Europaparlamentet gav senast i juli 2007 ett starkt stöd till en gemensam energipolitik och att dela upp produktion och ägande av nät. De som stöder idén att produktion och försörjning ska vara skilda från driften menar att separationen uppmuntrar investering i energiinfrastruktur. Kommissionen ger Storbritannien som exempel där ägarskapsåtskillnad har genomförts. Fyra nya anläggningar för flytande gas har byggts. Jämfört med inga anläggningar i Tyskland, där marknaden fortfarande är skyddad.

 

Om stater motsätter sig ägandeskapsåtskillnad föreslår kommissionen ett andra alternativ med "oberoende systemdrift". Det gör det möjligt för befintliga vertikalt integrerade företag att fortsätta att äga nätet, under förutsättning att nätet fraktiskt drivs av ett oberoende företag eller organ.

 

– Nu måste, i teorin, produktions- och nätföretag vara juridiskt separerade, men i många fall tillämpas det inte och det finns bevis på stort missbruk, vilket har lett till att de största energiföretagen i Europa går med på en åtskillnad, säger Eluned Morgan (PSE, Storbritannien) som ansvarar för industriutskottets betänkande om den inre elmarknaden (en del av energipaketet).

 

Hon påpekar att i princip finns redan en inre europeisk elmarknad, men att verkligheten är annorlunda. Eluned Morgan tillägger att vissa länder har redan enkelt tillträde till konkurrenters marknader, exempelvis har franska och tyska företag redan tagit 40 procent av den brittiska marknaden. För spanska och brittiska företag har det däremot varit väldigt svårt att få tillträde till franska och tyska marknader.

 

 

Frågan om ägarskapsåtskillnad välkomnas inte från alla håll. Frankrike och Tyskland emotsätter sig till exempel kommissionens förslag. Tillsammans med Österrike, Bulgarien, Grekland, Lettland, Litauen, Luxemburg och Slovakien som anser att påtvingad ägarskapsåtskillnad går emot reglerna och kan få negativa sociala konsekvenser.

 

När industriutskottet för första gången debatterade frågan den 28 februari påpekade den tjeckiske ledamoten Jan Březina (EPP-ED) att flera av länderna som anslöt till EU efter 2004 är beroende av en distributör och därför fungerar inte ägarskapsåtskillnad.

 

 

Kommer ägarskapsåtskillnad att leda till högre eller lägre energikostnader? Det är svårt att ge ett klart svar eftersom andra faktorer också påverkar, exempelvis stigande efterfrågan från Kina och Indien och att priset på ett fat olja närmar sig 120 dollar. Men åtgärdernas förespråkare hävdar att en öppen markand bidrar till effektivare produktion av energi och på så sätt håller priserna på en rimlig nivå. Förslaget omfattar även skyddsåtgärder för fattigare konsumenter.

 

Enligt kommissionen kan endast en verklig gas- och elmarknad främja systemet för handel med utsläppsrätter och förnybar energi. Större konkurrens uppmuntrar, enligt kommissionen, till investeringar i förnybar energi och alternativa energikällor.

 

I det tredje energipaketet föreslås vidare en byrå för samarbete mellan de 27 energitillsynsmyndigheter och en "energi konsumentstadga" som ska göra det möjligt för konsumenterna att välja leverantör och försvara sina rättigheter när de köper energi.

För att EU ska kunna uppnå sitt mål att skapa en inre energimarknad krävs lika villkor när det gäller konkurrensförutsättningarna för alla företag verksamma inom gas  och elsektorerna. Därför har kommissionen lagt fram sitt tredje energipaket för att genomföra en liberalisering av marknaden.

 

 

En central del av kommissionens förslag är "ägarskapsåtskillnad", så kallad unbundling. Det handlar om att nätdrift åtskiljs från leverans- och produktionsverksamhet, och att undvika att ett företag äger intressen i så väl överföring som leverans av gas. 

 

Förespråkarna hävdar att ökad konkurrens mellan energibolagen kommer att leda till större valfrihet för kunderna, mer investeringar i nät, terminaler och viktig infrastruktur.

 

När förslaget ursprungligen presenterades, satte sig Frankrike, Tyskland, Österrike, Bulgarien, Grekland, Lettland, Luxemburg och Slovakien emot planerna om ägandeskapsåtskillnad. De anser att en påtvingad uppdelning är strider mot fördragen och att den kan ha negativa sociala konsekvenser.

 

Istället föreslår de att EU-medlemmarna ska ges möjlighet att genomgå "juridisk ägarskapsåtskillnad", som innebär att företagen kan behålla sina nätverk genom att "en effektiv separation av intressen" säkerställs - genom regler om tillgångar såsom utrustning och personal.

    

 

Industriutskottets föredragande, den italienske ledamoten Romano Maria La Russa (UEN), stöder "ägarskapsåtskillnad". Ett val som enligt honom inte handlar om ideologi utan grundar sig på "verklighetens fakta".

 

Romano Maria La Russa har starkt kritiserat den nuvarande situationen på gasmarknaden. Han menar att den är en dålig affär för konsumenterna och säger att "gasräkningarna är obegripliga" för folk. Han efterlyser större valfrihet och information om leverantörer och säger för närvarande saknar folk tillgång till information om sin gaskonsumtion och dess kostnad.

 

 

Det finns farhågor om vad som kommer att hända med priserna på en avreglerad marknad. Siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat visar att sedan 1998 har priserna på avreglerade marknader såsom Storbritannien Nederländerna, Spanien och Sverige stigit med endast 6 procent jämfört med upp till 30 procent på andra marknader.

 

I förslaget ingår vidare en särskild klausul, den så kallade "Gazprom-klausulen", för att skydda EU:s energisäkerhet. Enligt förslaget ska reglerna för ägarskapsåtskillnad också gälla för utländska företag.  Utöver detta föreslås även en byrå som ska bidra till att stärka samarbetet mellan EU:s 27 energitillsynsmyndigheter och skapa en verklig inre marknad för energi.

 

Industriutskottet röstade den 28 maj 2008 om Giles Chichesters (Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater, EPP-ED, Storbritannien) betänkande om energibyrån. Ledamöterna vill se en oberoende byrå, som till skillnad från kommissionens ursprungliga förslag, ska ha möjligheter att fatta beslut.

 

Med beslutsbefogenheter följer också ökat ansvar, påpekar Chichester. I betänkandet föreslås att byrån regelbundet ska rapportera till Europaparlamentet, som utser dess direktör genom omröstning, och att sätet ska vara i Bryssel.

 

En viktig funktion för energibyrån är att utfärda riktlinjer för energimarknaden. Enligt förslaget ska nätverk av systemansvariga för överföringssystem (för el och gas) utses. De ska bland annat ansvara för säkerhetsregler, nättillgång och regler för tillgång, energieffektivitetsregler och den tioåriga investeringsplanen. Utskottet menar att nätverken utifrån byråns riktlinjer ska föreslå regler, koder och planer, som sedan godkänns av byrån.

 

Vad är tredje energipaketet?

 

Tredje energipaketet syftar till att genomföra en liberalisering av den europeiska el- och gasmarknaden. Målet är att en konkurrensutsatt och effektiv europeisk el- och gasmarknad ska leda till bättre priser och en säkrad och tryggad energiförsörjning i Europa. I tillägg stimulerar det Europas konkurrenskraft. Det är också en nödvändig förutsättning för att man ska kunna ta itu med klimatförändringarna. En viktig fråga i paketet är att separera leverans- och produktionsverksamhet från nätdrift, så kallad unbundling. Ledamöterna gav redan i juli förra året ett starkt stöd till en gemensam energipolitik och ägarskapsåtskillnad.

 

 

På tisdag den 17 juni debatterar Euroaparlamentet om Giles Chichesters betänkande om energibyrån. Det kommer också att ta ställning till betänkande av Eluned Morgan (PSE, Storbritannien) om den inre marknaden för elektricitet  samt Alejo Vidal-Quadras (EPP-ED, Spanien) om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel. Omröstning på onsdag den 18 juni.

Europaparlamentet stöder en liberalisering av den europeiska gasmarknaden, men kompromissar med de länder som inte vill ha en fullständig ägarskapsåtskillnad mellan produktionen och distributionen av gas. Det står klart efter onsdagens omröstning i plenum (9 juli). I stället kräver ledamöterna strikta villkor för de företag som inte gör skillnad i ägande av produktion och distribution.
 
Parlamentet röstade om två betänkanden om:

 

Kommissionen föreslog ursprungligen två alternativ för EU-länderna att välja mellan: antingen fullständig ägarskapsåtskillnad eller ett system där driften av nätverken överförs till en oberoende systemoperatör, ISO.
 
Rådet – EU:s energiministrar – förkastade kommissionens förslag och förde fram ännu ett alternativ till ägarskapsåtskillnad. Rådet ville se en modell som tillåter en självständig transmissionsoperatör, ITO. Modellen gör det möjligt för energiföretagen att behålla ägandet över gasledningarna i form av dotterbolag.
 
Europaparlamentet skärper kraven på ITO-modellen

 

I de två betänkandena som antogs på onsdagen förkastar också Europaparlamentet alternativet med en oberoende systemoperatör. Ledamöterna stöder systemet med en självständig transmissionsoperatör som enda alternativ till ägarskapsåtskillnad, men skärper kontrollen i systemet. Europaparlamentets förslag kan ses som en ytterligare kompromiss som förordar en oberoende förvaltare, ett tillsynsorgan och en övervakningsplan. Enligt betänkandena ska en översyn över hur systemet fungerar göras inom fem år.
 
Konsumentsskydd

 

Skydd av konsumenterna prioriteras av Europaparlamentet, och betänkandena säkerställer att konsumenterna:

 

Dessutom vill Europaparlamentet se åtgärder för att se till att utsatta förbrukare får tillräckligt skydd, bland annat genom förbud mot avstängning av pensionärer och personer med funktionshinder under vintern.

Europaparlamentet godkände den22 april energipaketet och överenskommelsen om att liberalisera EU-marknaden för gas och el. Den nya lagstiftningen syftar till att tydliggöra energibolagens ägarroll och stärka konsumenternas rättigheter.

Inför beslut om den nya lagstiftningen har parlamentet bland annat drivit på för att stärka konsumentens roll och rättigheter. Konsumenterna ska ha rätt att kostnadsfritt byta el- och gasleverantör inom tre veckor. Vid bytet får det dröja max sex veckor innan konsumenten får sin sluträkning. Konsumenten har rätt att veta vilka energikällor som används och medlemsländerna ska se till att system med smarta mätare genomförs. En målsättning är att minst 80 procent av konsumenterna ska ha ett intelligent mätarsystem senast 2020.
 
En annan central fråga i förhandlingarna har gällt ägarskapsåtskillnad, det vill säga åtskillnad mellan leverans och produktion respektive nätverksamhet. Överenskommelsen innebär tre valmöjligheter för medlemsländerna. Länderna kan begära att energibolagen skiljer ägandet åt helt och hållet från nätverksamheten, skaffar en oberoende systemansvarige (ISO) eller strukturerar bolaget enligt ITO-modellen.
 
Att skilja ägandet åt helt och hållet innebär att energibolagen, som producerar och levererar el eller gas, måste lämna ifrån sig nätöverföringen till en annan aktör. Energiföretaget får då inte ha en ägarmajoritet i det företag som är ansvarigt för överföringen.
 
Medlemsländerna kan också välja att tillåta energibolagen att fortsätta äga näten för överföring. Men bolagen måste då antingen ha en oberoende systemansvarig (ISO) som sköter själva överföringen eller strukturera bolaget enligt ITO-modellen.
 
Den så kallade ITO-modellen delar in bolaget i två delar, som ska agera självständigt med hjälp av ett tillsynsorgan, en övervakningsplan och en regel som säger att anställda i den ena delen av bolaget inte får gå över och arbeta för den andra delen av bolaget inom en viss tidsperiod.
 
Första behandlingen av energipaketet ägde rum sommaren 2008. Energipaketet innehåller två direktiv och tre förordningar. Utöver konsumenträttigheter och ägarskapsåtskillnad tar lagstiftningen bland annat upp medlemsländernas skyldigheter gentemot alla hushållskunder, i synnerhet utsatta kunder, och små företag. En särskild EU-byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter ska dessutom inrättas.
 
Svenska inlägg i debatten som föregick omröstningen
 
Moderaten Gunnar HÖKMARK (EPP-ED) välkomnade paketet och framhöll att de steg som nu tas bör uppfattas som betydelsefulla även fler åtgärder krävs. Lagstiftningspaketet bidrar, enligt Hökmark, till energisäkerheten i Europa och kampen mot klimatförändringar.
 
Föredragande: Eluned MORGAN (PSE, GB), Giles CHICHESTER (EPP-ED, GB), Alejo VIDAL-QUADRAS (EPP-ED, ES), MUSSA (UEN, IT) och Atanas PAPARIZOV (PSE, BG)Betänkande: A6-0216/2009, A6-0235/2009, A6-0213/2009, A6-0238/2009 och A6-0237/2009 Beslutsförfarande: Medbeslutande - 2:a behandlingen (***II)Debatt: 21.4.2009Omröstning: 22.4.2009