Konkreta framsteg nyckel till medlemskap i EU

Flera länder står på kö för att bli medlemmar i EU och på onsdag röstar parlamentet om tre betänkanden som rör hur nära eller långt ifrån Kroatien, Turkiet och den före detta jugoslaviska republiken Makedonien är ett medlemskap.

 

Förhandlingar om inträdet täcker en rad ”kapitel” där alltifrån handel till mänskliga rättigheter måste vara i linje med EU:s lagstiftning. Frågor som spelar en avgörande roll i parlamentets bedömning är rättsäkerhet, yttrandefrihet, god grannsämja, behandling av etniska minoriteter och kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Enligt utkasten till de resolutioner som ledamöterna röstar om måste samtliga tre länder göra förbättringar på dessa områden.

 

Anslutningsförhandlingarna med Kroatien skulle kunna avslutas under 2010. Om landet ansluter sig till EU kan det innebära en "positiv drivkraft" i processen att integrera resten av västra Balkan i Europa. Det skriver Hannes Swoboda (S-D, AT) i sitt textförslag.

Men i texten nämns också de bekymmersämnen som finns, till exempel att kroaternas stöd minskar när det gäller ett inträde i EU. I utkastet föreslås att rådet "så snart som möjligt" tar beslut om att öppna kapitlet som handlar om "rättsväsende och grundläggande rättigheter" och som är ett nyckelkapitel i förhandlingarna. Av 35 kapitel har 28 öppnats och endast 17 har preliminärt avslutats.

 

Utskottet för utrikesfrågor räknar med att förhandlingar med den före detta jugoslaviska republiken Makedonien kan börja "inom en snar framtid".

Därför uppmanar utskottet också rådet att bekräfta att man ger tummen upp för kommissionens rekommendation att inleda förhandlingar i samband med toppmötet i mars. I den text som ska röstas om står också att man stödjer den grekiska regeringens förslag - nämligen att sätta upp ett symboliskt datum för en EU-anslutning för länderna på västra Balkan, år 2014. Det skriver Zoran Thaler (S-D, SL) i sitt utkast till resolution.

 

När det gäller konkreta förbättringar under 2009 kan Turkiets framsteg bäst summeras som begränsade. Det skriver Ria Oomen-Ruijten (EPP, NL) som arbetat fram det betänkande som ledamöterna ska rösta om. Där beklagas att Turkiet för fjärde året i rad låtit bli att genomföra det tillägg i associationsavtalet mellan EU och Turkiet som rör Cypern.

 

Landet har även låtit bli att öppna sina hamnar och flygplatser för Cypern, något som ledamöterna höjer ett varnande finger åt och menar "allvarligt kan påverka förhandlingsprocessen". Resolutionen fastslår att den turkiska regeringen på ett "konkret" sätt bör bidra till en övergripande lösning av Cypernfrågan. Ett steg i rätt riktning är att börja dra tillbaka trupperna från öns norra del och ta itu med frågan som rör turkiska medborgares bosättning i området. En konkret lösning på dessa frågor skulle "underlätta ett lämpligt klimat för förhandlingar, enligt utkastet parlamentet ska rösta om.

 

Till sist så beklagar resolutionsförslaget författningsdomstolens beslut att stänga ute det kurdiska demokratiska samhällspartiet (DTP) som haft 21 platser i den turkiska nationalförsamlingen. Man beklagar också valet att upphäva den lagstiftning som begränsar militärdomstolars befogenheter. Resolutionen kallar besluten för "ett allvarligt bakslag i Turkiets reformarbete" och anser därför att författningen bör göras om.