Pressmeddelande

 

Europaparlamentet har med 496 röster för, 92 emot och 49 emot antagit ett initiativbetänkande om gemensamma principer för ”flexicurity” av Ole CHRISTENSEN (PSE, DK).

 

Ledamöterna föreslår att Europeiska rådet vid sitt möte i december 2007 antar en mer välavvägd uppsättning ”flexicurity” principer som bör baseras på följande:

 

• Främjande av stabila anställningsförhållanden och hållbar arbetsmarknadspraxis,

• Minskad segmentering av arbetsmarknaden genom förbättrad arbets- och anställningstrygghet och grundläggande rättigheter oavsett anställningsform.

• Möjligheter att förena yrkesliv med familje- eller privatliv.

• Partnerskap mellan myndigheter (på lokal, regional och nationell nivå), arbetsmarknadens parter, det civila samhället för att hantera förändringar.

• Jämställdhet och lika möjligheter för alla.

• Utarbetande och genomförande av nationella färdplaner i nära samråd med arbetsmarknadens parter, i enlighet med nationella seder och bruk.

• Mer anpassningsbara företag och arbetstagare genom stärkt omställningstrygghet, tack vare bättre mobilisering av en aktiv arbetsmarknadspolitik.

• Behov av utbildad och anpassningsbar arbetskraft, följaktligen med en kombination av aktiv arbetsmarknadspolitik och investeringar i livslångt lärande för att öka anställningsbarheten.

• En makroekonomisk ram för balanserad och hållbar tillväxt och fler och bättre arbetstillfällen.

 

När väl stats- och regeringscheferna antagit en uppsättning gemensamma principer ska dessa ingå i EU:s integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning och således finnas med i de nationella reformprogrammen.

  

Parlamentet beklagar att rådet inte har lyckats gå framåt med de viktiga sysselsättningsdirektiven som skulle kunna bidra till att främja ”flexicurity” som ett positivt koncept.

 

Föredraganden betonar att direktiv som arbetstidsdirektivet, direktivet om arbete via bemanningsföretag, direktivet om utstationering av arbetstagare och direktivet om ett europeiskt företagsråd och information till och samråd med arbetstagare är viktiga för att garantera och förstärka skyddet för anställda i hela EU så att deras förtroende stärks och för att uppväga riskerna med trycket från ökad konkurrens, omstrukturering och arbetsmarknadsflexibilitet och utgör en del av strategierna för ”flexicurity,” liksom många av de avtal som slutits av europeiska arbetsmarknadsparter om visstidsarbete, föräldraledighet, deltidsarbete och distansarbete.

 

Parlamentet anser emellertid att ett av de största problemen i EU gäller tillgången på en utbildad och anpassningsbar arbetskraft i konkurrenskraftiga och innovativa företag. Ledamöterna betonar att skapandet av en flexibel arbetsmarknad bör prioriteras genom att man höjer utbildningsnivån och ökar programmen för fortbildning och omskolning, avlägsnar hinder för arbetsmarknadsintegration av kvinnor, invandrare, unga och äldre arbetstagare.

 

Medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter uppmanas att i större utsträckning frångå strategin med förtida pensionering och införa åtgärder som främjar möjligheterna till flexibel pensionsavgång för äldre arbetstagare genom deltidsanställning, arbetsdelning och liknande system som främjar ett aktivt åldrande och eventuellt ökar äldre arbetstagares integration på arbetsmarknaden.

 

Kvinnor är överrepresenterade när det gäller atypiska anställningar (icke-standardiserade och tidsbegränsade anställningar och deltidsanställningar). Kvinnor genomgår ofta förekommande växlingarna mellan arbete och vård och omsorg varför kvinnor behöver ett bra skydd och sociala förmåner även under övergångsperioder (vård och omsorg, familjeansvar, utbildning, yrkesutbildning och omskolning).

 

Parlamentet föreslår också att rådet i december 2007 undersöker om det är möjligt att redan den 1 januari 2009 upphäva de undantagsbestämmelser som hindrar den fria rörligheten för arbetstagare från de åtta nya medlemsstaterna. Att undanröja hindren för den fria rörligheten i slutet av 2008 skulle ge ett starkt politiskt budskap om att EU avser att göra allt för att förbättra arbetstagarnas geografiska rörlighet och deras rörlighet mellan olika yrken.

 

Olle Schmidt (ALDE), som uttalade sig i egenskap av föredragande för yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor, sade:

 

- De förändringar som globaliseringen skapar medför nya och bättre möjligheter för alla världens länder men skapar givetvis också utmaningar. Europa står vid ett vägval. Vi kan välja att välkomna den nya och flexibla ekonomin och dess möjligheter eller sluta oss inåt i olika former av protektionism.

 

Schmidt ansåg att "flexicurity” är ett av de viktigaste redskapen för att skapa en arbetsmarknad som till fullo utnyttjar den kraft och styrka som finns i arbetskraften.

 

- Utbildning, rörlighet och anställningsbarhet är nyckelord. Ingen modell passar alla, så är det givetvis, men vi kan och bör lära av varandra. Rigida skyddssystem skyddar dem som är inne, men kan göra det svårt för andra att ta sig in på arbetsmarknaden.

 

Även befolkningsutvecklingen i Europa är ett problem. Fler måste komma i arbete. ”Flexicurity” är därför rätt använd en bra modell för att Europa ska kunna fortsätta utvecklas positivt i en global ekonomi. Exemplet Danmark, visar detta tycker jag.

 

Jan ANDERSSON (PSE). sade att han hellre använder uttrycket trygghet i förändringen, den förändring som vi möter i form av globalisering, i form av den demografiska utvecklingen".

 

- Det finns en skillnad mellan kommissionens förslag och parlamentets förslag, nämligen när det gäller var fokus ligger på förändringarna. Kommissionens fokus ligger på anställningstrygghet kontra jobbtrygghet. Den motsättningen finns inte. Det går att förena en trygghet att få ett nytt jobb och ändå ha en stark anställningstrygghet. Vi från parlamentet försöker fokusera på delaktighet i processen, starka fackföreningar och en stark social dialog. Vi fokuserar på en aktiv arbetsmarknadspolitik, vi fokuserar på mer av utbildningsinsatser och vi fokuserar på starka socialförsäkringssystem.