Betänkande - A7-0248/2014Betänkande
A7-0248/2014
Europaparlamentet

REKOMMENDATION TILL RÅDET, KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN om radio- och tv-mediernas roll när det gäller att främja EU och dess värden

25.3.2014 - (2013/2187(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Graham Watson

Förfarande : 2013/2187(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0248/2014
Ingivna texter :
A7-0248/2014
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION TILL RÅDET, KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN

om radio- och tv-mediernas roll när det gäller att främja EU och dess värden

(2013/2187(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–   med beaktande av artiklarna 2 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–   med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948, och av alla relevanta internationella instrument som rör de mänskliga rättigheterna, bland annat den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

–   med beaktande av protokoll nr 29, fogat till Lissabonfördraget, om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna[1],

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 11,

–   med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter,

–   med beaktande av den strategiska ramen och handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati, antagna av rådet den 25 juni 2012[2],

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2007 Samarbete för kommunikation om Europa (COM(2007)0568) och kommissionens förslag av den 3 oktober 2007 till interinstitutionellt avtal om samarbete för kommunikation om Europa (COM(2007)0569),

–   med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om offentligägd radio och TV i den digitala tidsåldern: framtiden för det dubbla systemet[3],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster)[4],

–   med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om de kulturella aspekterna i EU:s yttre åtgärder[5],

–   med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik[6],

–   med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om press- och mediefrihet i världen[7],

–   med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2013 om årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken[8],

–   med beaktande av sin resolution av den 11 december 2013 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2012 och Europeiska unionens politik på området[9] ,

–   med beaktande av den europeiska stadgan om pressfrihet,

–   med beaktande av sina resolutioner av den 22 november 2012 om utvidgningspolitik, kriterier och EU:s strategiska intressen[10], av den 12 december 2013 om lägesrapporten om Albanien för 2013[11], av den 6 februari 2014 om 2013 års framstegsrapport om Bosnien och Hercegovina[12], av den 6 februari 2014 om 2013 års framstegsrapport för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien[13], av den 16 januari 2014 om 2012 års framstegsrapport om Island och utsikterna efter valet[14], av den 16 januari 2014 om Kosovos europeiska integrationsprocess[15], av den 6 februari 2014 om 2013 års framstegsrapport om Montenegro[16], av den 16 januari 2014 om 2013 års framstegsrapport om Serbien[17], av den 12 mars 2014 om 2013 års framstegsrapport om Turkiet[18], av den 23 oktober 2013 om den europeiska grannskapspolitiken: På väg mot en förstärkning av partnerskapet. Europaparlamentets ståndpunkt om 2012 års rapporter[19], av den 23 maj 2013 om återvinning av tillgångar för övergångsländer som omfattades av den arabiska våren[20], av den 14 mars 2013 om förbindelserna mellan EU och Kina och av den 13 december 2012[21] med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna för ett nytt avtal mellan EU och Ryssland[22],

–   med beaktande av artikel 97 i arbetsordningen,

–   med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A7-0248/2014), och av följande skäl:

A. Oberoende europeiska radio- och tv-medier erbjuder allmänheten – i Europa och hela världen – en gemensam vision och stöder de värden som förankrats i EU:s fördrag, såsom mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, däribland yttrandefrihet samt främjar pluralism, självständigt tänkande, kulturell mångfald, skilda åskådningssätt och även det grundläggande värdet att verka för fredlig konfliktlösning, tolerans och respekt, både inom EU och i samband med unionens yttre förbindelser.

B.  Alla hot mot mediernas oberoende, genom regeringars inblandning, hot mot journalister, avsaknad av öppenhet när det gäller ägandestrukturer eller överskuggande kommersiella intressen, inverkar menligt på den övergripande mediefriheten och mångfalden i alla länder.

C. Regeringarna har det huvudsakliga ansvaret för att garantera och skydda yttrandefriheten och medierna, men EU har en roll i att övervaka tillämpningen av artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna när medlemsstaterna genomför EU-lagstiftningen. Det fastställs i EU-lagstiftningen, särskilt i protokoll nr 29, fogat till EU-fördraget, att systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna är direkt relaterat till varje samhälles demokratiska, sociala och kulturella behov och till behovet av att bevara mediemångfalden.

D. Genom radio- och tv-medier, som i allt större grad kompletteras av onlinemedietjänster, är det möjligt att på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt nå ut till befolkningen i Europa och i tredjeländer, och dessa medier är den huvudsakliga informationskällan för de flesta invånare i och utanför EU.

E.  Nya plattformar för digitala medier och onlinemedier har bidragit till ökad diversifiering och mångfald och är särskilt viktiga i länder där tillgången till mer traditionella informationskällor är begränsad.

F.  Europeiska radio- och tv-medier kan spela en viktig roll internationellt när det gäller att sprida värden som demokrati, mediefrihet och mänskliga rättigheter i hela världen, förklara skilda nationella uppfattningar, informera om EU:s politik, forma ett verkligt europeiskt perspektiv och förse publiken med tillförlitlig och högkvalitativ information, främst genom ett kraftfullt och obevekligt engagemang för journalistisk objektivitet.

G. Radio- och tv-sändningar till stöd för demokratisering och mänskliga rättigheter i tredjeländer omfattas inte uttryckligen av EU:s mediepolitik.

H. Det finns ett behov av att dra upp en konsekvent strategi för EU:s radio- och tv-medier i EU:s yttre förbindelser för att främja EU:s grundläggande värden och dess mål som en global aktör och för att påverka debatter och främja förståelse för utrikespolitiska frågor.

I.   EU:s inledande finansiering av ”European Radio for Belarus” och dess fortsatta projektbaserade finansiering av oberoende radio- och tv-medier i tredjeländer är bra exempel på hur yttrandefrihet och andra grundläggande rättigheter och friheter kan främjas inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

J.   Upprättandet av en världsomspännande europeisk radiotjänst skulle kunna vara mycket användbart som ett omfattande verktyg för EU:s yttre förbindelser och för att främja universella demokratiska värden och mänskliga rättigheter. Ett sådant initiativ skulle kunna underlättas med hjälp av onlineteknik.

K. EU stöder den internationella nyhetskanalen Euronews, som sänds på 13 språk, förstås av 53 procent av världens befolkning och distribueras till 410 miljoner hushåll i 155 länder. Euronews har satellittäckning i hela världen och är en ledande kanal när det gäller potentiell publik i Europa och bland icke-arabiska nyhetskanaler i arabländerna och i Afrika söder om Sahara. Dessutom är kanalen kostnadsfritt tillgänglig i hela världen på olika mobila enheter.

L.  EU har sedan 2005 haft ett tjänsteavtal med Euronews och gett kanalen en grundfinansiering på fem miljoner euro om året till produktion och sändning av en rad program om Europafrågor. Två andra tjänsteavtal, till ett värde av fem miljoner euro per år under en femårsperiod, undertecknades 2007 och 2009 för Euronews-sändningar på arabiska respektive farsi. I december 2010 undertecknade EU och Euronews ett flerårigt ramavtal om partnerskap. Kommissionens ekonomiska bidrag till Euronews för 2013 fastställdes genom kommissionens beslut av den 8 maj 2013 om antagande av det ändrade arbetsprogrammet för 2013 när det gäller kommunikation, vilket ska tjäna som ett finansieringsbeslut (C(2013)2631). Euronews uppskattade intäkter för 2014 utgörs av aktieägarnas licensieringsavgifter (9 procent), reklamintäkter (49 procent) och finansiering från kommissionen och dess olika generaldirektorat (42 procent).

M. Redaktionellt oberoende från allt politiskt inflytande, opartiskhet, mångfald och respekt för tittarna är en central del i Euronews årliga åtagandeförklaring gentemot tittarna[23].

N. 2009 gjorde kommissionen en utvärdering av Euronews grundkontrakt som bekräftade Euronews unika och kostnadseffektiva status som en Europaomfattande nyhetskanal som når fler tittare inom Europa än sina konkurrerande internationella nyhetskanaler[24].

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten:

a)  Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att förstå vikten av fria europeiska medier, och särskilt av ekonomiskt hållbara och oberoende offentligägda radio- och tv-medier när det gäller att främja demokratiska värden och informera allmänheten om politik och mål inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, särskilt genom att verka för större förståelse av de frågor som förenar och splittrar EU och genom att sammanföra unionsmedborgarna när det gäller deras förståelse av utrikespolitiken.

b)  Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att dra upp en konsekvent och omfattande strategi för EU:s radio- och tv-medier i samband med EU:s yttre förbindelser och att därigenom främja yttrandefrihet och mediemångfald och försvara och stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna i Europa och i tredjeländer och att göra denna mediestrategi till ett integrerat verktyg i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

c)  Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att, som ett led i denna strategi, ta fram ett särskilt förhållningssätt till europeiska radio- och tv-medier – utan att det påverkar mediernas oberoende och medlemsstaternas befogenhet att fastställa, definiera och organisera de offentligägda radio- och tv-mediernas verksamhetsområde – som

i)    främjar ett gynnsamt medieklimat i tredjeländer för utveckling av oberoende och professionella radio- och tv-medier,

ii)    uppmuntrar europeiska radio- och tv-medier internationellt att

–    vara verksamma i en pluralistisk och konkurrensutsatt mediemiljö – där de har direkt tillgång till aktuella förstahandsnyheter, kan utnyttja fördelarna med den senaste tekniken och fortsätter att ligga i framkant av den digitala revolutionen – och skapa ett autentiskt och varierat innehåll,

–    är redaktionellt oberoende,

–    ansluta sig till en stadga för radio- och tv-företag som kräver en korrekt och objektiv nyhetsrapportering och ett balanserat och omfattande återgivande av mångfalden i EU och dess medlemsstater, samt iaktta journalistiska normer med särskild tonvikt på en politik för att garantera en oberoende, korrekt och balanserad journalistik, och i detta sammanhang fastställa egna oberoende uppföranderegler och sin redaktionella inriktning,

–    erbjuda en plattform för diskussion och debatt om socialt och/eller politiskt relevanta frågor och därmed gå i täten för och forma debatten ur ett europeiskt perspektiv tack vare ett stort nätverk av korrespondenter och väcka allmänhetens intresse och främja dess delaktighet,

–    använda de olika formerna för utsändning av nyhets- och opinionsprogram – bland annat tv, radio, internet, onlinemedier, sociala medier och mobila plattformar – så att man når ut till största tänkbara publik utanför EU,

–    på ett lämpligt sätt återspegla EU:s mångfald av åsikter och sammanhang, inbegripet åsikterna och verkligheten i de nyare medlemsstaterna,

–    på ett aktivt sätt utbilda framtida ledande europeiska och icke-europeiska journalister,

–    inte vara rädda för att ta sig an allvarliga frågor på ett ingående sätt och framställa den objektiva verkligheten ur flera perspektiv.

d)  Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att beakta att Euronews, med sitt breda nätverk av nationella programföretag och sin breda distribution, har potentialen att spela en viktig roll i medielandskapet och i att stimulera debatten i Europa, inklusive i tredjeländer. För att spela en sådan roll bör dock Euronews

i)    förfoga över resurser som möjliggör fortsatt verksamhet på flera språk, även icke-europeiska språk,

ii)    fortsätta att sträva efter att stärka sitt redaktionella oberoende,

iii)   ha resurser att främja utbildningsmöjligheter för journalister i samband med Europafrågor och fortsätta erbjuda praktikmöjligheter för externa journalister, särskilt genom sitt projekt Euronews Network,

iv)   ytterligare stärkas ekonomiskt och strukturellt för att kunna bedriva en verksamhet som är nivåmässigt jämförbar med de internationella nyhetskanalernas,

v)   på sin webbplats publicera en översikt över sina intäkter för att göra sin verksamhet öppen för insyn.

e)  Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att rikta projektbaserat externt EU-stöd till de programföretag som redan respekterar och arbetar i överensstämmelse med de högsta standarderna för en oberoende, korrekt och balanserad journalistik och stöder EU:s värden, samt till projekt som skulle göra det möjligt för de programföretag som ligger efter när det gäller en oberoende, korrekt och hållbar journalistik att nå dessa standarder. Hänsyn bör i detta sammanhang tas till att en resultatutvärdering utifrån mätbara kriterier bör vara en förutsättning för all ytterligare finansiering.

f)   Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att inleda en reflektionsprocess på EU-nivå i syfte att upprätta en världsomspännande europeisk radiotjänst.

g)  Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att systematiskt ta upp frågan om restriktioner av mediefriheten i alla bilaterala möten med berörda tredjeländer, i syfte att maximera effekten av den föreslagna strategin för EU:s radio- och tv-medier i samband med EU:s yttre förbindelser.

h)  Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att främja medlemsstaternas kännedom om radio- och tv-mediernas betydelse för EU:s yttre förbindelser och att försöka finna sätt att samordna den föreslagna EU-strategin med medlemsstaternas åtgärder och strategier på samma område, i syfte att öka konsekvensen.

i)   Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att arbeta för att skapa ett gynnsamt medieklimat i tredjeländer samt utveckling av oberoende och professionella radio- och tv-medier.

j)   Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att ingripa skyndsamt när europeiska mediers internationella sändningar blockeras i tredjeländer och när tredjeländers regeringar beslutar att stoppa europeiska radio- och tv-mediers sändningar.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten och, för kännedom, till medlemsstaterna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.3.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Sir Robert Atkins, Bastiaan Belder, Elmar Brok, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Andrzej Grzyb, Takis Hadjigeorgiou, Anna Ibrisagic, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Eduard Kukan, Krzysztof Lisek, Francisco José Millán Mon, María Muñiz De Urquiza, Ria Oomen-Ruijten, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Cristian Dan Preda, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Werner Schulz, Sophocles Sophocleous, Davor Ivo Stier, Charles Tannock, Nikola Vuljanić, Sir Graham Watson, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Emine Bozkurt, Andrew Duff, Tanja Fajon, Kinga Gál, Elisabeth Jeggle, Metin Kazak, Emilio Menéndez del Valle, Luis Yáñez-Barnuevo García

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Georges Bach, Zdravka Bušić, Carmen Fraga Estévez, Antigoni Papadopoulou, Wim van de Camp
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy