1998/0099(COD). Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Åtminstone var fjärde konkurs i EU beror på att företag inte får betalt för sina varor inom rimlig tid, vilket leder till likviditetssvårigheter. En undersökning genomförd av Intrum Justitia visar att hela 33% av de europeiska företagen upplever betalningsförseningar som ett stort problem; i Grekland ser mer än hälften av företagen detta som ett problem.

Trots ihärdiga påtryckningar från såväl kommissionen som parlamentet har medlemsstaterna inte gjort mycket för att avhjälpa detta problem, varför kommissionen under 1998 föreslog ett direktiv om gemensamma regler för att motverka sena betalningar.

Parlamentet kunde inte godkänna rådets gemensamma ståndpunkt utan ändringar under den andra behandlingen, varför ärendet nu går vidare till förlikning. Parlamentet krävde i enlighet med Industriutskottets förslag 25 ändringar av rådets text, varav kommissionen kunde ställa sig bakom alla utom två: 2 och 18; flera av dessa ändringar krävdes även vid den första behandlingen, men godkändes inte av rådet.

Medan rådet vill ha en en maximal betalningsfrist på 30 dagar, anser både parlamentet och kommissionen att den bör vara 21 dagar, såvida inte annat följer av avtal. Parlamentet och kommissionen kräver också att den offentliga sektorn skall omfattas av direktivets bestämmelser; för dem skall den maximala fristen dock vara 45 dagar, utom när kontraktet löper på ett större värde än 100 000 euro, då fristen får vara högst 60 dagar, vilken inte kan utsträckas genom avtal. Parlamentet och rådet är överens om att dröjsmålsräntan skall vara summan av ECB:s repo-ränta + 6%, men är inte överens om definitionen av repo-räntan.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Märkning av nötkött



Märkning av nötkött

Medbeslutande - 1:a behandlingen (***I)
Betänkande av PAPAYANNAKIS - A5-0101/99 - KOM(1999)0487 - C5-0241/1999 - 1999/0205(COD). Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

I BSE-krisens kölvatten införde EU 1997 ett system för identifiering och registrering av nötkreatur baserat på öronmärken, databaser samt pass för djuren. Alla djur födda efter 1 januari 1998 måste märkas med godkända öronmärken. I förordningen (820/97/EG) introduceras även ett frivilligt system om märkning av nötkött och nötköttsprodukter (t.ex. vad avser ursprung, slaktort etc.), vilket övergår till att bli obligatoriskt den 1 januari 2000.

Problemtet är att de nödvändiga genomförandebestämmelserna för det obligatoriska systemet för märkning ännu inte antagits varför kommissionen lagt fram ett förslag om att skjuta upp datumet för införandet av det obligatoriska systemet med ett år till den 1 januari 2001. Detta accepteras motvilligt av Miljöutskottet som dock i ett betänkande av Mihail PAPAYANNAKIS (GUE/NGL, GR) anser att åtta månader är en tillräckligt lång tidsfrist; utskottet kräver därför att märkningen skall vara obligatorisk från den 1 september 2000. Vidare kräver utskottet att det redan den 1 januari 2000 skall bli obligatoriskt att ange djurets referens nummer samt i vilken medlemsstat eller i vilket tredje land det har slaktats.

Omröstning

Parlamentet ändrade förslaget i enlighet med utskottets rekommendation.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Förbud mot BST



Förbud mot BST

Samrådsförfarande (*)
Betänkande av KEPPELHOFF-WIECHERT - A5-0098/99 - KOM(1999)0544 - C5-0250/1999 - 1999/0219(CNS). Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Parlamentet godkände ett förslag från kommissionen om ett totalförbud mot saluföring och användning av hormonet BST, vilket tidigare tillförts mjölkkor för att öka mjölkproduktionen. Förbudet gäller dock inte för import från tredje land.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Macao



Macao

Gemensamt resolutionsförslag B5-0328/99/RC1 från EPP/ED-, ESP-, ELDR-, GUE/NGL- och UNE- grupperna samt De gröna.

Den 20 december 1999 kommer Portugal att lämna över förvaltningen av Macao till Kina. Mot denna bakgrund antog parlamentet en resolution i vilken man ger sitt stöd till bestämmelserna i den portugisisk- kinesiska gemensamma förklaringen från 1987 och den grundläggande rättsakten för Macaos speciella administrativa region. Parlamentet understryker garantierna om självbestämmanderätt i den speciella administrativa regionenen, bevarandet av ett rättssystem som grundar sig på rättsstatsprinciperna, respekten för och utvecklingen av de mänskliga rättigheterna och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter samt bibehållandet av de sociala och ekonomiska systemen, inom ramen för principen "ett land, två system".

Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utnyttja alla instrument som står till deras förfogande för att hjälpa Macao att trygga sin självbestämmanderätt och bibehålla den livsstil och identitet som den portugisisk-kinesiska gemensamma förklaringen förbinder sig att försvara. EU bör även på mycket nära håll följa den fulla tillämpningen av förklaringen och rättsakten. I övrigt uppmanar parlamentet medlemsstaterna att införa visumfrihet för medborgare med pass som utfärdats i den speciella administrativa regionen Macao.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Indonesien



Indonesien

Gemensamt resolutionsförslag B5-0339/99/RC1 från EPP/ED-, ESP-, ELDR- och GUE/NGL-grupperna samt De gröna.

Parlamentet antog en resolution i vilken det uttrycker djup oro över situationen i vissa delar av Indonesien, särskilt i Aceh och på Moluckerna. I resolutionen kräver parlamentet att den indonesiska regeringen ställer de ansvariga för övergreppen mot de mänskliga rättigheterna till ansvar. Vidare uppmanas rådet att förlänga giltigheten på dess förbud mot vapenexport till Indonesien (vilket löper ut i januari nästa år).

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Fredsprocessen i Sierra Leone



Fredsprocessen i Sierra Leone

Gemensamt resolutionsförslag B5-0333/99/RC1 från EPP/ED-, ESP-, ELDR och GUE/NGL-grupperna samt De gröna.

Parlamentet antog en resolution i vilken det fördömer de ständiga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Sierra Leone. Man beklagar att genomförandet av det fredsavtal som undertecknades i somras stannat av, och uppmanar parterna att återuppta samtalen för att finna lösningar på de omstridda frågorna. Landets regering uppmanas vidare att göra allt den kan för skydda civilbefolkningen och för att ställa de ansvariga för övergreppen inför rätta.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Apell för dödsdömda




Apell för dödsdömda

Gemensamt resolutionsförslag B5-0335/99/RC1 från EPP/ED-, ESP-, ELDR- och GUE/NGL-grupperna samt De gröna.

I en resolution uppmanas rådet och ordförandeskapet att på diplomatisk väg förhindra att avrättningarna av de europeiska medborgarna Nabil NANAKLI och Derek ROCCO BARNABEI verkställs av Yemen respektive av USA. Vad gäller den senare påpekas att det framkommit nya fakta som synes ifrågasätta dödsdomen mot honom.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Rösträtt för kvinnor i Kuwait



Rösträtt för kvinnor i Kuwait

Gemensamt resolutionsförslag B5-0342/99/RC1 från EPP/ED-, ESP-, ELDR- och GUE/NGL-grupperna samt De gröna.

Parlamentet antog en resolution i vilken det uttrycker sin bestörtning över att Kuwaits parlament vid två tillfällen i höst misslyckats med att anta ett lagförslag om att ge kvinnor rösträtt samt rätt att delta i det politiska livet. Man begär att Kuwaits parlament utan dröjsmål antar ett lagförslag som tillerkänner kvinnor alla politiska rättigheter, inbegripet rösträtt.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Situationen i Afghanistan



Situationen i Afghanistan

Gemensamt resolutionsförslag B5-0343/99/RC1 från EPP/ED-, ESP-, ELDR- och GUE/NGL-grupperna samt De gröna.

I en resolution fördömer parlamentet den talibanska regims diskriminerande och våldsamma politik mot kvinnor. Man protesterar även över att dödsstraffet tillämpas i landet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte erkänna den talibanska regimen så länge som den inte respekterar de mänskliga rättigheterna; de länder som har gjort så uppmanas att isolera regimen diplomatiskt och dra tillbaka alla former av stöd med undantag för humanitärt bistånd.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Fängelseförhållandena i Djibouti



Fängelseförhållanden i Djibouti

Gemensamt resolutionsförslag B5-0348/99/RC1 från EPP/ED-, ESP-, ELDR- och GUE/NGL-grupperna samt De gröna.

Parlamentet antog en resolution i vilken det skarpt fördömer kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Djibouti, inte minst vad beträffar de förfärliga förhållandena för politiska fångar. Regimen uppmanas att skyndsamt vidta förbättringar, dels vad gäller fängelserna, dels för att garantera yttrandefrihet och politisk mångfald.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Nicaragua



Nicaragua

Resolutionsförslag B5-0375/99 från EPP/ED-gruppen.

Med anledning av olika uppgifter om korruption i Nicaragua antog parlamentet en resolution i vilken det efterlyser en granskning av att stödet från EU använts på ett korrekt sätt. I resolutionen påpekas den viktiga roll som spelas av den nicaraguanska revisionsrätten och landets regering uppmanas att inte förhindra denna institutions arbete.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Den internationella brottmålsdomstolen



Den internationella brottmålsdomstolen

Gemensamt resolutionsförslag B5-0337/99/RC1 från EPP/ED-, ESP-, ELDR- och GUE/NGL-grupperna samt De gröna.

I juli förra året skrev nittio stater vid en konferens i Rom under en stadga för en permanent internationell brottsmålsdomstol för brott som krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. För att domstolen skall kunna upprättas krävs att sextio stater har ratificerat stadgan; hittills har blott sex länder gjort så. I en resolution uppmanar parlamentet medlemsstaterna och övriga länder att skynda på ratificeringsarbetet. En fullt fungerande domstol till den 31 december 2000 borde vara ett nyckelmål för unionens utrikespolitik, uttalar parlamentet. Särskild vikt bör därvid läggas vid att övertala tredje länder att ratificera stadgan, av slutar parlamentet.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Översvämningarna i södra Frankrike



Översvämningarna i södra Frankrike

Gemensamt resolutionsförslag B5-0334/99/RC1 från EPP/ED-, ESP- och GUE/NGL-grupperna samt De gröna.

Med anledning av de kraftiga översvämningarna i södra Frankrike i mitten av november antog parlamentet en resolution i vilken det uttrycker sitt deltagande med offrens anhöriga och de som drabbats av katastrofen. Mot bakgrund av skadornas omfattning anser parlamentet att de fyra berörda regionerna borde ges medel till återuppbyggnaden ur unionens strukturfonder.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Oväder i Sverige, Danmark och Storbritannien



Oväder i Sverige, Danmark och Storbritannien

Resolutionsförslag B5-0376/99 från EPP/ED-gruppen.

Med anledning av den orkan som förra helgen drabbade Sverige, Danmark och Storbritannien antog parlamentet en resolution i vilken det uttrycker sitt deltagande med de som drabbats. Kommissionen uppmanas stödja de berörda regionerna med anslag till avhjälpande av skador på egendomar och till återskapande av skogar. I resolutionen kritiseras även Danmark för landets synbarligen sårbara elförsörjning.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Översvämningarna i Vietnam



Översvämningarna i Vietnam

Resolutionsförslag B5-0336/99 från De gröna.

I en resolution uttrycker parlamentet sitt deltagande med de anhöriga till de många offren för den senaste tidens översvämningar i Vietnam. Parlamentet uppmanar världssamfundet att bistå landets jordbrukare; man välkomnar även att ECHO redan ställt upp med . 700 000.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Bokpriser i Tyskland och Österrike



Bokpriser i Tyskland och Österrike

Resolutionsförslag B5-0329/99 från Willi ROTHLEY (ESP, D) och 59 andra ledamöter.

Parlamentet antog en resolution i vilken kommissionen uppmanas gå försiktigt fram då den inom kort kommer att granska de gemensamma österrikiska och tyska reglerna för fasta bokpriser. Parlamentet anser att detta är ett värdefullt system som gynnar den kulturella mångfalden, och man påpekar att EG-domstolen förklarat att sådana system är förenliga med den inre marknaden om vissa villkor är uppfyllda. Det kan dock bli nödvändigt att ändra det germanska systemet så att det uppfyller dessa villkor; branschen bör dock ges en tillräckligt lång övergångsperiod. Slutligen uttalar parlamentet att direktivet om elektronisk handel måste anpassas så att det förhindrar att system med fasta bokpriser urholkas av e-handeln.

(Omröstningen ägde rum den 16 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Fortsatt försoningsstöd till Irland



Fortsatt försoningsstöd till Irland

Samrådsförfarande (*)
Förenklat förfarande - KOM(1999)0549 - C5-0285/1999 - 1999/0221(CNS). Utskottet för regionalpolitik, transport och turism.

Parlamentet godkände ett förslag om att EU skall fortsätta att lämna bidrag till den internationella fonden för Irland. Fonden instiftades 1986 i syfte att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen och uppmuntra till samarbete, dialog och försoning mellan unionister och nationalister. EU har sedan dess bidragit med .15 miljoner varje år. Bestämmelserna om gemenskapens stöd löper dock ut vid årsskiftet. Det föreliggande förslaget syftar därför till att reglera unionens stöd för de kommande tre åren. Precis som tidigare kommer gemenskapen att ställa upp med .15 miljoner per år.

(Omröstningen ägde rum den 17 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Jordbruksstatistik



Jordbruksstatistik

Medbeslutande - 1:a behandlingen (***I)
Betänkande av REDONDO JIMÉNEZ - A5-0089/99 - KOM(1999)0332 - C5-0042/1999 - 1999/0137(COD). Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Parlamentet godkände ett förslag från kommissionen vilket syftar till att förbättra kvaliteten på gemenskapens jordbruksstatistik. Förslaget syftar till uppdatera det sk. TAPAS-systemet som antogs 1996 enligt vilket medlemsstaterna bl.a. kan få bidrag från EU-budgeten för att anpassa deras nationella statistiksystem till gemenskapens. Problemet är att gemenskapens bidrag betalats ut i förskott vilket ofta lett till att det faktiska genomförandet av åtgärderna har tagit lång tid. För att öka trycket på medlemsstaterna vill därför kommissionen genom föreliggande förslag att endast 30% av bidraget skall ges i förskott, och resten först då förändringarna är genomförda. Parlamentet gjorde ett par mindre ändringar i förslaget.

(Omröstningen ägde rum den 17 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

GMO för humle




GMO för humle

Samrådsförfarande (*)
Betänkande av MAYER - A5-0083/99 - KOM(1999)0302- C5-0081/1999 -1999/0128(CNS). Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Parlamentet antog ett kommissionsförslag om ändring av den gemensamma marknadsordningen för humle.

(Omröstningen ägde rum den 17 december 1999.)

[Start of Doc] [Previous] [Next]

Budgetförfarandet 2000




BUDGETFÖRFARANDET 2000

(Miljoner euro)

KOMMISSIONENS BUDGETFÖRSLAG 2000
RÅDETS BUDGETFÖRSLAG 2000
(1:a behandlingen)
PARLAMENTETS BUDGETFÖRSLAG 2000
(1:a behandlingen)
RÅDETS BUDGETFÖRSLAG 2000
(2:a behandlingen)
EU-BUDGETEN 2000

Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar Åtaganden Betalningar
1.    JORDBRUKSPOLITIK 40 901 40 901 40 526 40 526 41 497 41 497 40 526 40 526 40 994 40 994
2.    REGIONALPOLITIK 32 678 32 000 32 678 30 977 32 678 32 999 32 678 30 977 32 678 31 802
    Strukturfonder 30 019 29 200 30 019 28 177 30 019 30 199 30 019 28 177 30 019 29 002
    Sammanhållningsfonder 2 659 2 800 2 659 2 800 2 659 2 800 2 659 2 800 2 659 2 800
Övrigt
    
3.    INTERN POLITIK
5 937 5 626 5 808 5 410 6 027 5 684 5 933 5 610 6 027 5 674
    Forskning 3 630 3 600 3 630 3 475 3 630 3 610 3 630 3 600 3 630 3 600
    Transeuropeiska nät 656 522 656 522 688 536 688 536 688 536
    Övrigt 1 651 1 504 1 522 1 413 1 709 1 538 1 615 1 474 1 709 1 538
4.    UTRIKESPOLITIK 4 479 3 368 4 611 3 437 4 587 3 410 4 606 3 511 4 806 3 613
5.    ADMINISTRATION 4 716 4 716 4 664 4 664 4 700 4 700 4 704 4 704 4 704 4 704
6.    RESERVER 906 906 906 906 906 906 906 906 906 906
7.    FÖRANSLUTNINGSSTÖD 3 167 2 146 3 167 2 025 3 167 2 091 3 167 1 696 3 167 1 696
SUMMA 92 784 89 663 92 361 87 945 93 562 91 288 92 520 87 930 93 281 89 388
    Obligatoriska utgifter 39 015 39 102 38 757 38 837
    Icke-obligatoriska utgifter 53 769 50 561 53 604 49 108

 
  Rättsligt meddelande