Adenauer, Antall, Brandt och Politkovskaja hedras av Europaparlamentet

Två av Europaparlamentets nya byggnader vid Place du Luxembourg i Bryssel uppkallas efter Willy Brandt och József Antall, den bro som förbinder de två byggnaderna uppkallas efter Konrad Adenauer. Parlamentets nya pressrum får Anna Politkovskajas namn.

 

 

Förbundsrepubliken Tysklands förste förbundskansler, som ledde den nybildade staten mellan 1949 och 1963, är en av personerna med störst inflytande på Tysklands och Europas historia efter andra världskriget. Konrad Adenauer är en av grundarna bakom Europeiska unionen och bidrog stort till Tysklands försoning med Frankrike.

 

En Europaparlamentsbyggand i Luxemburg bär redan Konrad Adenauers namn. I Bryssel kommer nu dessutom den bro som förenar byggnaderna Antall och Brandt att bära hans namn.

 

 

Jószef Antall spelade en viktig roll i Europas återförening och kampen för demokrati. Han växte upp i en ungersk familj med starka demokratiska traditioner. Antall deltog i Ungernrevolten 1956 och 1989 ledde han förhandlingarna om demokratiska reformer med Ungerns kommunistiska styre. Året därpå blev han den första demokratiskt valda premiärministern i ett fritt Ungern. Under Antalls ledning närmade sig Ungern den europeiska gemenskapen och NATO.

 

 

Willy Brandt, född i Tyskland som Herbert Ernst Karl Frahm, var ung aktivist som blev journalist och medlem av det tyska socialdemokratiska partiet (SPD). När Adolf Hitler kom till makten 1933 flydde han från Tyskland till Norge och sedan till Sverige. Efter kriget arbetade han som norsk korrespondent i Tyskland, dit han sedan återvände och blev tysk medborgare. Willy Brandt valdes in till Förbundsdagen (det tyska parlamentet), och blev sedan borgmästare i Berlin. 1966-1969 var han utrikesminister, och mellan åren 1969-1974 förbundskansler. 1971 fick han ta emot Nobels fredspris för sin "Ostpolitik" som syftade till att minska spänningen mot öst.

 

I de första direktvalen till Europaparlament valdes han som ledamot. Han var Europaparlamentsledamot fram till 1983.

 

 

Ryska journalisten Anna Politkovskaja blev känd för sina reportage om människorättsöverträdelser och tortyr, särskilt i Tjetjenien. Hon arbetade för "Novaya Gazeta" 1999-2006. Anna Politkovskaja har fått stor internationell uppmärksamhet. Och hennes arbete har belönats med prestigefyllda internationella pris.

 

7 oktober 2006 mördades Anna Politkovskaja i hissen i hennes bostadshus i centrala Moskva. Hon hade dessförinnan upprepade gånger utsatts för hot, trakasserier, arresteringar och även förgiftningsförsök. Anna Politkovskaja var en av kandidaterna till Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2007.