Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2006/0005(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0182/2006

Ingivna texter :

A6-0182/2006

Debatter :

PV 12/06/2006 - 20
CRE 12/06/2006 - 20

Omröstningar :

PV 13/06/2006 - 7.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2006)0253

Antagna texter
PDF 216kDOC 141k
Tisdagen den 13 juni 2006 - Strasbourg Slutlig utgåva
Bedömning och hantering av översvämningar ***I
P6_TA(2006)0253A6-0182/2006
Resolution
 Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning och hantering av översvämningar (KOM(2006)0015 – C6-0020/2006 – 2006/0005(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0015)(1) ,

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 175.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0020/2006),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A6-0182/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 juni 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/.../EG om bedömning och hantering av översvämningsrisker
P6_TC1-COD(2006)0005

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag ,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1) ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2) ,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3) , och

av följande skäl:

(1)  Översvämningar kan orsaka dödsfall, tvinga människor att flytta, orsaka skador på miljön, allvarligt äventyra ekonomisk utveckling och undergräva gemenskapens ekonomiska verksamhet.

(2)  Översvämningar är naturfenomen som inte helt kan undvikas. Den omfattande minskningen av den naturliga vattenhållningsförmågan i avrinningsområdena, den bristande förvaltningen av mänsklig verksamhet (exempelvis ökningen av bebyggelsen och de ekonomiska tillgångarna i översvämningsplan samt erosionen och minskningen av markens naturliga vattenhållningsförmåga orsakade av skogsavverkning och jordbruk i avrinningsområden), torka samt den globala uppvärmningen bidrar dock till att sannolikheten för och de skadliga effekterna av översvämningar ökar.

(3)  Man har inte lyckats garantera förväntad säkerhet med hjälp av traditionella strategier för hantering av översvämningsrisker, som är inriktade på uppförande av infrastruktur för att omedelbart skydda människor, fast egendom och varor.

(4)  Det är möjligt och önskvärt att minska riskerna för människors hälsa och liv , miljön och infrastrukturer i samband med översvämningar. Åtgärderna för att minska denna risk måste dock samordnas mellan medlemsstaterna, deras nationella, regionala och lokala myndigheter samt organisationer som ansvarar för flodförvaltning i alla avrinningsområden .

(5)  Medlemsstaterna uppmuntras att vidta åtgärder för att hantera riskerna i områden uppströms och nedströms inom och utanför deras territorium och följa flodens naturliga lopp i så stor utsträckning som möjligt. Där detta inte är möjligt bör medlemsstaterna försöka finna områden för att kompensera för detta inom det egna territoriet, eller försöka finna sådana områden i samarbete med andra medlemsstater.

(6)  Forskarna är eniga om att extrema nederbördsmängder har förekommit allt oftare under de senaste åren.

(7)  Solidaritetsprincipen bör respekteras i riskhantering och åtgärder för att förhindra översvämningsskador. Följaktligen bör hanteringen av översvämningsrisker inom avrinningsområdet för en flod som rinner mellan två eller flera angränsande länder organiseras på ett sådant sätt att inget område utsätts för översvämningsrisker till följd av ohållbar avrinningsförvaltning.

(8)  Rådet (miljö) erkände i sina slutsatser av den 14 oktober 2004 "att mänsklig verksamhet bidrar till att sannolikheten för och de negativa effekterna av (extrema) översvämningar ökar och att även klimatförändringen kommer att orsaka en ökning av översvämningarna". En hög nivå i fråga om miljöskydd skall integreras i unionens politik i enlighet med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför vidta åtgärder för att förbättra insatserna mot översvämningar, skyddet mot översvämningsrisker och begränsningarna av skador.

(9)  För närvarande finns det inget rättsligt instrument på EU-nivå för skydd mot översvämningsriskerna. Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område(4) skall det tas fram integrerade förvaltningsplaner för varje avrinningsområde för att uppnå god ekologisk och kemisk status och det kommer att bidra till att mildra effekterna av översvämningar. Huvudsyftet med det direktivet är emellertid inte att minska översvämningsrisken. Denna risk, som till följd av klimatförändringen kommer att bli allt vanligare, beaktas inte .

(10)  Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om hantering av översvämningsrisker - Förebyggande åtgärder, skyddsåtgärder och skadebegränsande åtgärder innehåller en analys av och en strategi för hur gemenskapen bör gå till väga för att hantera översvämningsrisker och förklarar att en gemensam och samordnad insats på EU-nivå skulle ge avsevärt mycket bättre resultat och över lag förbättra översvämningsskyddet.

(11)  Vid större olyckor, inbegripet översvämningar, mobiliseras medlemsstaternas stöd och bistånd genom rådets beslut 2001/792/EG, Euratom av den 23 oktober 2001 om inrättande av en gemenskapsmekanism för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten(5) . Räddningstjänsten kan ge lämplig hjälp till den drabbade befolkningen och förbättra beredskapen och återhämtningsförmågan, men den tar emellertid inte itu med de underliggande orsakerna till översvämningar.

(12)  Genom rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(6) är det möjligt att vid större katastrofer snabbt ge ekonomiskt bistånd för att hjälpa drabbade ekosystem, människor, regioner och länder att återgå till så normala levnadsförhållanden som möjligt, men fonden kan endast ingripa i samband med krisinsatser och inte hjälpa till under de faser som föregår en katastrofsituation.

(13)  De flesta avrinningsområden i Europa delas av fler än en medlemsstat. För att effektivt förhindra och ingripa vid översvämningar krävs det därför, förutom samordning på gemenskapsnivå, gränsöverskridande samarbete.

(14)  Kraven på hållbar hantering av översvämningsrisker bör införlivas vid definitionen och genomförandet av all övrig politik från medlemsstaternas och gemenskapens sida, exempelvis transportpolitik, territoriell planering, storstadsutveckling, industrialiseringspolitik, jordbrukspolitik, sammanhållningspolitik, energipolitik och forskningspolitik.

(15)  Överallt inom gemenskapen uppstår olika typer av översvämningar, exempelvis floder som svämmar över, störtfloder och översvämningar i städer, avloppssystem och kustområden samt översvämningar som orsakas av kraftiga regn . De skador som översvämningarna orsakar kan också variera i gemenskapens olika länder och regioner. Målen med hantering av översvämningsrisker bör därför vara baserade på de lokala och regionala förhållandena.

(16)  Översvämningsriskerna i vissa delar av gemenskapen kan betraktas som ringa, exempelvis i glest befolkade eller helt obefolkade områden eller i områden med begränsade ekonomiska tillgångar eller av begränsat ekologiskt värde. Sådana områden kan emellertid vara viktiga när det gäller att begränsa översvämningar. Det bör därför göras en preliminärbedömning för avrinningsdistriktet av översvämningsriskerna i varje avrinningsområde, delavrinningsområde och tillhörande kustområde för att fastställa översvämningsrisken i varje enskilt fall, möjligheten att begränsa översvämningar och avgöra om det behöver vidtas ytterligare åtgärder.

(17)  För att få ett effektivt informationsverktyg och en välgrundad utgångspunkt för prioriteringar och för vidare tekniska, finansiella och politiska beslut är det nödvändigt att kartlägga översvämningarna med en vägledande karta över översvämningsskador som beskriver områden med olika översvämningsrisker, inbegripet risken för miljöföroreningar som en konsekvens av översvämningar .

(18)  Mot bakgrund av medlemsstaternas befintliga möjligheter och i enlighet med subsidiaritetsprincipen bör stor flexibilitet ges på lokal och regional nivå, särskilt när det gäller myndigheternas organisation och ansvar, planerna för hantering av översvämningar, kartläggningen av översvämningsrisker, nivån på skyddet samt åtgärderna och tidsplanerna för att uppnå de mål som fastställts.

(19)  I syfte att undvika och minska de negativa effekterna av översvämningar på det berörda området bör det upprättas riskhanteringsplaner för översvämningar. Orsakerna till och effekterna av översvämningar varierar i gemenskapens olika länder och regioner. Riskhanteringsplanerna för översvämningar bör därför ta hänsyn till särskilda geografiska, geologiska, hydrologiska, topografiska och andra relevanta omständigheter, inbegripet befolkningstäthet och den ekonomiska verksamheten i det berörda avrinningsområdet, delavrinningsområdet eller kustområdet och ge skräddarsydda lösningar efter behoven och prioriteringarna i avrinningsområdet, delavrinningsområdet eller kustområdet och samtidigt säkerställa samordningen med avrinningsdistriktet. I riskhanteringsplanerna för översvämningar bör man också ta hänsyn till industri- och jordbruksanläggningar och övriga möjliga föroreningskällor i det berörda området i syfte att förhindra denna typ av föroreningar.

(20 )  Riskhanteringen vid översvämningar, som består av etapperna förebyggande, skydd, beredskap, katastrofinsatser och återuppbyggnad samt översyn, bör vara ett grundläggande moment i riskhanteringsplanerna för översvämningar med fokus på aspekterna förbyggande, skydd och beredskap.

(21 )  För att undvida dubbelarbete bör medlemsstaterna kunna använda befintlig kartläggning av översvämningsrisker och befintliga riskhanteringsplaner för översvämningar för att uppfylla kraven i detta direktiv.

(22)  Kommissionens gemensamma forskningscenter håller på att utveckla ett europeiskt varningssystem för översvämningar (EFAS) som kan tillhandahålla simuleringar för medelstora översvämningar över hela Europa med en fördröjning på mellan tre och tio dagar. Uppgifter från varningssystemet kan bidra till en ökad beredskap vid kommande översvämningar. Varningssystemet bör därför utvecklas vidare när testperioden är över. Varningssystemet skulle kunna vara i drift omkring 2010.

(23)  Avrinningsområdesbaserad hantering av översvämningar bör syfta till att skapa ett gemensamt ansvar och solidaritet inom avrinningsområdet. För att uppnå detta bör medlemsstaterna försöka att öka medvetandegraden och främja samarbetet bland alla berörda, även i områden som inte är, eller är mindre, översvämningsbenägna men som genom markanvändning och metoder kan bidra till att det blir översvämningar nedströms eller uppströms.

(24)  När det gäller kortsiktig prognostisering bör medlemsstaterna grunda sina planer på de bästa metoder som finns tillgängliga och modern teknik som exempelvis LAM-modellering (mellan två och fyra timmars prognostisering).

(25)  Framtagningen av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt enligt direktiv 2000/60/EG och av riskhanteringsplaner för översvämningar enligt detta direktiv är moment som ingår i den integrerade förvaltningen av avrinningsområden. De två processerna bör därför använda de ömsesidiga möjligheter till synergieffekter som därmed finns. Genomförandet av detta direktiv bör vara nära samordnat med direktiv 2000/60/EG för att säkerställa att det blir så effektivt som möjligt och att resurserna används på ett förnuftigt sätt.

(26)  Där vattenförekomster används för konkurrerande former av hållbar mänsklig verksamhet (exempelvis hantering av översvämningsrisker, ekologi, inlandssjöfart eller vattenkraft) som påverkar vattenförekomsterna innehåller direktiv 2000/60/EG klara och tydliga regler för hur sådana användningsområden och effekter skall hanteras. Om rättigheter strider mot varandra måste alltid skyddet av människors liv och hälsa prioriteras framför miljöskyddet .

(27)  De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (7) .

(28)   Eftersom målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och effekter, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. Medlemsstaterna kan således i det första ledet använda sig av sina befintliga planer fram till 2018, om de minimikriterier som nämns i artikel 4 är uppfyllda.

(29)  Bestämmelserna i protokoll 30 till fördraget om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har beaktats fullt ut vid utarbetandet av detta direktiv.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Allmänna bestämmelser

Artikel

Syftet med det här direktivet är att fastställa rambestämmelser för bedömningen och hanteringen av översvämningsrisker i syfte att minska de negativa konsekvenserna för människors hälsa, miljön och den ekonomiska aktiviteten i gemenskapen. Det kommer också att bidra till att de miljömål som anges i befintlig gemenskapslagstiftning uppnås.

Artikel

I detta direktiv gäller, utöver definitionerna av "flod", "avrinningsområde", "delavrinningsområde" och "avrinningsdistrikt" i artikel 2 i direktiv 2000/60/EG, följande definitioner:

   1. "översvämning": när mark, som normalt inte står under vatten, tillfälligt täcks med vatten, inbegripet till följd av kraftiga regn, som leder till att befolkade områden och/eller industriområden översvämmas .
   2. "översvämningsrisk": sannolikheten för översvämning sammantaget med de potentiella skadorna på människors hälsa och liv , miljön och den ekonomiska aktiviteten till följd av denna översvämning.

Artikel

Vid tillämpningen av detta direktiv skall medlemsstaterna tillämpa artikel 3.1-3 och 3.5-6 i direktiv 2000/60/EG .

Om medlemsstaterna utser en annan behörig myndighet för genomförandet av detta direktiv skall bestämmelserna i artikel 3.6 och 3.8–9 i direktiv 2000/60/EG tillämpas.

Preliminärbedömning av översvämningsrisk

Artikel 4

1.  Medlemsstaterna skall, för varje avrinningsdistrikt eller del av internationellt avrinningsdistrikt på sitt territorium, göra en preliminärbedömning av översvämningsrisken i enlighet med punkt 2. Befintliga bedömningar som har utarbetats av medlemsstaterna, och som uppfyller kraven i detta direktiv, kan användas för detta ändamål.

2.  Preliminärbedömningen skall minst inbegripa följande:

   a) En karta över avrinningsdistriktet med gränserna för avrinningsområden, delavrinningsområden och kustområden, med topografi och markanvändning.
   b) En redogörelse för tidigare inträffade översvämningar som har haft betydande negativa effekter på människors liv, ekonomisk aktivitet och miljön .
   c) En redogörelse för översvämningsprocesser, inbegripet hur de påverkas av förändringar, framför allt sättningar i marken, och den funktion som översvämningsplan fyller som naturliga buffertzoner samt en beskrivning av befintliga och framtida omdirigeringar av översvämningsvatten.
   d) En redogörelse för eventuella utvecklingsplaner som innebär förändrad markanvändning eller annan befolkningsfördelning och annan distribution av den ekonomiska aktiviteten som leder till ökad översvämningsrisk i själva området eller i regionerna uppströms eller nedströms.
   e) En bedömning av sannolikheten för framtida översvämningar baserad på hydrologiska uppgifter, typ av översvämning och beräkningar av effekterna av klimatförändrings- och markanvändningstrender.
   f) En prognos över konsekvenserna av framtida översvämningar för människors hälsa, miljön och den ekonomiska aktiviteten med beaktande av utvecklingen på lång sikt, inbegripet klimatförändringen.
   g) Åtgärder för hantering av översvämningsrisker, särskilt åtgärder för att bygga infrastruktur, bör omfattas av en sund och öppen ekonomisk bedömning och miljöbedömning för att garantera långsiktig hållbarhet för medborgare och företag, med beaktande av principen om kostnadstäckning, inberäknat miljö- och resurskostnader.
   h) En bedömning av effektiviteten hos befintliga infrastrukturer konstruerade av människan för att förhindra översvämningar, med hänsyn till deras faktiska kapacitet att förhindra skador, liksom deras ekonomiska och miljömässiga effektivitet.

3.  Medlemsstaterna får besluta att avstå från den preliminärbedömning av översvämningsrisker som anges i punkt 1 för avrinningsområden, delavrinningsområden och kuststräckor för vilka man redan kan utgå från en tillräcklig potentiell risk under förutsättning att

   a) kartor över översvämningsrisker eller planer för hantering av översvämningsrisker redan finns vid den tidpunkt som anges i artikel 6.1,
   b) medlemsstaterna meddelar kommissionen senast vid den tidpunkt som anges i artikel 6.1 att de avser tillämpa denna undantagsbestämmelse,
   c) kontrollen av preliminärbedömningen av översvämningsriskerna, kartläggningen av översvämningsriskerna och planerna för hantering av översvämningar enligt kapitlen II, III och IV genomförs senast inom de tidsfrister som anges i artiklarna 6.2, 8.2 och 10.2.

Artikel 5

1.  Alla avrinningsområden, delavrinningsområden, kuststräckor eller del av sådan som täcks av avrinningsområden skall delas in i följande kategorier, på grundval av preliminärbedömningen enligt artikel 4 :

   a) Avrinningsområde, delavrinningsområde, kuststräcka eller del av sådan för vilka potentiella allvarligare översvämningsrisker inte anses existera eller där de potentiella konsekvenserna för miljön eller den ekonomiska aktiviteten anses vara på en acceptabelt låg nivå , med beaktande av förutsebar markanvändning och förutsebara klimatförändringar .
   b) Avrinningsområde, delavrinningsområde , kuststräcka eller där potentiella allvarligare översvämningsrisker existerar.

2.  Kategoriseringen enligt punkt 1 av ett internationellt avrinningsområde, delavrinningsområde, en kuststräcka eller del av sådan inom ett internationellt avrinningsdistrikt skall samordnas mellan de berörda medlemsstaterna.

Medlemsstaterna skall säkerställa att relevanta uppgifter överförs inom gemensamma avrinningsområden i syfte att uppfylla kraven i denna artikel.

Artikel 6

1.  Medlemsstaterna skall fullborda preliminärbedömningen av översvämningsriskerna senast den ... (8) .

2.  Medlemsstaterna skall se över och, vid behov, uppdatera preliminärbedömningen enligt punkt 1 senast 2018 och därefter vart sjätte år.

Kartläggning av översvämningsrisker

Artikel 7

1.  Medlemsstaterna skall på regional nivå (den region där avrinningsdistriktet är beläget) utarbeta översvämningskartor och vägledande kartor över översvämningsskador, nedan kallade "riskkartor" , för de typer av avrinningsområden, delavrinningsområden och kuststräckor som beskrivs i artikel 5.1 b. Befintliga kartor som har utarbetats av medlemsstaterna vilka uppfyller kraven i detta direktiv kan användas för detta ändamål . Medlemsstaterna skall använda riskkartorna till att avveckla direkta eller indirekta stöd som får den effekten att översvämningsriskerna ökar .

2.  Riskkartorna skall omfatta de geografiska områden som kan komma att översvämmas vid följande scenarier:

   a) Översvämningar som antas återkomma en gång på 10–30 år .
   b) Hundraårsflod (översvämningar som antas återkomma ca en gång vart hundrade år).
   c) Översvämning med låg sannolikhet (extrem händelse).

För varje scenario som anges i första stycket skall följande omständigheter redovisas:

   a) Beräknat vattendjup.
   b) Flödeshastighet, om så är lämpligt.
   c) Områden som skulle kunna drabbas av erosion av flodterrasser och sluttningar i floddalar samt av flodbankserosion och slamströmsavlagringar.
   d) Starkt sluttande områden som kan drabbas av översvämningar med hög strömningshastighet och stora mängder slam.
   e) Ämnen som potentiellt kan orsaka översvämningar och kan finnas i det område som är utmärkt på riskkartan.
   f) Översvämningsplaner och andra naturliga områden som kan fungera som vattenupptagningsområden eller buffertzoner nu och i framtiden.

3.  De vägledande kartorna över översvämningsskador skall visa potentiella negativa konsekvenser i samband med översvämning vid scenarierna i punkt 2; skadorna skall uttryckas i följande termer:

   a) Antal potentiellt drabbade invånare.
   b) Potentiell ekonomisk skada i området.
   c) Potentiella skador på miljön, inbegripet områden som anses utgöra skyddade områden i enlighet med artikel 6 i direktiv 2000/60/EG med beaktande av plats för föroreningspunkter eller spridningskällor för föroreningar och därtill knutna risker för ekosystem i vatten och mark vid översvämningar, samt risker för människors hälsa .
   d) Tekniska anläggningar som avses i bilaga I till rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnande åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (9) och som omfattas av rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (10) vilka kan orsaka oavsiktliga föroreningar vid översvämningar i områden som skyddas och registreras i enlighet med artikel 6 i direktiv 2000/60/EG.

På riskkartorna kan områdena delas upp i zoner efter markanvändning och sårbarhet för sannolika skador.

4.  Medlemsstaterna skall fastställa de specifika platser där risken för översvämningar är förhöjd. Denna information skall beaktas vid planering av markanvändning.

5.  Med tanke på regionernas särskilda egenskaper får medlemsstaterna, om de anser det lämpligt, ta upp särskilda bestämmelser på riskkartorna.

Artikel 8

1.  Medlemsstaterna skall se till att riskkartorna är färdigställda senast den 22 december 2013.

2.  De skall ses över, och vid behov uppdateras, senast den 22 december 2019 och därefter vart sjätte år.

Riskhanteringsplaner

Artikel 9

1.  Medlemsstaterna skall anta och genomföra riskhanteringsplaner på regional nivå (den region där avrinningsdistriktet är beläget) för de typer av avrinningsområden, delavrinningsområden och kuststräckor som beskrivs i artikel 5.1 b, i enlighet med punkterna 4 och 5 i denna artikel samt rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (11) , rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (12) och i enlighet med de mål som fastställs i artiklarna 1 och 4 i direktiv 2000/60/EG .

2.  Vid utarbetandet av dessa planer skall medlemsstaterna redogöra för översvämningsprocesser och hur de påverkas av förändringar, inbegripet översvämningsplan som naturliga vattenupptagningsområden eller buffertzoner och existerande och framtida omdirigeringar av översvämningsvatten. De skall också redogöra för eventuella utvecklingsplaner som innebär förändrad markanvändning, befolkningsfördelning och distribution av den ekonomiska aktiviteten och som leder till ökad översvämningsrisk i själva området eller i regionerna uppströms eller nedströms.

3.  Om det redan finns kartor eller planer för avrinningsdistrikten eller delar av dem, vilka uppfyller kraven i detta direktiv, kan medlemsstaterna använda de befintliga kartorna och planerna vid tillämpningen av detta direktiv. Kravet på översyn och uppdatering som anges i artikel 11.2 skall emellertid iakttas.

4.  Medlemsstaterna skall i nära samarbete med de lokala och regionala myndigheterna fastställa lämpliga skyddsnivåer för varje avrinningsområde, delavrinningsområde eller kuststräcka, främst i syfte att lindra de potentiella konsekvenserna av översvämningen för människors hälsa, miljön och den ekonomiska aktiviteten, och skall beakta vattenförvaltning, markskötsel, fysisk planering, markanvändning, hur sårbart området i fråga är för att skador sannolikt kommer att uppstå och naturskydd samt kostnad och nytta. När det gäller gemensamma avrinningsområden, delavrinningsområden och kuststräckor skall medlemsstaterna samarbeta vid uppfyllandet av ovan nämnda skyldigheter . Människors utnyttjande av översvämningsområden bör anpassas till de fastställda översvämningsriskerna .

5.  Riskhanteringsplanerna skall innehålla åtgärder som

   a) fungerar tillsammans med naturliga processer, såsom underhåll och/eller återställande av översvämningsplan för att återställa utrymme till floderna där detta är möjligt och främja lämplig markanvändning och lämpliga jordbruks- och skogsbruksmetoder inom avrinningsdistriktet,
   b) bidrar till förvaltningen av floder i regioner uppströms och nedströms, eller som åtminstone inte påverkar översvämningsriskerna på ett sådant sätt att regioner uppströms eller nedströms ådrar sig oproportionerliga kostnader för att nå en lämplig nivå av riskförebyggande och skydd,
   c) beaktar effektiviteten hos befintliga infrastrukturer konstruerade av människan för att skydda mot översvämningar, inbegripet deras ekonomiska och miljömässig effektivitet .

Planerna skall behandla alla faser av riskhanteringen, men främst förebyggande åtgärder, skydd och beredskap, och skall ta hänsyn till de olika avrinningsområdenas eller delavrinningsområdenas särdrag. Planerna skall också innehålla en bedömning av räddningsinsatser och åtgärder för återställande.

Riskhanteringsplanen skall inbegripa åtgärder för att förhindra oavsiktliga föroreningar till följd av översvämningar från de tekniska anläggningar som anges i bilaga I till direktiv 96/61/EG och som omfattas av direktiv 96/82/EG.

6.  Åtgärder för riskhantering, särskilt åtgärder för att bygga infrastrukturer, bör vara föremål för välgrundade och öppna ekonomiska och miljömässiga bedömningar för att säkerställa den långsiktiga genomförbarheten för de tjänster som därigenom tillhandahålls medborgarna och företagen, med beaktande av principen om kostnadstäckning, inbegripet miljö- och resurskostnader.

7 .  I enlighet med solidaritetsprincipen bör åtgärder i områden uppströms eller nedströms, om så är möjligt, ingå i riskhanteringsplanerna. Riskhanteringsåtgärder eller andra åtgärder som vidtas i en medlemsstat får inte innebära ökade översvämningsrisker i grannländerna.

8.  Om en medlemsstat har för avsikt att göra betydande ändringar av genomförandeåtgärderna eller den tidsplan som fastställts för genomförandet mellan de översynsintervaller som föreskrivs i artikel 11.2, skall den vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa samordning med andra medlemsstater inom ett internationellt avrinningsdistrikt samt se till att allmänheten informeras och görs delaktig.

Artikel 10

1.  Den första riskhanteringsplanen skall inbegripa de delar som beskrivs i del A i bilagan. Den efterföljande översynen enligt artikel 11.2 skall inbegripa de delar som anges i del B i bilagan.

2.  Medlemsstaterna skall överlämna en interimsrapport till kommissionen med en redogörelse för hur genomförandet av de planerade åtgärderna framskrider ; rapporten skall lämnas inom tre år efter det att en riskhanteringsplan offentliggörs eller uppdateras.

Artikel 11

1.  Medlemsstaterna skall se till att förvaltningsplanerna för översvämningsrisker är färdigställda och offentliggjorda senast den 22 december 2015 och genomförs från och med den 23 december 2015.

2.  Förvaltningsplanen eller förvaltningsplanerna för översvämningsrisker skall ses över och uppdateras senast 2021 och därefter vart sjätte år.

Artikel 12

1.  Medlemsstaterna skall se till att en enda riskhanteringsplan utarbetas för avrinningsdistrikt som i sin helhet ligger på deras territorium.

2.  Om ett internationellt avrinningsdistrikt i sin helhet ligger inom gemenskapen, skall medlemsstaterna säkerställa att samordning sker , exempelvis genom att utveckla nätverk för informationsutbyte mellan behöriga myndigheter, i syfte att utarbeta en enda internationell riskhanteringsplan. Anslutningsländerna och kandidatländerna uppmuntras med eftertryck till att aktivt samarbeta vid sådana samordnande åtgärder.

Om någon sådan plan inte utarbetas skall medlemsstaterna utarbeta riskhanteringsplaner för åtminstone de delar av det internationella avrinningsdistriktet som ligger på deras territorium. Vid utarbetandet av sådana planer skall medlemsstaterna samråda med de medlemsstater som ligger i det internationella avrinningsområdet, rapportera om dessa medlemsstaters ståndpunkter samt beakta konsekvenserna av deras planer för de angränsande medlemsstaterna.

3.  Medlemsstaterna skall se till att kraven i detta direktiv samordnas för hela avrinningsdistriktet. De berörda medlemsstaterna skall gemensamt säkerställa denna samordning, och i detta syfte kan de befintliga strukturerna grundade på internationella avtal användas.

4.  För internationella avrinningsdistrikt som delvis ligger utanför gemenskapen och som inte omfattas av någon internationell riskhanteringsplan som inkluderar tredje land, skall den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna vidta ansträngningar för att se till att lämplig samordning genomförs med de berörda tredjeländerna, i syfte att uppnå målen i detta direktiv i hela avrinningsdistriktet .

5.  Eventuella frågor som får konsekvenser för hanteringen av översvämningsriskerna i en medlemsstat och som inte kan behandlas på medlemsstatsnivå hänvisas till artikel 12 i direktiv 2000/60/EG.

Samordning med direktiv 2000/60/EG, information till allmänheten och allmänhetens deltagande

Artikel 13

1.  Utarbetandet av de första riskkartorna och efterföljande översyner , i enlighet med artikel 8, skall ske i samordning med och integreras i de översyner som föreskrivs i artikel 5.2 i direktiv 2000/60/EG.

2.  Utarbetandet av de första riskhanteringsplanerna och efterföljande översyner , i enlighet med artikel 10, skall ske i samordning med och integreras i de översyner av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som föreskrivs i artikel 13.7 i direktiv 2000/60/EG.

3.  Medlemsstaterna skall se till att alla berörda parters aktiva medverkan enligt artikel 14 i det här direktivet samordnas med alla berörda parters aktiva medverkan enligt artikel 14 i direktiv 2000/60/EG.

Artikel 14

1.  Medlemsstaterna skall i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (13) , och i enlighet med Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, se till att preliminärbedömningen av översvämningsriskerna, riskkartorna och riskhanteringsplanerna blir tillgängliga för allmänheten.

2.  Medlemsstaterna skall se till att alla berörda parter medverkar aktivt i utarbetandet, översynen och uppdateringen av de riskhanteringsplaner som avses i kapitel IV.

3.  Medlemsstaterna skall informera och aktivt engagera allmänheten för att säkerställa hög beredskap som ett led i planerna för hantering av översvämningsrisker, i syfte att minimera skadeverkan av översvämningar.

Genomförandebestämmelser och ändringar

Artikel 15

1.  Kommissionen får, i enlighet med förfarandet i artikel 16.2, anta tekniska format för överföring och behandling av data, inbegripet statistiska och kartografiska data.

2.  Kommissionen får, med hänsyn till perioderna för översyn och uppdatering och i enlighet med förfarandet i artikel 16.2, anpassa artikel 4.2, artikel 7.2 och 7.3 och bilagan till nya vetenskapliga och tekniska rön.

3.  Medlemsstaterna skall regelbundet tillhandahålla information och utbildning till invånarna i de områden som avses i artikel 7.2, för att de skall kunna vidta lämpliga försiktighetsåtgärder före och efter en översvämning.

Artikel 16

1.  Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats enligt artikel 21 i direktiv 2000/60/EG, nedan kallad kommittén.

2.  När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.  Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 17

1.  Medlemsstaterna kan besluta att avstå från att göra en preliminärbedömning av översvämningsrisken enligt artikel 4 för de avrinningsområden och kuststräckor för vilka det senast den ... * konstaterades att potentiella allvarligare översvämningsrisker existerar eller sannolikt kommer att uppstå, vilket innebär att de skall definieras som områden enligt artikel 5.1 b.

2.  Medlemsstaterna kan senast den ... * besluta att använda föreliggande riskkartor, om dessa uppfyller kraven enligt artikel 7.

3.  Medlemsstaterna kan besluta att avstå från att utarbeta riskhanteringsplaner enligt artikel 9 om de planer som föreligger senast den ... (14) är lämpliga för att nå målen enligt artiklarna 1 och 9.

4.  Medlemsstaterna skall informera kommissionen om sina beslut enligt punkterna 1, 2 och 3 inom de tidsfrister som anges i artikel 6.1, artikel 8.1 och artikel 11.1.

Rapporter och slutbestämmelser

Artikel 18

Medlemsstaterna skall översända sina preliminärbedömningar av översvämningsriskerna, riskkartor och riskhanteringsplaner, inbegripet gränsöverskridande översvämningsrisker, till kommissionen senast tre månader efter att de har färdigställts .

Artikel 19

Kommissionen skall senast den 22 december 2018 och därefter vart sjätte år lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av det här direktivet . Vid utarbetandet av rapporten skall konsekvenserna av klimatförändringarna beaktas .

Artikel 20

1.  Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den ...(15) . De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 21

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 22

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Riskhanteringsplaner

A.  De första riskhanteringsplanerna skall innehålla följande:

   1. Slutsatserna från preliminärbedömningen av översvämningsriskerna enligt kapitel II.
   2. Riskkartorna enligt kapitel III, och de slutsatser som kan dras av kartorna.
   3. En beskrivning av den lämliga skyddsnivå som fastställts i enlighet med artikel 9.4 .
   4. En beskrivning av vilka åtgärder som krävs för att uppnå lämplig skyddsnivå, inbegripet åtgärder som har vidtagits i enlighet med artikel 9, och översvämningsrelaterade åtgärder som har vidtagits inom ramen för andra gemenskapsrättsakter.
  5. En prioritering av de åtgärder som främjar förebyggande av skador i enlighet med målen i direktiv 2000/60/EG om "ingen försämring" och/eller "god ekologisk, kemisk och kvantitativ status", såsom
   skydd av våtmarker och översvämningsplan,
   återställande av skadade våtmarker och översvämningsplan (däribland meandrar), särskilt de områden som återupprättar förbindelserna mellan floder och översvämningsplan,
   avlägsnande från floderna av föråldrade infrastrukturer till skydd mot översvämningar,
   förhindrande av ytterligare byggnadsprojekt (infrastrukturer, bostäder, etc.) på översvämningsplan,
   främjande av åtgärder för att förbättra befintliga byggnader (såsom pålverk),
   stöd till hållbara metoder för markanvändning i grundvattenbildande områden, såsom återplantering av skog, för att förbättra den naturliga vattenhållningsförmågan och tillförseln av grundvatten samt
   förhandstillstånd eller registrering i samband med permanent verksamhet på översvämningsplan, såsom byggnadsverksamhet och industriell utveckling.
   6. En beskrivning av åtgärder som har vidtagits i fråga om information till och samråd med allmänheten.
   7 . En beskrivning av samordningsförfarandet när det gäller internationella avrinningsdistrikt och av samordningen med direktiv 2000/60/EG, och en förteckning över behöriga myndigheter.

B.  De efterföljande uppdateringarna av riskhanteringsplanerna skall innehålla följande:

   1. Eventuella förändringar eller uppdateringar sedan den förra versionen av riskhanteringsplanen med en sammanfattning av de översyner som utförts i enlighet med kapitlen II–IV.
   2. En utvärdering av vilka framsteg som har gjorts i arbetet med att uppnå nivån på riskförebyggande och skydd .
   3. En beskrivning av, och en förklaring till, varje åtgärd som planerades i den tidigare versionen av planen, men som inte har vidtagits.
   4. En beskrivning av ytterligare åtgärder sedan den förra versionen av planen offentliggjordes.

(1) EUT C
(2) EUT C
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 juni 2006.
(4) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).
(5) EGT L 297, 15.11.2001, s. 7.
(6) EGT L 311, 14.11.2002 , s. 3.
(7) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(8)* Tre år efter det att det här direktivet har trätt i kraft.
(9) EGT L 257, 10.10.1996, s. 26. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).
(10) EGT L 10, 14.1.1997, s. 13. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/105/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 97).
(11) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).
(12) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(13) EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.
(14)* Det datum då detta direktiv träder i kraft.
(15)* Två år efter dagen då detta direktiv träder i kraft.

Senaste uppdatering: 12 december 2006Rättsligt meddelande