Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2053(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0259/2015

Ingivna texter :

A8-0259/2015

Debatter :

PV 05/10/2015 - 15
CRE 05/10/2015 - 15

Omröstningar :

PV 06/10/2015 - 7.7
CRE 06/10/2015 - 7.7

Antagna texter :

P8_TA(2015)0331

Antagna texter
PDF 200kWORD 95k
Tisdagen den 6 oktober 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
En möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter
P8_TA(2015)0331A8-0259/2015

Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2015 om en möjlig utvidgning av Europeiska unionens skydd av geografiska beteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter (2015/2053(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips),

–  med beaktande av kommissionens grönbok Tillvarata Europas traditionella kunnande på bästa sätt: en möjlig utvidgning av Europeiska unionens skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter (COM(2014)0469),

–  med beaktande av förordning (EU) nr 1151/2012(1) avseende jordbruksprodukter och livsmedel (”kvalitetsförordningen”),

–  med beaktande av förordning (EU) nr 1308/2013(2) avseende vinprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”),

–  med beaktande av förordning (EG) nr 110/2008(3) avseende spritdrycker,

–  med beaktande av förordning (EU) nr 251/2014(4) avseende aromatiserade vinprodukter,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 12 februari 2015,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 februari 2015,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols rättspraxis i fråga om geografiska beteckningar,

–  med beaktande av akten i Genève till Lissabonöverenskommelsen om skydd för ursprungsbeteckningar av den 31 oktober 1958, ändrad i Stockholm den 14 juli 1967 och 28 september 1979, som avser intellektuell äganderätt och garanterar skyddet för produkter som marknadsförs internationellt och är vida kända för särdragen hos deras särskilda geografiska ursprungsområde,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för internationell handel och utskottet för kultur och utbildning (A8-0259/2015), och av följande skäl:

A.  Jordbruksprodukter som har ett visst geografiskt ursprung och särskilda egenskaper eller som tillverkas enligt traditionella metoder kan få rätt till ett enhetligt skydd av geografiska beteckningar på EU-nivå.

B.  Geografiska beteckningar utgör för WHO beteckningar som gör det möjligt att identifiera en produkt som har sitt ursprung i ett område i ett medlemsland, eller en region eller plats inom detta område, i de fall då en produkts kvalitet, anseende eller andra särskilda egenskaper huvudsakligen kan tillskrivas dess geografiska ursprung.

C.  De traditionella europeiska kvalitetsprodukterna, baserade på lokalt kunnande och lokal teknik, utgör en del av det kulturella arvet inom unionen och en väsentlig del av det ekonomiska och sociala livet i många av Europas regioner som bör bevaras, eftersom de, särskilt på landsbygden, skapar verksamhet som har direkt anknytning till lokala förhållanden, och bidrar till att öka ett områdes attraktionskraft som helhet, bevara den lokala identiteten och främjar området och dess särdrag, vilket får positiva effekter även för turism, kultur, sysselsättning och handel.

D.  Sådana produkter skulle kunna hjälpa till att utveckla nya strategier för att stödja företagande på lokal och regional nivå, främja underhåll av infrastruktur och utveckling av nya möjligheter till kvalificerad sysselsättning med anknytning till lokalområdet, med särskild hänsyn till landsbygdsområden, ekonomiskt nödställda områden och de mest perifera regionerna, där sysselsättningen ofta är helt beroende av dessa typiska lokaltillverkade produkter, genom att ge en ny impuls åt yrkesutbildning och hantverksutbildning som är av central betydelse för utveckling av lokalförhållanden och produktionsområden, samtidigt som varje regions unika och mångfacetterade arv bevaras och främjas.

E.  Icke-jordbruksprodukter utgör en del av vår identitet och är viktiga inslag i medlemsstaternas kulturarv. En av huvudutmaningarna för denna sektor är den gradvisa utrotningen av traditionella färdigheter och hantverk, och en utvidgning av skyddet av geografiska beteckningar till icke-jordbruksprodukter skulle kunna fungera som ett incitament för att bevara detta kulturarv och traditionella kunnande samt för att garantera en rättvis ersättning till producenter samt dessa produkters originalitet och bredast möjliga tillgänglighet.

F.  En geografisk betecknings anseende är en kollektiv, immateriell tillgång, som om den inte skyddas kan användas obegränsat, vilket leder till värdeminskning och till och med förlust av själva produkten.

G.  Geografiska beteckningar kan ha en stor ekonomisk potential, och ett fullgott skydd kan ge stora fördelar, särskilt för små och medelstora företag och för regionerna i EU.

H.  Regionerna i Europa har en stor rikedom av icke-jordbruksprodukter som grundar sig på traditionellt kunnande och hantverk på mycket hög nivå, som bidrog till att skapa deras goda rykte och utgör en oskiljaktig del av den regionala och lokala kulturen.

I.  Offentliga myndigheter bör skydda – och på begäran av den privata sektorn stärka – och främja traditionella europeiska kvalitetsprodukter och deras geografiska beteckningar.

J.  En produkts kvalitet och anseende kan liksom andra egenskaper avgöras av dess ursprung. En produkts anseende som bygger på dess ursprung kan ta allvarlig skada genom vissa otillbörliga metoder för beteckning.

K.  De traditionella europeiska produkterna kan missbrukas, eftersom de håller hög kvalitet och är eftertraktade, och detta är till nackdel för både konsumenter och producenter.

L.  Ett lämpligt skydd på europeisk nivå av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter, som säkerställer övervakning, kontroll och bedrägeribekämpning, skulle kunna göra det möjligt att bekämpa förfalskningar, undvika illojal konkurrens och förebygga vilseledning av konsumenterna.

M.  Konsumenterna visar ett ständigt ökande intresse inte bara för livsmedelssäkerhet utan även för livsmedelsprodukters ursprung, äkthet och produktionsmetoder.

N.  Konsumenterna bör kunna göra välgrundade val när de köper varor, genom att kunna identifiera produkternas ursprung och kvalitet.

O.  De befintliga nationella lagstiftningar som skyddar icke-jordbruksprodukter ger olika skyddsnivåer i medlemsstaterna, vilket inte överensstämmer med målen för den inre marknaden. Detta utgör en svårighet för ett effektivt skydd av dessa produkter på EU:s territorium och i de medlemsstater där de inte omfattas av nationell lagstiftning, och det visar på behovet av ett enda system för skydd av geografiska beteckningar i hela EU.

P.  En harmoniserad EU-lagstiftning på detta område kan bara vara till fördel för unionen i internationella handelsförhandlingar.

Q.  Avsaknaden av ett enhetligt EU-system för skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter medför en otillräcklig och mycket splittrad EU-ram till följd av att några medlemsstater inte ger något specifikt skydd och av att andra har olika definitioner, förfaranden och skyddsnivåer inom ramen för sektoriella eller övergripande nationella och lokala bestämmelser. Detta får snedvridande konsekvenser som hindrar såväl harmonisk utveckling av den inre marknaden som enhetligt skydd och effektiv konkurrens på jämlika villkor, vilket hindrar konsumenterna från att få korrekt, rättvisande och jämförbar information som gör det möjligt för dem att fatta mer välinformerade beslut, och vilket även är ett hinder för konsumentskyddet.

Inledning

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att hålla ett offentligt samråd om en möjlig utvidgning av Europeiska unionens skydd av geografiska beteckningar till att omfatta även icke-jordbruksprodukter, liksom resultatet av detta samråd, som avslutades i oktober 2014. Resultatet förordar tydligt ett EU-skyddssystem på grundval av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter.

2.  Europaparlamentet anser att ett skyddsinstrument bör inrättas på EU-nivå som en del av en bredare strategi för att främja högkvalitativa EU-produkter, utgående från ett starkare åtagande från EU-institutionernas sida att betrakta tillverkningsföretagen och hantverkssektorn som drivkrafter för tillväxt och fullbordande av den inre marknaden. Därigenom skulle man öka den lokala industri- och hantverksproduktionens prestige, stödja den lokala ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen i de berörda områdena, utveckla turismen och stärka konsumenternas förtroende.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram ett lagstiftningsförslag med målet att inrätta ett enda EU-system för skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter, till följd av resultaten av det samråd med berörda parter som redan genomförts och av ytterligare analyser, samtidigt som man ser till att det nya systemets effekter för producenter, deras konkurrenter samt konsumenter och medlemsstater fullt ut beaktas.

4.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att stödja införandet av ett sådant instrument genom informations- och kommunikationskampanjer som syftar till att göra denna nya typ av geografiska beteckningar känd bland producenter och konsumenter.

5.  Europaparlamentet är fast övertygat om att en utvidgning av skyddet av geografiska beteckningar till icke-jordbruksprodukter kan ha många olika positiva följder för medborgarna, konsumenterna, producenterna och hela den ekonomiska och sociala strukturen i EU.

6.  Europaparlamentet anser att detta system särskilt skulle kunna skydda konsumenterna på ett effektivare sätt, öka deras förtroende för märkta produkter och hjälpa dem att göra mer välinformerade val med avseende på de produkter de köper, genom att öka insynen och undanröja den förvirring som kan orsakas av missledande namn eller beskrivningar, särskilt om man effektivt lyckas göra alla medvetna om systemets existens. Det skulle också kunna bidra till förbättrad spårbarhet samt ge mer information om produkternas kvalitet och ursprung och om produktionsmetoder och förutsättningar, inte minst med tanke på det ökade intresset för dessa frågor bland konsumenterna.

Fördelar med ett enhetligt skydd på EU-nivå

7.  Europaparlamentet påminner om att det vore starkt rekommenderat att EU antar lagstiftning om geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter, för att fullt ut utnyttja de positiva ekonomiska effekterna av att skydda sådana produkters särprägel och kvalitet, ge konsumenterna tillförlitlig information om platsen och metoden för produktionen och bevara det kunnande och de arbetstillfällen som är kopplade till produkterna.

8.  Europaparlamentet anser att sådan lagstiftning kan främja innovation i traditionella produktionsprocesser och skapande av nya företag för traditionella produkter samt också bidra till varaktiga arbetstillfällen i mindre gynnade områden, särskilt genom att ge småföretag och mikroföretag, som är källa till nära åttio procent av de typiska lokalproducerade produkter som skulle kunna skyddas genom systemet för geografisk beteckning, både en möjlighet att öka försäljningen genom mer effektiv saluföring och incitament till närmare samarbete, med tanke på systemets kollektiva karaktär.

9.  Europaparlamentet påpekar att det skulle kunna hjälpa att effektivt motarbeta förfalskningar, missbruk av varumärkesnamn med geografisk beteckning och andra illojala metoder som är vilseledande för de slutliga konsumenterna och skadliga framför allt för mikroföretag och små och medelstora företag som producerar lejonparten av de produkter som skulle kunna omfattas av skyddet men för närvarande inte har rättsliga eller ekonomiska medel att försvara sina intressen, vilket även inverkar negativt på deras export.

10.  Europaparlamentet anser att ett sådant skydd främjar och underlättar tillträde till den inre marknaden och marknader utanför EU för lokal europeisk hantverksproduktion, som är resultatet av traditionell kunskap och kompetens som bidrar till att bevara värdefullt kunnande som karakteriserar hela samhällsgrupper och lokalsamhällen och också utgör en viktig del av EU:s historiska, kulturella, ekonomiska och sociala arv.

11.  Europaparlamentet anser att ett enhetligt skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter skulle stimulera den tekniska och ekonomiska utvecklingen på regional och lokal nivå genom att öka antalet anställda inom tillverkning av traditionella produkter.

12.  Europaparlamentet understryker att ett enhetligt skydd av geografiska beteckningar skulle bidra inte bara till främjande av traditionella produkter, utan även till erkännande av kvaliteten på de råvaror som använts i dessa produkter och behovet av expertis i alla skeden av produktionsprocessen.

13.  Europaparlamentet påpekar att geografiska beteckningar ger konsumenterna en garanti för produktkvaliteten och är ett erkännande av kunnandet samt ett sätt att skydda producenterna.

14.  Europaparlamentet betonar att erkännande av skyddet av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter och traditionellt kunnande av hög kvalitet tjänar både ett defensivt och ett offensivt syfte inom den gemensamma handelspolitiken, och det kan utgöra ett effektivt verktyg för att stödja mikroföretag och små och medelstora företag i att motarbeta imitationer och förfalskningar och garantera en socialt, ekonomiskt och miljömässigt mer hållbar strategi för ekonomisk utveckling inom och utanför EU, liksom rättvis konkurrens och konsumentskydd. Detta skulle göra det möjligt att på ett mer effektivt sätt identifiera produkters äkthet och kvalitet. Ett erkännande av ett enhetligt skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter skulle också bidra till att bygga upp ett socialt kapital i produktionsområdena.

15.  Europaparlamentet anser att ett enhetligt EU-system skulle kunna bidra till att göra de kulturarvsrelaterade yrkena mer attraktiva.

16.  Europaparlamentet betonar att man genom att bevara traditionellt kunnande och traditionell produktion kan hjälpa till att stoppa avfolkningen och nedrustningen av landsbygden och ungdomars flykt från dessa områden.

17.  Europaparlamentet lyfter fram vikten av de kulturella, utbildningsmässiga, sociala och hållbara komponenterna av de icke-jordbruksprodukter som kommer att inkluderas i denna process, och understryker behovet av att bevara, föra vidare och utveckla det traditionella kunnande och de traditionella färdigheter som förknippas med dem samt av att främja ett närmare samarbete med de kreativa industrierna, inte minst för att lyfta fram kvaliteten på de material som använts och på slutprodukterna. Alla producenter från ett visst område som tillverkar produkten på det föreskrivna sättet ska få använda namnet eller logotypen.

18.  Europaparlamentet betonar att skyddet för geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter kommer att bidra till att bevara det kulturella och konstnärliga arv som Europas lokala och regionala traditioner utgör.

19.  Europaparlamentet erkänner den avgörande roll som små och medelstora företag spelar då de investerar i högkvalitativt traditionellt kunnande och erbjuder lokal sysselsättning och lärlingsutbildning för kvalificerat yrkesfolk som spelar en stor roll i överföringen av traditionella produktionsmetoder. Parlamentet inser vikten av att investera i utbildning på detta område och uppmuntrar medlemsstaterna att optimalt utnyttja tillgängliga EU-medel och EU-program för att stödja yrkesutbildning för specialister som arbetar med produktion och främjande av miljövänliga lokala och regionala hantverks- och industriprodukter.

20.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utbyta god praxis när det gäller att skapa och stödja initiativ som syftar till att stimulera den traditionella hantverkssektorn, vilket i sin tur kan öka medvetenheten om lokalt kulturarv och stimulera landsbygdsutvecklingen.

21.  Europaparlamentet understryker att en välkänd geografisk beteckning skulle kunna hjälpa till att bättre främja de europeiska kulturvägarna.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja samarbete mellan regioner och mellan länder och utbyte av bästa praxis mellan kluster med verksamhet som omfattar icke-jordbruksprodukter och anknytande sektorer.

23.  Europaparlamentet betonar betydelsen av geografiska beteckningar i ett bredare immaterialrättsligt perspektiv, som ett sätt att skydda värdet av det lokala, inklusive infrastruktur och sysselsättning, förbättra den regionala utvecklingen och öka spårbarhet, öppenhet och konsumentinformation.

24.  Europarlamentet påpekar att industri- och hantverksprodukter med anknytning till sitt ursprung eller rötter i sina lokala områden utgör en väsentlig del av det ekonomiska och sociala livet i många av Europas regioner, eftersom de särskilt på landsbygden generar verksamhet som inte kan utlokaliseras och har direkt anknytning till lokala förhållanden. Parlamentet betonar att ett system på EU-nivå som skyddar industri- eller hantverksprodukter med anknytning till sitt ursprung eller rötter i sina lokala områden skulle göra det möjligt att bevara våra industri- och hantverksprodukters ursprunglighet och förebygga en standardisering av produkterna.

Förbindelser med tredjeländer

25.  Europaparlamentet anser att öppna förteckningar över alla jordbruksprodukter och icke-jordbruksprodukter som skyddas av geografiska beteckningar bör införlivas i EU:s framtida handelsavtal med tredjeländer.

26.  Europaparlamentet anser att det också skulle uppstå positiva effekter för de handelsförbindelser som EU upprätthåller eller förhandlar om med tredjeländer, så att EU kan få likvärdigt skydd för sådana europeiska produkter även inom ramen för förhandlingar om internationell handel.

27.  Europaparlamentet anser att en utvidgning av skyddet av EU:s geografiska beteckningar till att även omfatta icke-jordbruksprodukter skulle göra det möjligt att stimulera europeisk export och vinna marknadsandelar, samtidigt som det möjliggör ett internationellt erkännande av dessa produkter och en utveckling av deras anseende som kvalitetsprodukter och deras renommé genom handel och handelsförhandlingar.

28.  Europaparlamentet anser att skyddet av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter på EU-nivå skulle stärka unionens ställning i Världshandelsorganisationen när unionen begär en höjning av standardnivån för skydd, och att det på ett positivt sätt skulle kunna förnya diskussionerna om inrättandet av ett multilateralt register över geografiska beteckningar inom utvecklingsagendan från Doha, samtidigt som man iakttar i fullständig överensstämmelse med Trips-avtalet.

29.  Europaparlamentet konstaterar att skyddet av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter måste åtföljas av en förstärkt strategi för skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer, med målet att trappa upp åtgärderna för att bekämpa förfalskade eller imiterade produkter.

30.  Europaparlamentet anser att ett enhetligt skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter i EU skulle kunna vara en fördel när handelsavtal med tredjeländer förhandlas fram och betonar att några av våra viktigaste partner, som Indien och Kina, redan har infört system för skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en sammanhållen och väl förberedd strategi för alla geografiska beteckningar, som ser till att dessa respekteras och erkänns, i sitt kommande meddelande om EU:s strategi för handel och investeringar.

32.  Europaparlamentet anser att man genom att utvidga tillämpningsområdet för systemet för skydd av geografiska beteckningar så att det omfattar även icke-jordbruksprodukter kan bidra till att göra EU:s ställning på detta område ännu starkare och mer sammanhållen, både i bilaterala handelsförhandlingar och i multilaterala forum, med det yttersta målet att tillhandahålla en hög skyddsnivå för alla högkvalitativa europeiska produkter utanför EU. Parlamentet menar särskilt att både jordbruksprodukter och icke-jordbruksprodukter som omfattas av skyddet för geografiska beteckningar bör tas upp i samband med förhandlingar om EU:s framtida handelsavtal. Ett omfattande europeiskt system för geografiska beteckningar skulle främja ökad försäljning och göra det lättare att genomföra gemensamma marknadsföringskampanjer utanför EU.

Allmänna principer

33.  Europaparlamentet betonar betydelsen av geografiska beteckningar som ett viktigt verktyg för att öka spårbarheten, öppenheten och informationen till konsumenterna och öka EU-regionernas och EU-samhällenas delaktighet i en socialt och miljömässigt mer hållbar hållning till ekonomisk utveckling, samt utveckla den centrala roll dessa beteckningar spelar i EU:s handelspolitik.

34.  Europaparlamentet är övertygat om att systemet måste grundas på bästa praxis och öppna och icke-diskriminerande principer. Det kan utgöra ett effektivt verktyg för att bemöta imitation och förfalskade produkter och säkra en socialt, ekonomiskt och miljömässigt mer hållbar hållning till den ekonomiska utvecklingen i och utanför EU, och också stärka konsumentskyddet.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa de lärdomar som dragits av erfarenheterna inom jordbruks- och livsmedelssektorerna, med syftet att inrätta ett system som baseras på beprövade metoder och icke-diskriminerande principer, och som är insynsvänligt, effektivt, smidigt och fritt från onödiga administrativa bördor och avskräckande kostnader för producenter som frivilligt beslutar att registrera en produkt i ett system för geografiska beteckningar. Parlamentet anser dessutom att det i ett sådant system bör finnas garantier för strikta kontroller och största möjliga öppenhet samt lämpliga metoder för att hantera bedrägerier. I detta avseende uppmanas kommissionen att tillämpa en icke sektorsinriktad strategi på alla skyddssystem.

36.  På samma sätt som tidigare har skett för jordbruksbaserade livsmedelsprodukter bör det nya systemet utgöra en intuitivt förnimbar garanti för konsumenter som önskar kvalitetsprodukter när det gäller äkthet och ursprung, med en stark koppling till det berörda geografiska området och utgående från tillförlitlig och tydlig information. Effektiviteten i ett sådant enhetligt EU-system för skydd av geografiska beteckningar kommer att vara beroende av huruvida all nödvändig information når ut till producenter och konsumenter. Europaparlamentet betonar att systemet måste vara insynsvänligt och garantera tillgängligt skydd, eftersom detta är av central betydelse för konsumenternas och producenternas förtroende.

37.  Europaparlamentet anser att det inom EU:s nya lagstiftningsram för upphandling skulle kunna vara ändamålsenligt för de upphandlande myndigheterna att använda ett system för produktkvalitet och ursprungscertifiering i samband med tekniska specifikationer, certifiering och tilldelningskriterier, särskilt på lokal och regional nivå.

38.  Europaparlamentet efterlyser att sådana produkter ska stå i centrum för den regionala utvecklingen, forsknings- och innovationsprojekt och för Horisont 2020 och sammanhållningsstöd.

39.  Europaparlamentet anser att ett sammanhållet, enkelt och öppet EU-system för skydd av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter utan byråkratiska och finansiella bördor, som låter särskilt små och medelstora företag få tillträde till systemet, skulle göra det möjligt för EU att uppnå ett liknande skydd för sådana EU-produkter i tredjeländer, inom ramen för internationella handelsförhandlingar, och skulle skapa en avsevärd fördel när det gäller att förhandla fram frihandelsavtal bilateralt med unionens handelspartner och multilateralt inom Världshandelsorganisationen.

40.  Europaparlamentet anser att inrättandet av ett enhetligt skydd på EU-nivå för geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter, vilket inbegriper gemensamma definitioner, registreringsförfaranden och kostnader, tillämpningsområde för skyddet och medel för verkställighet, samt inrättandet av en tillförlitlig myndighet med ansvar för beslut om tilldelning av statusen som geografisk beteckning för icke-jordbruksprodukter, som erkänns på EU-nivå, utan att man sänker de skyddsnormer som redan finns i femton medlemsstater, skulle vara det bästa sättet att öka effektiviteten både inom EU och i förhandlingarna med tredjeländer.

Tillämpningsområde

41.  Europaparlamentet bekräftar att kopplingen till området är absolut nödvändig för att man ska kunna identifiera kunnandet och bestämma en produkts kvalitet, äkthet och särdrag.

42.  Europaparlamentet förordar en bred definition som skulle göra det möjligt att känna igen kopplingen mellan produkten och det geografiska område som omfattas av den geografiska beteckningen. Parlamentet menar vidare att ett skyddssystem på EU-nivå bör ha ett utökat tillämpningsområde som gör det möjligt ta med icke-geografiska namn som entydigt associeras med en viss plats.

43.  I detta avseende stöder Europaparlamentet att man i skyddssystemet tar med icke-skriftliga tecken och symboler som entydigt hänger samman med en region.

44.  Europaparlamentet understryker att märkningar, igenkänningstecken, varumärken och logotyper för de geografiska beteckningarna för icke-jordbuksprodukter bör vara enkla och lättigenkännliga, återspegla varornas regionala respektive lokala identitet och vara skrivna åtminstone på det språk som används där produkten har sitt ursprung och på importlandets språk.

45.  Vidare bör vissa beteckningar inte omfattas av skyddet av geografiska beteckningar, t.ex. generiska termer eller homonymer. Dessutom anser Europaparlamentet att undantagen i artikel 6.1, 6.3 och 6.4 i förordning (EU) nr 1151/2012 om geografiska ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter skulle kunna tjäna som exempel.

Registreringsförfarande

46.  Europaparlamentet förordar ett obligatoriskt registreringsförfarande i syfte att erbjuda ökad säkerhet, särskilt när det gäller att hävda rättigheterna vid tvister. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå den effektivaste, enklaste, mest användbara och tillgängliga mekanismen för registrering av produkter, och att se till att systemet omfattar ekonomiskt överkomliga, tydliga och transparenta förfaranden för registrering, ändring och annullering, som ger aktörerna rättsgarantier. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en noggrann bedömning i syfte att minimera det finansiella och administrativa arbetet för aktörerna.

47.  Europaparlamentet betonar att detta system måste åtföljas av inrättande av ett gemensamt standardiserat och offentligt EU-register över icke-jordbruksprodukter som omfattas av skyddet av geografisk beteckning, i syfte att främja hantverksprodukter och informera och skydda såväl konsumenter som producenter, samtidigt som man undviker alla onödiga administrativa bördor.

48.  Vidare betonar Europaparlamentet att ett sådant system bör karakteriseras av ett övergripande synsätt, så att dess ekonomiska och sociala inverkan maximeras, och det bör även bidra till att avsevärt stärka sambandet mellan produkterna och deras ursprungsområde, och förbättra öppenheten, för att öka produkternas trovärdighet, garantera deras ursprung samt bidra till att förbättra deras spårbarhet. När status som skyddad geografisk beteckning har uppnåtts måste det genomföras regelbundna kontroller för att se till att kriterierna för att uppnå denna status fortsatt uppfylls.

49.  Europaparlamentet anser att registrering bör ske i två steg: först bör kontroller på plats göras av nationella eller regionala myndigheter för att se till att särskilda särdrag inte manipuleras, och därefter bör det finnas ett enda europeiskt registreringssystem för att säkra efterlevnaden av gemensamma kriterier i hela EU.

50.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska undersöka möjligheten att i detta sammanhang även överföra registreringen av geografiska beteckningar på jordbruksområdet till kontoret för harmonisering i den inre marknaden (varumärken och mönster) (KHIM). Europaparlamentet föreslår att detta system på unionsnivå bör skötas av KHIM.

51.  Europaparlamentet understryker att detta system bör begränsa kostnaden och byråkratin för företagen, men samtidigt erbjuda tillräckliga garantier för konsumenterna och hjälpa dem att göra mer välinformerade val vid köp av produkter.

52.  Europaparlamentet anser att det sådant system bör överlåta åt de berörda företagen att ta initiativ till att skapa geografiska beteckningar, särskilt när det gäller att fastställa vilka specifikationer dessa geografiska beteckningar måste uppfylla.

53.  Europaparlamentet stöder ett smidigt tillvägagångssätt i fråga om kriterierna i produktspecifikationerna, så att man kan se till att utveckling av produktionsprocesser och framtida innovationer inte endast förebyggs utan snarare uppmuntras, förutsatt att slutproduktens kvalitet och äkthet inte påverkas.

54.  Europaparlamentet anser att åtminstone följande kriterier bör ingå bland specifikationerna: använda råvaror, beskrivning av produktionsprocessen, styrkt koppling till området, uppgift om företagens sociala ansvar.

55.  Europaparlamentet föreslår att producenterna och deras sammanslutningar och branschorganisationerna ska bli de viktigaste aktörerna med tillstånd att begära registrering av en geografisk urspungsbeteckning för en icke-jordbruksprodukt.

56.  Europaparlamentet understryker att man skulle kunna kräva en avgift från producenterna för att en geografisk beteckning ska utfärdas, under förutsättning att det rör sig om en engångsavgift, att den är rättvis i förhållande till kostnaderna och att den tillämpas enhetligt inom hela unionen.

Kontrollåtgärder

57.  Europaparlamentet menar att det också är viktigt att avsätta tillräckliga medel för att effektivt genomföra det skydd som ett sådant instrument skulle erbjuda, oavsett vilka distributionskanaler som används vid bedrägeri. Parlamentet betonar behovet av att garantera en likvärdig skyddsnivå för geografiska beteckningar på den digitala marknaden.

58.  Europaparlamentet betonar vikten av kvalitetskontroller, i ljuset av de stora skillnaderna mellan jordbruksprodukter och icke-jordbruksprodukter (exempelvis antalet producenter).

59.  Europaparlamentet förespråkar också att ett system för inspektion, överträdelser och påföljder inrättas för att kontrollera geografiska beteckningar på produkter som saluförs i Europa.

60.  Europaparlamentet anser att förbudet mot otillbörlig användning av geografiska beteckningar inte bör begränsas till risken för vilseledande av konsumenterna eller illojal konkurrens, även i fall där produktens verkliga ursprung tydligt anges, så att bästa möjliga skydd för geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter kan säkras. Parlamentet föreslår därför att det kompletterande skydd som anges i artikel 23 i Trips-avtalet, ett skydd som ursprungligen var förbehållet viner och spritdrycker, utökas till att omfatta även geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter.

61.  Europaparlamentet föreslår att man inför ett förfarande för invändning mot registrering av en geografisk beteckning, vilket ska stå öppet för alla berörda parter.

62.  Europaparlamentet anser att detta skulle göra det lättare att fastställa effektiva tillsynsförfaranden och därigenom ge konsumenter och producenter möjlighet att skydda sig mot förfalskningar, imitationer och andra otillbörliga metoder.

Samexistens med tidigare rättigheter

63.  Europaparlamentet anser att framtida geografiska beteckningar måste få samexistera med rättigheter som redan är knutna till produkten, och att hänsyn bör tas till aktuell bästa praxis på nationell och lokal nivå i EU.

64.  Europaparlamentet understryker att kopplingen mellan varumärken och geografiska beteckningar måste fastställas tydligt för att undvika konflikter.

65.  Europaparlamentet föreslår att de regler som styr förhållandet mellan varumärken och geografiska beteckningar ska gälla även för skyddet av geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter.

66.  Europaparlamentet föreslår att de medlemsstater som redan erbjuder ett skydd beviljas lämplig tid för att säkra efterlevnaden, samtidigt som man tillåter övergångsarrangemang, vilket möjliggör samexistens mellan de båda systemen före en övergång till en EU-mekanism.

o
o   o

67.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
(3) EUT L 39, 13.2.2008, s. 16.
(4) EUT L 84, 20.3.2014, s. 14.

Senaste uppdatering: 11 juli 2017Rättsligt meddelande