Förfarande : 2015/2233(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0009/2016

Ingivna texter :

A8-0009/2016

Debatter :

PV 01/02/2016 - 10
CRE 01/02/2016 - 10

Omröstningar :

PV 03/02/2016 - 8.8

Antagna texter :

P8_TA(2016)0041

BETÄNKANDE     
PDF 487kWORD 248k
25 januari 2016
PE 567.814v01-00 A8-0009/2016

med Europaparlamentets rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)

(2015/2233(INI))

Utskottet för internationell handel

Föredragande: Viviane Reding

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

med Europaparlamentets rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)

(2015/2233(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats)(1), som trädde i kraft i januari 1995 som ett resultat av WTO-förhandlingarna i Uruguayrundan,

–  med beaktande av rapporten av den 21 april 2011 från ordföranden för WTO:s tjänstehandelsråd, ambassadör Fernando de Mateo, till dess handelsförhandlingskommitté om den extra sessionen för förhandlingar om handel med tjänster(2),

–  med beaktande av uttalandet från RGF-gruppen (Really Good Friends of Services) av den 5 juli 2012(3),

–  med beaktande av EU:s direktiv för förhandlingarna om ett tjänstehandelsavtal (TiSA) som antogs av rådet den 8 mars 2013 och offentliggjordes av rådet den 10 mars 2015 samtidigt som säkerhetsskyddsklassificeringen togs bort(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2013 om inledandet av förhandlingar om ett plurilateralt avtal om tjänster(5),

–  med beaktande av ordförande Junckers politiska riktlinjer av den 15 juli 2014 som riktar sig till den nya kommissionen En ny start för EU: Mitt program för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring,

--  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla: Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av den slutliga rapporten av den 17 juli 2014 från Ecorys till kommissionen Trade Sustainable Impact Assessment in support of negotiations on a plurilateral Trade in Services Agreement (TiSA)(6),

–  med beaktande av de förhandlingsdokument som lagts fram av samtliga TiSA-parter, särskilt de som offentliggjordes av kommissionen den 22 juli 2014 samtidigt som säkerhetsskyddsklassificeringen togs bort, däribland EU:s första avtalsförslag(7),

–  med beaktande av kommissionsledamot Cecilia Malmströms uttalande av den 5 februari 2015 om patientrörlighet i TiSA(8),

–  med beaktande av EU:s och USA:s gemensamma uttalande av den 20 mars 2015 om offentliga tjänster(9) i samband med förhandlingarna om TiSA och TTIP,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar,

–  med beaktande av artikel 39 i fördraget om Europeiska unionen, artikel 8 (skydd av personuppgifter) i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 12 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där jämställdhet mellan kvinnor och män framhålls som en av EU:s grundvärderingar,

–  med beaktande av artiklarna 14 och 106 i samt protokoll 26 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om tjänster av allmänt intresse,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2003 om WTO:s allmänna tjänstehandelsavtal (Gats), inklusive kulturell mångfald(10),

–  med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen,

--  med beaktande av artiklarna 207 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av principen om en konsekvent politik för utveckling såsom den anges i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande Den lokala och regionala aspekten på tjänstehandelsavtalet (TiSA) (CDR 2700/2015),

–  med beaktande av artiklarna 108.4 och 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0009/2016), och av följande skäl:

A.  TiSA-förhandlingarna bör leda till ett effektivt internationellt regelverk, inte ett försvagat regelverk på nationell nivå.

B.  Visserligen är TiSA i sin aktuella form och med sina nuvarande förhandlingsparter redan ett plurilateralt avtal, men ambitionen bör vara att ett ingått avtal slutligen ska kunna uppnå den kritiska massa som möjliggör att det blir ett multilateralt avtal inom ramen för WTO.

C.  Ett handelsavtal måste ge de europeiska konsumenterna fler rättigheter och lägre priser och ge arbetstagarna fler arbetstillfällen och större skydd. Det måste även bidra till främjande av hållbar utveckling och företagens sociala ansvar globalt och leda till likvärdiga förutsättningar för Europas företag. Handelspolitiken bör bidra till och vara fullt förenlig med ILO:s agenda för anständigt arbete och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

D.  Ett handelsavtal måste öppna upp utländska marknader för våra företag och fungera som ett skyddsnät för våra medborgare på hemmaplan. TiSA bör öka tillträdet till utländska marknader, främja bästa praxis och forma globaliseringen med målsättningen att se till att den avspeglar EU:s värderingar, principer och intressen och bidrar till utvecklingen av EU:s företag i en tid präglad av globala värdekedjor. Konsumenträttigheter samt sociala standarder och miljöstandarder utgör inte handelshinder, utan är icke förhandlingsbara byggstenar i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. EU:s handelspolitik måste upprätthålla målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, i enlighet med artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Tillhandahållandet av tjänster i EU baseras på principerna om allmän tillgång, kvalitet, säkerhet, ekonomisk överkomlighet och lika behandling, vilka alltid ska garanteras i alla städer och regioner. EU bör främja jämställdhet mellan kvinnor och män på internationell nivå.

E.  I samband med globaliseringen, tjänstefieringen och digitaliseringen av såväl de europeiska ekonomierna som den internationella handeln krävs det brådskande politiska åtgärder för att förbättra det internationella regelverket. EU har ett centralt intresse av att stärka reglerna för global handel i syfte att reglera de globala leveranskedjorna. Det multilaterala handelssystemet är fortsatt den effektivaste ramen för att uppnå en öppen och rättvis handel över hela världen.

F.  TiSA är en möjlighet för EU att befästa sin ställning som världens största exportör av tjänster; EU svarade 2013 för 25 % av den globala tjänsteexporten och uppvisade ett handelsöverskott på 170 miljarder euro. Värdet på EU:s tjänsteexport har fördubblats under de senaste tio åren och uppgick 2014 till 728 miljarder euro. Tjänstesektorn sysselsätter nästan 70 % av EU:s arbetskraft och står för 40 % av värdet på de varor som exporteras från Europa. 90 % av de nya arbetstillfällen som kommer att skapas i EU mellan 2013 och 2025 kommer att vara baserade på tjänstesektorerna. Detta avtal har potential att främja skapandet av arbetstillfällen inom EU.

G.  Tjänstehandeln är en motor för sysselsättning och tillväxt i EU, och detta kan stärkas genom TiSA-avtalet.

H.  Många viktiga marknader, inte minst i nya tillväxtekonomier, är fortfarande stängda för europeiska företag. Det finns fortfarande onödiga hinder för tjänstehandeln som gör att de europeiska företagen har svårt att fullt ut skörda frukterna av sin konkurrenskraft. Omvandlat till tullekvivalenter utgör dessa hinder 15 % för Kanada, 16 % för Japan, 25 % för Sydkorea, 44 % för Turkiet och 68 % för Kina. EU är med en tullekvivalent för tjänster på endast 6 % betydligt öppnare än de flesta av sina handelspartner. EU bör utnyttja sin ställning som den viktigaste importören och exportören av tjänster för att säkerställa lika villkor genom ömsesidigt marknadstillträde och sund konkurrens.

I.  Andra handelshinder än tullar svarar i genomsnitt för mer än 50 % av kostnaden för gränsöverskridande tjänster. De drabbar i oproportionerligt hög grad små och medelstora företag, som utgör en tredjedel av EU:s tjänsteexportörer och som ofta saknar de mänskliga och ekonomiska resurser som krävs för att övervinna hindren. Om onödiga hinder togs bort skulle små och medelstora företag lättare kunna nå ut på den internationella marknaden, förutsatt att dessa hinder kan avlägsnas utan att man äventyrar uppnåendet av de offentligpolitiska mål som ligger till grund för dem. Åtgärder som behövs för att uppnå legitima offentligpolitiska mål bör bibehållas.

J.  Globaliseringen av värdekedjorna ökar importinnehållet i såväl inhemsk produktion som exportvaror. Varuhandeln och tjänstehandeln är sammankopplade, och det behövs globala regler för att reglera dessa leveranskedjor. I samband med globala värdekedjor blir det ännu viktigare med bindande grundläggande internationella standarder för att man ska kunna undvika ytterligare kapplöpning mot botten och social och miljömässig dumpning.

K.  Medborgarnas förtroende för EU:s handelspolitik måste stärkas genom att man inte enbart säkerställer goda resultat i form av sysselsättning och välstånd för medborgare och företag, utan även genom att man garanterar största möjliga öppenhet, engagemang och ansvarsskyldighet, genom en fortlöpande dialog med arbetsmarknadens parter, civilsamhället, lokala och regionala myndigheter och andra relevanta intressenter, och tydliga riktlinjer för förhandlingarna.

L.  De flesta åtaganden i EU:s program gäller medlemsstaternas nationella lagstiftning. Genomförandet av åtaganden påverkar särskilt regionala och lokala förvaltningar.

M.  Dataskydd är inte en ekonomisk börda utan en källa till ekonomisk tillväxt. Förtroendet för den digitala världen måste återställas. Dataflödena är helt nödvändiga för handeln med tjänster men får aldrig försvaga EU:s regelverk om dataskydd eller rätten till privatliv.

N.  I sin resolution av den 4 juli 2013 om inledandet av förhandlingar om ett plurilateralt avtal om tjänster(11) insisterade parlamentet på att kommissionen skulle hålla ”fast vid sin avsikt att genomföra en bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling”.

O.  TiSA kommer att medföra rörlighet för fysiska personer mellan de länder som är avtalsparter, och i detta avseende måste alla EU-medborgare behandlas lika när det gäller tillträde till parternas respektive territorier.

P.  Parlamentet har genom godkännandeförfarandet sista ordet när det gäller handelsavtal, och dess ledamöter kommer först att besluta om att godkänna eller förkasta TiSA när förhandlingarna har slutförts. Ratificeringen i vissa medlemsstater kan kräva ratificering av regionala parlament och/eller parlamentariska kammare som representerar den regionala nivån.

Q.  Parlamentet förbehåller sig rätten att uttrycka sina åsikter efter att ha tagit del av alla framtida förslagstexter och utkast till TiSA-avtalet.

1.  Europaparlamentet riktar, med avseende på de pågående förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster, följande rekommendationer till kommissionen:

  a)Beträffande innehåll och tillämpningsområde:

i.  Kommissionen uppmanas att betrakta TiSA-förhandlingarna som en språngbräda mot en ökad ambitionsnivå inom WTO i syfte att återuppta förhandlingarna om ett reformerat Gats.

ii.  Kommissionen uppmanas att upprepa sitt stöd för ambitiösa, omfattande och välavvägda förhandlingar, som bör frigöra den outnyttjade potentialen på en mer integrerad global tjänstemarknad, och samtidigt förebygga social, miljömässig och ekonomisk dumpning och fullt ut garantera att EU:s regelverk efterlevs. Kommissionen uppmanas att utforma och reglera globaliseringen och att stärka internationella standarder, samtidigt som rätten att lagstifta och att fullfölja legitima offentligpolitiska mål, såsom folkhälsa, säkerhet och miljö, rättsligen säkras. Kommissionen uppmanas att säkra ett ökat marknadstillträde för EU:s tjänsteleverantörer, däribland små och medelstora företag, inom viktiga sektorer, men att samtidigt ge utrymme för särskilda undantag för känsliga sektorer, bl.a. alla offentliga tjänster. Kommissionen uppmanas att se till att dessa förhandlingar ger ett tydligt och betydande bidrag till skapande av arbetstillfällen och inkluderande tillväxt, och sätter ambitiösa standarder för 2000-talets tjänstehandel. Kommissionen uppmanas även att respektera EU:s och medlemsstaternas politiska, sociala och kulturella modeller samt de grundläggande principer som fastställs i EU:s fördrag, inklusive dem som ingår i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, såsom jämställdhet mellan kvinnor och män, samt att främja och värna mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen i hela världen.

iii.  Kommissionen uppmanas att eftersträva multilateralisering och att motsätta sig eventuella bestämmelser eller bilagor som skulle förhindra detta, som skulle vara oförenliga med Gats och som skulle hindra framtida integrering i WTO-systemet. Kommissionen uppmanas att godkänna nya parter på villkor att dessa accepterar redan avtalade regler och ambitionsnivåer. Kommissionen uppmanas att uppmuntra ett bredare deltagande i förhandlingarna. Kommissionen uppmanas att beakta att både de största hindren och den största tillväxtpotentialen för tjänstehandeln finns i Briks- och Mint-länderna. Kommissionen uppmanas att erkänna dessa länders betydelse för EU som exportdestinationer med en växande medelklass, som leverantörer av intermediära produkter och som viktiga nav i globala värdekedjor. Kommissionen uppmanas att bana väg för engagerade tillväxtekonomiers och dynamiska ekonomiers deltagande och att på nytt stödja Kinas begäran om att delta i förhandlingarna. Kommissionen uppmanas att se till att alla deltagare i TiSA åtar sig att multilateralisera resultatet av förhandlingarna, samt att se till att särskild uppmärksamhet läggs vid utvecklingsländer och att bestämmelserna i artikel IV i Gats inkluderas i TiSA.

iv.  Kommissionen uppmanas att uppmärksamma att tjänstesektorn, enligt FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad), står för omkring 51 procent av BNP i utvecklingsländer och att tjänsteexporten från afrikanska länder är på uppgång. Kommissionen uppmanas att notera att handel, inklusive tjänstehandel, under vissa omständigheter skulle kunna leda till inkluderande tillväxt, hållbar utveckling, minskad fattigdom och ojämlikhet samt skapande av anständiga jobb, och kan främja innovation genom att underlätta utbytet av kunskap, teknik och investeringar i forskning och utveckling, även genom utländska investeringar. Kommissionen uppmanas att därför hålla fast vid att stöd som hjälper utvecklingsländer att få tillgång till världsmarknaden för tjänster skulle kunna främja den ekonomiska integrationen och utvecklingsländernas anpassning till globaliseringen.

v.  Kommissionen uppmanas att erkänna att fördelarna med förhandlingarna, eftersom de är baserade på prioritet, kommer att vara begränsade till TiSA-avtalets parter tills det är multilateraliserat. Kommissionen uppmanas att avvisa tillämpningen av en mest-gynnad-nations-klausul för parter som står utanför TiSA tills avtalet är multilateraliserat, och att liksom inom ramen för Gats avvisa inbegripandet av frihandelsavtal i mest-gynnad-nations-klausulen.

vi.  Kommissionen uppmanas att blåsa nytt liv i diskussionerna om tjänster i Doha-utvecklingsrundan.

vii.  Kommissionen uppmanas att säkerställa synergieffekter och konsekvens mellan de bilaterala, plurilaterala och multilaterala avtal som är under förhandling samt med utvecklingen på den inre marknaden, särskilt när det gäller den digitala inre marknaden. Kommissionen uppmanas att säkra samstämdhet mellan EU:s inre och yttre politik och att främja ett integrerat angreppssätt för utrikes frågor, samt att respektera principen om en konsekvent politik för utveckling och uppmuntra genomförandet av målen för hållbar utveckling som antogs i september 2015.

viii.  Kommissionen uppmanas att föreslå särskilda skyddsmekanismer för turister, bl.a. för att göra internationella roamingavgifter samt avgifter för internationella samtal och meddelanden transparenta, begränsa de orimliga avgifter som debiteras kunder som använder sina kreditkort utanför Europa och upprätthålla EU:s och medlemsstaternas rätt att utfärda säkerhetsvarningar om turistmål.

ix.  Kommissionen uppmanas att utan ytterligare dröjsmål offentliggöra bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling och att uppdatera denna så snart förhandlingarna är avslutade, varvid särskild hänsyn ska tas till TiSA:s konsekvenser för medborgare, lokala och regionala myndigheter, utvecklingsländer som inte deltar i förhandlingarna samt på den sociala situationen och sysselsättningsmässiga situationen i EU. Kommissionen uppmanas att göra en utförlig bedömning inom en lämplig tidsram av Gats effekt på den europeiska ekonomin sedan dess ikraftträdande. Kommissionen uppmanas att fullt ut involvera arbetsmarknadens parter och det civila samhället i slutförandet av bedömningen av konsekvenserna för en hållbar utveckling. Kommissionen uppmanas att be Europaparlamentets utredningstjänst att offentliggöra en detaljerad och informativ studie av TiSA-förhandlingarnas tillämpningsområde och potentiella konsekvenser, inbegripet ur ett jämställdhetsperspektiv och behovet av att ta itu med företeelser såsom glastaket och lönegapet mellan könen. Kommissionen uppmanas att genomföra en kontroll av de grundläggande rättigheterna för att parlamentet ska kunna fatta ett välavvägt beslut och ge sitt godkännande av TiSA eller inte.

x.  Kommissionen uppmanas att se till att mekanismer för tvistlösning mellan investerare och stat inte kan ”importeras” från andra bilaterala investeringsavtal genom mest-gynnad-nations-klausuler.

  b)Beträffande marknadstillträde:

i.  Kommissionen uppmanas att hålla offentliga och audiovisuella tjänster utanför avtalets tillämpningsområde, att gå fram försiktigt när det gäller kulturella tjänster, utan att det påverkar EU:s åtaganden inom Gats, och att sträva efter ambitiösa åtaganden över gränserna för parter, sektorer och förvaltningsnivåer, särskilt ett ytterligare öppnande av utländska marknader med avseende på offentlig upphandling, telekommunikation, transport och finansiella och yrkesmässiga tjänster.

ii.  Kommissionen uppmanas att säkra ömsesidighet på alla nivåer. Kommissionen uppmanas att stödja horisontella bestämmelser för åtaganden för att fastställa en gemensam ambitionsnivå, utan att det påverkar rättigheterna och skyldigheterna enligt Gats artiklar XVI och XVII, och att beakta att sådana minimikrav skulle ange tydliga parametrar för länder som är intresserade av att delta. Kommissionen uppmanas att i linje med Gats artikel IV skapa flexibilitet för utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna när de ansluter sig till avtalets ambitionsnivå. Kommissionen uppmanas att se till att avtalet strävar efter att inrätta sunda konkurrensvillkor inom tjänstesektorn och att öppna nya marknader för EU:s tjänsteleverantörer.

iii.  Kommissionen uppmanas att utesluta nya tjänster som inte klassificerats i relevant klassificeringssystem från EU:s åtaganden, samtidigt som möjligheten kvarstår att inkludera dem vid ett senare tillfälle.

iv.  Kommissionen uppmanas att avslå tillämpningen av standstill- och ratchetklausuler i förbindelse med åtaganden för marknadstillträde och att avslå deras tillämpning på känsliga sektorer, såsom offentliga och kulturella tjänster, offentlig upphandling, leveranssätt 4, transport och finansiella tjänster. Kommissionen uppmanas att lämna tillräcklig flexibilitet för att föra tjänster av allmänt ekonomiskt intresse tillbaka under offentlig kontroll. Kommissionen uppmanas att bevara EU:s och medlemsstaternas rätt att modifiera sin lista över åtaganden i enlighet med Gats.

v.  Kommissionen uppmanas att begränsa åtagandena gällande leveranssätt 1, särskilt i förbindelse med digitala och finansiella tjänster och vägtransporter, för att undvika regelarbitrage och social dumpning, men att göra ambitiösa åtaganden och erkänna offensiva intressen på området för satellitkommunikationstjänster, maritima tjänster och återförsäkring. Kommissionen uppmanas att medge att sådana åtaganden endast kan ge avkastning där lämplig reglering finns. Kommissionen uppmanas att se till att EU:s lagstiftning till fullo respekteras och tillämpas på utländska leverantörer när företag tillhandahåller EU-konsumenter tjänster från utlandet, och att införa bestämmelser som garanterar konsumenterna enkel tillgång till prövning. Parallellt med detta ombeds kommissionen att identifiera de utmaningar som konsumenterna ställs inför när de handlar med tjänsteleverantörer belägna i tredjeländer, att ge konsumenterna vägledning om deras rätt till gottgörelse i sådana fall och att vid behov föreslå konkreta åtgärder.

vi.  Kommissionen uppmanas att ha en ambitiös strategi när det gäller leveranssätt 3 genom att försöka undanröja hinder för kommersiell närvaro och etablering i länder utanför EU, t.ex. tak för utländskt aktieägande och krav gällande samriskföretag, vilket är av största vikt för att öka tillväxten när det gäller tjänster som tillhandahålls inom ramen för leveranssätten 1 och 4, samtidigt som den aktuella nivån på EU-täckande förbehåll upprätthålls.

vii.  Kommissionen uppmanas att hålla i åtanke att EU har ett offensivt intresse när det gäller högutbildade yrkespersoners rörlighet från EU. Kommissionen uppmanas att avstå från att göra nya åtaganden utöver Gats när det gäller rörlighet in i EU, tills de andra parterna kraftigt förbättrar sina erbjudanden. Kommissionen uppmanas att erkänna att arbetsklausulen innebär en rättslig skyldighet för utländska tjänsteföretag att följa EU:s och medlemsstaternas social- och arbetslagstiftning, samt kollektivavtal. Kommissionen uppmanas att göra ambitiösa åtaganden i förbindelse med leveranssätt 4 för de fall som omfattas av åtagandena gällande leveranssätt 3. Kommissionen uppmanas att bevara möjligheten att undersöka ekonomiska behov hos och arbetsmarknaden för kontraktsbaserade tjänsteleverantörer och oberoende yrkesutövare.

viii.  Kommissionen uppmanas att respektera medlemsstaternas suveräna rätt att välja vilka sektorer som ska öppnas upp för utländsk konkurrens och i vilken utsträckning med hjälp av begränsningar och undantag. Kommissionen uppmanas att avhålla sig från att pressa medlemsstaterna att inte till fullo utöva denna rätt.

ix.  Kommissionen uppmanas att i enlighet med artiklarna 14 och 106 i EUF-fördraget och protokoll 26 till EUF-fördraget utesluta aktuella och framtida tjänster av allmänt intresse, samt tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, från avtalets tillämpningsområde (bland annat gällande vatten, hälsa, sociala tjänster, sociala trygghetssystem, utbildning, avfallshantering och kollektivtrafik). Kommissionen uppmanas att se till att EU:s myndigheter samt nationella och lokala myndigheter bibehåller sin oinskränkta rättighet att införa, anta, behålla eller upphäva alla åtgärder som gäller initiering, organisation, finansiering och tillhandahållande av offentliga tjänster. Kommissionen uppmanas att tillämpa detta undantag oberoende av hur de offentliga tjänsterna tillhandahålls och finansieras. Kommissionen uppmanas att se till att sociala trygghetssystem inte omfattas av avtalets tillämpningsområde. Kommissionen uppmanas att avvisa förslaget om en bilaga för patientrörlighet, som de flesta av TiSA:s deltagare motsätter sig. Kommissionen uppmanas att erkänna den stora vikt som europeiska medborgare fäster vid offentliga tjänster av hög kvalitet, som främjar social och territoriell sammanhållning.

x.  Kommissionen uppmanas att motsätta sig restriktioner för korssubventionering av företag som lyder under samma lokala myndighet, om de går längre än de restriktioner som gäller enligt EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning.

xi.  Kommissionen uppmanas att, utan att det påverkar Gats, sträva efter att införa en otvetydig ”gyllene standard” som kan ingå i alla handelsavtal och som skulle säkerställa att klausulen om samhällsnyttiga tjänster gäller alla leveranssätt och alla tjänster som av EU:s myndigheter samt nationella och regionala myndigheter betraktas som samhällsnyttiga, inom samtliga sektorer och oberoende av tjänstens monopolställning.

xii.  Kommissionen uppmanas att i enlighet med artikel 167.4 i EUF-fördraget och Unescokonventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar från 2005, genom en övergripande och rättsligt bindande klausul som gäller för hela avtalet, se till att parterna behåller sin rätt att anta eller bevara alla åtgärder för att skydda eller främja kulturell och språklig mångfald, oavsett vilken teknik eller vilket distributionssätt dessa använder, såväl online som offline.

  c)  Beträffande bestämmelser om den digitala ekonomin:

i.  Kommissionen uppmanas att se till att gränsöverskridande dataflöden respekterar den allmänna rätten till integritet.

ii.  Kommissionen uppmanas att iaktta försiktighet i förhandlingarna om de kapitel som rör skydd av personuppgifter och integritet.

iii.  Kommissionen uppmanas att erkänna att skydd av personuppgifter och rätten till integritet inte utgör handelshinder utan grundläggande rättigheter, som slås fast i artikel 39 i EU-fördraget, i artiklarna 7 och 8 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och i artikel 12 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Kommissionen uppmanas att bekräfta att en hög grad av förtroende är avgörande för att utveckla en datadriven ekonomi. Kommissionen uppmanas att garantera full respekt för denna grundläggande rättighet, med vederbörlig hänsyn till den senaste utvecklingen inom den digitala ekonomin och i fullständig överensstämmelse med EU-domstolens avgörande i fråga om Safe Harbour. Kommissionen uppmanas att införliva en omfattande, otvetydig, övergripande, självständig och rättsligt bindande bestämmelse, grundad på artikel XIV i Gats, som till fullo undantar EU:s befintliga och framtida bestämmelser om skydd av personuppgifter från detta avtals tillämpningsområde, utan något villkor om att det måste vara förenligt med andra delar av TiSA. Kommissionen uppmanas att tillämpa sådana bestämmelser på alla övriga bilagor till TiSA och att omedelbart och formellt stödja sådana förslag i TiSA:s bilaga om e-handel. Kommissionen uppmanas att stödja förslag som syftar till att säkerställa att nationella regelverk för skydd av användares personuppgifter tillämpas på icke-diskriminerande basis. Kommissionen uppmanas att tillämpa bestämmelserna om skydd av personuppgifter i bilagan om e-handel på alla övriga bilagor till TiSA, inklusive när det gäller finansiella tjänster.

iv.  Kommissionen uppmanas att garantera att globala dataflöden som innehåller personuppgifter om EU:s medborgare fullt ut följer gällande uppgiftsskydds- och säkerhetsbestämmelser inom EU. Kommissionen uppmanas att garantera att medborgarna även i fortsättningen har kontroll över sina egna uppgifter. Kommissionen uppmanas därför att förkasta alla typer av generalklausuler om dataflöden som inte respekterar uppgiftsskyddsbestämmelserna.

v.  Kommissionen uppmanas att omedelbart och formellt motsätta sig Förenta staternas förslag om datatrafik.

vi.  Kommissionen uppmanas att beakta att en tydligt definierad och ömsesidigt beslutad rättslig ram garanterar snabba informationsutbyten när detta behövs för att bemöta säkerhetshot. Kommissionen uppmanas att se till att artikel XIV a i Gats kommer att ingå i grundtexten till TiSA. Kommissionen uppmanas att se till att nationella säkerhetsklausuler grundas på lämpliga nödvändighetskriterier. Kommissionen uppmanas emellertid att med bestämdhet förkasta en utvidgning av det undantag för nationell säkerhet som fastslås i artikel XIVa i Gats samt eventuella bakdörrar inom tekniken, och att omedelbart och formellt motsätta sig sådana förslag i TiSA.

vii.  Kommissionen uppmanas att erkänna att digital innovation är en drivkraft för ekonomisk tillväxt och produktivitet i hela ekonomin. Kommissionen uppmanas vidare att erkänna att dataflöden är en avgörande drivkraft inom tjänstesektorn, ett väsentligt inslag i den globala värdekedjan för traditionella tillverkningsföretag och av avgörande betydelse för utvecklingen av den digitala inre marknaden. Kommissionen uppmanas därför att försöka få till stånd ett omfattande förbud mot tvingande krav på datalokalisering och att se till att TiSA innehåller framtidssäkrade regler och förhindrar fragmentering av den digitala världen. Kommissionen uppmanas att beakta att tvingande krav på lokalisering, som tvingar tjänsteleverantörer att använda lokal infrastruktur eller etablera ett lokalt kontor som ett villkor för att tillhandahålla tjänster, står i vägen för utländska direktinvesteringar till och från en part. Kommissionen uppmanas att därför sträva efter att begränsa sådana metoder så långt som möjligt i och utanför Europa, samtidigt som nödvändiga undantag medges baserade på legitima offentliga ändamål, såsom konsumentskydd och skydd av de grundläggande rättigheterna.

viii.  Kommissionen uppmanas att se till att bestämmelserna i det slutliga avtalet överensstämmer med befintlig och framtida EU-lagstiftning, inbegripet EU:s förordning om en europeisk inre marknad för elektronisk kommunikation, den allmänna uppgiftsskyddsförordningen, direktivet om integritet och elektronisk kommunikation och de 16 åtgärder som ingår i meddelandet om en digital inre marknad. Kommissionen uppmanas att skydda nätneutraliteten och ett öppet internet. Kommissionen uppmanas att säkerställa att personuppgifter kan överföras till länder utanför unionen endast om bestämmelserna om överföringar till tredjeländer i EU:s uppgiftsskyddslagstiftning respekteras. Kommissionen uppmanas att särskilt garantera att EU behåller sin möjlighet att avbryta överföringen av personuppgifter från EU till tredjeländer i de fall den tredje parten inte uppfyller EU:s standarder och där alternativ, till exempel i form av bindande företagslagstiftning eller standardklausuler i avtalen, inte används av företagen och där undantag upptagna i artikel 26.1 i direktiv 95/46/EG inte gäller. Kommissionen uppmanas att hindra geografisk blockering och upprätthålla principen om en öppen förvaltning av internet. Kommissionen uppmanas att samarbeta med parterna i lämpliga grupper i syfte att anta tillräckligt höga standarder för uppgiftsskydd.

ix.  Kommissionen uppmanas att främja regelbaserad konkurrens inom telekommunikationssektorn till förmån för tjänsteleverantörer och konsumenter. Kommissionen uppmanas att ta itu med kvarvarande asymmetrier mellan regler inom telekommunikationssektorn genom att förhindra att parterna inför tak för utländskt aktieägande, fastställa konkurrensfrämjande regler för grossisttillträde till etablerade operatörers nätverk, införa tydliga och icke-diskriminerande tillståndsregler, se till att EU:s leverantörer av telekommunikationstjänster har verklig tillgång till infrastruktur för lokala anslutningar (”last mile”) på exportmarknaderna, garantera lagstiftarnas oberoende och stödja en heltäckande definition av telekommunikationstjänster som omfattar alla typer av nätverk. Kommissionen uppmanas att säkerställa lika villkor för alla operatörer och att företag i tredjeländer på oligopolistiska marknader inte utnyttjar fragmenteringen av EU:s marknad. Kommissionen uppmanas att garantera att parterna i TiSA-avtalet respekterar principen om öppen och icke-diskriminerande tillgång till internet för tjänsteleverantörer och konsumenter. Kommissionen uppmanas att garantera att EU:s operatörer i länder som deltar i TiSA har rättvist och symmetriskt marknadstillträde till telekommunikationstjänster, utan icke-tariffära hinder och hinder innanför gränserna, däribland lagstiftningskrav, asymmetriska standarder, tekniska krav eller restriktioner.

x.  Kommissionen uppmanas att starkt stödja bestämmelser om internationell mobil roaming och att utvidga dessa till internationella samtal och meddelanden. Kommissionen uppmanas att på kort sikt öka den allmänt tillgängliga informationen om konsumentpriser och att på lång sikt stödja införande av pristak i syfte att sänka priserna. Kommissionen uppmanas att se till att TiSA inte skapar något hinder för bilaterala avtal på detta område. Kommissionen uppmanas att arbeta för ett konsumentskydd online, särskilt vad gäller elektroniska meddelanden som skickas utan föregående beställning.

xi.  Kommissionen uppmanas att möjliggöra ett effektivt samarbete om beskattningen av den digitala sektorn, med utgångspunkt i arbetet inom kommissionens plattform för god förvaltning i skattefrågor, och att garantera, i synnerhet, en koppling mellan beskattning och den verkliga ekonomiska verksamheten i företagen inom sektorn.  d)  Beträffande bestämmelser om rörlighet:

i.  Kommissionen uppmanas att se till att inget hindrar EU och dess medlemsstater från att behålla, förbättra och tillämpa social- och arbetslagstiftning, kollektivavtal och lagstiftning om fysiska personers inresa eller tillfälliga vistelse på EU:s eller en medlemsstats territorium, inbegripet de åtgärder som behövs för att trygga en ordnad rörlighet för fysiska personer över gränserna, såsom bland annat inresa eller villkor för inresa. Kommissionen uppmanas att i linje med direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare garantera att minimivillkoren för anställning i värdlandet är tillämpliga på alla tjänsteleverantörer som får tillträde till EU, både i dag och i framtiden. Kommissionen uppmanas att se till att alla arbetstagare som kommer till Europa, oberoende av hemland, omfattas av samma arbetstagarrättigheter som medborgarna i värdlandet och att principen om lika lön för lika arbete respekteras. Kommissionen uppmanas att se till att de åtta grundläggande ILO-konventionerna respekteras av parterna i TiSA-avtalet, och att uppmana samtliga parter att ratificera och genomföra ILO:s grundläggande normer och främja andra relevanta ILO-konventioner och FN-resolutioner. Kommissionen uppmanas att säkerställa att EU:s och medlemsstaternas arbetslagstiftning samt kollektivavtal respekteras på EU:s territorium, och att stärka EU:s mekanism för övervakning och genomförande för att förhindra överträdelser. Kommissionen uppmanas att kräva att medlemsstaterna ökar de tillgängliga resurserna för yrkesinspektioner. Kommissionen uppmanas att snarast möjligt sammanställa och lägga fram detaljerade uppgifter om antal och typ av tjänsteleverantörer som för närvarande är verksamma inom EU inom ramen för leveranssätt 4, inbegripet vistelsens längd, och att säkerställa en mycket effektivare gränsöverskridande tillgång till uppgifter i EU i framtiden. Kommissionen uppmanas att inkludera en säkerhetsklausul som hindrar företag att kringgå eller undergräva rätten att vidta kollektiva åtgärder genom att utnyttja utländska arbetstagare under förhandlingar om kollektivavtal och arbetstvister, och att tillåta TiSA-deltagarna att vidta alla nödvändiga skyddsåtgärder om de inhemska lönerna skulle pressas, om de inhemska arbetstagarnas rättigheter skulle äventyras eller om andra överenskomna normer skulle överträdas, i linje med de begränsningar som fastställs i artikel X i Gats. Kommissionen uppmanas vidare att uppmuntra samtliga avtalsparter att respektera OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

ii.  Kommissionen uppmanas att hålla i åtanke att åtagandena gällande leveranssätt 4 endast får gälla rörlighet för högkvalificerade personer, såsom personer med universitetsexamen eller motsvarande masterexamen eller anställda i högre ledningsfunktion, för särskilda ändamål, för en begränsad tid och under exakt angivna villkor som fastställs i nationell lagstiftning i det land där tjänsten utförs och i ett avtal som respekterar sådan nationell lagstiftning. I detta sammanhang är det viktigt att artikel 16 i tjänstedirektivet (2006/123/EG) beaktas och genomförs. Kommissionen uppmanas att avvisa betydande förändringar av reglerna om leveranssätt 4 i Gats och att överväga en översyn av direktiv 2014/66/EU om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal.

iii.  Kommissionen uppmanas att betrakta bilagan om leveranssätt 4 som ett offensivt intresse för Europa med tanke på att EU har en välutbildad och rörlig arbetskraft och att EU:s företag i allt större utsträckning behöver den särskilda kompetensen hos utländsk arbetskraft i Europa och hos sin personal utanför Europa för att kunna etablera nya företag. Kommissionen uppmanas att se till att denna rörlighet är fördelaktig både för företag och arbetstagare i EU.

iv.  Kommissionen uppmanas att motsätta sig alla bestämmelser om visum och andra inreseförfaranden, förutom sådana vars syfte är att öka transparensen och rationalisera de administrativa förfarandena. Kommissionen uppmanas att säkerställa att TiSA inte tillämpas för åtgärder som påverkar fysiska personer som söker tillträde till en parts arbetsmarknad, och inte heller för åtgärder som rör medborgarskap, bosättning eller fast anställning. Kommissionen uppmanas att inrätta tillräckliga skyddsmekanismer som garanterar att tillfälliga tjänsteleverantörer reser tillbaka till hemlandet.

v.  Kommissionen uppmanas att införa horisontella förbud mot krav på företagsnärvaro eller hemvist, som villkor för att tillhandahålla professionella tjänster. Kommissionen uppmanas att begränsa tillämpningsområdet för bilagan om professionella tjänster till den förteckning över åtaganden som har gjorts av respektive part.

vi.  Kommissionen uppmanas att sträva efter att inrätta en ram för ömsesidigt erkännande av utbildning, akademiska examina och yrkeskvalifikationer, särskilt inom områdena arkitektur, redovisning och juridik, för att säkerställa leverantörens kompetens och därmed tjänsternas kvalitet, i överensstämmelse med EU:s direktiv om yrkeskvalifikationer, samtidigt som man undviker ett automatiskt och kvantitativt erkännande av universitetsexamina.

vii.   Kommissionen uppmanas att efterlysa en tydlig definition av vilka arbetstagare som ska omfattas av bilagan om leveranssätt 4.

  e)  Beträffande bestämmelser om finansiella tjänster:

i.  Kommissionen uppmanas att uppnå ett avtal som innehåller en ambitiös men samtidigt balanserad bilaga som omfattar bestämmelserna för alla typer av finansiella tjänster, särskilt inom bank- och försäkringssektorn, som går utöver Gats bilaga om finansiella tjänster och som främjar en långsiktig hållbar tillväxt i linje med målen i Europa 2020-strategin. Kommissionen uppmanas att ha som mål att stärka det finansiella systemets och de enskilda finansinstitutens stabilitet och garantera full överensstämmelse med de lagstiftningsmässiga ramarna efter krisen, samtidigt som rättvis konkurrens mellan leverantörer av finansiella tjänster garanteras. Kommissionen uppmanas att uppnå ett avtal som ger värde och skydd för europeiska konsumenter i form av konvergens uppåt inom den finansiella regleringen och ett större urval av finansiella tjänster. Kommissionen uppmanas att sträva efter att säkra tillräckligt konsumentskydd, inklusive skydd av personuppgifter och rätt till integritet samt tillhandahållande av begriplig och korrekt information, vilket är oumbärligt för att minska asymmetrin i informationen.

ii.  Kommissionen uppmanas att ålägga TiSA-parterna att införa och tillämpa internationella standarder för reglering och övervakning av den finansiella sektorn, såsom fastställts av G20, Baselkommittén för banktillsyn, rådet för finansiell stabilitet, Internationella organisationen för värdepapperstillsyn och Internationella organisationen för försäkringstillsynsmyndigheter. Kommissionen uppmanas att vidta åtgärder för att säkra att de centrala delarna av WTO-överenskommelsen om finansiella tjänster införs i TiSA, och samtidigt förbättra utkastet till överenskommelsen, så att den till fullo överensstämmer med de aktuella politiska linjer som EU följer inom dessa områden. Kommissionen uppmanas att se till att TiSA bidrar till att undvika dubbelbeskattning och inte på något sätt underlättar eller öppnar upp kryphål för skattebedrägeri, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering eller penningtvätt. Kommissionen uppmanas att fullfölja djupgående åtaganden, i synnerhet om marknadstillträde, från länder som för närvarande inte har några bilaterala handelsavtal med EU, såsom Australien, Nya Zeeland, Hongkong och Taiwan, eller mycket begränsade åtaganden på WTO-nivå, såsom Chile och Turkiet, eller mycket begränsade bilaterala åtaganden om finansiella tjänster, såsom Mexiko.

iii.  Kommissionen uppmanas att i TiSA inkludera bestämmelser om försiktighetsåtgärder, baserade på den modell som tillämpas i det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada, för att garantera en parts suveräna rätt att göra avsteg från sina handelsåtaganden och anta de åtgärder den anser nödvändiga för att reglera finans- och banksektorn av försiktighets- och övervakningsskäl, i syfte att säkra stabiliteten och integriteten inom en parts finansiella system.

iv.  Kommissionen uppmanas att se till att inget nytt åtagande görs på området finansiella tjänster som skulle kunna äventyra EU:s finansiella reglering genom att tvinga EU att lätta sitt stärkta regelverk för finanssektorn eller genom att hindra EU att använda lagstiftningen för att hantera överdrivet risktagande från finansinstituts sida. Kommissionen uppmanas att se till att inga bestämmelser i detta avtal kommer att begränsa EU:s tillsynsmyndigheters möjligheter att tillåta eller tillbakavisa aktuella eller nya finansiella produkter i enlighet med unionens lagstiftning.

v.  Kommissionen uppmanas att, samtidigt som vikten av att förbättra den globala tillgången till finansiella tjänster framhålls mot bakgrund av deras betydelse för tillväxten och ekonomin, utesluta gränsöverskridande finansiella tjänster, inklusive portföljförvaltning, från EU:s åtaganden tills den finansiella lagstiftningen har konvergerat på högsta nivå, utom i mycket begränsade och vederbörligen motiverade fall, såsom de återförsäkringstjänster som tillhandahålls mellan företag. Kommissionen uppmanas att särskilt beakta att klara och sunda regler och förfaranden för beviljande av tillstånd för företag som är etablerade i tredjeländer att tillhandahålla sådana tjänster i EU och, när detta är lämpligt, ett uttryckligt erkännande från EU:s sida att dessa företags ursprungsland har ett verkställbart ramverk för reglering och tillsyn som är likvärdigt med EU:s ramverk, är en förutsättning för att säkerställa att ingen okontrollerad enhet kan verka i unionen och att lika villkor för europeiska och utländska företag säkras, oavsett deras jurisdiktion. Kommissionen uppmanas att, parallellt med TiSA, omedelbart vidta åtgärder för att minska skillnaderna mellan hur länderna för närvarande erkänner andra jurisdiktioners regelverk och tillsynssystem, vilket i nuläget skapar fragmentering på globala marknader för finansiella tjänster, genom att uppnå en samsyn om att beslut om likvärdighet bör vara resultatet av en transparent bedömning av huruvida varje jurisdiktions regler uppnår samma mål och en samsyn om att ett sådant beslut, även om det bör fattas utifrån tidigare och regelbundna bilaterala dialoger, ska kunna vara ensidigt om ett ömsesidigt erkännande inte är möjligt.

vi.  Kommissionen uppmanas att begära en genomgripande oberoende förhandsbedömning av de ekonomiska och sociala konsekvenserna av ytterligare finansiell avreglering inom ramen för TiSA.

vii.  Kommissionen uppmanas att medge att omregleringen av finanssektorn efter finanskrisen ännu inte är över, vilket bland annat gäller krav på vissa rättsliga former, uppdelningar (t.ex. bankseparationer), förändringar eller nedskärningar av verksamheten.

  f)  Beträffande bestämmelser om logistik:

i.  Kommissionen uppmanas att eftersträva ett ambitiöst men samtidigt balanserat resultat för transportsektorn, som är mycket viktig för en hållbar utveckling av globala värdekedjor. Kommissionen uppmanas att öka hastigheten, tillförlitligheten, säkerheten och driftskompatibiliteten hos olika transporttjänster, till gagn för företagskunder och enskilda användare och arbetstagare, samt att garantera samstämdhet med EU:s klimatpolitik. Kommissionen uppmanas att hålla transporternas och leveranstjänsternas betydelse för ekonomin och sysselsättningen i Europa i åtanke, eftersom europeiska fartygsägare kontrollerar 40 procent av världens handelsflotta, luftfarten sysselsätter mer än fem miljoner människor, den europeiska järnvägsbranschen står för mer än hälften av världens produktion av utrustning och tjänster till järnvägarna och vägtransporterna bibehåller sin betydelse för logistiken i EU. Kommissionen uppmanas därför att erkänna transporttjänsternas potential att minska arbetslösheten i Europa. Kommissionen uppmanas att se till att man i förhandlingarna tar hänsyn till den snabba utvecklingen inom transportsektorn och den ökade betydelsen av ekonomiskt samarbete mellan de olika transportslag som de europeiska medborgarna använder i vardagen. Kommissionen uppmanas att kräva att utländska företag till fullo följer EU:s befintliga regleringskrav när de tillhandahåller sina transport- eller leveranstjänster inom EU:s territorium.

ii.  Kommissionen uppmanas att förbättra tillträdet till utländska marknader och minska konkurrensbegränsande regelpraxis, i synnerhet praxis som är skadlig för miljön och som försämrar transporttjänsternas effektivitet samt de restriktioner som införs av tredjeländer avseende utländskt ägande, samtidigt som myndigheters rätt att reglera transporter och garantera kollektivtrafiken rättsligt säkerställs. Kommissionen uppmanas att åtgärda begränsningar inom cabotagesektorn och undvika att transportföretag återvänder utan last från mottagarlandet, särskilt i bilagorna om sjö- och lufttransporter.

iii.  Kommissionen uppmanas att lägga fram föreskrifter som syftar till att stärka passagerares rättigheter, särskilt i bilagan om lufttransporter, och även när det gäller alla transportslag för att se till att konsumenterna gynnas av detta avtal.

iv.  Kommissionen uppmanas att upprätthålla medlemsstaternas rättigheter med avseende på nuvarande eller framtida nationell lagstiftning och bilaterala eller multilaterala vägtransportavtal, däribland krav på transiteringstillstånd. Kommissionen uppmanas att utesluta alla bestämmelser som underlättar inresa och vistelse för yrkesförare från tillämpningsområdet för bilagan om vägtransporter. Kommissionen uppmanas att avvisa alla begäranden om att göra åtaganden gällande leveranssätt 4 inom vägtransportsektorn.

v.  Kommissionen uppmanas att säkerställa överensstämmelse med internationella standarder, t.ex. de standarder som fastställts av Internationella sjöfartsorganisationen och Internationella civila luftfartsorganisationen, att betrakta dessa som minimistandarder och att motsätta sig varje sänkning av dessa internationella standarder. Kommissionen uppmanas att långsiktigt eftersträva bindande internationella handelsregler för sjöfarts- och lufttransportsektorerna. Kommissionen uppmanas att säkerställa att de ILO-konventioner som är relevanta för logistik- och transportsektorn tillämpas, bland annat sjöarbetskonventionen. Kommissionen uppmanas att betona att EU:s och medlemsstaternas lagstiftning ger fördelar för arbetstagare, bland annat när det gäller säkerheten och tryggheten, samt för konsumenter och miljön. Kommissionen uppmanas att understryka att alla som tillhandahåller tjänster inom EU, oberoende av om de är utländska eller inhemska, måste följa denna lagstiftning. Kommissionen uppmanas att erkänna att kvaliteten på tjänsterna är direkt kopplad till kvaliteten på sysselsättningen och den befintliga regleringsramen.

vi.  Kommissionen uppmanas att hitta rätt balans mellan liberalisering av den konkurrenskraftiga postsektorn, som är avgörande för den fortsatta utvecklingen av tjänster och den digitala ekonomin, och skydd av heltäckande posttjänster, som spelar en mycket viktig roll för att främja social, ekonomisk och territoriell sammanhållning. Kommissionen uppmanas att därför förhindra konkurrensbegränsande korssubventionering och öka tillträdet till tredjeländers marknader, samtidigt som man ser till att skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster fullgörs på det sätt som respektive part definierat.

vii.  Kommissionen uppmanas att komma ihåg vilken viktig roll sjöfarten spelar för världsekonomin, både som en egen bransch och som ett sätt att underlätta internationell handel, samt att arbeta för en tydlig text med starka åtaganden om att säkerställa tillträde till hamnar samt marknadstillgång och nationell behandling för internationella sjötransporttjänster.

  g)  Beträffande bestämmelser om nationell reglering och transparens:

i.  Kommissionen uppmanas att rättsligt säkerställa de europeiska, nationella och lokala myndigheternas rätt att lagstifta i allmänhetens intresse på ett sätt som inte är mer restriktivt än Gats och som inte underställs nödvändighetstest. Kommissionen uppmanas att se till att bestämmelserna i bilagorna inte är mer restriktiva än de principer som anges i artikel VI i Gats eller i EU-lagstiftningen.

ii.  Kommissionen uppmanas att medge att de förhandlande parterna har en ram med en rättsstat och ett oberoende rättssystem med möjlighet att överklaga, vilket garanterar investerarnas och medborgarnas rättigheter.

iii.  Kommissionen uppmanas att främja god förvaltning, transparens och god praxis i administrativa, regleringsmässiga och lagstiftande processer genom att uppmuntra en bred tillämpning av åtgärder som stärker beslutsfattarnas oberoende, ökar insynen i besluten samt den demokratiska ansvarsskyldigheten för beslut och minskar byråkratin. Kommissionen uppmanas att framhålla att skydd och säkerhet när det gäller konsumenter, hälsa och miljö samt arbetstagares rättigheter måste stå i centrum för lagstiftningsarbetet. Kommissionen uppmanas att se till att alla ändringar på EU-nivå av lagstadgat skydd endast får vara ändringar uppåt, aldrig nedåt.

iv.  Kommissionen uppmanas att erkänna att man i enlighet med Gats-bestämmelserna och med stöd av en bilaga om nationell lagstiftning bör förhindra att parterna inför dolda handelshinder och onödiga bördor på utländska företag, särskilt när dessa ansöker om olika typer av tillstånd. Kommissionen uppmanas att säkerställa att nationell lagstiftning fortsätter att uppfylla offentligpolitiska mål.

v.  Kommissionen uppmanas att se till att de överenskomna bestämmelserna endast gäller handelsrelaterade åtgärder, såsom krav och förfaranden avseende kvalifikationer och licensiering, och enbart i sektorer där en part har gjort åtaganden.

vi.  Kommissionen uppmanas att begära och publicera ett rättsligt yttrande före parlamentets omröstning om det slutliga avtalet, för att ingående kunna bedöma de två bilagorna om nationell lagstiftning och transparens i ljuset av EU:s lagstiftning, samt att göra en bedömning av huruvida de rättsliga krav som fastställs i dessa bilagor redan gäller inom EU.

vii.  Kommissionen uppmanas att klart definiera lagstiftningsprinciperna om transparens och objektivitet för att garantera att dessa begrepp inte omvandlas till generella bestämmelser.

viii.  Kommissionen uppmanas att offentliggöra information om handelsrelaterad lagstiftning, inklusive lagstiftning som är tillämplig på lokal myndighetsnivå, och hur den administreras på internet. Kommissionen uppmanas att lägga särskild tonvikt vid regler som styr licensiering och tillståndsgivning. Kommissionen uppmanas att mer specifikt arbeta för skapandet av en webbaserad gemensam kontaktpunkt och informationskanal för små och medelstora företag och att involvera dessa företag i utformningen av denna.

ix.  Kommissionen uppmanas att garantera att administrationsavgifter som debiteras utländska företag är rättvisa och icke-diskriminerande, att tillräckliga rättsmedel som ger möjlighet att inge klagomål vid nationella domstolar är tillgängliga på samma villkor för utländska som för inhemska leverantörer, och att avgöranden fattas inom rimlig tid.

x.  Kommissionen uppmanas att fortsätta med EU:s praxis att genomföra offentliga samråd före ett lagstiftningsförslag. Kommissionen uppmanas att se till att resultaten av dessa samråd blir ordentligt beaktade under förhandlingarna.

xi.  Kommissionen uppmanas att motsätta sig alla förslag om obligatoriskt inlämnande av lagstiftningsförslag till tredje part innan de offentliggörs. Kommissionen uppmanas att tänka på att intressenterna har olika tillgång till medel och expertis, och att se till att införandet i TiSA av en frivillig process för samråd inte skapar en snedvridning till förmån för bättre finansierade organisationer.

  h)  Beträffande bestämmelser som ingår i andra lagstiftningsområden:

i.  Kommissionen uppmanas att erkänna att TiSA är en möjlighet att garantera konkurrens enligt reglerna, i stället för konkurrens om reglerna.

ii.  Kommissionen uppmanas att säkerställa att gemensamt överenskomna åtaganden respekteras i praktiken, att möjliggöra effektiva repressalier och att vidta avskräckande åtgärder för att motverka ett bristande uppfyllande av åtagandena. Kommissionen uppmanas därför att inkludera en mellanstatlig tvistlösningsmekanism i avtalet som ska användas tills avtalet har multilateraleraliserats och WTO:s tvistlösningsmekanismer blir tillgängliga. Kommissionen uppmanas att se över förordning (EU) nr 654/2014 om utövande av unionens rättigheter vid tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler för att se till att EU kan vidta repressalieåtgärder inom tjänstesektorn.

iii.  Kommissionen uppmanas att stödja införandet av en lagstiftningsbilaga om offentlig upphandling för att maximera de europeiska företagens deltagande i utländska upphandlingar, samtidigt som man bibehåller EU:s kriterier, däribland sociala och miljörelaterade kriterier, och förfaranden i europeiska anbudsinfordringar, särskilt små och medelstora företags tillgång till offentliga kontrakt, urvalskriterier baserade på bästa kvalitets-/prisförhållande och de trösklar under vilka åtaganden inte gäller. Kommissionen uppmanas att övervinna bristen på transparens samt hindren för marknadsinträde vad gäller anbudsinfordran i länder utanför EU och att fördöma den brist på ömsesidighet på detta område på alla förvaltningsnivåer som tydliggörs av förmånsbehandlingen av inhemska företag i flera länder, samtidigt som man bibehåller möjligheten att ingå åtaganden till förmån för marknadstillträde och nationell behandling med hänsyn till multilateraliseringen. Kommissionen uppmanas att uppmuntra dem som ännu inte ratificerat och genomfört WTO-avtalet om offentlig upphandling som reviderades 2011 att göra detta. Kommissionen uppmanas att begära att Europeiska unionen, i likhet med den amerikanska företagsakten, antar en europeisk företagsakt, som främjar de små och medelstora företagens och den europeiska industrins ekonomiska utveckling.

iv.  Kommissionen uppmanas att se till att små och medelstora tjänsteleverantörer i EU skyddas från illojal handelspraxis som bedrivs av tjänsteleverantörer utanför EU,

v.  Kommissionen uppmanas att sänka onödiga handelshinder för energi- och miljörelaterade tjänster, särskilt tjänster som avser utvecklingen och främjandet av förnybar energi och miljövänlig teknik, och samtidigt behålla möjligheten till förbehåll mot marknadstillträde och nationell behandling för alla leveranssätt på detta område, med tanke på att allt fler tjänster, t.ex. installation, drift och reparation, på dessa två områden, säljs tillsammans med produkterna. Kommissionen uppmanas att bekräfta det uttryckliga erkännandet av varje parts suveränitet över energiresurserna, i linje med bestämmelserna i fördragen, och att genom en förbättring av de bestämmelser som motsvarar Gats-bestämmelserna rättsligt säkerställa EU:s rätt till lagstiftning, särskilt för att kunna uppfylla EU:s mål om hållbarhet, klimatpolitik, trygghet och rimliga priser.

vi.  Kommissionen uppmanas att se till att kommande upphandlingsåtaganden inte strider mot någon parts lokala eller nationella lagstiftning.

  i)  Beträffande information till allmänhet och politiker:

i.  Kommissionen uppmanas att säkerställa största möjliga transparens, dialog och ansvarsskyldighet.

ii.  Kommissionen uppmanas att hålla Europaparlamentet fullständigt och omedelbart informerat i alla skeden av förhandlingarna. Kommissionen uppmanas att se till att alla ledamöter i Europaparlamentet får samtliga förhandlingsdokument som rör TiSA samt Europeiska kommissionens interna dokument, såsom utförliga sammanfattningar av förhandlingsrundor och grundliga bedömningar av TiSA-parternas erbjudanden, förutsatt att vederbörlig sekretess garanteras. Kommissionen uppmanas att i linje med WTO:s policy, EU-domstolens rättspraxis om sekretessbelagda handlingar samt de begränsningar som ingår i EU:s regelverk, särskilt i förordning (EG) nr 1049/2001 om tillgång till handlingar, offentliggöra förhandlingsdokument, med undantag av de dokument som ska sekretessbeläggas med tydlig motivering från fall till fall.

iii.  Kommissionen uppmanas att välkomna de betydande ansträngningar när det gäller transparens gentemot allmänheten som har gjorts sedan 2014 års val till Europaparlamentet, bl.a. offentliggörandet av EU:s åtaganden om marknadstillträde och det mandat som beviljats av rådet. Kommissionen uppmanas att fortsätta detta arbete genom att ge ut faktablad som på ett tydligt och förståeligt sätt förklarar alla delar av avtalet och offentliggöra saklig feedback om varje avtalsrunda på EU:s webbplats. Kommissionen uppmanas att uppmuntra våra förhandlingspartner att gå längre när det gäller transparensen, så att förhandlingsvillkoren för tjänstehandelsavtalet inte är mindre transparenta än dem som tillämpas inom WTO.

iv.  Kommissionen uppmanas att garantera EU-institutionernas seriösa och fortsatta engagemang med alla relevanta intressenter under hela förhandlingsprocessen. Kommissionen uppmanas att begära att detta engagemang utökas när förhandlingarna fortskrider, så att det europeiska civilsamhällets, arbetsmarknadsparternas och andra intressenters förväntningar i tillräcklig grad beaktas, även inom ramen för dialogen mellan de civila samhällena. Kommissionen uppmanas att betona att medlemsstaterna, vilka utformar förhandlingsmandaten, har en mycket viktig roll att spela i detta sammanhang.

v.  Kommissionen uppmanas att uppmuntra medlemsstaterna att involvera och samråda med sina nationella parlament samt lokala och regionala myndigheter och hålla dessa informerade om de pågående förhandlingarna.

vi.  Kommissionen uppmanas att bjuda in företrädare för lokala och regionala myndigheter, som på EU-nivå företräds av Regionkommittén, till de dialoger som man anordnar i början och slutet av varje förhandlingsrunda.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo beakta denna resolution och att lämna ett svar inom sex månader från dess antagande.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med Europaparlamentets rekommendationer till kommissionen och, för kännedom, till rådet, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till alla TiSA-parternas regeringar och parlament.

MOTIVERING

Europaparlamentet spelar en avgörande roll i EU:s handelspolitik. Enligt artikel 218 i EUF-fördraget har dess ledamöter inte bara sista ordet när det gäller handelsavtal, utan ska även få omedelbar och fullständig information i alla skeden av förfarandet med att förhandla fram och ingå handelsavtal, för att fortlöpande kunna övervaka handelsförhandlingarna.

För att påverka förhandlingarnas fortskridande har parlamentet rätt att yttra sig under hela processen. Föredraganden har därför, genom ett betänkande baserat på artikel 108.4 i arbetsordningen, velat göra en utvärdering av de första två och ett halvt åren och tretton rundorna av förhandlingar om tjänstehandelsavtalet (TiSA) och utfärda tydliga och bestämda rekommendationer till Europeiska kommissionen.

Enligt föredraganden måste TiSA-förhandlingarna uppnå ökad ömsesidighet vad gäller marknadstillträde, skapa likvärdiga förutsättningar globalt, leda till konkreta fördelar för konsumenterna och låta berörda parter delta i samtalen för att underlätta framtida multilateraliseirng. Offentliga och kulturella tjänster, grundläggande rättigheter som gäller uppgiftsskydd och skäliga arbetsvillkor, samt rätten att lagstifta, är emellertid inte förhandlingsbara och ska inte omfattas av avtalet.

Tjänstehandelsavtalet kan varken betraktas som en lösning eller ett gissel förrän det är färdigt. I stället måste Europaparlamentet arbeta konstruktivt och pragmatiskt för att prioritera förhandlingarna om avtalet, sätta dem i ett positivt perspektiv och göra dem mer begripliga för att säkerställa att man når fram till ett bra avtal som gynnar både de europeiska företagen och konsumenterna. Tjänstehandelsavtalet ska vara väl avvägt. I annat fall blir det inget tjänstehandelsavtal alls.

7.12.2015

YTTRANDE från utskottet för utveckling

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)

(2015/2233(INI))

Föredragande av yttrande: Lola Sánchez Caldentey

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att EU:s handels- och investeringspolitik är sammankopplad med EU:s utvecklingspolitik och påverkar utvecklingsländerna. Kommissionen uppmanas att iaktta principen om en konsekvent politik för utveckling och att införliva principen om stöd för handel i alla handelsförhandlingar. Parlamentet betonar att man måste fokusera på att effektivt genomföra och övervaka de nyligen antagna målen om hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa högsta möjliga globala standarder för mänskliga rättigheter, ILO-standarder, socialt skydd, social dialog, jämställdhet, offentlig och allmän sjukförsäkring, allmän tillgång till läkemedel samt livsmedelssäkerhet i alla handelsavtal.

2.  Europaparlamentet välkomnar de steg för att öka öppenheten i handelsavtalen som EU nyligen har antagit. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka insynen och det demokratiska ansvarstagandet i förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA). Parlamentet erkänner EU-institutionernas pågående engagemang med ett stort antal intressenter under hela processen. Kommissionen uppmuntras att fortsätta, och om möjligt utvidga, detta proaktiva synsätt på öppenheten i EU:s handelspolitik. Det är viktigt att beakta den oro som uttrycks av fackföreningarna och civilsamhällets organisationer, inklusive sådana organisationer i utvecklingsländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka tillgängligheten till alla offentliga konsoliderade förhandlingsdokument, eftersom dessa är de enda demokratiska medel genom vilka civilsamhällets organisationer och medborgarna kan få information om och delta i processen. Kommissionen uppmuntras att ta initiativ till en oberoende undersökning av TiSA:s effekter på utvecklingsländerna när det gäller att uppnå målen för hållbar utveckling i tredjeländer samt att noggrant överväga resultaten av denna undersökning.

3.  Europaparlamentet påpekar att enligt UNCTAD utgör tjänstesektorn cirka 51 % av BNP i utvecklingsländerna och konstaterar även att exporten av tjänster från afrikanska länder tilltar. Parlamentet är medvetet om att handel, inklusive med tjänster, på vissa villkor skulle kunna ge upphov till inkluderande tillväxt, hållbar utveckling, minskad fattigdom och ojämlikhet och skapande av anständiga jobb, och främja innovation genom att underlätta utbytet av kunskap, teknik och investeringar i forskning och utveckling, inklusive genom utländska investeringar. Parlamentet vidhåller därför att stöd som hjälper utvecklingsländer att få tillgång till världsmarknaden för tjänster kan främja den ekonomiska integrationen och utvecklingsländernas anpassning till globaliseringen.

4.  Europaparlamentet konstaterar att endast ett begränsat antal utvecklingsländer deltar i TiSA-förhandlingarna. Parlamentet upprepar att det multilaterala synsättet på världshandeln måste stärkas, genom ett utökat samarbete mellan EU och demokratiska internationella organ såsom FN och Världshandelsorganisationen (WTO), i vilka utvecklingsländerna är ordentligt representerade. Parlamentet menar att TiSA bör bygga på WTO:s allmänna tjänstehandelsavtal (Gats), vilket alla organisationens medlemmar är part i. Parlamentet påminner dock om att det kommer att avslå alla bestämmelser som inte är förenliga med Gats och som skulle utgöra ett hinder mot framtida integration i WTO-systemet. Kommissionen uppmanas att ta hänsyn till de effekter TiSA kan få på länder som inte deltar i förhandlingarna, i synnerhet utvecklingsländer, samt att i TiSA inkludera de bestämmelser som ingår i artikel IV i Gats.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anstränga sig för att undvika obalanser i de internationella handelsförhandlingarna och påminner om att i mål 17.15 i målen för hållbar utveckling erkänns behovet av att respektera respektive lands politiska utrymme och ledarskap för att upprätta och genomföra en politik som syftar till att utrota fattigdomen och skapa en hållbar utveckling. Parlamentet kräver att de nationella och lokala myndigheternas rätt att reglera upprätthålls under hela TiSA-förhandlingarna. För att kunna motverka eventuella negativa effekter för utvecklingsländerna, vars prioriteringar är att utveckla sina tjänstesektorer, inklusive tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, och deras regleringsramar, bör EU utvidga sina åtgärder så att även utvecklingsländer ingår i den globala värdekedjan för tjänster, samt överväga att införa en mer flexibel metod för utvecklingsländer när de anger sin ambitionsnivå inom avtalet.

6.  Europaparlamentet uppmanar uttryckligen kommissionen att utesluta offentliga tjänster och kulturella och audiovisuella tjänster från TiSA-förhandlingarna, och då särskilt se till att utvecklingsländerna kan bevara sina kulturtillgångar, eftersom dessa utgör ett grundläggande verktyg för hållbar utveckling och för att respektera människors värdighet. Parlamentet påminner om att TiSA, liksom alla andra internationella avtal, måste följa internationellt överenskomna standarder om arbete, miljö och mänskliga rättigheter. Kommissionen uppmanas att stödja och övervaka utvecklingsländernas kapacitetsbyggande när det gäller att tillhandahålla offentliga tjänster.

7.  Europaparlamentet påminner om att krisen i finanssystemet 2008 visade på behovet av att fastställa starka bestämmelser som värnar försiktighet när det gäller liberalisering av finanstjänster i syfte att upprätthålla sunda och stabila finansmarknader. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att man i den del som rör finansiella tjänster i TiSA värnar om högsta möjliga transparens- och ansvarsnivåer, säkerställer skuldhållbarhet, garanterar principen om gemensamt ansvar för kreditgivare och låntagare samt inte ökar den ekonomiska volatiliteten eller instabiliteten.

8.  Europaparlamentet uppmanar, med tanke på rådande oro, kommissionen att tillämpa jämställdhetsintegrering och kvinnors egenmakt i handelspolitiken och att noggrant kontrollera vilka effekter EU:s handelsavtal har på jämställdheten. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att könsdimensionen när det gäller handel i Afrika, där andelen kvinnor som arbetar i tjänstesektorn överstiger andelen kvinnor som arbetar i tillverkningsindustrin, kan utgöra en möjlighet för att utveckla kvinnors företagande och anständiga sysselsättning.

9.   Europaparlamentet påminner om att TiSA inte får underminera EU:s lagstiftning eller Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som är bindande för EU:s institutioner och organ och gäller för nationella myndigheter när de inför EU:s lagstiftning. Parlamentet påminner om att EU bygger på ett starkt åtagande för att främja och värna mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen i hela världen och kräver i detta sammanhang att mänskliga rättigheter ska vara centrala för EU:s förbindelser med andra länder och regioner.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att reflektera över att Uruguay nyligen drog sig tillbaka från TiSA-förhandlingarna och att dra de slutsatser som krävs genom att i större utsträckning fokusera på behoven hos de utvecklingsländer som ansluter sig till TiSA.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.12.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Beatriz Becerra Basterrechea, Doru-Claudian Frunzulică, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Stelios Kouloglou, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Maurice Ponga, Cristian Dan Preda, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Davor Ivo Stier, Bogdan Brunon Wenta, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jordi Sebastià

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Pál Csáky, José Inácio Faria, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández

2.12.2015

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor

till utskottet för internationell handel

över rekommendationerna till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (tjänstehandelsavtalet)

(2015/2233(INI))

Föredragande av yttrande: Alessia Maria Mosca

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till kommissionen:

  a.  Kommissionen uppmanas att göra de finansiella tjänsterna till en av EU:s prioriteringar i förhandlingarna om TiSA-avtalet, eftersom EU:s egen marknad för dessa tjänster redan är förhållandevis öppen. Kommissionen uppmanas att nå ett avtal som innehåller ambitiösa men välbalanserade regler och bestämmelser för tillhandahållandet av alla typer av tjänster, i synnerhet banktjänster och försäkringstjänster, för alla leveranssätt, med särskilt beaktande av de nya reglerna för nya tjänster. Kommissionen uppmanas vidare att nå ett avtal som medför ett värde för de europeiska konsumenterna i form av uppåtriktad konvergens inom den finansiella lagstiftningen, ett bredare utbud av finansiella tjänster och ett förbättrat konsumentskydd (begriplig och korrekt information är av grundläggande betydelse för att skapa bättre balans i informationsasymmetrin) och som främjar långsiktig tillväxt, i linje med målen för Europa 2020-strategin.

  b.  Kommissionen uppmanas att, på området för finansiella tjänster, föreslå att TiSA främjar genomförandet och tillämpningen av internationella standarder, att inga nya åtaganden ingås som skulle äventyra EU:s reglering av den finansiella sektorn genom att unionen tvingas till eftergifter av det förstärkta regelverket för den finansiella sektorn eller genom att unionen hindras från att med lagens hjälp förhindra att finansinstituten tar alltför stora risker samt att EU:s regleringsmyndigheter bibehåller rätten att av försiktighetsskäl godkänna eller avvisa alla befintliga eller nya finansiella produkter, efter en ingående bedömning av de risker och fördelar som införandet av dessa produkter eller tjänster skulle skapa i unionen. Kommissionen uppmanas att förteckna åtagandena om marknadstillträde på grundval av en positiv förteckning.

  c.  Med hänsyn till de finansiella tjänsternas betydelse för tillväxten och ekonomin, uppmanas kommissionen att inom ramen för TiSA bevilja, inom lämpliga delsektorer och med begränsade och vederbörligen motiverade förbehåll, gränsöverskridande tillhandahållande av finansiella tjänster i EU (för ett begränsat antal delsektorer såsom återförsäkring) av enheter som är etablerade i tredjeländer, på grundval av klara regler och förfaranden för beviljande av tillstånd för de berörda enheterna att tillhandahålla sådana tjänster i EU och, när detta är lämpligt, efter det att EU har fastställt att de berörda enheternas ursprungsländer har ett verkställbart ramverk för reglering och tillsyn som kan likställas med EU:s ramverk, i syfte att säkerställa att ingen okontrollerad enhet kan verka i unionen och att lika villkor garanteras för enheterna oavsett deras etableringsland.

  d.  Kommissionen uppmanas att säkerställa att avtalsparterna till TiSA har rätt att utesluta känsliga sektorer från ratchetklausulen, i synnerhet för gränsöverskridande åtaganden avseende finansiella tjänster, och därigenom försvara ståndpunkten att öppnandet av marknaden inte kommer att hindra införandet av nya åtgärder och en ändring av befintliga nationella regler av försiktighets- och konsumentskyddsskäl, eller en potentiell extraterritoriell tillämpning av dessa bestämmelser.

  e.  Kommissionen uppmanas att ta hänsyn till de specifika handels- och investeringshindren för små och medelstora företag. Kommissionen uppmanas att främja rörlighet och utveckling för stora företag, men framför allt för små och medelstora företag och egenföretagare, genom förstärkta bestämmelser som täcker tillhandahållandet av finansiella tjänster enligt leveranssätt 4, som möjliggör tillfällig rörlighet för högt kvalificerade yrkesmän över gränserna för specifika ändamål, under en begränsad tidsperiod och enligt villkor som fastställs i ett avtal och i nationell lagstiftning,

  f.  Kommissionen uppmanas att utöva större påtryckningar på andra förhandlingsparter att även i fortsättningen erbjuda Brik-länderna, i synnerhet Indien och Brasilien, att delta i förhandlingarna och att acceptera Kinas begäran om att få delta i förhandlingarna, under förutsättning att Kina är berett att leva upp till parternas ambition, i synnerhet när det gäller nivån på dess åtagande om marknadstillträde och nationell behandling, och att inte på nytt ta upp förhandlingarna om avtalets struktur och centrala bestämmelser i lagstiftningskapitlen, om vilka enighet redan har uppnåtts.

  g.  Kommissionen uppmanas att uppmuntra nya parter att delta i TiSA-förhandlingarna, även om förhandlingarna redan inbegriper länder såsom EU, USA och Japan, som ansvarar för den största delen av världshandeln med finansiella tjänster. För att uppnå väsentliga resultat för EU, uppmanas kommissionen att fullfölja djupgående åtaganden (i synnerhet om marknadstillträde) från länder som för närvarande inte har några bilaterala handelsavtal med EU, såsom Australien, Nya Zeeland, Hongkong och Taiwan, eller mycket begränsade åtaganden på multilateral nivå, till exempel Chile och Turkiet, eller mycket begränsade bilaterala åtaganden om finansiella tjänster, såsom Mexiko.

  h.  Kommissionen uppmanas att säkerställa att TiSA inte på något sätt hindrar WTO:s förhandlingsagenda, utan snarare främjar en värdefull diskussion om hur man bäst åtgärdar otillbörliga handelshinder för finansiella tjänster och utvecklar bästa regleringspraxis för finansiella tjänster som främjar ekonomiska mål och hållbarhetsmål, och att avtalet också banar väg för ett eventuellt antagande på multilateral nivå, på grundval av de bestämmelser som redan finns på multilateral nivå.

  i.  Kommissionen uppmanas att anmoda förhandlingsparterna att på området för finansiella tjänster införa regleringsordningar som går längre än bilagan om finansiella tjänster till Gats, vilken redan omfattar alla TiSA-parter i egenskap av WTO-medlemmar, samt djupare åtaganden som går längre än sui generis-överenskommelsen om åtaganden rörande finansiella tjänster, som inte är obligatorisk för WTO-medlemmar och därför endast omfattar ett mycket begränsat antal TiSA-parter. Kommissionen uppmanas att sträva efter att i TiSA-kapitlet om finansiella tjänster inkludera bestämmelser om försiktighetsåtgärder, som bygger på den version som antogs i handelsavtalet mellan Kanada och EU, som stärker undantaget i artikel 2 a i bilagan om finansiella tjänster till Gats, som bevarar parternas suveräna rätt att anta åtgärder av försiktighetsskäl, i den utsträckning dessa åtgärder inte syftar till att undgå andra åtaganden, för att säkerställa att regeringarna bibehåller möjligheten att vidta de åtgärder som krävs för att upprätthålla stabiliteten och integriteten i det finansiella systemet. Kommissionen uppmanas att vidta åtgärder för att säkra att de centrala delarna av överenskommelsen, såsom de särskilda bestämmelserna om överföring av uppgifter och icke-diskriminerande tillgång till clearingsystem, införs i TiSA, och samtidigt förbättra utkastet till överenskommelsen så att den till fullo är överensstämmer med de exakta politiska linjer som EU följer inom dessa områden.

  j.  Kommissionen uppmanas att, i kapitlet om regleringen av finansiella tjänster, fastställa stränga övergripande bestämmelser om lagstiftningsmässig transparens, vilket bör öka alla parters kapacitet att analysera och utarbeta lagar, bestämmelser och offentliga beslut och öka tillförsikten hos leverantörerna av finansiella tjänster när det gäller att etablera sig i utlandet eller tillhandahålla tjänster till tredjelandskunder, utan att undergräva tillbörliga och etablerade demokratiska processer, samt också för att ta fram lösningar för att garantera respekt för nationell behandling även för gränsöverskridande leverantörer av finansiella tjänster. Kommissionen uppmanas därför att omedelbart vidta åtgärder för att minska skillnaderna mellan de olika sätt på vilka länderna för närvarande erkänner andra jurisdiktioners regelverk och tillsynssystem, vilket i nuläget skapar fragmentering på globala marknader för finansiella tjänster, genom att uppnå en samsyn om att ett beslut om likvärdighet bör vara resultatet av en transparent bedömning av huruvida varje jurisdiktions regler uppnår samma mål och att ett sådant beslut, även om det bör fattas på grundval av tidiga och frekventa bilaterala dialoger, ska kunna vara ensidigt om ett ömsesidigt erkännande inte är möjligt.

  k.  Kommissionen uppmanas att, i enlighet med principen om proportionalitet i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), se till att den inte samtycker till krav i TiSA om nationell reglering som sträcker sig längre än nödvändigt för att uppnå ovannämnda mål.

  l.  Kommissionen uppmanas att se till att TiSA bidrar till att undvika dubbelbeskattning och inte på något sätt underlättar eller öppnar upp kryphål för skattebedrägeri, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering eller penningtvätt inom området för finansiella tjänster. Kommissionen uppmanas vidare att säkerställa att den uppmuntrar avtalsparterna, i synnerhet de fyra länder som också finns med på EU:s svartlista över skatteparadis, att anta och följa OECD:s gemensamma rapporteringsstandarder (CRS) för automatiskt informationsutbyte (AEOI) för skatteändamål, OECD:s rekommendationer mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) och de globala standarderna för motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) i enlighet med kommissionens rekommendation av den 6 december 2012 om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor (C(2012)8805)(12).

  m.  Kommissionen uppmanas att tillämpa ett rimligt tillvägagångssätt när det gäller det gränsöverskridande flödet av finansiella uppgifter, genom att förbjuda åtgärder som otillbörligen hindrar överföring av information eller bearbetning av finansiell information till eller från landets territorium och samtidigt säkerställa skyddet av personuppgifter (som betraktas som en grundläggande rättighet i enlighet med artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna), den personliga integriteten och sekretessen för enskildas uppgifter och konton, vilket även förbättrar överenskommelsen om åtaganden rörande finansiella tjänster i Gats. Kommissionen uppmanas därför att säkerställa att en eventuell överenskommelse om TiSA helt överensstämmer med EU:s reviderade uppgiftsskyddsförordning.

  n.  När det gäller offentliga enheters köp av finansiella tjänster, uppmanas kommissionen att säkerställa att de nyligen antagna EU-reglerna om offentlig upphandling skyddas och stöds inom ramen för förhandlingarna, särskilt beträffande små och medelstora företags tillträde till offentliga kontrakt, urvalskriterier som grundas på bästa förhållande mellan kvalitet och pris i stället för på det lägsta priset, reserverade marknader som avsatts för den sociala ekonomins företag, möjlighet för upphandlande myndigheter att stärka samarbetet mellan kommuner och att bevara de trösklar för uteslutning som gäller i EU:s och internationella regler.

  o.  Kommissionen uppmanas att säkerställa absolut högsta nivå av transparens, dialog och ansvarsskyldighet genom hela förhandlingsprocessen i linje med kommissionens skyldighet enligt EUF-fördraget. Kommissionen uppmanas att säkerställa att ledamöterna i utskottet för internationell handel får samtliga förhandlingsdokument som rör TiSA och att ledamöterna i Europaparlamentets berörda utskott får tillgång till de konsoliderade förhandlingstexterna och information som rör deras befogenhetsområden. Kommissionen uppmanas att ytterligare öka de betydande ansträngningar för att säkra öppenhet gentemot allmänheten som har gjorts sedan 2014 års val till Europaparlamentet, bl.a. offentliggörandet av EU:s erbjudanden om marknadstillträde och det mandat som beviljats av rådet.

  p.  Kommissionen uppmanas att snarast möjligt offentliggöra en oberoende hållbarhetskonsekvensbedömning och att uppdatera den så snart som förhandlingarna är avslutade.

  q.  Kommissionen uppmanas att i enlighet med artiklarna 14 och 106 i EUF-fördraget och protokoll 26 till detta utesluta aktuella och framtida tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse från EU:s åtaganden (bland annat men inte begränsat till vatten, hälsa, sociala tjänster, sociala trygghetssystem och utbildning). Kommissionen uppmanas att se till att EU:s myndigheter samt nationella och lokala myndigheter bibehåller sin oinskränkta rättighet att införa, anta, behålla eller upphäva alla åtgärder som gäller initiering, organisation, finansiering och tillhandahållande av offentliga tjänster. Kommissionen uppmanas att tillämpa detta undantag oberoende av hur de offentliga tjänsterna tillhandahålls och finansieras.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.12.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

14

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Burkhard Balz, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Esther de Lange, Fabio De Masi, Anneliese Dodds, Markus Ferber, Jonás Fernández, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Petr Ježek, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Werner Langen, Sander Loones, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Peter Simon, Renato Soru, Theodor Dumitru Stolojan, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Jakob von Weizsäcker, Marco Zanni, Sotirios Zarianopoulos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Matt Carthy, Philippe De Backer, Ashley Fox, Doru-Claudian Frunzulică, Ildikó Gáll-Pelcz, Marian Harkin, Barbara Kappel, Verónica Lope Fontagné, Paloma López Bermejo, Thomas Mann, Alessia Maria Mosca, Michel Reimon, Maria João Rodrigues

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Agnes Jongerius, Anneleen Van Bossuyt, Igor Šoltes

3.12.2015

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster

(2015/2233(INI))

Föredragande av yttrande: Thomas Händel

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att de stater som har undertecknat tjänstehandelsavtalet fullt ut och effektivt ratificerar, genomför och verkställer Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta grundläggande arbetskonventioner. Parlamentet uppmanar de stater som har undertecknat tjänstehandelsavtalet att följa och främja andra relevanta ILO-konventioner, avtal och FN-resolutioner, som omfattar, men inte är begränsade till, konvention C94 om arbetsklausuler, agendan för anständigt arbete och den internationella konventionen om skydd för alla migrerande arbetare och deras familjemedlemmar.

2.  Europaparlamentet efterlyser bestämmelser som gör de överenskomna ILO-normerna och andra normer verkställbara. Parlamentet anser att alla framtida tjänstehandelsavtal måste inkludera en klausul om kontroll- och verkställighetsmekanismer, som avskräcker och hindrar företag från att överträda arbetsrättsliga och sociala rättigheter, bl.a. kollektivavtal. Parlamentet anser att arbetsrättsliga tvister som uppstår ska vara föremål för en tvistlösningsmekanism, med möjlighet att införa sanktioner i samråd med ILO:s tillsynsorgan.

3.  Europaparlamentet anser att åtgärder bör vidtas för att se till att tjänstehandelsavtalet bidrar rättvist och väsentligt till nya arbetstillfällen och att det innehåller långtgående normer för handeln med tjänster med avseende på 2000-talets huvudsakliga problem, framför allt den ihållande sysselsättningskrisen i en del medlemsstater, den ökande ojämlikheten, ungdomsarbetslösheten och andra sociala utmaningar, och att införa strängare arbetsskydds- och miljöskyddsnormer, bekämpa alla former av social dumpning och säkerställa att förbudet mot diskriminering iakttas.

4.  Europaparlamentet noterar att tjänstesektorn spelar en betydande roll i EU:s ekonomi, eftersom den står för 70 % av den ekonomiska verksamheten och 90 % av de nya arbetstillfällena. Parlamentet konstaterar samtidigt att 90 % av den globala tillväxten sker utanför EU och understryker därför att det är av yttersta vikt att se till att de undertecknande parterna får tillträde till nya marknader och att trygga en rättvis, icke-diskriminerande och likvärdig behandling av tjänsteleverantörerna. Parlamentet påminner om den mycket viktiga roll som tjänstesektorn spelar för tillkomsten av arbetstillfällen med hög kvalifikationsnivå i EU. Parlamentet framhåller vikten av att tillvarata den potential som avtalet ger när det gäller att stimulera till nya arbetstillfällen i EU. Parlamentet anser att det också är nödvändigt att se till att de fastställda normerna stärks och förbättras samt att sträva efter att införa dem i större utsträckning även på multilateral nivå.

5.  Europaparlamentet framhåller den starka potential för hållbar tillväxt för alla och skapande av nya arbetstillfällen med hög kvalifikationsnivå som undertecknandet av ett väl avvägt avtal skulle innebära i detta avseende. Parlamentet förväntar sig att man beaktar de särskilda hinder som möter små och medelstora företag, särskilt eftersom det är dessa företag som skapar flest arbetstillfällen.

6.  Europaparlamentet understryker att de potentiella möjligheter som avtalet om handel med tjänster erbjuder för internationaliseringen av de europeiska företagen måste åtföljas av en reell politik för integrering av arbetstagarna i denna nya miljö. Parlamentet understryker att EU har infört finansieringsalternativ som lämpar sig för denna utveckling, bland annat Europeiska socialfonden.

7.  Europaparlamentet begär att parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor omedelbart informeras om slutliga delar i tjänstehandelsavtalet skulle undergräva eller stå i vägen för standarder på dessa områden så att samråd kan hållas och beslut fattas.

8.  Europaparlamentet betonar att ökad rörlighet måste åtföljas av stränga sociala och arbetsrättsliga normer, så att arbetstagarna skyddas mot utnyttjande. Parlamentet är särskilt oroat över effekterna av komplexa gränsöverskridande underleverantörskedjor, som gör det mycket svårt att säkerställa och övervaka att reglerna efterlevs. Parlamentet understryker att yrkesinspektioner och fackförbund har stor betydelse för att förhindra och övervaka missbruk. Parlamentet vill se en mycket effektivare gränsöverskridande tillgång till uppgifter i EU.

9.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå EU-lagstiftning om ansvarsskyldighet, särskilt i långa underleverantörskedjor, och anser att sådan ansvarsskyldighet även måste tillämpas på och vara bindande för företag från tredjeländer.

10.  Europaparlamentet framhåller att yrkesinspektioner särskilt möts av svårigheter vid övervakningen av företag som anställer migrerande arbetstagare och utstationerade arbetstagare från EU och tredjeländer. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att i detta sammanhang öka antalet anställda och de tillgängliga resurserna för sina yrkesinspektioner för att uppnå målet med en inspektör per 10 000 arbetstagare i enlighet med ILO:s rekommendationer.

11.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att eftersträva det sociala mål som den satte upp vid förhandlingarna om tjänstehandelsavtalet genom en arbetsklausul. Parlamentet påminner om att social- och arbetslagstiftningen på både nationell nivå och EU-nivå, samt kollektivavtalen och sociala normer, måste garanteras för att säkerställa tjänsternas kvalitet. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna och, i förekommande fall, EU:s social- och sysselsättningspolitik samt arbetsförhållanden, inte får påverkas negativt.

12.  Europaparlamentet anser i detta sammanhang att arbetsrättsnormer inte bör betraktas som tekniska handelshinder eller handelshinder som inte är tullar samt att arbetsmarknadens parter bör delta i regleringssamarbetet och företrädas på ett väl avvägt sätt, så att det säkerställs att regleringssamarbetet inte begränsar regeringarnas och Europaparlamentets rätt att lagstifta i allmänhetens intresse och att det inte dämpar lagstiftningsarbetet eller försvagar arbetsrättsnormerna, bl.a. när det gäller hälsa och säkerhet.

13.  Europaparlamentet anser att alla arbetstagare, oavsett hemland, på sin arbetsplats ska åtnjuta samma rättigheter och omfattas av samma anställningsvillkor som medborgarna i det land där arbetet utförs. Parlamentet anser dessutom att ett framtida tjänstehandelsavtal måste innehålla en klausul som hindrar företag från att kringgå eller undergräva rätten att vidta fackliga åtgärder, genom att använda arbetstagare från tredjeländer vid förhandlingar om kollektivavtal och arbetsrättsliga tvister.

14.  Europaparlamentet begär att åtgärder vidtas i enlighet med artiklarna 14 och 106 i EUF-fördraget och protokoll 26 till EU-fördraget, för att utesluta aktuella och framtida tjänster av allmänt intresse samt tjänster av allmänt ekonomiskt intresse från avtalet (bland annat men inte begränsat till vatten, avtalshantering, hälsa, sociala tjänster, sociala trygghetssystem och utbildning), för att säkerställa att EU:s myndigheter samt nationella och lokala myndigheter bibehåller sin oinskränkta rättighet att införa, anta, behålla eller upphäva alla åtgärder som gäller initiering, organisation, finansiering och tillhandahållande av offentliga tjänster, och att tillämpa detta undantag oberoende av hur de offentliga tjänsterna tillhandahålls och finansieras och för att säkerställa att sociala trygghetssystem inte omfattas av förhandlingarna.

15.  Europaparlamentet begär dessutom att varken ratchet- eller standstill-klausuler ska tillämpas för krav avseende marknadstillträde eller nationell behandling.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att miljömässiga och sociala kriterier, inklusive kriterier för jämställdhet mellan kvinnor och män, kan tillämpas vid kontraktstilldelningen i offentlig upphandling. Parlamentet insisterar på att handelsavtal under inga omständigheter får påverka de bestämmelser i direktivet om offentlig upphandling som säkerställer genomförande av arbetslagstiftningen och tillåter upphandlande myndigheter att använda särskilda bestämmelser om sociala tjänster, hälso- och sjukvårdstjänster och andra tjänster som tillhandahålls direkt till den enskilde. Parlamentet påminner kommissionen om de mycket känsliga omständigheterna kring regleringen av tjänstekoncessioner och behovet av att ha kvar politiskt utrymme för att åtgärda misslyckade offentlig-privata partnerskapsmodeller.

17.  Europaparlamentet anser att förhandlingar om en ytterligare avreglering av gränsöverskridande tjänster i EU bör åtföljas av socialskyddsåtgärder, såsom minimiinkomstsystem, i enlighet med nationell praxis, och ett samarbete på EU-nivå för att säkerställa arbetsvillkor enligt respektive arbets- och sociallagstiftning samt kollektivavtal i det land där tjänsten tillhandahålls och arbetet utförs. Parlamentet anser att detta inte bör utgöra något hinder för mer förmånliga bestämmelser i lagstiftning eller avtal i ursprungslandet.

18.  Europaparlamentet anser att man inte får begränsa regeringarnas möjlighet att anta policyer för upphandling av tjänster som präglas av socialt och miljömässigt ansvarstagande och som tillgodoser sociala och miljömässiga behov, och att man därför i alla avtal måste respektera ILO-konvention 94 om arbetsrättsliga klausuler i offentliga kontrakt.

19.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att fortsätta genomföra oberoende och grundliga socialkonsekvensundersökningar med inriktning på tjänstehandelsavtalets möjliga inverkan på den sociala situationen och sysselsättningen i EU och de andra avtalsparternas länder, bl.a. när det gäller tillgänglighet, rimlig kostnad, kvalitet, tillgång och icke-diskriminerande lika tillgång till tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Parlamentet begär att man offentliggör och ständigt uppdaterar statistiska prognoser om de arbetstillfällen som försvinner och tillkommer genom ett eventuellt avtal, så att kommissionen kan ingripa i tid för att stödja de drabbade regionerna eller medlemsstaterna. Dessutom borde ett övervakningssystem inrättas för att förebygga alla fall av överträdelse.

20.  Europaparlamentet anser att EU bör vara mycket restriktivt när det gäller eventuella framtida bestämmelser genom nuvarande leveranssätt 1 i Gats, så att man inte försämrar EU:s stränga arbetsrättsnormer och goda arbetsvillkor genom bestämmelser om tjänster som tillhandahålls från tredjeländer, särskilt inom IKT-sektorn.

21.  Europaparlamentet anser att hinder i form av regleringar bör minska för att se till att rörligheten hos arbetstagare med hög kvalifikationsnivå är fördelaktig både för företag och arbetstagare i EU. Parlamentet påpekar på nytt att det är viktigt att se till att tjänstehandelsavtalet inte under några omständigheter hindrar tillämpningen av anställningsnormer och sociala normer, bl.a. reglerna om utstationering av arbetskraft.

22.  Europaparlamentet påminner om att de bestämmelser i tjänstehandelsavtalet som avser transportsektorn inte får missgynna EU-arbetstagarna inom denna sektor. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa tydliga begränsningar beträffande cabotage så att all social dumpning förhindras.

23.  Europaparlamentet efterlyser en tydlig definition av vilka arbetstagare som ska omfattas av bilagan om leveranssätt 4.

24.  Europaparlamentet anser att avtalet till fullo måste respektera en signatärs rätt att ändra eller dra tillbaka någon del av sin förteckning som stadgas i artikel XXI i Gats. Parlamentet förväntar sig att avtalet, särskilt bilagan om leveranssätt 4, kommer att innehålla bestämmelser för att förhindra att utländska arbetstagare utnyttjas och en säkerhetsklausul som ger parterna i tjänstehandelsavtalet möjlighet att vidta nödvändiga skyddsåtgärder, om de inhemska lönerna skulle pressas om de inhemska arbetstagarnas rättigheter skulle äventyras eller om andra överenskomna normer skulle överträdas.

25.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att öppna marknaden för offentlig upphandling för alla länder som deltar i förhandlingarna om tjänstehandelsavtalet. Parlamentet betonar att för att få tilldela kontrakt måste företagen följa ILO:s grundläggande arbetsrättsnormer och sociala normer. Parlamentet anser att kontrakt inte bör tilldelas enbart på grund av priset, men att andra kriterier inte får användas som handelshinder.

26.  Europaparlamentet understryker de insatser som kommissionen har gjort för att förhandlingarna ska bli så transparenta som möjligt. Parlamentet begär emellertid att det pågående arbetet fortsätter och förstärks, i enlighet med Europeiska ombudsmannens rekommendationer om TTIP-avtalet, för att öka att transparensen i förhandlingarna genom att handlingar med relevans för tjänstehandelsavtalet offentliggörs. Parlamentet insisterar på att de nationella parlamenten och alla relevanta ministerier i medlemsstaterna involveras i högre grad, fortlöpande och på ett transparent sätt. Parlamentet framhåller vikten av berörda parter, organisationer i det civila samhället och arbetsmarknadens parter och deras sakkunskap, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att involvera dessa i ett nära samarbete genom hela förhandlingen om tjänstehandelsavtalet, särskilt när det gäller möjliga effekter som varje tjänstehandelsavtal kan få för arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att delta aktivt och ta upp initiativ, problem, svåra frågor och information som har betydelse för förhandlingarna, och uppmanar med eftertryck kommissionen att ta bättre hänsyn till synpunkterna från arbetsmarknadens parter och det civila samhället.

27.  Europaparlamentet anser att länderna bör ha fortsatt möjlighet att använda sig av tester med avseende på ekonomiska behov.

28.  Europaparlamentet beklagar att parlamentet inte hördes innan rådet antog mandatet. Parlamentet anser att man i detta fall gått miste om ett tillfälle att göra förhandlingarna så demokratiska som möjligt och redan från början involvera dem som kan komma att beröras mest av tjänstehandelsavtalet.

29.  Europaparlamentet beklagar att det för närvarande saknas statistik och uppgifter om fysiska personers rörlighet (leveranssätt 4) inom ramen för det befintliga allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats). Parlamentet noterar planerna på att införa ett liknande avsnitt i tjänstehandelsavtalet. Parlamentet understryker vikten av att övervaka denna kategori av tjänsteleverantörer för att förhindra regelmissbruk och utnyttjande av tredjelandsmedborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen att omgående sammanställa och lägga fram information om antal och typ av tjänsteleverantörer som kommit in i EU genom leveranssätt 4 i Gats, bl.a. när det gäller vistelsens längd. Parlamentet understryker att framtida bestämmelser om leveranssätt 4 endast får avse högutbildade yrkespersoner, dvs. personer som har en universitetsexamen eller motsvarande masterexamen och har en chefsbefattning. Längden på deras vistelse i EU måste ha ett visst ändamål och vara en tydligt fastställd, begränsad tidsperiod och omfattas av detaljerade villkor.

30.  Europaparlamentet efterlyser dessutom ett EU-direktiv för harmonisering och övervakning av flödet av enskilda tjänsteleverantörer från tredjeländer som kommer in i EU genom dessa bestämmelser, så att man kan fastställa villkoren för inresa och vistelse för enskilda tjänsteleverantörer.

31.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste få ha kvar full behörighet att avgöra om de ska förbinda sig vid några framtida bestämmelser om leveranssätt 4. Parlamentet betonar dessutom att alla sektorer som omfattas av dessa bestämmelser måste anges tillsammans med och helt och hållet i samarbete med arbetsmarknadens parter.

32.  Europaparlamentet betonar att kommissionen, innan den gör några nya åtaganden i fråga om den globala handeln med tjänster, måste lägga fram en omfattande konsekvensbedömning av hur alla nuvarande leveranssätt i Gats har påverkat ekonomin och arbetsmarknaden sedan avtalet trädde i kraft. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att snarast möjligt lägga fram en konsekvensbedömning av tjänstehandelsavtalet med avseende på arbetsvillkor, möjliga effekter när det gäller otillbörlig konkurrens och eventuell minskning av vissa sektorer på grund av ökad konkurrens från tredjeländer.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

3.12.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

11

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Zdzisław Krasnodębski, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lynn Boylan, Mircea Diaconu, Tania González Peñas, Paloma López Bermejo, Csaba Sógor, Monika Vana, Flavio Zanonato

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Diane James, Martina Michels, Estefanía Torres Martínez

3.12.2015

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi

till utskottet för internationell handel

över rekommendationerna till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)

(2015/2233(INI))

Föredragande av yttrande: David Borrelli

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

I anslutning till de pågående förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA) riktar Europaparlamentet följande rekommendationer till kommissionen:

I fråga om den allmänna inriktningen

1.  Kommissionen uppmanas att säkerställa att högsta standarder tillämpas när det gäller transparens och ansvarsskyldighet, tillgång till förhandlingsdokument och samråd med det civila samhället, företagen och arbetsmarknadens parter, att exakt samma regler gäller för tjänsteleverantörer inom och utanför EU, att det råder ömsesidighet mellan parterna, på alla nivåer, som avspeglar deras matchande ambitionsnivå, att aktuella och grundliga konsekvensbedömningar utförs och att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att göra TiSA-avtalet verkligt multilateralt genom att man förhandlar om en anslutningsklausul till avtalet och välkomnar dem som delar parternas ambitionsnivå.

2.  Kommissionen uppmanas att säkerställa att medlemsstaterna har ohindrad förmåga att reglera, tillhandahålla och finansiera aktuella och framtida tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse på alla nivåer, att särskild vikt läggs vid telekommunikations- och energitjänster, som är väsentliga för medborgarna och företagen och bidrar till sammanhållning, ett gynnsamt klimat för e-handel och entreprenörskap och arbetstillfällen av hög kvalitet och att EU:s uppgiftsskydds- och integritetslagstiftning upprätthålls.

I fråga om telekommarknaden

3.  Kommissionen uppmanas att säkerställa att TiSA medför klara fördelar för EU:s konsumenter och företag, i synnerhet små och medelstora företag och entreprenörer, att företag utanför EU på oligopolistiska marknader inte drar fördel av fragmenteringen av EU:s marknad och att lika villkor gäller för alla operatörer.

4.  Kommissionen uppmanas att säkerställa att EU:s operatörer i länder som har undertecknat TiSA har rättvist och symmetriskt marknadstillträde, utan icke-tariffära hinder och hinder innanför gränserna, däribland lagstiftnings- och licenskrav, asymmetriska standarder, tekniska krav eller restriktioner och bestämmelser om infrastrukturdelning (särskilt för den sista kilometern) som främjar etablerade operatörer och att de länder som har undertecknat TiSA respekterar principen om ett öppet och icke-diskriminerande marknadstillträde för tjänsteleverantörer.

5.  Kommissionen uppmanas att undvika alla nya åtaganden som skulle kunna undergräva EU-lagstiftningen, att upprätthålla EU-regleringsmyndigheternas befogenheter, att upprätthålla principen om en öppen förvaltning av internet och att garantera att alla länder som undertecknar TiSA har en oberoende telekommyndighet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.12.2015

 

 

 

3.12.2015

YTTRANDE från utskottet för transport och turism

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)

(2015/2233(INI))

Föredragande av yttrande: Wim van de Camp

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet gör, med avseende på de pågående förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster, följande rekommendationer till kommissionen:

(i)  Att hålla transporternas, turismens och leveranstjänsternas betydelse för ekonomin och sysselsättningen i Europa i åtanke, eftersom europeiska fartygsägare kontrollerar 40 % av världens handelsflotta, flygbranschen sysselsätter mer än 5 miljoner människor, den europeiska järnvägsbranschen står för mer än hälften av världens produktion av utrustning och tjänster till järnvägarna samt vägtransporterna förblir en viktig del av logistiken i EU. Att erkänna den potential som transporttjänsterna har för att minska arbetslösheten i Europa, samt att erkänna de effekter som liberaliseringen av handel med tjänster har på turistbranschen.

(ii)  Att se till att man i förhandlingarna tar hänsyn till den snabba utvecklingen inom transportbranschen och den ökade betydelsen av ekonomiskt samarbete mellan de olika transportslag de europeiska medborgarna använder i vardagen.

(iii)  Att betona att EU:s och medlemsstaternas lagstiftning ger fördelar för arbetstagare, bland annat när det gäller säkerheten. Att understryka att alla som tillhandahåller tjänster inom EU, oberoende av om de är utländska eller inhemska, måste följa denna lagstiftning. Att erkänna att kvaliteten på tjänsterna är direkt kopplad till kvaliteten på sysselsättningen och den befintliga regleringsramen. Att ta hänsyn till den sociala och miljömässiga hållbarheten i avtalet. Att undvika orättvisa snedvridningar av arbetsmarknaden samtidigt som man garanterar att befintliga sociala rättigheter respekteras.

(iv)  Att beakta vikten av tjänster av allmänt ekonomisk intresse i transportsektorn och av den allmänna trafikplikten, liksom denna sektors bidrag till den sociala och territoriella sammanhållningen.

(v)  Att stärka bestämmelserna avseende passagerarrättigheter inom alla transportslag för att se till att konsumenterna gynnas av detta avtal.

(vi)  Att på lång sikt eftersträva bättre kvalitet och säkerhet för transporttjänsterna, med målsättningen att sänka transporttiderna, för att därmed främja resultaten och innovationen på detta område.

(vii)  Att se till att transport- och turistbranscherna behandlas på ett meningsfullt sätt i förhandlingarna, i en anda av ömsesidighet. Att värna det politiska utrymmet att kunna agera på utvecklingen inom transport-, post- och budbranscherna. Att respektera principen om icke-diskriminering. Att undanta kollektivtrafik från avtalet.

(viii)  Att inte glömma bort negativa liberaliseringserfarenheter, såsom negativa effekter på tjänsternas kvalitet, arbetsförhållanden och transportsäkerhet.

(ix)  Att främja förhandlingar om bestämmelser för reglering av insyn, tidfrister, rättssäkerhet, onödiga bördor, icke-diskriminering och överklagande, samtidigt som man fortsätter att kräva att utländska företag som vill erbjuda transport- och leveranstjänster i EU uppfyller unionens befintliga regleringskrav. Att uppmana tredjeländer att via specifika rapporter meddela vilka nationella lagar som är tillämpliga på detta område i syfte att förenkla och effektivisera dialogen.

(x)  Att inte låta tjänster som avser kollektivtrafik och posttjänster, förutsatt att dessa är offentliga, ingå i TiSA:s tillämpningsområde.

(xi)  Att motverka de begränsningar som vissa länder tillämpar när det gäller cabotagerättigheter och utländskt ägande och utländsk kontroll av flygbolag. Att som ett långsiktigt mål sträva efter bindande internationella handelsregler för luftfartsbranschen samtidigt som man erkänner Internationella civila luftfartsorganisationens ansvar att reglera ekonomin och säkerheten. Att, om viktiga handelspartner visar en motvilja mot att göra verkliga framsteg, undersöka andra vägar för att se till att europeiska flygbolag kan konkurrera på rättvisa villkor.

(xii)  Att komma ihåg vilken viktig roll sjötransporterna spelar för världsekonomin, både som en egen bransch och som ett sätt att underlätta internationell handel, samt att arbeta för en tydlig text med starka åtaganden om att säkerställa tillträde till hamnar samt marknadstillgång och nationell hantering för internationella transporttjänster till sjöss.

(xiii)  Att ta vara på möjligheten att inkludera den nuvarande lagstiftningen och befintliga rutiner för sjötransporter i en rättsligt bindande internationell text som förhindrar att parterna inför protektionistiska bestämmelser i framtiden, samtidigt som man säkerställer överensstämmelse med relevanta internationella standarder, t.ex. de standarder som fastställts av Internationella sjöfartsorganisationen och Internationella arbetsorganisationen.

(xiv)  Att bemöta och ta bort befintliga begränsningar för sjötransporter samt att sträva efter ömsesidighet eftersom EU-företag mycket ofta hindras från tillträde till vissa marknadssegment utomlands trots att motsvarande marknad i EU är öppen för utländska företag, till exempel när det gäller närsjöfart och cabotage.

(xv)  Att upprätthålla medlemsstaternas rättigheter med avseende på nuvarande eller framtida nationell lagstiftning och bilaterala eller multilaterala vägtransportavtal, även krav på transiteringstillstånd.

(xvi)  Att motsätta sig alla åtaganden om marknadstillträde när det gäller vägtransporter, i synnerhet i samband med det så kallade ”Mode 4”, då detta kan leda till att arbetstagare flyttas över gränser utan arbetstagarskydd och till att mer långtgående arbetslagstiftning i värdländerna undermineras.

(xvii)  Att säkerställa att en utökad tillgång till tredjeländers marknader för leveranstjänster inte äventyrar den nuvarande plikten att tillhandahålla heltäckande tjänster inom postbranschen, samt att erkänna den avgörande roll som heltäckande posttjänster spelar för att främja social, ekonomisk och territoriell sammanhållning. Att stärka dessa heltäckande tjänster.

2.  Europaparlamentet beklagar den hittillsvarande bristen på transparens och det faktum att parlamentet inte hade möjlighet att uttrycka sin ståndpunkt innan rådet antog förhandlingsmandatet.

3.  Europaparlamentet begär att samtliga ledamöter av Europaparlamentet ska få tillgång till de handlingar som rör TiSA-förhandlingarna och att samtliga framförhandlade texter ska offentliggöras.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

3.12.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

14

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Isabella De Monte, Jacqueline Foster, Bruno Gollnisch, Stelios Kouloglou, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Peter Lundgren, Georg Mayer, Cláudia Monteiro de Aguiar, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Claudia Schmidt, Keith Taylor, Pavel Telička, Peter van Dalen, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Fabio De Masi, Bas Eickhout, Markus Ferber, Maria Grapini, Karoline Graswander-Hainz, Werner Kuhn, Massimo Paolucci, Franck Proust, Olga Sehnalová, Patricija Šulin, Ruža Tomašić, Matthijs van Miltenburg

1

16.11.2015

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)

(2015/2233(INI))

Föredragande av yttrande: Monika Vana

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet erkänner behovet av att modernisera befintliga ouppdaterade Gats-regler och av att underlätta handel med nya tjänster. Parlamentet erkänner värdet av offentliga tjänster inom EU och över hela världen, och noterar att enligt kommissionen kommer en sysselsättningsökning inom EU mellan 2013 och 2025 främst att kunna uppnås genom jobb inom tjänstesektorn, och 90 procent av de nya arbetstillfällena inom EU kommer att finnas i tjänstesektorn, särskilt inom högkompetenstjänster, såsom yrkesmässiga tjänster, företagstjänster och datatjänster. Parlamentet konsaterar även att tjänster står för ungefär 70 procent av EU:s ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att upprätthålla målen att åstadkomma ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i enlighet med bestämmelserna i artikel 174 i EUF-fördraget inom ramen för de pågående förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA).

2.  Europaparlamentet upprepar att tillhandahållandet av tjänster i EU baseras på principerna om allmän tillgång, kvalitet, säkerhet, överkomlighet och lika behandling, vilka alltid ska garanteras i alla städer och regioner. Parlamentet anser att dessa principer inte bör begränsas genom TiSA. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att medlemsstaterna även i fortsättningen ansvarar för offentliga tjänster av särskild karaktär, såsom tjänster inom vattensektorn, så att man undviker eventuell negativ inverkan på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

3.  Europaparlamentet påminner om att EU:s sammanhållningspolitik är unionens främsta investeringsverktyg, inte bara för att nå målen i Europa 2020-strategin, utan även för att åtgärda brådskande socio-ekonomiska behov. Parlamentet understryker att dess underliggande principer och mål måste upprätthållas inom ramen för TiSA.

4.  Europaparlamentet anser att liberalisering av handeln med tjänster kan främja regional tillväxt genom ökade investeringsmöjligheter på regional och lokal nivå. Parlamentet anser att denna liberalisering bör respektera EU:s politiska, sociala och kulturella modell och de grundläggande principer som stadfästs i EU-fördragen.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas regeringar, som gett kommissionen förhandlingsmandat, att i synnerhet under hela förhandlingsprocessen, undersöka och analysera hur TiSA-avtalet påverkar sammanhållning och lokal och regional styrning inom EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att samla in och tillhandahålla omfattande och jämförbara uppgifter och att inkludera territoriella konsekvensbedömningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid förhandlingarna om TiSA-avtalet ta hänsyn till lokala och regionala myndigheters befogenheter.

6.  Europaparlamentet betonar att befogenheterna för de lokala och regionala myndigheterna, som är ansvariga för en stor del av de offentliga investeringarna inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik och även är aktivt involverade i tillhandahållandet av centrala offentliga tjänster på hela territoriet, inte får begränsas genom TiSA, och att dessa myndigheters förmåga att främja lokal och regional utveckling och skydda sina medborgares allmänna intressen inte får minskas. Parlamentet upprepar att medlemsstaternas och de lokala och regionala myndigheternas befogenheter inte får påverkas av TiSA, och att medlemsstaterna och ovannämnda myndigheter bör ha rätt att reglera tillhandahållandet av tjänster och införa nya rättsakter på sina territorier för att uppnå sina allmänpolitiska mål. Parlamentet önskar att man beaktar dessa överväganden vid förhandlingarna, i syfte att trygga ett fullgott genomförande av sammanhållningspolitiken, så att lokala och regionala myndigheterna fritt kan företräda sina medborgares intressen.

7.  Europaparlamentet upprepar betydelsen av offentliga tjänster och behovet av att respektera lokala och regionala myndigheters befogenheter i enlighet med fördraget och det bifogade protokollet nr 26, liksom i enlighet med bestämmelser om nationell reglering och offentlig upphandling. Parlamentet betonar att deras befogenheter att inrätta nya offentliga tjänster i framtiden också bör respekteras. Parlamentet gläder sig därför över att kommissionen offentligt och upprepade gånger slagit fast att den kommer att utesluta offentliga tjänster från TiSA-förhandlingarna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att nuvarande och framtida tjänster av allmänt intresse, även tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, utesluts från tjänstehandelsavtalets tillämpningsområde, så att man säkerställer att nationella och i förekommande fall lokala och regionala myndigheter har kvar sin fulla rätt att införa, anta, bibehålla eller upphäva alla bestämmelser avseende beställning, organisering, finansiering och tillhandahållande av offentliga tjänster enligt vad som föreskrivs i fördraget. Parlamentet anser dessutom att det finns ett behov av att reglera professionella tjänsteleverantörers rörlighet.

8.  Europaparlamentet anser att TiSA-förhandlingarna blir allt viktigare för EU:s ekonomi. Parlamentet understryker att TiSA-förhandlingarna kan vara en möjlighet att stärka en handel som bygger på världsomspännande bestämmelser och som är öppen och insynsvänlig, som respekterar EU:s normer, särskilt i fråga om uppgiftsskydd, och som bidrar till ökad ömsesidighet i fråga om marknadstillträde.

9.  Europaparlamentet påminner om att de sociala modeller som medlemsstaterna antagit inte endast omfattar skyldigheter i fråga om de offentliga tjänsternas tillhandahållande, kvalitet och kontinuitet, utan även medborgarnas demokratiska kontroll av dessa tjänster. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta med en offentlig utfrågning i syfte att involvera och samråda med lokala och regionala myndigheter – vid sidan av ekonomiska aktörer och arbetsmarknadens parter samt det civila samhällets organisationer – och inkludera deras åsikter i förhandlingsdirektiven i samband med TiSA-förhandlingarna, med tanke på deras avgörande roll i reglering och tillhandahållande av offentliga tjänster och när det gäller ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. I linje med detta välkomnar parlamentet kommissionens möten för dialog med det civila samhället och kommissionens pågående insatser för att göra EU:s ståndpunkt i TiSA-förhandlingarna så klar och tydlig som möjligt genom att regelbundet rapportera om hur förhandlingsprocessen utvecklas.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

12.11.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Victor Boştinaru, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Michela Giuffrida, Anna Hedh, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Younous Omarjee, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Julia Reid, Terry Reintke, Fernando Ruas, Monika Smolková, Maria Spyraki, Ruža Tomašić, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andor Deli, Josu Juaristi Abaunz, Ivana Maletić, Jan Olbrycht, Demetris Papadakis, Tonino Picula, Claudia Schmidt, Hannu Takkula, Damiano Zoffoli, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Stanisław Ożóg, Claudiu Ciprian Tănăsescu

24.11.2015

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

till utskottet för internationell handel

över rekommendationerna till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)

(2015/2233(INI))

Föredragande av yttrande: Jan Philipp Albrecht

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av rådets förhandlingsdirektiv för avtalet om handel med tjänster (TiSA)(13),

A.  Unionen är bunden av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, däribland artikel 8 om rätten till skydd av personuppgifter, och av artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om samma grundläggande rättigheter, vilka är en hörnsten i EU:s primärrätt som till fullo ska respekteras inom ramen för alla internationella avtal.

B.  Europeiska unionen är bunden av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), dvs. att bl.a. upprätthålla värdena demokrati och rättsstaten.

C.  Union är bunden av artiklarna 20 och 21 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna i fråga om principerna om likhet inför lagen och icke-diskriminering.

D.  I både artikel 1 och artikel 10.3 i EU-fördraget anges att ”besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt”. Öppenhet och en öppen dialog mellan partnerna, inklusive medborgarna, är av yttersta vikt under både förhandlingarna och genomförandefasen. Parlamentet stöder ombudsmannens uppmaning om att följa en öppen strategi.

E.  De pågående förhandlingarna om internationella handelsavtal, däribland avtalet om handel med tjänster (TiSA), berör även internationella dataflöden, medan integritet och dataskydd inte alls berörs utan i stället kommer att diskuteras parallellt.

F.  Det amerikanska förslaget om e-handel i förbindelse med TiSA-avtalet skulle underminera EU:s bestämmelser och skyddsåtgärder avseende överföring av personuppgifter till tredjeländer. Parlamentet förbehåller sig rätten att uttrycka sina åsikter efter att ha tagit del av alla framtida förslagstexter och förslag till TiSA-avtalet.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till kommissionen:

  (a)  Kommissionen uppmanas att säkerställa att avtalet garanterar full respekt för EU:s standarder för grundläggande rättigheter genom att en rättsligt bindande människorättsklausul införs som en standardel i EU:s handelsavtal med tredjeländer.

  (b)  Kommissionen uppmanas att prioritera införandet av en heltäckande och entydig horisontell fristående klausul, baserad på artikel XIV i det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats), som till fullo undantar EU:s befintliga och framtida bestämmelser om skydd av personuppgifter från avtalet, utan några villkor om att den måste vara förenligt med andra delar av TiSA, och att säkerställa att avtalet inte förhindrar tillämpningen av undantag för tillhandahållande av tjänster som är berättigade enligt relevanta WTO-bestämmelser (artiklarna XIV och XIVa i Gats).

  (c)  Kommissionen uppmanas att säkerställa att personuppgifter endast kan överföras till länder utanför unionen om bestämmelserna om överföringar till tredjeländer i EU:s dataskyddslagstiftning respekteras. Kommissionen uppmanas också att endast förhandla om bestämmelser som rör flödet av personuppgifter om full tillämpning av EU:s dataskyddslagstiftning garanteras och respekteras.

  (d)  Kommissionen uppmanas att motsätta sig bestämmelserna om personuppgifter i Förenta staternas förslag till TiSA-avtalets kapitel om e-handel.

  (e)  Kommissionen uppmanas att hålla i åtanke att EU:s bestämmelser om överföring av personuppgifter kan förbjuda behandling av sådana uppgifter i tredjeländer om de inte uppfyller EU-standarderna. Kommissionen uppmanas att insistera på att alla krav som rör lokalisering av utrustning och inrättningar för behandling av personuppgifter är i linje med EU-bestämmelserna om överföring av personuppgifter. Kommissionen uppmanas att samarbeta med tredjeländer i lämpliga grupper för att anta höga dataskyddsstandarder i hela världen.

  (f)  Kommissionen uppmanas att till fullo beakta behovet av transparens och ansvarsskyldighet genom hela förhandlingsprocessen, och att uppfylla sin skyldighet enligt artikel 218.10 i EUF-fördraget, som EU-domstolen nyligen gjorde rättsligt bindande i en dom(14), att omedelbart ge parlamentet fullständig information om utvecklingen i alla skeden av förhandlingarna. Kommissionen uppmanas att säkerställa att allmänheten ges tillgång till relevanta förhandlingsdokument från alla parter, med undantag av dokument som ska klassificeras med tydligt angivna skäl för varje fall, med offentligt angivna skäl för den omfattning i vilken tillgång till de icke offentliggjorda delarna av handlingen i fråga med stor sannolikhet specifikt och de facto skulle undergräva de intressen som skyddas av undantagen, i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(15). Kommissionen uppmanas att säkerställa att avtalet inte på något sätt försvagar EU:s eller medlemsstaternas lagstiftningsbestämmelser om allmänhetens tillgång till officiella handlingar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

23.11.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

13

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Martina Anderson, Malin Björk, Michał Boni, Caterina Chinnici, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Laura Ferrara, Monika Flašíková Beňová, Lorenzo Fontana, Ana Gomes, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Brice Hortefeux, Filiz Hyusmenova, Sophia in ‘t Veld, Iliana Iotova, Eva Joly, Timothy Kirkhope, Barbara Kudrycka, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Monica Macovei, Vicky Maeijer, Barbara Matera, Roberta Metsola, Louis Michel, József Nagy, Péter Niedermüller, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Marie-Christine Vergiat, Harald Vilimsky, Udo Voigt, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Laura Agea, Pál Csáky, Miriam Dalli, Daniel Dalton, Petra Kammerevert, Ska Keller, Jeroen Lenaers, Andrejs Mamikins, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Salvatore Domenico Pogliese, Josep-Maria Terricabras, Axel Voss

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Clara Eugenia Aguilera García, Rosa Estaràs Ferragut, Eleonora Evi, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Michela Giuffrida, Daniel Hannan, Jude Kirton-Darling, Edouard Martin, Julia Pitera, Jarosław Wałęsa

18.11.2015

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)

(2015/2233(INI))

Föredragande av yttrande: Monika Vana

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Även om handelsavtal påverkar kvinnor och män på olika sätt på grund av bristande jämställdhet inom vissa sektorer togs ingen hänsyn till kravet på större betoning av införlivandet av jämställdhetsfrågor under det offentliga samrådet om tjänstehandelsavtalet. Dessutom saknas ett tillräckligt samförstånd om hur man ska införliva jämställdhetsfrågor i handelspolitiken. För närvarande har jämställdhetsdimensionen endast i begränsad utsträckning införlivats i handelspolitiken och handelsavtal. Jämställdhetseffekterna av den stegvisa liberaliseringen av handeln måste ännu utredas fullt ut.

B.  En framgångsrik handelspolitik bör bedömas med utgångspunkt i huruvida den påverkar män och kvinnor lika positivt, och de olika och komplexa effekterna på båda könen måste därför utredas, analyseras och beaktas redan på förhand. Även här bör utgångspunkten vara försiktighetsprincipen.

C.  Relationerna mellan könen påverkar alla ekonomiska verksamheter och processer och återspeglas i arbetsmarknads-, sysselsättnings och lönefrågor. Kvinnor fortsätter att diskrimineras på strukturell nivå och exempelvis lönegapet mellan könen fortsätter att förekomma i världens samtliga regioner. Lönegapet mellan könen används också som en konkurrensfördel, men ett handelsavtal bör motverka detta.

D.  Parlamentet hade inte möjlighet att uttrycka sin ståndpunkt innan rådet antog förhandlingsmandatet för avtalet om handel med tjänster (TiSA), och röstade om ett förslag till resolution den 4 juli 2013 för att uttrycka sin ståndpunkt om förhandlingsmandatete för TiSA.

E.  Över hela världen drabbas särskilt kvinnor av klimatförändringarnas följder och vissa av dem tvingas därför att lämna sin hembygd. Handelspolitiken bör sträva efter att förebygga detta och bör därför utformas så att den är miljömässigt hållbar.

F.  Kvinnliga arbetstagare är överrepresenterade inom den offentliga sektorn eller inom den offentliga tjänstesektorn och kvinnor är, som brukare av dessa tjänster, i högre grad än män beroende av högkvalitativa, överkomliga och behovsanpassade offentliga tjänster nära hemmet, i synnerhet när det gäller sociala tjänster, såsom barn- och äldreomsorg. Restriktioner och nedskärningar av offentliga tjänster samt dyrare sådana leder till att i första hand kvinnor ersätter dem med obetalt arbete, och de kan följaktligen inte, eller bara på deltid, ägna sig åt ett arbete som omfattas av socialförsäkringssystemet.

G.  En minskning eller indragningar av offentliga tjänster och åtgärder medför vanligtvis att arbetet, kostnaderna och riskerna flyttas till ekonomin för obetalt omsorgs- och hushållsarbete som framför allt utförs av kvinnor och således hämmar jämställdheten.

H.  Även om TiSA kan utgöra en möjlighet för hållbar utveckling bör avtalet även uppmuntra till utbyte av bästa praxis och främja efterlevnad av höga människorättsstandarder för samtliga berörda parter. TiSA bör som sådant bidra till ökad jämställdhet och under inga omständigheter försvaga de framsteg som EU eller medlemsstaterna uppnått på detta område.

I.  Avsikten är att TiSA ska fungera som en ny modell för global handel, med 51 deltagande stater som står för 70 procent av världens tjänstehandel, och det är oerhört viktigt att alla nya internationella handelssystem bidrar till ökad jämställdhet.

1.  Europaparlamentet påpekar att respekt för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är ett bindande rättsligt krav som kommissionen bör genomdriva genom bland annat bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att inbegripa jämställdhetsindikatorer och att göra en specifik konsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv, med uppdelning enligt ålder och socioekonomiska faktorer, som återspeglar kvinnors olika roller, för att garantera att man inte ifrågasätter EU:s förmåga att garantera och främja respekt för kvinnors rättigheter.

2.  Europaparlamentet understryker att EU måste fortsätta att säkerställa höga skyddsnivåer när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och konsumenträttigheter, främjande av jämställdhet samt sociala och miljömässiga standarder. Parlamentet anser att dessa värden bör vägleda den transnationella och nationella handeln, inbegripet sådana avtal som TiSA, som även bör användas till att aktivt stödja dessa mål.

3.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör övervaka och tre år efter TiSA-avtalets ikraftträdande genomföra en utvärdering av den inverkan som avtalet haft på jämställdheten och respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna.

4.  Europaparlamentet anser i vilket fall som helst att alla medlemsstater som undertecknar TiSA-avtalet bör åta sig att garantera respekt för jämställdhet och grundläggande rättigheter, även i samband med liberalisering och öppnande av nationella och lokala marknader.

5.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att sörja för största möjliga insyn i de relevanta texterna, där så är lämpligt, för att säkra kvaliteten på de pågående förhandlingarna.

6.  Europaparlamentet finner det beklagligt att så få kvinnor är aktiva inom handelssektorn i Europa och i förbindelserna med tredjeländer, liksom att så liten uppmärksamhet ägnas åt frågan om lika möjligheter för kvinnor och män vad gäller tillgång till tjänster.

7.  Europaparlamentet beklagar att rådet inte inväntade parlamentets ståndpunkt innan det beviljade förhandlingsmandatet, och anser att man in detta fall missat ett tillfälle att göra förhandlingarna till fullo demokratiska och från första början involvera dem som kan komma att beröras mest av tjänstehandelsavtalet, till exempel kvinnor.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätthålla och öka samstämmigheten mellan olika politikområden som har kopplingar till varandra, som handel, utveckling, sysselsättning, migration och jämställdhet, samt att även beakta konsekvenserna för kvinnors och flickors rättigheter, deras egenmakt samt rätt till hälsa, utbildning, mat, arbete och vatten. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera dessa överväganden i sin konsekvensbedömning för att undvika eventuella negativa följder av TiSA, eller av interaktioner mellan olika handelsavtal.

9.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att EU visar politisk vilja för att säkerställa att de europeiska, nationella och lokala myndigheterna kan behålla sin fulla rätt att införa, anta, bibehålla eller upphäva åtgärder som rör beställning, organisering, finansiering och tillhandahållande av offentliga tjänster samt att undanta i synnerhet alla sociala tjänster, oavsett om de finansiseras offentligt eller privat, från TiSA-avtalets tillämpningsområde, och att inbegripa en särskild klausul (gold standard clause) för dessa tjänster för att garantera deras kvalitet. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av utbildning och hälsa samt av att se till att kvinnor och flickor alltid har tillgång till dessa tjänster.

10.  Europaparlamentet är oroat över att TiSA kan få könsdiskriminerande konsekvenser. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av att säkra könsbalanserade förhandlingsteam och, vid behov, jämställdhetsintegrerade åtgärder i medlemsstaterna i samband med genomförandet av TiSA.

11.  Europaparlamentet begär att en människorättsklausul som inkluderar jämställdhetsperspektivet ska integreras i TiSA, i syfte att trygga skyddet av flickors och kvinnors rättigheter samt deras deltagande i handel och tjänster, liksom införandet av lämpliga indikatorer för att se till att jämställdhet garanteras i samband med genomförandet av TiSA.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in könsuppdelad statistik i syfte att bättre kunna bedöma hur handelspolitik och handelsavtal påverkar jämställdheten och för att kunna vidta åtgärder för positiv särbehandling.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att ekologiska och sociala kriterier, inklusive kriterier för jämställdhet mellan kvinnor och män, kan tillämpas vid kontraktstilldelningen vid offentlig upphandling.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sörja för att de delar av TiSA som avser IKT-tjänster är förenliga med ett ökat kvinnligt deltagande i sektorn.

15.  Europaparlamentet begär att det pågående arbetet med att öka insynen i förhandlingarna fortsätter och förstärks, i enlighet med Europeiska ombudsmannens rekommendationer om TTIP, genom att alla handlingar med relevans för TiSA, inbegripet förhandlingsförslag, omedelbart offentliggörs, särskilt konsoliderade förhandlingstexter. Parlamentet efterlyser en förstärkt fortlöpande och öppen dialog med de nationella parlamenten och alla relevanta ministerier på medlemsstatsnivå. Parlamentet begär att alla berörda parter, inbegripet det civila samhällets organisationer, särskilt kvinnoorganisationer, och de europeiska arbetsmarknadsparterna ska få delta i förhandlingsprocessen.

16.  Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt att avtalet innehåller en klausul som gör det möjligt för länderna att avbryta liberaliseringen av tjänster, särskilt om det visar sig att liberaliseringen har negativa konsekvenser för kvinnor. Parlamentet efterlyser därför även en positivlista och begär att ratchet- och standstillklausuler inte ska tas med i avtalet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

12.11.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

9

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Maria Arena, Catherine Bearder, Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Anna Maria Corazza Bildt, Iratxe García Pérez, Anna Hedh, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Angelika Mlinar, Maria Noichl, Margot Parker, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Jadwiga Wiśniewska, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Inés Ayala Sender, Stefan Eck, Eleonora Forenza, Mariya Gabriel, Constance Le Grip, Elly Schlein, Branislav Škripek, Dubravka Šuica, Monika Vana

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Seb Dance, Davor Ivo Stier, Claudiu Ciprian Tănăsescu

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

18.1.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

6

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Maria Arena, Tiziana Beghin, David Borrelli, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Marielle de Sarnez, Santiago Fisas Ayxelà, Christofer Fjellner, Karoline Graswander-Hainz, Yannick Jadot, Ska Keller, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, Marine Le Pen, David Martin, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Franz Obermayr, Artis Pabriks, Franck Proust, Viviane Reding, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Hannu Takkula, Iuliu Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bendt Bendtsen, Klaus Buchner, Edouard Ferrand, Seán Kelly, Sander Loones, Bolesław G. Piecha, Lola Sánchez Caldentey, Ramon Tremosa i Balcells, Marita Ulvskog, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Daniel Dalton, Andrew Lewer

(1)

https://www.wto.org/english/docs_e/legal_e/26-gats_01_e.htm

(2)

TN/S/36

(3)

http://eeas.europa.eu/delegations/wto/press_corner/all_news/news/2012/20120705_advancing_negotiations_services.htm

(4)

http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2015/03/150310-trade-services-agreement-negotiating-mandate-made-public/

(5)

Antagna texter, P7_TA(2013)0325.

(6)

http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2014/july/tradoc_152702.pdf

(7)

http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2014/july/tradoc_152702.pdf

(8)

http://trade.ec.europa.eu/doclib/press/index.cfm?id=1254

(9)

http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/march/tradoc_153264.pdf

(10)

EUT C 61 E, 10.3.2004, s. 289.

(11)

Antagna texter, P7_TA(2013)0325.

(12)

EUT L 338, 12.12.2012, s. 37.

(13)

Rådets dokument 6891/13 ADD 1.

(14)

Dom av den 24 juni 2014 i mål C-658/11 Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd.

(15)

OJ L 145, 31.5.2001, p. 43.

Senaste uppdatering: 29 januari 2016Rättsligt meddelande