Parlamentet intar en tuffare hållning gentemot Turkiet

 

Rådet antog i oktober 2005 en förhandlingsram för Turkiets anslutning till EU och förhandlingar har inletts. Kommissionen har också börjat genomföra en formell granskning av Turkiets reformprocess. Europaparlamentet som noga bevakar utredningen har antagit ett initiativbetänkande av Camiel EURLINGS (EPP-ED, NL) med 429 röster för 71 emot och 125 nedlagda röster.

 

Europaparlamentet betonar att inledandet av förhandlingar är utgångspunkten för en lång process som inte har något bestämt slutdatum, eller automatiskt kommer att leda till en anslutning. Målet med förhandlingarna är dock att Turkiet ska bli EU-medlem, men förverkligandet av denna målsättning är beroende av båda parters ansträngningar. EU:s förmåga att ta emot Turkiet samtidigt som integrationstakten bibehålls är en viktig fråga och som ligger i både EU:s och Turkiets allmänintresse.

 

I betänkandet konstateras en rad bestående tillkortakommanden på områden som yttrandefrihet, respekt för religiösa minoriteters och andra minoriteters rättigheter, militärens roll i landet, polisväsendet, kvinnors rättigheter, kulturella rättigheter, fackföreningsrätten etc. Parlamentet uppmanar därför Turkiet att blåsa nytt liv i reformprocessen.

 

Turkiet uppmanas att vidta konkreta åtgärder för att snarast normalisera de bilaterala förbindelserna mellan Turkiet och samtliga EU:s medlemsstater, däribland Republiken Cypern. Turkiet måste häva sina restriktioner och öppna sina hamnar och flygplatser för fartyg och flygplan från Cypern. Brister i genomförandet av Ankaraprotokollet kommer att få allvarliga konsekvenser för förhandlingarna och skulle till och med kunna sätta stopp för dem. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att engagera sig för goda grannförbindelser. Turkiet bör avstå från hot mot grannländer (till exempel ”casus belli” mot Grekland i fråga om landets rätt att fastställa räckvidden av sitt territorialvatten) och militära aktiviteter som bidrar till spänningar.

 

I plenum röstades ett textstycke bort som angav att Turkiet, som förhandsvillkor inför en anslutning till EU, måste erkänna folkmordet på armenierna. Parlamentet betonar att erkännandet av folkmordet i Armenien inte utgör ett Köpenhamnskriterium, men att det trots det är absolut nödvändigt för ett land som är på väg att bli medlem att göra upp med och erkänna sitt förflutna. Ledamöterna fördömer också kraftigt den främlingsfientliga och rasistiska kommittén ”Talaat Pacha”, som drivs av extrema högerorganisationer, och uppmanar Turkiet att avskaffa kommittén.

 

Ledamöterna beklagar att det inte har gjorts några framsteg i fråga om religionsfrihet och upprepar sin uppmaning till de turkiska myndigheterna att uppfylla sina åtaganden i fråga om religionsfrihet och vidta konkreta åtgärder för att ta bort hinder för religiösa minoriteter.

 

Att radio- och tv-sändningar på kurdiska har startat välkomnas av ledamöterna, som fördömer att PKK:s terroristvåldsamheter på nytt manifesterat sig. En omedelbar vapenvila måste utropas och respekteras. Den turkiska regeringen uppmanas att söka en demokratisk lösning på kurdfrågan efter premiärminister Erdoğans uppmuntrande uttalande förra året.

 

En av Turkiets mest kända författare, Elif Shafak, frikändes nyligen från anklagelser om att ha "skymfat den turkiska identiteten", men ledamöterna uppmanar de turkiska myndigheterna att fullständigt avskaffa eller ändra de bestämmelser i brottsbalken som möjliggör godtyckliga tolkningar av domare och åklagare och leder till domar som strider mot yttrande- och pressfrihet och därför är ett hot mot respekten för mänskliga fri- och rättigheter och påverkar demokratiseringsprocessens framskridande negativt.

 

 

Camiel EURLINGS (EPP-ED, NL) sade att Europaparlamentet genom sitt betänkande vill betona att Turkiet måste fullgöra sina åtaganden.

 

- Vi vill ge en tuff med rättvis signal. Turkiet måste snabba på sina reformer så att jag vid nästa bedömning kan ge ett positivare omdöme. Köpenhamnskriterierna måste uppfyllas.

 

Eurlings var däremot kritisk till att man försöker uppställa nya kriterier. Nuvarande version av stycke 50 i betänkandet ger uttryck för en realistisk ståndpunkt, ansåg han. Ett erkännande av det armeniska folkmordet ska inte utgöra ett förhandsvillkor. Parlamentet bör uppmana både den turkiska och den armeniska regeringen att gå vidare i försoningsprocessen och försöka ta fram ett förslag som båda sidor kan acceptera. Erkännandet av folkmordet i Armenien utgör inte ett Köpenhamnskriterium, men ett land som är på väg att bli medlem i EU måste göra upp med och erkänna sitt förflutna.

 

Finlands utrikeshandels- och utvecklingsminister Paula LEHTOMÄKI betonade att parlamentet spelar en aktiv roll i processen och sade att det gör rätt i att uppmuntra Turkiet att genomföra sina reformer.

 

Lehtomäki förstod parlamentets farhågor och krav på konkreta resultat för grundläggande fri- och rättigheter, samtidigt påminde hon om att stora framsteg gjorts jämfört med för fem år sedan. Hon var dock starkt kritisk till att rättsväsendet förföljer personer som använt fredliga uttrycksmedel eftersom dessa måste accepteras i yttrandefrihetens namn.

 

- Köpenhamnskriterierna är de normer som ska uppfyllas. Ankaraprotokollet ska också uppfyllas, det innebär att det inte ska finnas några hinder för rörlighet för varor. Inga transportrestriktioner får finnas. Hon försäkrade att rådet kommer att vara konsekvent och rättvist i sin bedömning av Turkiets framsteg. Ingen särbehandling kommer att göras.

 

Kommissionen

Utvidgningskommissionär Olli REHN inledde med att säga att EU:s utvidgningsagenda omfattar länderna på Balkan, däribland Kroatien och Turkiet. Om Kroatien fullföljer sina reformer kan landet bli medlem under innevarande decennium.

 

- Turkiets anslutning är föremål för en löpande debatt och analys. Konkreta framsteg har gjorts de senaste tio åren och EU har gjort åtaganden å sin sida. Det finns dock ingen automatik vad gäller slutresultatet.

 

Rehn påminde om att Turkiet deltar med en styrka i Libanon och såg detta som något positivt. Man han beklagade att reformprocessen i Turkiet vekar ha tappat farten. Kommissionen ska lägga fram en rapport i november.

 

- Att åtal väcks mot personer som anklagas för att ha "förolämpat den turkiska identiteten" strider mot europeiska standarder om yttrandefrihet. Journalister och intellektuella måste få verka på ett friare sätt. Detta har jag ofta upprepat. Turkiet måste ändra sin lagstiftning i linje med grundläggande fri- och rättigheter i EU, sade Rehn.

 

Religionsfriheten ett annat problematiskt område, fortsatte han, och terrorismen. PKK:s våldsdåd fördöms, men social och kulturell rättvisa måste skipas, ansåg Rehn som också påminde om Turkiets skyldigheter i enlighet med Ankaraprotokollet om fri rörlighet för varor. Turkiet måste öppna sina hamnar för alla EU:s medlemsstater inklusive Cypern, sade han.

 

Avslutningsvis sade han att det ligger i allas intresse att Turkiet strävar efter att uppfylla kriterierna för ett EU-medlemskap.

 

- Turkiet kan bli en brobyggare på många sätt, något som skulle vara värdefullt för kommande generationer, menade Rehn.

 

Emine BOZKURT (PSE, NL) uttalade sig för kvinnoutskottets räkning. Hon ansåg att betänkandet delvis var en besvikelse eftersom det tycks genomsyras av ett motstånd mot en framtida anslutning. Om man uppmuntrar någon att göra ansträngningar måste man samtidigt erkänna uppnådda framsteg, ansåg hon.

 

- Turkiet anstränger sig för att reda ut landets historia, men kravet på att erkänna ett folkmord är inget Köpenhamns-kriterium, sade Bozkurt, som hoppades att EU så småningom ska kunna välkomna en sekulariserad stat som respekterar kvinnliga rättigheter.

 

Utrikesutskottets ordförande Elmar BROK (EPP-ED, DE), som uttalande sig för sin grupps räkning, ansåg att betänkandet var balanserat. Armenienproblemet ska inte förringas. Det är ett faktum att reformtakten avstannat. Politiska kriterier bör uppfyllas på ett ganska tidigt stadium, ansåg han. Vi måste hålla oss till fakta och upplysa medborgarna om utvecklingen.

 

Jan Marinus WIERSMA (PSE, NL) framhöll värdet av nära relationer med Turkiet. Bättre förbindelser skulle gagna alla. Reformtakten får inte saktas ner, samtidigt måste EU hålla sig till de kriterier som fastställts, samt hålla fast vid slutmålet att Turkiet ska bli medlem på sikt.

 

- Diskussioner ska föras om det armeniska folkmordet, men EU ska inte uppställa ett erkännande som ett formellt kriterium.

 

Andrew DUFF (ALDE, GB) höll med Bozkurt och Wiersma om att betänkandet är lite för negativt. Det är mer konstruktivt att inta en uppmuntrande hållning, ansåg han. Nya hinder får inte uppresas för processen. Vi måste vara konsekventa och rättvisa, även när det gäller Cypern och Armenien.

 

- En tågkrasch med Cypern skulle innebära att båda parter är medskyldiga. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik skulle gagnas av Turkiets medlemskap, menade DUFF, som trodde att närvaron av turkiska trupper i Libanon kanske skulle komma att utgöra en vändpunkt för GUSP.

 

Joost LAGENDIJK (Verts/ALE, NL) sade att Eurlings första version av betänkandet var kritiskt men rättvist. En rad muntliga ändringsförslag i sista sekund rubbade sedan tyvärr balansen.

 

- Europaparlamentet ska bistå Turkiet i reformprocessen, negativa tongångar från oss gör bara att motståndarna till medlemskap i Turkiet får vatten på sin kvarn.

 

Vittorio AGNOLETTO (GUE/NGL, IT) sade att han röstade för att anslutningsförhandlingar skulle inledas, men mänskliga rättigheter måste respekteras. Kurderna lever under militärt förtryck i sydöstra Turkiet. En dialog måste föras med PKK och minoriteters rättigheter respekteras. Rättegångar i kraft av artikel 301 i brottsbalken (förolämpning av den turkiska identiteten) är också beklagligt. Större pluralism måste råda i landet.

 

Konrad SZYMAŃSKI (UEN, PL) sade att betänkandet är lite kyligt, men allvarliga problem finns i Turkiet. Landet uppträder dessutom fientligt mot sina grannländer. EU bör kunna kräva en förbättrad situation för den kristna minoriteten vars rättigheter kränks. Han var också chockerad över vissa reaktioner i Turkiet på påvens tal i Regensburg nyligen.

 

Slutligen beklagade han att anslutningsförhandlingarna med Turkiet kommit längre än förhandlingarna med Ukraina som avstannat.

 

Bastiaan BELDER (IND/DEM, NL) ansåg Eurlings betänkande vara väl avvägt. Religionsfrihet saknas i landet. Särskilda säkerhetsstyrkor och anti-europeiska grupperingar är ett hot mot reformprocessen, menade han.

 

Andreas MÖLZER (NI, AT) beklagade att kommissionen inte inser att de turkiska reformerna endast existerar på  papperet. Inget händer konkret. Landet är långt ifrån redo för ett medlemskap. Men vi måste stödja reformarbetet för de turkiska medborgarnas skull, även om vi bör motsätta oss ett medlemskap, sade han.

 

Nils LUNDGREN (IND/DEM, SE) sade att Junilistans företrädare i Europaparlamentet röstade nej till att anslutningsförhandlingar skulle inledas med Turkiet och detta var varken av geografiska eller religiösa skäl. Anledningen var att Turkiet är mycket långt ifrån att uppfylla de Köpenhamnskriterier som är ett villkor för anslutning.

 

- Vi befarade att ett beslut om att inleda förhandlingarna skulle leda till att reformprocessen avstannade. Så blev det nu. Den tidigare lovande utvecklingen har brutits. Turkiet har tappat farten och på vissa områden har utvecklingen t.o.m. gått tillbaka. EU börjar nu dessutom ställa krav på hur Turkiets konstitution m.m. ska se ut i det suveräna Turkiet, det tycker vi är en olycklig utveckling.

 

Inger SEGELSTRÖM (PSE, SE) sade att de svenska socialdemokraterna är för ett turkiskt EU-medlemskap den dag landet uppfyller de fastställda kriterierna.

 

- EU är en garant för reformprocessen i Turkiet och ska så förbli. Men vad jag inte kan förstå är hur 1 200 barnböcker av svenska författare översatta till kurdiska kan beslagtas av den turkiska tullen. Jag har ställt en fråga till rådet om den här saken. Jag stöder demokratiseringen i landet, men då måste yttrandefrihet finnas.

 

Hon sade att hon delade den socialdemokratiska gruppen kritiska inställning till betänkandet. Europaparlamentet måste stödja reformprocessen.

 

Avslutande kommentar av rådet

Paula LEHTOMÄKI sade att inga problem hade glömts under debatten, samtidigt hade Turkiets geostrategiska betydelse för EU framhållits.

 

- Varje land ska bedömas efter egna meriter, upprepade hon. Rådet sade i somras att vi håller de löften vi gjort. Förhandlingarna med Turkiet driver på processen, det framgår på många sätt, ansåg hon. Turkiet måste dock bl.a. genomföra Ankaraprotokollet.

 

Utvecklingskomissionär Louis MICHEL avslutade debatten och sade att kommissionen inte ägnar sig åt att berätta sagor utan håller sig till sanningen i sina utvärderingar och rapporter. Många hävdar att Turkiet har mer att vinna på medlemskap än EU. EU skulle dock ha mycket att vinna på ett turkiskt medlemskap den dag landet uppfyller kriterierna, vilka inte får ändras efterhand. Man ska inte gå händelserna i förväg. Spelreglerna får inte ändras halvvägs. Givetvis måste Turkiet som andra demokratiska länder göra upp med sitt förflutna.