Medborgare i EU:s medlemsstater har rätt att arbeta i andra medlemsstater (artikel 39 i EG-fördraget). Rätten till fri rörlighet för arbetstagare innefattar rätten till likvärdig tillgång till arbete och likvärdig behandling med avseende på arbetsvillkor i jämförelse med medborgarna i värdmedlemsstaten.

På grundval av artikel 39 måste medborgare i andra medlemsstater därför kunna söka utlysta forskartjänster (exempelvis de platser inom ramen för BAT IIa/2 som nämns i den skriftliga frågan) vid tyska Max Plancksällskapet på samma sätt som tyska medborgare.

Enligt den information som kommissionen förfogar över har medborgare i andra medlemsstater samma rätt som tyska medborgare att söka forskartjänster (exempelvis ”Doktorandenstellen”). I de platsannonser med ”Doktorandenstellen” som för närvarande finns utlagda på Max Plancksällskapets webbplats (23 januari 2004) anges inga villkor med avseende på medborgarskap.

För att ytterligare kunna utvärdera om de fakta som anges i den skriftliga frågan utgör en överträdelse av gemenskapens lagstiftning ombeds parlamentsledamöterna att förse kommissionen (Generaldirektoratet för sysselsättning och socialpolitik) med mer information, framför allt information om fallen med de icke-tyska EU-medborgarna som inte fick söka en sådan ”Doktorandenstelle” på grund av sitt medborgarskap, eller som har fått en sådan tjänst utan de arbetsvillkor som gäller för anställda inom ramen för BAT IIa/2.