Artikel
Vägen framåt i kampen mot människohandel
Mänskliga rättigheter - 11-06-2010 - 17:37

En man återförenas med sin son som förts bort men räddats av polis. Kina, oktober 2009 ©BELGA_Photoshoot_Wu Dongjun
Vi måste skapa en miljö som gör det svårare att ägna sig åt människohandel och ge bättre skydd och stöd till offren. Det var två synpunkter som framfördes under torsdagens debatt om hur EU ska gå vidare i kampen mot trafficking. Parlamentets ledamöter fick möjligheten att samtala med de internationella och nationella experter som kallats in med anledning av ett nytt lagförslag om att intensifiera kampen mot denna moderna form av slaveri.
Människohandel är ett av de allvarligaste brotten i världen.
– Året är 2010 och människor blir sålda som slavar i Europa - trots att slaveriet förbjöds för mer än 250 år sedan, sa svenska socialdemokraten Anna Hedh.
– Människohandel är en grov kränkning av de mänskliga rättigheter som vi i EU kämpar varje dag för att upprätthålla.
Det är Hedh som tillsammans med slovakiska ledamoten Edit Bauer (EPP) håller på att arbeta fram ett betänkande till kommissionens förslag den 29 mars, om att skärpa lagstiftningen mot människohandel.
I en resolution i februari betonade Europaparlamentet att offer för trafficking - och då i synnerhet kvinnor och barn - måste skyddas och få stöd "villkorslöst". Det var ett behov som lyftes fram även under torsdagens seminarium.
Kommissionens förslag vill bredda definitionen av människohandel. Bland annat vill man nu införliva ytterligare former av exploatering i begreppet, som till exempel folk som tvingas in i tiggeri. Det är ett område inom trafficking där barn är särskilt utsatta och som kan vara extra känsligt, eftersom människohandlarna utnyttjar barnen med föräldrarnas goda minne.
Prostitution, arbetsslaveri, illegal handel med mänskliga organ och illegala adoptioner är andra exempel på trafficking, illegal handel med människor över gränser.
Lågriskbrott
Människohandel är extremt lönsamma affärer för den organiserade brottsligheten. Det är den tredje lönsammaste illegala verksamheten, efter narkotikasmuggling och vapenhandel. Samtidigt anmärkte flera av de inbjudna talarna under debatten att det fortfarande är ett lågriskbrott.
– Vi måste skapa en tuffare miljö för människohandlarna, så att de tänker både en och två gånger innan de ger sig in i den verksamheten, sa Steve Harvey, från Europol, den europeiska polisbyrån.
Martina García Aranda, som representerade det spanska ordförandeskapet, tyckte att det var bra att man lagt fram ett förslag att göra det straffbart att utnyttja en person som utsätts för människohandel, om man vet att han eller hon är offer för trafficking.
En stöttesten som debatterades hårt var om kriminalisering av sexköp skulle vara ett effektivt vapen mot människohandel. I Sverige, menade Mats Paulsson vid polisens traffickinggrupp i Göteborg, har man dock haft goda erfarenheter av den svenska sexköpslagen. Den har gjort att efterfrågan har minskat, sa Paulsson.
Trafficking är en omfattande affärsrörelse. Men hur omfattande har man inga exakta siffror på. Enligt en uppskattning från kommissionen handlar den varje år om hundratusentals människor som snugglas in i och emellan EU-länder. 79 % av de offer som identifierats är kvinnor och flickor.
– För fem år sedan hade jag lätt kunnat sätta några nålar i en karta och sagt: "Härifrån kommer de flesta av offren". Men så enkelt är det inte längre. Schengen och Europas öppna gränser har underlättat för människohandlarna, sa Steve Harvey från Europol.
– Vi har ett stort ansvar. Det är viktigt att vi angriper det här problemet på en europeisk nivå, avslutade Edit Bauer.
Vad händer nu?
Anna Hedh och Edit Bauer ska nu för utskottet för kvinnors rättigheter och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheters räkning, ta fram ett betänkande på det förslag som kommissionen lagt fram. Efter att båda utskotten röstat om betänkandet kommer det att tas upp i full församling i parlamentet.
Ref.: 20100607STO75588
