Rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande
”Varje medborgare måste utrustas med de färdigheter som krävs för att leva och arbeta i det nya informationssamhället" slog rådet fast i mars 2000 i samband med att Lissabonstrategin antogs. Parlamentet stöder i enlighet med detta kommissionens förslag till en rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande och en gemensam referensram.
Alla EU-medborgare bör enligt överenskommelsen ha följande åtta nyckelkompetenser:
Kommunikation på modersmålet.
Kommunikation på främmande språk.
Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
Digital kompetens.
"Lära att lära” (inlärning)
Social och medborgerlig kompetens
Initiativförmåga och företagarandal.
Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
Genom att inom medbeslutandeförfarandet anta Helga TRÜPELs (Verts/ALE, DE) betänkande stöder parlamentet kommissionens förslag, men det vill att man garanterar tillgänglighet för grupper som har brister i sin utbildning och behöver särskilt stöd för att kunna utnyttja sin utbildningspotential, exempelvis personer med bristande grundkunskaper, särskilt låg läskunnighet, personer som inte fullgjort sin skolgång, långtidsarbetslösa och personer som återvänder till arbetet efter en längre ledighet, äldre, invandrare och funktionshindrade personer.
Det huvudsakliga syftet med den föreslagna referensramen ska enligt överenskommelsen vara att
1. fastställa de nyckelkompetenser som är nödvändiga för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social sammanhållning och anställbarhet i ett kunskapsbaserat samhälle,
2. stödja medlemsstaterna i arbetet med att se till att ungdomar efter grundutbildningen har utvecklat nyckelkompetenser till en nivå som gör dem förberedda för vuxenlivet, och att vuxna kan utveckla och uppdatera dessa färdigheter livet ut,
3. tillhandahålla ett europeiskt referensredskap, Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram, för beslutsfattare, utbildningsanordnare, arbetsgivare och inlärarna själva för att underlätta satsningar på nationell och europeisk nivå mot gemensamt överenskomna mål, samt
4. tillhandahålla en ram för ytterligare åtgärder på gemenskapsnivå både inom arbetsprogrammet Utbildning 2010 och inom gemenskapens utbildningsprogram.
Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet
En mängd nationella insatser för att främja rörlighet inom utbildningen genomförs inom ramen för internationellt mellanstatligt samarbete i Europa (Bolognaprocessen inom högre utbildning och Köpenhamnsprocessen inom yrkesutbildning). Dessutom främjas rörlighet och utbyte genom olika gemenskapsprogram och gemenskapsinitiativ. Kommissionens nu framlagda förslag till en europeisk kvalitetsstadga för rörlighet i form av en rekommendation av Europaparlamentet och rådet består av riktlinjer för utsändande och mottagande organisationer som bär ansvaret för rörligheten och rör information och vägledning, olika förberedelser, boende mm.
Främja rörligheten och erkännandet av kvalifikationer
Parlamentet välkomnar i Christa PRETS (PSE, AT) betänkande förslaget om den europeiska kvalitetsstadgan för rölighet och hoppas att den tillsammans med den europeiska ramen för kvalifikationer, rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande och kvalifikationsportföljen Europass ska bidra till ökad rörlighet Parlamentet vill att stadgan ska utgöra "ett väsentligt verktyg för att inrätta ett genuint europeiskt område för kontinuerlig utbildning, ett instrument för att hantera arbetslöshet och fattigdom och för att bidra till att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap."
Enligt parlamentet bör stadgan bidra till att öka utbyten, underlätta erkännande av utbildningsperioder, både när det gäller allmän och yrkesinriktad utbildning, samt erkännande av examina och yrkeskvalifikationer, och skapa ömsesidigt förtroende så att samarbetet mellan myndigheter, organisationer och alla som berörs av rörlighet förbättras och förstärks. Frågan om överföring av lån, stipendier och socialförsäkringar bör också beaktas
Ledamöterna vill även att kvalitetsstadgan för rörlighet beaktar de särskilda behov personer med funktionshinder och missgynnade grupper har.
Vikten av förberedelser
Ledamöterna understryker vikten av goda förberedelser för att maximera nyttan av erfarenheten och har antagit ett ändringsförslag som anger att en utbildningsplan bör utformas, med särskild vikt lagd vid språklig förberedelse, utformas och den utsändande och den mottagande organisationen samt deltagarna ska enas om denna. När man utformar utbildningsplanen bör man ta hänsyn till frågorna om återintegrering i hemlandet och utvärdering.
Parlamentet vill också att deltagarna, när så behövs, ska få lämpligt logistiskt stöd Detta kan omfatta information och hjälp när det gäller att ordna resa, försäkring, uppehålls- eller arbetstillstånd, socialförsäkring, möjligheter att överföra statliga stipendier och lån från hemlandet till värdlandet, bostad och alla andra praktiska aspekter, inbegripet säkerhetsfrågor i samband med vistelsen
Slutligen bör värdorganisationen (t.ex. läroanstalten, ungdomsorganisationen, företaget) bör erbjuda t.ex. mentorprogram för att ge råd till deltagarna och hjälpa dem att integreras i värdmiljön samt fungera som kontaktpunkt för löpande hjälp.
