Jerzy Buzek uttryckte sin sorg över att Pilar Juárez Boal, chef på EU:s delegation i Haiti, hittats död efter jordbävningen i Haiti.

Sen kommenterade han resultatet av presidentvalet i Ukraina och sa att de Europaparlamentariker som hade varit där som observatörer hade meddelat att valet hade varit i linje med reglerna, med undantag för vissa klagomål.

 

- Demokrati har slagit rot i landet, sa talmannen och såg fram emot framtida goda relationer mellan EU och Ukraina. Parlamentet debatterar valet med rådet och kommissionen på onsdag eftermiddag.

Sist men inte minst underströk Jerzy Buzek vikten av tisdagens omröstning om den nya EU-kommissionen samt av ett ramavtal för samarbete mellan parlamentet och kommissionen.

 

 

På tisdag eftermiddag blir det debatt med rådet och om euro-länder som har svårigheter.

 

De tre texterna om utvidgning, Kroatien, Turkiet och Före detta jugoslaviska republiken Makedonien, kommer att debatteras i en gemensam debatt, inte i tre separata, på onsdagsförmiddagen.

Den första Barroso-kommissionen godkändes i november 2004 med 449 ja-röster, 149 nej-röster och 82 nedlagda röster. Den nya kommissionens mandatperiod sträcker sig till 31 oktober 2014.

Inför omröstningen annonserade de politiska grupperna EPP, S&D och ALDE att de skulle rösta ja till kommissionärerna. De gröna, GUE/NGL och EFD-gruppen sa att de skulle rösta nej, medan ECR-gruppen skulle lägga ner sina röster.

- Det här är första gången i vår historia som vi utnämner den Europeiska Kommissionen i egenskap av riktig medlagstiftare. Det här är ett nytt decenniums gryning, med ett nytt arbetssätt för de Europeiska institutionerna, sa Jerzy Buzek under debatten.

Kommissionens ordförande José Manuel Barroso betonade att kommissionens ansvar inför parlamentet är "ytterst viktig för kommissionens demokratiska legitimitet". I och med den nuvarande situationen i världen och i Europa med en ekonomisk kris, klimatförändringar och frågor om energisäkerhet fastslog han att det nu är "dags att visa mod". Det behövs "starka europeiska institutioner" för att ta itu med dessa utmaningar, sa Barroso, och gjorde klart att kommissionen och parlamentet måste jobba tillsammans för att "säkerställa att EU är mer än summan av sina delar".

- Idag börjar ett nytt kapitel i vårt europeiska äventyr, sammanfattade han.

Joseph Daul (EPP, FR) sa att det är dags att ge EU:s medborgare ett "tydligt budskap" om hur EU ska nå sina mål. EU måste visa vad det är - "en världsledare när det gäller BNP, marknadens storlek och bidrag till internationellt bistånd", lade han till. Trots detta har EU:s röst "misslyckats med att matcha våra ambitioner" inom en mängd områden - från Haiti till Iran, Afghanistan och från Jemen och Kuba till transatlantiska relationer. Nu, sade han, behövs det "ambitiösa program" för att åtgärda detta.

Att granska kommission är en "övning i modern demokrati" fortsatte Joseph Daul och sa att kommissionens politiska inriktning måste avspegla resultatet av parlamentsvalet 2009.

Martin Schulz (S&D, DE) kritiserade att kommissionärskandidaterna tycktes ha avlagt ett "tystnadslöfte" för att inte säga något fel, pålagt av José Manuel Barroso, under utfrågningarna med parlamentet. De kandidater som däremot förde en riktig dialog med parlamentet, som Michel Barnier, Joaquin Almunia eller Kristalina Georgieva, ökade i anseende, tyckte Schulz. Vidare behöver kommissionen arbeta kollegialt, och inte skötas som ett "presidentssystem", krävde han.

- Vi behöver en stark kommission, som vilar på ett starkt stöd i Europaparlamentet och vi behöver en kommission som fungerar, som har en roll att spela och som förstår vad dess jobb är, sammanfattade Martin Schulz.

Guy Verhofstadt (BE) sa att ALDE-gruppen är en "ansvarsfull grupp" som därför tänkte rösta ja, även om "vårt stöd är villkorligt" Han förväntade sig att den nya kommissionen "blir en drivande kraft för Europa, vilket inte har varit fallet de senaste fem åren" och att kommissionärerna arbetar som ett riktigt kollegium, med stark enighet och förmåga att hitta en politik som får stöd av de tre politiska familjer som finns representerade i gruppen, däribland liberalerna. Dessutom krävde han att den nya kommissionen "fokuserar på sin huvuduppgift, att hitta en lösning på den ekonomiska krisen och en genomförbar strategi för Europa 2020."

- Lyssna inte för mycket på medlemsländerna!" uppmanade han till sist.

Daniel Cohn-Bendit (de Gröna/EFA, FR) tyckte att han befann sig mitt i en "samling av hycklare", eftersom många ledamöter tänkte rösta ja till en kommission som de egentligen inte stödde. De flesta kommissionärskandidater hade inte visat upp tillräckliga "visioner och ambitioner" under sina utfrågningar, tyckte han. Ändå väljer ledamöterna att stödja dem som om "alla minus gav ett plus".  Cohn-Bendit sa att hans grupp inte skulle rösta ja till kommissionen, men "säg inte att de som inte röstar ja till dig är emot Europa". Han lovade dock kommissionen sin grupps stöd inom ett antal områden, till exempel klimatförändringar och reglering av de finansiella marknaderna, förutsatt att kommissionen vidtar rätt åtgärder.

- 2005 kom du med idén om att minska byråkratin genom att förenkla lagarna. Varför inte blåsa nytt liv i den idén nu? undrade Jan Zahradil (ECR, CZ).

- Om du bevisar att du är en reformvän ska vi stödja dig, men om de följer de vältrampade stigarna, ska vi ställa oss upp och motarbeta dig, sammanfattade han.

Lothar Bisky (GUE/NGL, DE) kritiserade kommissionsordförandens nyliberala inställning. Även den nya uppsättningen kommissionärer avspeglar detta:

- Ni får inget godkännande från min grupp och ni kan räkna med hårda, men rättvisa, debatter.

Å EFD-gruppens vägnar sa Nigel Farage (UK) till Barroso:

- Det vi har framför oss är Europas nya regering, en regering som med Lissabonfördraget nu har fått en enorm makt.

Som exempel på detta nämnde han "möjligheten att i nödlägen utöva ännu mer makt och rent av ta över länder, och trots detta är det vi har hört från Europaparlamentets stora gruppledare den här morgonen krav på att ni får ännu mer makt!"

Nigel Farage sa också att "stackars Grekland" är "fast i eurons ekonomiska fängelse" och att "det samma kommer att hända med Spanien, med Portugal och med Irland."

- Sedan Europas väljare i valet till Europaparlamentet avvisade socialdemokratisk politik finns nu större förutsättningar än någonsin att gå vidare på att stärka Europa som en dynamisk ekonomi med jobb och välstånd. Den kommission som parlamentet i dag godkänner är en starkare allians för frihet och öppenhet och mot socialdemokratiska regleringar än någon tidigare kommission, sa svenske moderaten Gunnar Hökmark.

- Albert Einstein sa: Livet är som att cykla - för att hålla balansen måste man vara i rörelse. Och det är exakt vad vi förväntar oss från den nya kommissionen. Men samtidigt finns flera orosmoment. Om man tittar på frågan om klimatförändringar är den uppdelad på ett antal portföljer. Det är i högsta grad oroande. Om man tittar på frågorna om industri- och energipolitik, kommer alla kommissionärer från en enda politisk grupp. Det är i högsta grad oroande, sa svenska centerpartisten Lena Ek.

Omröstningen om valet av den nya kommissionen föregicks av utfrågningar av kommissionärskandidaterna i parlamentets olika utskott. Dessa ägde rum i januari och februari. Varje utskott skickade därefter ett brev som utvärderade sin eller sina respektive kommissionärskandidater till talmanskonferensen, som utgörs av parlamentets talman och de politiska gruppledarna. Alla dessa utvärderingar var positiva, och talmanskonferensen gav grönt ljus till omröstningen den fjärde februari.

Den spanske statssekreteraren Diego López Garrido representerade det spanska ordförandeskapet och sa:

- Situationen med statsunderskottet är ett tydligt resultat av krisen i kombination med regeringarnas kraftfulla finansiella ingripanden för att undvika finanssystemens kollaps.

Han kommenterade också valutasituationen:

- Trots spänningar på aktiemarknaden, har EU handlat korrekt ... de åtgärder som redan finns ska inte avbrytas.

Kommissionären Joaquín Almunia presenterade kommissionens planer, nämligen att stötta den grekiska regeringen. Men han varnade också för riskerna:

- Det makroekonomiska scenariot är ganska optimistiskt ... som till exempel de planerade ansträngningarna för att ta itu med skattesmitning under en ekonomisk nedgång.

Joaquín Almunia ville också att EU:s statistikmyndighet Eurostat får ökade befogenheter att granska medlemsländernas statistik. Han underströk också att de andra EU-ländernas stöd inte kommer att bli gratis och att Grekland måste återgälda stödet med nödvändiga ansträngningar.

Corine Wortmann-Kool (EPP, NL) sa att hennes grupp stödde kommissionens arbetssätt fullt ut, även om åtgärderna i det grekiska fallit kommit månader för sent. De problem som euro-länderna står inför just nu kräver bättre ekonomisk styrning och starkare samordning av de olika ekonomiska programmen.

2020-strategin, som kommissionens ordförande José Manuel Barroso skissat upp, är en "tunn soppa", som nu snabbt måste drygas ut med mer politiskt samarbete inom ekonomiområdet, sa Udo Bullman (DE) som talade å S&D-gruppens vägnar.

- Böj er inte för rädslan, uppmanade han EU-länderna.

Även om han litade på att den grekiska finansministern "gör ett bra jobb", sa han att:

- Medlemsländerna misslyckas med sina ansträngningar att modernisera.

- Vårt taktiska och strategiska misstag var att vi inte grep in direkt utan att vi följde fel inställning från början, sa Guy Verhofstadt (ALDE, BE). Han menade även att situationen i Grekland är ett bevis på Lissabonstrategins misslyckande och passade på att kritisera "bristen på sammanhållning, bristen på förtroende och bristen på solidaritet". Han underströk samtidigt att Europa inte behöver något ingripande från den internationella valutafonden (IMF) för att lösa euroområdets problem.

Pascal Canfin (De Gröna /EFA, FR) höjde ett varningens finger och sa att Spanien, ända tills helt nyligen, har uppfyllt stabilitetskriterierna men att statsskulden nu "tillåtits explodera". Han poängterade att situationen nu är mycket dålig med hög arbetslöshet:

- Stabilitetskriterierna är viktiga, men de är inte tillräckliga .. Om man har en snäv syn på stabilitets- och tillväxtpaktens riskerar vi att missa den större bilden vilket kommer att hindra oss från att se när nästa kris är på gång.

Key Swinburne (ECR, UK) sa att statsskuldskriser leder till spekulationer på marknaden vilket gör EU "utsatt i kristider".  Hon föreslog därför att den europeiska centralbanken (ECB) bör ha tillsyn över de växande skuldebreven.

Nikolaos Chountis (GUE / NGL, EL)  sa att man nu måste se över de nuvarande modellerna så att de inte används igen.

- Lissabonstrategin är en av orsakerna till den kris vi befinner oss i.

Han underströk också att det handlar om ett krisen handlar om hela euro-området, inte bara Grekeland.

- En katastrof håller på att födas i Grekland och Europa, sa Nikolaos Salavrakos (EFD, EL) och ställde José Manuel Barrosos vision om starkare ekonomiska, sociala och arbetsmarknadsband mellan EU-länderna mot en verklighet där kapitalstyrda marknader ur vilka vinsterna går på export utan tvekan, vilket ökar spekulationerna.

Pengar från fonden ska användas till att renovera hus av mycket låg standard eller ersätta dem med nya. De antal fall som skulle kunna vara berättigade till stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden är dock mycket begränsade.

Hittills har enbart de 12 länder som blev medlemmar i unionen 2004 och 2007 varit berättigade att få pengar från den Europeiska regionala utvecklingsfonden för att kunna öka boendestandarden hos fattiga befolkningsgrupper. Förra året ändrades fondens regler så att det blev möjligt för även andra EU-länder att söka fondpengar om det gällde att göra bostäder mer energisnåla.

De viktigaste punkterna i lagen slogs tidigare fast i en överenskommelse mellan parlamentet och rådet. Syftet med lagen är att omfatta alla länder inom EU som har "marginaliserade befolkningsgrupper". Pengarna ska användas till att renovera hus med mycket låg standard som ligger i fattiga samhällen. Ett medlemsland kan också söka stöd för att ersätta husen med helt nya bostäder. Fonden kan stödja projekt både i städer och på landsbygden.

Den antagna förordningen syftar till att förbättra situationen för samtliga fattiga samhällsgrupper, en tänkbar målgrupp är romer, den största fattiga folkgruppen i Europa.

 

Texten som antogs på onsdagen handlar alltså om jämställdhet mellan män och kvinnor i EU och röstades igenom med 381 mot 253. 31 valde att inte rösta. Betänkandet är skrivet av den belgiske parlamentarikern Marc Tarabella (S&D, BE).

Parlamentet vill att kommissionen ska börja skriva ett förslag till ett omfattande EU-direktiv som handlar om att förebygga och bekämpa alla former av våld mot kvinnor.

Parlamentet uppmärksammade det faktum att en av fyra kvinnor i unionen någon gång i sitt liv utsätt för fysiskt våld samt att en av tio någon gång utsätts för sexuellt våld. Ledamöterna vill ha ett europeiskt tema-år för att förebygga och bekämpa det omfattande problemet.

De uttryckte även sitt stöd för det spanska ordförandeskapets förslag om att satsa på ett europeiskt centrum som ska motverka könsbaserat våld.

Att erkänna att en kvinna har rätt till att själv bestämma över sin egen kropp, både fysiskt och sexuellt är en förutsättning för att bekämpa våldet mot kvinnor, menar rapporten. Betänkandet betonar också att en kvinna måste tillåtas att ha kontroll över sina egna sexuella och reproduktiva rättigheter. En kvinna ska därför enkelt ha tillgång till preventivmedel och abort. Man vill också att rådgivning i samband med en abort ska vara gratis. En majoritet av parlamentarikerna stödjer insatser som gör det enklare för en kvinna att få tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård.

Hittills har enbart 16 av medlemsländerna ratificerat Europarådets konvention som handlar om åtgärder mot människohandel, vilket är det starkaste rättsliga instrumentet som Europa har i kampen mot så kallad trafficking Betänkandet menar att människohandel är en modern form av slaveri. (U) Parlamentet uppmanar de medlemsländer (bland andra Tjeckien, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Italien, Litauen, Ungern, Nederländerna, Finland och Sverige) som låtit bli att ratificera konventionen att göra så.  

Som det ser ut i dag har EU ett direktiv som handlar om mammaledighet och ett som handlar om föräldraledighet. Däremot saknas en lagstiftning om pappaledighet, konstaterar rapporten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att " stödja alla åtgärder som syftar till att införa pappaledighet på EU-nivå" och säger att "mammaledigheten bör kopplas ihop med pappaledigheten i syfte att ge kvinnorna ett bättre skydd på arbetsmarknaden ".

Ledamöterna beklagar att arbetsmarknadens partners ramavtal om föräldraledighet från juli 2009 inte tar upp frågan om betald ledighet för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.

Ledamöterna beklagar att kommissionen ännu inte har svarat på parlamentets krav att lägga fram ett lagförslag om att revidera den gällande lagstiftningen om att män och kvinnor ska ha lika lön. De vill också att den 22 februari utropas till ”Internationella dagen för lika lön för lika arbete”.

Det bör vara en mer jämn könsfördelning på högre befattningar inom näringsliv, förvaltning och politik. Parlamentet nämner Norge som ett gott exempel där regeringen bestämt sig för att genom lagstiftning öka andelen kvinnliga ledamöter i styrelserna i både privata och offentliga bolag till minst 40 procent.

När det gäller EU-kommissionens sammansättning, uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att vid kommande nomineringar alltid föreslå två kandidater - en av varje kön - för att kommissionen lättare ska kunna ges en mer representativ sammansättning.  

Framförallt kvinnor som invandrat från ett annat land till Europa upplever ofta utbredd diskriminering. Rapporten nämner speciellt romska kvinnor och anser att de institutioner som arbetar med jämställdhet bör hantera den här frågan. Man uppmanar därför dessa institutioner att förbättra sina insatser mot sådan "flerfaldig diskriminering".

Man vill också att medlemsländerna ska "garantera social trygghet för kvinnor som arbetar i hushållssektorn och andra sektorer där denna brister, i syfte att underlätta kvinnliga invandrares integrering".

 

Rättsäkerhet, yttrandefrihet, god grannsämja, behandling av etniska minoriteter, kvinnors rättigheter och kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Inom dessa områden behöver alla tre länder anstränga sig hårdare, tycker parlamentets ledamöter i tre resolutioner som antogs på onsdagen.

Kroatien: Rådet bör börja förhandla om rättsväsende och grundläggande rättigheter

Om Kroatien ansluter sig till EU kan det innebära en "positiv drivkraft" i processen att integrera resten av västra Balkan i Europa. Det skriver resolutionens författare, Hannes Swoboda (S&D, AT) och menar att anslutningsförhandlingarna med Kroatien skulle kunna avslutas under 2010.

I den godkända resolutionen står det också att ett medlemskap kräver att landets regering samarbetar "fullt ut" med den Internationella krigsförbrytartribunalen för före detta Jugoslavien samt att landet måste ge domstolen tillgångar till de handlingar som krävs för rättegångar mot krigsförbrytare.

Åtgärderna för att lösa den bilaterala gränstvisten mellan Kroatien och Slovenien "beredde vägen för ett öppnande av alla kvarstående kapitel".

Nu bör rådet "så snart som möjligt" ta ett beslut om att öppna kapitlet som handlar om "rättsväsende och grundläggande rättigheter" och som är ett nyckelkapitel i förhandlingarna.  Av 35 kapitel har 28 öppnats och 17 har preliminärt avslutats. Resolutionen antogs med 582 ja-röster mot 24 nej-röster och 37 nedlagda röster.

Parlamentet räknar med att förhandlingar med den före detta jugoslaviska republiken Makedonien kan börja "inom en snar framtid". Därför bör rådet ge tummen upp för kommissionens rekommendation att inleda förhandlingar i samband med toppmötet i mars. Parlamentet stödjer även den grekiska regeringens förslag - nämligen att sätta upp ett symboliskt datum för en EU-anslutning för länderna på västra Balkan, år 2014.

På frågan som gäller landets namn uppmanar parlamentet myndigheterna i den före detta jugoslaviska republiken Makedonien samt Grekland att " fördubbla sina ansträngningar för att finna en lösning på namnfrågan som kan tillfredsställa bägge parter". Enligt parlamentet bör EU vara redo att hjälpa till i den förhandlingsprocessen. Resolutionen antogs med 548 ja-röster mot 45 nej-röster och 35 nedlagda röster.

När det gäller konkreta förbättringar under 2009 kan Turkiets framsteg bäst summeras som begränsade. Det skriver Ria Oomen-Ruijten (EPP, NL) som var föredragande för den resolution som ledamöterna nu röstat igenom genom handuppräckning. Parlamentet påminner om att förhandlingarna som inleddes 2005 var början på en "lång process och vars resultat inte kan garanteras i förväg".

Där beklagas att Turkiet för fjärde året i rad låtit bli att genomföra det tillägg i associationsavtalet mellan EU och Turkiet som rör Cypern. Parlamentet varför för att fortsätta strunta i detta: "Det kan få allvarliga konsekvenser för den vidare förhandlingsprocessen om Turkiet underlåter att göra detta"

Parlamentet beklagar författningsdomstolens beslut att upplösa det kurdiska demokratiska samhällspartiet (DTP) som haft 21 platser i den turkiska nationalförsamlingen. Man beklagar också valet att upphäva den lagstiftning som begränsar militärdomstolars befogenheter. Resolutionen kallar besluten för "ett allvarligt bakslag i Turkiets reformarbete" och anser att författningen bör göras om.

Resolutionen fastslår att den turkiska regeringen på ett "konkret" sätt bör bidra till en övergripande lösning av Cypernfrågan, genom att börja dra tillbaka trupperna från öns norra del och ta itu med frågan som rör turkiska medborgares bosättning i området. En konkret lösning på dessa frågor skulle "underlätta ett lämpligt klimat för förhandlingar".

Ledamöterna nämner ett antal positiva nyheter från Ankara, nämligen en mer omfattande offentligt debatt om den så kallade demokratiska öppningen samt en lag som tar bort restriktioner för tv- och radiosändningar på turkiska. De uppskattar även de diplomatiska ansträngningar som gjort för att normalisera förbindelserna med Armenien men ber också att relevanta protokoll ska ratificeras. Parlamentet erkänner Turkiets roll gällande den regionala säkerheten i Svartahavsområdet och Mellanöstern.

Ledamöterna välkomnar undertecknandet av avtalet om Nabucco-gasledningen och uppmanar Turkiet att öppna det kapitel i anslutningsförhandlingarna som rör energimarknaderna i. Hittills har 12 av de 35 kapitlen har öppnats. Miljökapitlet öppnades i december 2009.

Rent praktiskt antog parlamentet ett betänkande som förkastar avtalet. Röstsiffrorna blev 378 ja-röster, 196 nej-röster och 31 nedlagda röster. Parlamentet ber också kommissionen och rådet att ta initiativ till ett långsiktigt avtal med USA om samma fråga. Detta avtal måste följa Lissabonfördragets krav, särskilt stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Ett förslag från de politiska grupperna EPP och ECR om att skjuta upp omröstningen till senare röstades ner med 305 nej-röster mot 290 ja-röster och 14 nedlagda röster.

- Rådet har inte varit tufft nog när det gäller dataskyddet, sa föredraganden Jeanine Hennis-Plasschaert (ALDE, NL). Enligt henne är det tillfälliga avtalets regler om dataöverföringar och datalagring, inte proportionerliga i förhållande till den säkerhet avtalet uppges öka.

För att kunna fortsätta dela på finansiell data i syfte att bekämpa terrorism, kan EU och USA fortfarande använda ett avtal om ömsesidig rättshjälp för utbyte av data inom EU-ländernas nationella lagar.

Kommissionen förklarade på onsdagen, i ett brev till parlamentets talman Jerzy Buzek, att den under de kommande veckorna tänker anta ett utkast till förhandlingsmandat för ett mer långsiktigt avtal. Detta mandat ska ta hänsyn till den oro Europaparlamentets och rådet uttryckt och säkerställa "yttersta respekt för privatlivets helgd och dataskydd".

I betänkandet bekräftade parlamentarikerna åter igen de principer som de antog i september 2009 (se nedan).

I resolutionen från 17 september 2009 krävde ledamöterna att avtalet fullt ut måste respektera EU-medborgarnas rätt till skydd av personliga data. Dessa uppgifter får enbart samlas in "i syfte att bekämpa terrorism" och "rätt balans" måste hittas mellan, å ena sidan säkerhetsåtgärder, å andra sidan skydd av medborgerliga rättigheter.

I juli 2009 avslöjade ett antal medier att ett nytt avtal skulle förhandlas fram efter förändringar i företaget Swifts struktur. Företaget hade satt upp ett center för lagring av sina europeiska datauppgifter i Schweiz, vilket innebar att inomeuropeiska bankdata bara sparades i Europa. Fram tills dess hade uppgifterna också funnits lagrade på en server i USA. Den nya strukturen krävde att ett nytt avtal behövdes, mellan kommissionen och rådet å ena sidan och USA och den andra.

 

Parlamentets medgivande krävs för att det provisoriska avtalat ska fortsätta vara rättsligt bindande.

Föredraganden Jeanine Hennis-Plasschaert (ALDE, NL) tyckte att information om banktransaktioner visst kan behövas för att bekämpa terrorismen. Men när det gäller skydd av dessa bankdata, tyckte hon att "rådet har inte varit tillräckligt starkt". Hon beklagade också att "EU fortsätter att utlokalisera sina säkerhetstjänster till USA utan att USA gör det samma åt andra hållet". Jeanine Hennis-Plasschaert tyckte att de regler för överförning och lagring som finns i övergångsavtalet inte är proportionerliga.

Spaniens inrikesminister, Alfredo Pérez Rubalcaba, representerade ministerrådet i debatten. Han tyckte att det amerikanska programmet för att spåra finansiering av terrorism (TFTP) "är ett instrument av stort värde som har bidragit till att avstyra försök till terroristattacker". Han bedömde att avtalstexten innehåller tillräckliga garantier för att skydda bankuppgifterna och hoppades att parlamentet och rådet skulle kunna arbeta fram ett mellaninstitutionellt avtal för att parlamentets ledamöter ska få enklare tillgång till hemliga dokument.

I sin avslutning sa Alfredo Pérez Rubalcaba att han inte hade möjlighet att föreslå ett nytt avtal med kort varsel, men sade att han vill återkomma till ledamöterna "inom några månader" för att lägga fram resultatet av samtalen med den amerikanska administrationen.

- Det är därför jag ber er om mer tid, sa han.

Cecilia Malmström gjorde sin första arbetsdag som inrikeskommissionär och sa att Swift-avtalet "är inte bara gynnsamt för USA, utan till nytta för alla". Hon uppgav att den tidigare anti-terrordomaren Jean-Louis Bruguières rapport för kommissionen "bekräftar att TFTP är viktigt för att skaffa information som behövs för att bekämpa terrorismen". Hon sade att om parlamentet röstar nej till avtalet skulle det innebära "ett allvarligt hot mot säkerheten" för medborgarna.

- Vi vill garantera säkerhet och trygghet såväl som medborgerliga rättigheter och dataskydd på lika villkor, sa Ernst Strasser (EPP, AT).

Han tyckte också att EU idag har ett "bra partnerskap med USA", men la till att

- Hur den här texten kom till inte var rimligt för vår del ... Vi kan inte acceptera den här situationen ... Rådet har gjort vissa uppmuntrande tecken, men det är allt, mer än så blev det inte.

Enligt Martin Schulz (S&D, DE), var undertecknandet av avtalet "ett misstag från EU:s regeringar... de trodde att de skulle komma undan med ett så dåligt avtal". Han menade att avtalet inte respekterar de grundläggande rättigheterna.

- Hur ska uppgifterna sparas, hur kommer de att återställas, kan jag få tillgång till informationen och när kommer de att tas bort?, var några av Martin Schulz frågor. Han undrade även om man planerar att förvara uppgifterna i 90 år.

- Detta är ett dåligt avtal som vi helt enkelt inte kan skriva under, sa han.

Sophia In't Veld (ALDE, NL) kallade avtalet om Swift för ett "nyckelbeslut för Europaparlamentet" och sa att det bör vara rent från påståenden om misstänkta "säkerhetsluckor". Hon sa fortsättningsvis att ledamöterna bara kan ge sitt samtycke till avtalets "innehåll och metoder" och att "svaren från rådet är otillräckliga".

- Våra väljare har rätt att veta att vi tar deras skydd på största allvar och att vi inte bara godkänner rådets beslut osedda.

- Vi måste rösta ner avtalet, inte skjuta upp det, sa Rebecca Harms (De gröna/EFA, DE) och fortsatte:

- Vi ska inte gå med på en överenskommelse när många av oss har förklarat om och om igen att detta är en lag som gör intrång.

Hon sa också att det var en skandal att amerikanska kollegor redan var klara att ha en konstruktiv dialog med parlamentet medan rådet ännu inte varit redo för det.

Timothy Kirkhope (ECR, UK) sa att han var "frustrerad och upprörd" av rådets behandling.

- Europaparlamentets rätt till samtycke ska inte användas som ett tillbakaverkande verktyg, sa han varnande.

"Vi håller äntligen på att få försäkringar från rådet och kommissionen" när det gäller frågor om dataskydd.

- Vi behöver lite tid innan vi går vidare i våra överväganden.

Lothar Bisky (GUE / NGL, DE) sa att avtalet "nåddes efter en tvivelaktig process" och nu försöker "kringgå Europaparlamentet".

Miljöpartisten Carl Schlyter menade att förslaget inte kommer att stoppa några terrordåd.

- Säkerheten minskar med detta avtal, precis på samma sätt som alla totala övervakningslagar på internet minskar tryggheten.

Han vill i stället se en total översyn av "alla dessa antiterrorlagar":

- Vad kostar de, och vad har de för samlad effekt på integritet och frihet? Först då tänker jag överhuvudtaget överväga att rösta ja till ännu fler antiterrorlagar. Bevisa för oss med öppna och inte hemliga dokument hur effektiva dessa åtgärder.

 

Skador som orsakas av nålstick på sjukhus kan leda till överföring av mer än 20 livshotande virus, bland annat hepatit B, C och hiv. Inom EU sker det en miljon sådana olyckor - varje år. Det skriver Elisabeth Lynne (ALDE, UK) och Pervenche Berès (S&D, FR) i den resolution som parlamentet röstade igenom på torsdagen vid februarisessionens sista dag. Resolutionen antogs med handuppräckning.

Parlamentets har ända sedan juli 2006 krävt ett lagstiftningsförslag som skyddar sjukvårdspersonalen inom EU från infektioner som kan vara farliga och som orsakats av skador från sprutor och andra vassa medicinska instrument.

Kommissionen har redan utfärdat ett förslag om att införa ett rådsdirektiv. Direktivet skulle syfta till att genomföra det avtal som skrivits under av den europeiska sammanslutningen av hälso- och sjukvårdsarbetsgivare (HOSPEEM) och den europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU).

Ledamöterna rekommenderar att EU ska anta och genomföra de åtgärder som beskrivs i lagförslaget. Bland annat tycker parlamentet att "ramavtalet mellan kommissionen och den europeiska arbetsmarknadens parter kommer att utgöra ett viktigt bidrag till skyddandet av hälsa och säkerhet för arbetstagare inom sjukhussektorn". Men de betonar också att "medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter bör ha rätt att vidta ytterligare åtgärder som är mer gynnsamma för arbetstagarna".