Pressmeddelande

 

Huvudföredraganden Evelyne Gebhardt (PSE, DE) inledde debatten med att betona att direktivet om tjänster på den inre marknaden tillsammans med den nya konstitutionen tillhör EU:s viktigaste lagstiftning.

 

- Tjänster måste åtnjuta fri rörlighet i EU precis som varor, kapital och personer, sade hon. Det fastställs redan i EG-fördraget. Vi behöver ett direktiv som inte är alltför byråkratiskt och som ska gagna personer som utför tjänster i EU och på vars axlar Europas konkurrenskraft vilar.

 

Hon beklagade att kommissionens förslag varit för dåligt underbyggt. Det har gett upphov till all slags rädsla. T.ex. fanns intrycket att gamla medlemsstater skulle hotas av tjänsteföretag i de nya medlemsstaterna, men den risken har nu undanröjts. Gebhardt påminde om att Europaparlamentet i första hand representerar EU:s 470 miljoner medborgare.

 

- Vi är inte här för att försvara aktieägares och storföretagens intressen. Däremot vill vi gärna förbättra möjligheterna för små och medelstora företag att tillhandahålla tjänster över gränserna.

 

Enligt Gebhardt kan parlamentet vara stolt över den omarbetade texten som respekterar arbetstagarna och skyddar konsumenterna. Principen om att ursprungslandet regler skulle gälla i övriga länder har tagits bort, sade hon. Tillstånd för utövandet av tjänster ska uppnås i ursprungslandet, men vid utövandet ska mottagarlandets bestämmelser följas.

 

- Jag får köra bil med mitt tyska körkort i Storbritannien, men jag måste köra på vänster sida, angav hon som exempel på sitt resonemang.

 

Hon betonade också att endast redan konkurrensutsatta tjänster omfattas och att bemanningsföretag, som hon jämförde med modernt slaveri, inte ska få verka gränsöverskridande. Tjänster i allmänhetens intresse ska inte heller omfattas, vilket parlamentet har förtydligat i texten, tillsammans med en rad andra krav.

 

- Europaparlamentet har satt sin prägel. Vi garanterar friheten att tillhandahålla tjänster, samtidigt som kvalitet och miljö värnas och arbetstagarnas rättigheter respekteras. Vi kan vara stolta över resultatet inför våra medborgare. Jag hoppas på en bred majoritet så att kommissionen och rådet tar hänsyn till våra krav, sade hon avslutningsvis.

 

 

Martin Bartenstein, österrikisk ekonomi- och sysselsättningsminister, ansåg att förslaget att upprätta en inre marknad för tjänster är nödvändigt för att främja tillväxt och därmed sysselsättning. Han konstaterade att hittills har den europeiska inre marknaden uppnått ganska bra mål. 2,5 miljoner nya arbetstillfällen har skapats, men för ännu bättre resultat måste alla luckor som hindrar dess fullbordande täppas till.

 

– Förverkligandet av den inre marknaden ska ge ekonomiska fördelar, inte möjligheter att försvaga den europeiska sociala modellen. Europas medborgare har rätt till en inre marknad för tjänster utan att drabbas av social dumpning, sade Bartenstein. Han betonade att det är viktigt att utstationeringsdirektivet inte påverkas. Tjänstedirektivet ska bevara tjänsters kvalitet och inte påverka nationella tjänster i allmänhetens intresse. Slutligen lovade han att ordförandeskapet kommer att verka för ett väl avvägt direktiv som garanterar en rättslig grund och utnyttjar potential till tillväxt och sysselsättning på bästa sätt, samtidigt som man skapar förtroende bland medborgarna för ett socialt Europa.

 

 

Kommissionens ordförande José Manuel Barroso konstaterade att dagens debatt och torsdagens omröstning är viktiga för Europas framtid. Men det återstår mycket arbete innan EU:s ekonomier kan dra nytta av de grundläggande friheterna i EG-fördraget.

 

Förslaget är en kompromiss som tar hänsyn till den legitima oro som uttryckts över skydd av sociala framsteg, respekterar fördraget och är i linje med EU:s strategi för tillväxt och utveckling. Det är ett steg framåt mot en verklig marknad för tjänster, sade Barroso.

 

– Vi måste visa medborgarna att EU-25 fungerar. Vi måste arbeta pragmatiskt för att nå framsteg till nytta för medborgarna, sade Barroso. Han hoppades att resultatet av torsdagens omröstning blir en balans mellan kraven för konkurrens och socialt skydd. Är det acceptabelt att EU har 20 miljoner är arbetslösa? Arbetstillfällen kan skapas genom en verklig inre tjänstemarknad och stöd till små och medelstora företag, påpekade Barroso. Vi måste arbeta tillsammans för att väl avvägt tjänstedirektiv som kan visa på ambitionerna för ett utvidgat, mer modernt Europa som grundar sig på de fyra friheterna som våra grundare har satt upp.

 

Kommissionär Charlie McCreevy, med ansvar för inre marknaden och tjänster, lyfte fram administrativ förenkling för företagen, tidsbesparingar, möjlighet för konsumenterna att fullt ut utnyttja den inre marknaden och att göra välinformerade val som några positiva aspekter av förslaget.

 

McCreevy ser positivt på ändringsförslag från Europaparlamentet som syftar till förtydligande och administrativ förenkling. Han menade också att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse bör vara kvar i förslaget och att undantag från direktivet ska begränsas. Kompromisstexten är en bra utgångspunkt. McCreevy förklarade i fråga om utstationering av arbetstagare (artikel 24 och 25), att kommissionen, om dessa artiklar röstas bort, kommer att utarbeta särskilda riktlinjer för hur onödiga administrativa hinder ska undvikas utifrån omfattande rättspraxis. Att hälsotjänster undantas från tjänstedirektivet innebär inte att man kan bortse från EG-domstolens rättspraxis när det gäller patienters rörlighet, påpekade han. McCreevy ansåg att direktivet innebär ett stort steg i riktning mot ett fullbordande av den inre marknaden för tjänster.

 

- Direktivet ska gå framåt mot en inre marknad för tjänster och respektera grundläggande rättigheterna och existerande rättspraxis. Begränsningar för tjänster från andra länder måste bedömas enligt principen om icke-diskriminering och proportionalitet, sade McCreevy. Detta är särskilt viktigt med hänsyn till artikel 16 (principen om ursprungsland). Tjänstedirektivet är en chans att frigöra den enorma potential som tjänstesektorn har, vilket alla kan dra nytta av, konstaterade McCreevy avslutningsvis

 

 

Talman Josep Borrell avbröt debatten kort för att meddela att det i Strasbourg pågick en fredlig demonstration med bortåt 30 000 deltagare.

 

 

Hans-Gert Pöttering (EPP-ED, DE) sade att hans grupp välkomnade demonstrationen eftersom det stora deltagandet visar att medborgarna insett att Europaparlamentet faktiskt har makt. Pöttering menade dock att demonstranterna efter parlamentets omröstning inte hade så mycket att vara rädda för längre.

 

Pöttering påminde om att fri rörlighet är fördragsfäst sedan 1957. EG-domstolen har dock fått göra övriga EU:s och medlemsstaternas jobb eftersom principen inte fungerat i praktiken. Nu finns det en politisk vilja att ta sig an detta problem, och EU måste handla om målen om konkurrenskraft i Lissabonstrategin ska kunna uppnås.

 

- Kommissionens förslag var ambitiöst, sade Pöttering, men det sköt delvis bredvid målet eftersom det alstrat så mycket rädsla. Det har blivit en katalysator for den allmänna rädslan för globalisering, utlokaliseringar, liberalisering och social dumpning. Europarlamentet har vinnlagt sig om en skrivning som kan stilla dessa farhågor.

 

Pöttering sade att EPP deltagit mycket aktivt för att förbättra texten. Bred enighet behövs i parlamentet och det eftersträvar gruppen, men vissa av EPP:s krav är oeftergivliga. Enligt Pöttering uppnås ökad rättssäkerhet för såväl företag som myndigheter med parlamentets text. Rättvisa regler skapas som kommer att bidra till att stärka EU:s internationella konkurrenskraft. EU kommer att kunna dra fördel av dynamiken i de nya EU-ländernas ekonomi. Pöttering hoppades att om framsteg med den nya lagstiftningen skulle uppnås redan under våren och sade att EU sedan det beaktat medborgarnas farhågor nu måste förklara nyttan med direktivet.

 

Martin Schulz (PSE, DE) sade att direktivet med rätta varit det mest omstridda förslaget på länge. Det gäller nämligen vilken samhällsmodell vi vill ha i EU. Välfärd och tillväxt visst, men med respekt för den sociala modellen. Bolkestein ville skapa tillväxt genom lägre löner och sämre sociala villkor, sade han. Parlamentet har dock stått enigt emot social dumpning. Bolkestein-direktivet finns inte längre.

 

Det nya tjänstedirektivet innebär att tillhandahållare tjänster ska respektera säkerhet, folkhälsa och miljöhänsyn i det land där tjänsten tillhandahålls. ESP och EPP går inte med på att man offrar löner och sociala normer.

 

Schulz betonade att parlamentet nu visar sin makt. Han påminde om parlamentets protester mot den första sammansättningen av kommissionen, dess protester mot kemikalielagstiftningen REACH, budgetplanen 2007-2013, där parlamentet inte kommer att ge sig och nu gör vi vår talan hörd om tjänstedirektivet, sade han. "Vi måste ge vanliga medborgare vårt skydd i ett avreglerat Europa. Inga mäktiga lobbyister försvarar deras intressen, påpekade han. Parlamentet försvarar lastbilschaufförer, hamnarbetare, hantverkare, sjuksköterskor och andra vanliga medborgare, underströk han.

 

Graham Watson (ALDE, GB) sade att det fanns god livskraft i Bolkestein-direktivet.

 

- Parlamentet måste välja mellan reformer som banar väg för ett dynamiskt, konkurrenskraftigt EU som skapar nya jobb, välfärd och nya möjligheter för sina medborgare eller protektionism som innebär kortsiktiga vinster för ett fåtal och nackdelar för alla, framför allt för r EU:s 20 miljoner arbetslösa

 

Han påminde om att 70 % av sysselsättningstillfällena i EU finns inom tjänstesektorn, som enligt Watson dock håller på att kvävas av regler. 90 % av arbetstillfällena inom tjänstesektorn finns i små och medelstora tjänsteföretag. Om Gebhardt vill gynna de små företagen ska hon inte ringakta principen om ursprungslandet, sade Watson, eftersom denna skulle utgöra en fantastisk möjlighet för små och medelstora företag att utan krångel pröva på att tillhandahålla tjänster i andra länder. ALDE är för en kompromiss men kan inte stödja en kompromiss som omfattar motsägelsefulla principer. Schulz och Rasmussen ska inte oroa sig för social dumpning. Utstationeringsdirektivet från 1996 kommer att fortsätta att gälla. Att acceptera socialpolitik och konsumentskydd som tvingande hänsyn till det allmänna intresset skulle innebära en kniv genom direktivets hjärta. Vi måste också säkerställa att de fyra friheterna gäller för alla i EU.

 

- Nu har vi i vår rädsla skapat ett andra klassens medborgarskap för de nya medlemsstaterna. Parlamentet ska lagstifta för hela EU. Kan vi skapa en inre marknad för varor, kan vi också skapa den för tjänster, ansåg Watson.

 

ALDE-gruppen tycker att kommissionen bättre skulle ha försvarat sitt förslag. Han beklagade att kommissionen hukar i skuggan för medborgarnas och medlemsstaternas kritik i stället för att stå upp för sina idéer.

 

Heide Rühle (Verts/ALE, DE) sade att ett lagstiftningsdirektiv sällan så till den grad har polariserat samhället. Rättssäkerheten har tyvärr inte vunnit på kompromissen. Istället för att vara vagt är texten nu väldigt snårig. Domstolen kommer att få nya fall på sitt bord, spådde hon. Enligt henne borde direktivet bara ha gällt kommersiella tjänster och på intet sätt tjänster i allmänhetens intresse eller av allmänt ekonomiskt intresse som bör behandlas separat. Nu har man en vittomspännande definition av ordet tjänst och anger sedan en lång rad undantag som är svåra att överblicka.

 

Rühle sade också att artikel 16 i kommissionens tappning innebar en tydlig princip, men nu har detta urvattnats till något mitt emellan. Hur kan parlamentet försöka försvara sig själv med denna haltande kompromiss? undrade hon.

 

Francis Wurtz (GUE/NGL, FR) beklagade att man på Alla hjärtans dag måste behandla ett så föga romantiskt ämne som tjänstedirektivet. Han var dock inte överraskad av den livliga debatten och citerade en fackansvarig på Europanivå som sagt att Frankrikes och Nederländernas nej i folkomröstningen om konstitutionen fått den positiva konsekvensen att de sociala frågorna i EU hamnat i blickpunkten.

 

- Är det nu ett bättre förslag som föreligger efter parlamentets ändringar? Nej, det tycker inte vi. Följderna för nuvarande regelverk är svåra att överblicka. Hittills har EG-domstolen försvarat principen om ursprungsland, det är detta vi borde bekämpa, det görs inte tillräckligt.

 

Wurtz trodde att ledamöterna överskattar bredden på respekten av de sociala villkoren.

 

- Det går alltid för ett företag att anlita en egenföretagare för att underminera alla arbetsrättsliga bestämmelser. Den maximalt tillåtna arbetstiden i EU varierar dessutom mellan 48 och 60 timmars arbetsvecka. Rättssäkerhet råder inte. Vi i vår grupp vill förkasta förslaget eller ge mottagarlandets regler företräde.

 

Nigel Farage (IND/DEM, GB) påminde om att man i Europaparlamentets kammare pratat mycket om Lissabonmålen.

 

- I EU finns 20 miljoner arbetslösa och vi kravlar runt i en ekonomisk öken. Plötsligt fanns en vision - tjänstedirektivet. Men detta är en hägring. Mer lagstiftning river inga hinder för företagen. Det finns 42 direktiv för tjänster, hävdade han. Näringslivet flyr den europeiska kontinenten. Återverkningarna kommer att bli olika i de olika medlemsstaterna och vi blir tvungna att harmoniera ännu mer om inte EG-domstolen ska lagstifta ensam. Vår grupp kommer att rösta nej

 

- Idén om den inre marknaden finns sedan 50-talet, sade Adam Jerzy Bielan (UEN, PL), men vi har fortfarande inte nått dit. Ett annat EU-land ska inte vara utomlands. Vi har en gemensam marknad, men det finns tusentals hinder för ekonomisk tillväxt i EU. Men EG-domstolen har bekräftat fördragets bestämmelser om frihet att tillhandahålla tjänster. En tillämpning av det nya direktivet skulle kunna skapa 600 000 nya arbetstillfällen. Europaparlamentet har tillfälle att visa prov på sin europeiska övertygelse den här veckan, sade han, och han uppmanade rådet och kommissionen att med större mod försvara sina synpunkter.

 

Anne Van Lancker (PSE, BE), föredragande för yttrandet från sysselsättningsutskottet, ansåg att parlamentet har tagit sitt ansvar. Den nya texten motverkar social dumpning samtidigt som frihet för tillhandahållande av tjänster garanteras. Strejkrätt och sociallagstiftning påverkas inte heller. Enligt Lancker utgör illojal praxis ett större problem än gällande lagstiftning eller avreglering.

 

Hon sade dock att artikel 24-25 om utstationeringsdirektivet måste strykas, samt att hälsotjänster och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse inte ska omfattas. Dessa ingår i medborgarnas grundläggande rättigheter och utgör skyldigheter för staten.

 

 

Martin Bartenstein var tvungen att lämna salen och gjorde sitt slutinlägg i halvtid.

 

Bartenstein sade att det totalt sett fanns ett mycket stort antal ändringsförslag, men han hoppades på en god kompromiss.

 

- Parlamentets röst är viktig, men det finns också ett brev från sex medlemsstater (Storbritannien, Nederländerna, Polen, Ungern, Tjeckien och Spanien) som motsätter sig ett för urvattnat innehåll. EU blir mer konkurrenskraftigt med det nya direktivet, försäkrade han.

 

Slutligen beklagade han att direktivet blivit en symbol för klyftan mellan EU och dess medborgare, men han ansåg att parlamentet och de övriga institutionerna nu kan visa att de förmår överbrygga den klyftan. Europafacket är nöjd med kompromissen, sade han, och det välkomnar den omarbetade texten. Ordförandeskapet ska göra allt det kan för en lyckad utkomst, lovade han.

 

 

- Förslaget till tjänstedirektiv är reaktionärt., Det hotar löntagarnas rättigheter och det riskerar att leda till social dumping, inledde Jonas Sjöstedt (GUE/NGL, SE) som sade att hans grupp avvisar förslaget helt. Om direktivet bibehålls vid omröstningen kommer gruppen att försöka minimera dess skadeverkningar genom att rösta bort ursprungslandsprincipen och för att en rad sektorer undantas från direktivets räckvidd.

 

- Förslaget till kompromiss mellan PSE och PPE-DE avlägsnar viktiga nackdelar ur förslaget, men det lämnar fortfarande stora oklarheter som lär komma att avgöras i EG-domstolen. Vi vill inte att löntagarnas rättigheter ska avgöras där. Vi kan inte acceptera att löntagarnas rättigheter och lagstiftning som ska skydda våra medborgare, offras på den fria marknadens altare.

 

Cecilia Malmström (ALDE, SE), påminde om att man i snart två år diskuterat det här tjänstedirektivet runt om i Europa. Hon gladde sig åt att det äntligen finns något som människor engagerar sig i bland det som parlamentet sysslar med, men beklagade att det fanns så många missförstånd och att dessa ibland utnyttjas på ett sätt som hon fann ganska osmakligt.

 

- Tjänstedirektivet syftar till att undanröja alla de tusentals byråkratiska hinder som krånglar till det för Europas företagare, inte minst de små företagen. Vi får inte glömma bort att det är företagen som skapar jobb. Utan företag finns det inga löntagare överhuvudtaget, sade hon.

 

Malmström underströk att tjänstesektorn är en växande del av EU:s ekonomier, med stora möjligheter till jobb och tillväxt. Hon ansåg därför att det brådskar med att öppna och reformera de europeiska ekonomierna.

 

- Ursprungslandsprincipen är listig på det sättet att den skapar en verklig inre marknad utan diskriminering. Detta är ett stort framsteg för medborgarna och för företagen. Principen förtydligades och specificerades i den kompromiss som utskottet för den inre marknaden röstat igenom, där det slås fast att värdlandets regler för arbetsrätt, folkhälsa och säkerhet gäller. Malmström oroades däremot över de två stora gruppernas kompromiss som fört in ett enligt henne väldigt luddigt begrepp, nämligen socialpolitik. Hon fann detta tillägg olyckligt eftersom hon befarade att det öppnar för protektionism och ett stort antal olika juridiska tolkningar.

 

- Tjänstedirektivet handlar om hur Europa ska klara sig i en globaliserad värld. Om tillväxt, ekonomi, jobb och valfrihet. Sedan Romfördraget har vi haft som mål att etablera en fri rörlighet också för tjänster och nu är det dags!

 

Carl Schlyter (Verts/ALE, SE) ansåg att parlamentet kapitulerar från sin politiska roll.

 

- Kompromissen tar bort namnet ursprungslandsprincipen och ersätter den med ett politiskt vakuum. Detta vakuum fylls av domstolen som kommer att återinföra ursprungslandsprincipen, eftersom den konsekvent sätter inre marknad före andra hänsyn. Domstolen kan inte avsättas och inte heller utkrävas ansvar. Är det demokrati? undrade han.

 

Han befarande att endast stora bolag med arméer av jurister kommer att kunna hävda sina intressen med direktivet.

 

- Den enda arbetslöshet detta direktiv kommer att avhjälpa är juristernas. Kommuner, offentliganställda, konsumenter och småföretag blir de som förlorar. Låt oss rösta ner detta direktiv. Istället för påtvingad liberalisering av allt ska vi respektera demokratiskt fattade beslut om att bibehålla sektorer utanför kortsiktigt marknadstänkande. EU kan inte överleva på ekonomisk effektivitet allena. Vi måste också ha demokratisk effektivitet, där befolkningen inte ständigt blir överkörd av dåliga direktiv.

 

Hélène Goudin (IND/DEM, SE) sade att Svenska Junilistan värnar om en väl fungerande inre marknad och därför har en positiv inställning till tjänstedirektivet. Samtidigt värderar Junilistan det nationella självbestämmandet, fortsatte hon.

 

- Om vi accepterar ursprungslandsprincipen ger vi upp nationell suveränitet. Vi anser att vinsterna med denna princip är alltför begränsade för vi ska vara beredda att göra detta, därför stöder vi kompromissen. Också därför att den utesluter nationella tjänstemonopol ur direktivet.

 

Jan Andersson (PSE, SE) gladde sig också över att Europaparlamentet var i blickpunkten.

 

- Vi har alla möjligheter att sätta den politiska dagordningen i detta Europaparlament. Vi ska utnyttja den möjligheten. Detta är inte längre Bolkestein-direktivet utan en kompromiss som håller på att växa fram. Det är något helt annat.

 

Andersson gav några exempel från sysselsättningsutskottets område. Arbetsrätten, kollektivavtalen, rätten att vidta stridsåtgärder berörs inte av detta direktiv enligt kompromissen. Det blir möjligt för medlemsländerna att kräva en representant för tjänsteföretaget i fortsättningen – för att kunna träffa kollektivavtal, för att göra arbetsmiljöinspektioner osv. Allmännyttiga tjänster är undantagna, liksom hälso- och sjukvård, sociala tjänster och utbildningstjänster. Bemanningsföretagen står också utanför i avvaktan på ett särskilt direktiv om dessa.

 

- När det gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, blir det upp till medlemsländerna att besluta om man vill öppna dem för konkurrens. Om de öppnas för konkurrens ska de vara öppna för konkurrens på den inre marknaden.

 

Andersson ansåg det vara en bra kompromiss som fördjupar den inre marknaden, samtidigt som den värnar om trygghet på arbetsmarknaden och skyddar de offentliga tjänsterna.

 

- Jag hävdar att detta direktiv leder framåt, det är tydligare än nuläget och därför bör vi rösta ja.

 

Charlotte Cederschiöld (EPP-ED, SE) ansåg att tjänstedirektivet är ett gigantiskt steg för EU och ett litet steg för frihandeln. Enligt henne var undantagen för många, och hon var rädd att principen blir för svag. Kommissionen har därför ett särskilt ansvar i det fortsatta arbetet, menade hon-

 

- Protektionism inom EU som gömmer sig bakom socialpolitik eller konsumentskydd är orimlig. Låt mig ge två exempel. Om man skall bygga 25 identiska villor i Tyskland, måste man lämna in 25 ritningar för godkännande till myndigheterna och betala 25 gånger, trots att det är exakt samma villa som skall byggas. Är det vettigt? Om en svensk turistgrupp beger sig på en semesterresa till Grekland och har med sig en dykinstruktör, måste vederbörande tala grekiska. Han får annars inte arbeta med och tala till en svensk grupp i Grekland, trots att denna svenska grupp överhuvudtaget inte kan någon grekiska.

 

Cederschiöld efterlyste bättre regler för gränsöverskridande tjänstehandel och hoppades på en förbättrad kompromiss genom att minska undantagen och även inkludera privat hälsovård.

 

Gunnar Hökmark (EPP-ED, SE) ville påminna om varför EU ska ha ett tjänstedirektiv och varför man bör arbeta för att få en öppnare tjänstehandel.

 

- Alla verkar i grunden vara överens om att en ökad handel med tjänster ger fler arbetstillfällen, fler nya företag, ökad tillväxt och bättre konkurrenskraft. När vi hör debatten här verkar det emellertid som om många har glömt bort detta. Fri tjänstehandel är inget negativt, utan det är något positivt.

 

Han beklagade att man skurit i direktivet. Tillsammans med andra moderater kommer han att stödja kompromissen, "inte för att det är vad vi vill ha utan för att kompromissen är ett steg på vägen", sade han.

 

- Jag vill dock understryka att jag inte accepterar den bild som framställs, nämligen att det handlar om en konflikt mellan öst och väst, mellan nya och gamla medlemsstater. Det rör sig i stället om en skiljelinje mellan dem som vill ha mer av europeisk integration och samarbete, öppnare gränser samt fler och nya arbetstillfällen genom tjänstehandel – och dem som är av annan åsikt.

 

Han sade att EPP kommer att verka för att tillföra privat hälsa, att utstationeringsdirektivet står klart och tydligt öppet för alla. Han vill inte ha någon diskriminering gentemot något lands medborgare. Gruppen kommer dessutom att verka för att bemanningsföretag ska omfattas av direktivet.

 

- Detta är ett första steg, ni har ett ansvar för att se till att vi tar fler steg i den riktning som fördraget föreskriver.

 

Avlutande kommentar från kommissionen

 

Charlie McCreevy sade att han fått intrycket av att det fanns brett stöd för direktivet och att det råder kompromissanda. Efter Europaparlamentets omröstning kommer kommissionen att lägga fram ett reviderat förslag, förhoppningsvis före april månads utgång. Han varnade för alltför många undantag och en för restriktiv skrivning av artikel 16.

 

- Vi kan inte ha en text som strider mot fördraget och rådande rättspraxis.

 

Om artiklarna 24 och 25 röstas bort med en bred majoritet kommer kommissionen att ta fram särskilda riktlinjer gällande utstationeringsdirektivet.

 

- Tjänstedirektivet är en chans att frigöra den enorma potential som tjänstesektorn har, vilket alla kan dra nytta av - såväl företag som konsumenter, konstaterade McCreevy avslutningsvis.