Oleg Sentsov - 2018, Ukraina

© Sergei Venyavsky/Getty Images

Den ukrainska filmregissören och författaren Oleg Sentsov kritiserar öppet Rysslands annektering av Krim. Den 10 maj 2014 greps han i sin hemstad Simferopol i Krim, anklagad för att ha planerat terrordåd mot det i praktiken ryska styret i Krim.Sentsov föddes 1976 i Simferopol. Han har studerat ekonomi i Kiev och därefter manusförfattande och regi i Moskva. 2012 gjorde han långfilmsdebut med den prisbelönta Gámer. 2013 började han delta aktivt i den så kallade Automajdanrörelsen, som arbetade för frihet, mänskliga rättigheter och fred och så småningom ledde fram Euromajdanrevolutionen. 2014, i samband med den olagliga annekteringen av Krim, var Sentsov med och organiserade humanitärt bistånd till ukrainska soldater med mat, läkemedel och evakuering av deras familjer. På grund av sin aktiva roll i protesterna mot ockupationen sköt han upp arbetet med sin andra långfilm Rhino.I maj 2014 greps Sentsov av den ryska säkerhetstjänsten (FSB), fördes till Ryssland och ställdes inför rätta i en militärdomstol anklagad för terrorism. Efter ett år i häkte inleddes rättsliga förhandlingar - en "extremt cynisk skenrättegång" enligt Amnesty International. Redan före rättegången förklarade FSB honom skyldig till terrorism, och de ryska myndigheterna tog ett unilateralt beslut om att påtvinga honom ryskt medborgarskap. Ukrainska tjänstemän fick inte träffa honom. Sentsov tog dock offentligt avstånd från det ryska medborgarskapet och förklarade att han inte har nåt annat medborgarskap än det ukrainska.Sentsov anklagades för att leda en terrororganisation som planerade att spränga monument i Krim. Inga hållbara bevis för kriminell verksamhet kunde dock läggas fram. Dessutom drog åklagarens huvudvittne offentligt tillbaka sitt ursprungliga vittnesmål, och sa att han avgett det under tortyr. Sentsov själv har hela tiden bestämt hävdat sin oskuld. Ändå dömdes han till 20 års fängelse och placerades på en anstalt i högsta säkerhetsklassen i Sibirien, tusentals kilometer hemifrån. När hans dom lästes upp svarade Sentsov med att håna den på förhand uppgjorda rättegångsprocessen och uttrycka förhoppningar att det ryska folket inte längre skulle behöva känna rädsla. Sentsovs motstånd har inspirerat andra människor som lever under förtryck.I maj 2018 inledde Sentsov en 145 dagar lång hungerstrejk och krävde att alla ukrainska politiska fångar i Ryssland ska släppas. Av hälsoskäl och under hot om tvångsmatning tvingades han avbryta hungerstrejken i oktober 2018. Också i fängelset fortsätter Sentsov att kämpa för sin övertygelse och för sitt folks frihet.Den 14 juni 2018 antog Europaparlamentet en resolution med krav på omedelbart och ovillkorligt frigivande av Oleg Sentsov och alla andra olagligt fängslade ukrainska medborgare i Ryssland. Den ryska människorättsorganisationen Memorial, som tidigare fått Sacharovpriset, betraktar Sentsov som politisk fånge. Många framstående personer och organisationer på området för mänskliga rättigheter har krävt att han ska släppas fri, och flera stora namn i filmbranschen, i både Ryssland och resten av världen, har vädjat till den ryska presidenten Vladimir Putin. Ännu har kraven på Oleg Sentsovs frisläppande inte hörsammats.

Den demokratiska oppositionen i Venezuela - 2017, Venezuela

Nadia Murad och Lamya Haji Bashar – 2016, Irak

Raif Badawi – 2015, Saudiarabien

Denis Mukwege – 2014, Demokratiska republiken Kongo

Malala Yousafzai – 2013, Pakistan

Nasrin Sotoudeh – 2012, Iran

Jafar Panahi – 2012, Iran

Mohamed Bouazizi – 2011, "Arabiska våren", Tunisien

Ali Ferzat – 2011, "Arabiska våren", Syrien

Asmaa Mahfouz – 2011, "Arabiska våren", Egypten

Ahmed El Senussi – 2011, "Arabiska våren", Libyen

Razan Zaitouneh – 2011, "Arabiska våren", Syrien

Guillermo Fariñas – 2010, Kuba

Pristagarna