Parlamentet ger klartecken till Swift II-avtalen

Rekommendationen att godkänna avtalet, förberett av den tyske liberalen Alexander Alvaro, antogs med 484 ja-röster mot 109 nej-röster och 12 nedlagda röster. Avtalet träder nu i kraft den 1 augusti i år.

 

- I februari gav parlamentet en tydlig signal om att Lissabonfördraget inte bara ger oss mer möjligheter utan framför allt också mer ansvar som ett europeiskt parlament, sa Alexander Alvaro under debatten som föregick omröstningen.

 

Han nämnde en rad förbättringar som parlamentet lyckats få igenom i avtalet, till exempel att det inte ska gälla data om överföringar mellan EU-länder utan bara mellan EU och länder utanför EU.

 

Kompromissen fick brett stöd av de politiska grupperna EPP, S&D, ALDE och ECR medan De gröna/EFA, GUE/NGL och delar av EFD-gruppen röstade nej. Två reservationer bifogades till resolutionen (se nedan).

 

Nyckeln till parlamentets ja var att massöverföring av data (eller överföring av "bulkdata") tas bort från avtalet. Ledamöterna fick också ett löfte om att EU ska inrätta en egen motsvarighet till USA:s program för spårning av terrorismfinansiering, "Terrorism Finance Tracking Program" eller TFTP. Ett sådant europeiskt program skulle omintetgöra behovet att massöverföra data till USA. Arbetet ska starta inom 12 månader. När systemet väl är i full gång kan EU självt analysera sina data och kommer sedan endast att överföra information om den utgör konkreta bevis för terrorism.

 

En annan nyhet med det nya avtalet är att det ger Europol, EU:s polisbyrå i Haag, rätt att hindra överföringar av bankdata till USA. Europol ska övervaka varje begäran från USA att få ut information om dataöverföringar så att överföringarna verkligen är berättigade och så att volymen är så liten som möjligt.

 

Den nya versionen av avtalet säkerställer att USA:s användning av europeiska bankuppgifter enbart får ske om med syfte att bekämpa terrorism och måste övervakas av en grupp oberoende inspektörer, däribland en person som är utnämnd av EU-kommissionen och Europaparlamentet. Denna EU:s representant ska ha rätt att begära ut skälen när USA vill ha tillgång till vissa data innan dessa data överförs. Representanten ska också kunna stoppa sökningar som hon eller han anser är obefogade.

 

Avtalet förbjuder USA:s TFTP-program att innehålla datautvinning eller någon annan typ av algoritmisk eller automatisk profilering eller datorfiltrering. Alla sökningar i Swift-uppgifter ska grunda sig på "redan befintlig information eller bevis som visar att det finns skäl att anta att det finns ett samband mellan den som är föremål för sökningen och terrorism eller dess finansiering".

 

I februari 2010 krävde parlamentet att en ny version av avtalet måste säkerställa att EU-medborgare får rätt till samma rättsliga prövning i USA som de har när bankuppgifter används inom EU. Den nya avtalstexten säger att "Varje person som anser att hans eller hennes personuppgifter har behandlats på ett sätt som strider mot detta avtal, har rätt att söka effektiv administrativ eller rättslig prövning i enlighet med lagstiftningen i Europeiska unionen, dess medlemsstater respektive Förenta staterna... oavsett nationalitet eller bosättningsland".

 

Data som har utvunnits får "inte lagras längre än som krävs med hänsyn till de särskilda utredningar eller åtal för vilka den är avsedd." USA:s finansministerium ska minst en gång per år "genomföra en utvärdering för att bedöma [att] lagringsperioder[na] inte är längre än vad som krävs för ändamålet att bekämpa terrorism eller finansiering av terrorism". Om uppgifterna visar sig ha lagrats för länge ska de raderas. Om data lagrats i mer än fem år ska de dateras.

 

Till beslutet fogades två reservationer. Sex ledamöter från GUE/NGL-gruppen och den gröna gruppen skrev: "Avtalet mellan EU och USA om programmet för att spåra finansiering av terrorism innehåller inte de garantier som Europaparlamentet ställt krav på i sina tidigare resolutioner", särskilt inte när det gäller massöverföringar. Vidare anser de att "Europols roll som övervakare är oklar och innebär en ändring av byråns uppdrag; Europol är ingen rättslig myndighet.", att "Avtalet innebär en klar överträdelse av EU:s lagstiftning om dataskydd." och att "Lagringsperioden är alldeles för lång... Bestämmelserna i avtalet om registrerade personers rättigheter, särskilt rätten till prövning, uppfyller inte alla EU-kriterier."

 

Den andra reservationen, av den brittiska EFD-medlemmen Gerard Batten, säger att avtalet är "demokratiskt illegitimt" eftersom " Utkastet till avtalet blev inte tillgängligt förrän den 27 maj, och då bara för ett begränsat antal ledamöter" och eftersom "Konfidentiella och privata finansiella uppgifter tillhör de enskilda medborgarna, inte EU eller Europaparlamentet."

 

Avtalet träder i kraft den 1 augusti 2010 för en period på fem år och kommer efter det att kunna förnyas årsvis. Men senast sex månader efter det att avtalet har trätt i kraft ska européer och amerikaner analysera hur garanti- och kontrollsystemen fugnerar. Kommissionen ska under det andra halvåret 2010 börja arbeta på inrättandet av ett europeiskt system för spårning av terrorfinansiering och ska inom tre år lägga fram en rapport om hur arbetet fortskrider.