BETÄNKANDE om årsrapporten om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet 2016

6.4.2018 - (2017/2190(ΙΝΙ))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Marco Valli

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om årsrapporten om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2016

(2017/2190(ΙΝΙ))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens (EIB) verksamhetsberättelse för 2016,

–  med beaktande av EIB:s resultatrapport och statistiska rapport för 2016,

–  med beaktande av 2016 års hållbarhetsrapport, 2016 års rapport om bedömningen av de tre pelarna med avseende på EIB:s verksamhet i EU och 2016 års rapport om EIB:s resultat utanför EU,

–  med beaktande av revisionskommitténs årsrapporter för 2016,

–  med beaktande av EIB-gruppens verksamhetsrapport avseende bedrägeribekämpning för 2016,

–  med beaktande av rapporten om genomförandet av EIB:s transparenspolicy 2016 och rapporten om verksamhetsstyrningen 2016,

–  med beaktande av verksamhetsrapporten för 2016 om EIB:s avdelning för kontroll av regelefterlevnad (Office of the Chief Compliance Officer),

–  med beaktande av EIB-gruppens verksamhetsplaner för 2015–2017 och 2016–2018,

–  med beaktande av artiklarna 3 och 9 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 15, 126, 174, 175, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och protokoll nr 5 om EIB:s stadga och protokoll nr 28 om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

–  med beaktande av protokoll nr 1 till EUF-fördraget om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens arbetsordning,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 11 mars 2014 om Europeiska investeringsbanken – Årsrapport för 2012[1], av den 30 april 2015 om Europeiska investeringsbanken – Årsrapport för 2013[2], av den 28 april 2016 om Europeiska investeringsbanken (EIB) – Årsrapport 2014[3], och av den 27 april 2017 om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2015– Årsrapport för 2015[4],

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU av den 25 oktober 2011 om EIB:s externa mandat 2007–2013[5] och Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid finansieringstransaktioner till stöd för investeringsprojekt utanför unionen[6],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 om en investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar[7],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 juli 2015 Samfällt arbeta för jobb och tillväxt: de nationella utvecklingsbankernas roll som stöd för investeringsplanen för Europa (COM(2015)0361),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 Europa investerar igen - Utvärdering av investeringsplanen för Europa (COM(2016)0359),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 14 september 2016 om förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (COM(2016)0597), (SWD(2016)0297) och (SWD(2016)0298),

–  med beaktande av EIB:s rapport Evaluation of the functioning of the European Fund for Strategic Investments (EFSI) från september 2016,

–  med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 2/2016 över förslaget till förordning om förlängning och utvidgning av Efsi,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2016 Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013,

–  med beaktande av Ernst & Youngs ad hoc-revision av den 8 november 2016 av tillämpningen av förordning (EU) 2015/1017 (Efsi-förordningen),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 16 juni 2017 om förvaltningen av garantifonden för den europeiska fonden för strategiska investeringar under 2016 (COM(2017)0326) och (SWD(2017)0235),

–  med beaktande av trepartsavtalet från september 2016 mellan Europeiska kommissionen, Europeiska revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken,

–  med beaktande av skrivelsen av den 22 juli 2016 från Europeiska ombudsmannen till Europeiska investeringsbankens ordförande,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0139/2018), och av följande skäl:

A.  EIB är EU:s bank enligt definitionen i artiklarna 308 och 309 i EUF-fördraget. EIB är den största multilaterala banken och den största offentliga långivaren i världen som verkar på de internationella kapitalmarknaderna.

B.  EIB ska enligt fördraget bidra till integration, ekonomisk och social sammanhållning och regional utveckling i EU genom särskilt utformade investeringsinstrument, såsom lån, eget kapital, garantier, riskdelningsinstrument och rådgivningstjänster.

C.  Hållbarhetsutmaningarna ökar, i synnerhet inom ramen för Agenda 2030 för hållbar utveckling, som måste leda till ett antal resultat från EIB-s sida.

D.  EIB spelar en nyckelroll för genomförandet av ett allt större antal finansieringsinstrument som fungerar som hävstång för EU:s budgetmedel.

E.  Investeringar i innovation och kompetens är avgörande för att utveckla Europas kunskapsekonomi och uppnå Europa 2020-målen.

F.  Enligt artikel 309 i EUF-fördraget är EIB:s huvudsakliga uppgift att bidra till en balanserad och stadig utveckling av den inre marknaden genom att finansiera projekt för mindre utvecklade regioner och projekt som inte helt kan finansieras av de enskilda medlemsstaterna.

G.  Modern, hållbar infrastruktur spelar en avgörande roll i bekämpningen av klimatförändringarna och i sammanlänkningen av de inre marknaderna och de europeiska ekonomierna. Alla relaterade investeringar som tillhandahålls av EIB bör säkerställa att EU har den hållbara, effektiva, miljövänliga och välintegrerade infrastruktur som unionen behöver för att skapa ett smart Europa och stödja verkligt hållbar och inkluderande långsiktig tillväxt.

H.  EIB är en referensbank som strävar efter att främja tillväxten inom nyetablerade företag och innovativa företag.

I.  EIB:s utlåning för klimatåtgärder bör stödja övergången till en koldioxidfri, miljövänlig, klimattålig ekonomi, närmare bestämt projekt som främjar ett effektivt utnyttjande av naturresurser, förnybar energi och energieffektivitet.

J.  Investeringsplanen för Europa har tre pelare: att mobilisera finansiering för investeringar, säkerställa att investeringar når den reala ekonomin och förbättra investeringsklimatet i unionen.

K.  EIB:s investeringar bör inte enbart vara bankdugliga verksamheter, utan även uppfylla hållbarhetskriterier och styrningsstandarder, i överensstämmelse med det i fördraget fastställda kravet på en verksamhet som drivs i unionens intresse utan vinstsyfte.

L.  Den transparenspolicy som utarbetats inom EIB utmanas av den dubbla karaktär det innebär att vara ett offentligt organ – EU:s bank – och en affärsbank som förvaltar och innehar information om EIB:s kunder.

M.  EIB bör upprätthålla sitt kreditbetyg på AAA, som är en grundläggande tillgång för dess affärsmodell som består i att anskaffa medel och låna ut till attraktiva räntor, liksom att ha sunda tillgångsportföljer.

N.  Samtidigt som EIB – till sin natur – ibland måste engagera sig med privata vinstdrivande företag, är dess primära roll att tjäna medborgarnas intressen i EU framför intressena hos privata företag eller bolag.

Främjande av finansiellt hållbar verksamhet för solida långsiktiga effekter av EIB:s investeringar

1.  Europaparlamentet noterar EIB-gruppens totala finansiering på 83,8 miljarder EUR för 2016, och att 280 miljarder EUR i sammanlagda investeringar mobiliserats det året.

2.  Europaparlamentet noterar uppsättningen av årsrapporter för 2016 från EIB där de olika investeringsverksamheterna och deras förväntade effekter presenteras. Parlamentet upprepar sin begäran att EIB ska lägga fram en mer omfattande, detaljerad och harmoniserad årlig verksamhetsrapport, och avsevärt förbättra presentationen av uppgifterna genom att inkludera detaljerade och tillförlitliga uppdelningar av godkända och undertecknade investeringar för vilka utbetalningar gjorts under det aktuella året, samt utnyttjade finansieringskällor (egna medel, Efsi, EU:s centralt förvaltade program m.m.), liksom sådana uppgifter avseende mottagarna (medlemsstater, offentlig eller privat sektor, mellanhänder eller direkta mottagare), sektorer som erhållit stöd och resultaten av efterhandsutvärderingarna.

3.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta vidta åtgärder i den riktningen genom att ge beslutsfattare fullständig och uttömmande information om de konkreta och uppnådda ekonomiska, sociala och miljörelaterade effekterna, om mervärdet och om resultatet av dess verksamheter i medlemsstaterna och utanför EU, i form av rapporter enligt 3PA (bedömningssystemet med tre pelare) och ReM (ramen för mätning av resultat). Parlamentet betonar vikten av att för varje projekt utföra en oberoende förhands- och efterhandsutvärdering. Parlamentet uppmanar EIB att ge utförliga exempel på gränsöverskridande mervärde i sin rapportering om investeringars effekter samt nyckelindikatorer på framgångar inom och mellan sektorer. EIB uppmanas att översända resultaten av efterhandsbedömningarna till Europaparlamentet.

4.  Europaparlamentet erinrar om att de verksamheter som får stöd av EIB måste vara förenliga med EIB:s huvudsakliga uppgift enligt EUF-fördraget, med principerna inom EU:s politiska mål, vilka i huvuddrag anges i Europa 2020-strategin, och med COP21‑avtalet. Parlamentet understryker därför att EIB:s uppdrag är att blåsa nytt liv i den europeiska ekonomin, i syfte att stimulera kvalitetsarbetstillfällen och stödja smart och hållbar tillväxt för alla i EU, liksom den större sammanhållning som krävs för att vända den ökande ojämlikheten inom och mellan medlemsstaterna. Parlamentet hoppas därför att ett allt närmare samarbete mellan EIB, kommissionen och medlemsstaterna ska kunna uppnås, i syfte att förbättra planeringen och fastställandet av mål som leder till en omprioritering av finansieringsmålen.

5.  Europaparlamentet understryker att investeringar i små och medelstora företag, nystartade företag, forskning, innovation, den digitala ekonomin och energieffektivitet, på grund av dessa områdens påverkan på och betydelse för både den lokala och den nationella ekonomin, är det mest avgörande för att driva på den ekonomiska återhämtningen i EU och främja skapandet av kvalitetsarbetstillfällen.

6.  Europaparlamentet påpekar det återkommande behovet för EIB att bidra till att minska det ihållande investeringsgapet på grundval av sunda ekonomiska kriterier. Parlamentet betonar att man i bedömningen av finansierade projekt även bör beakta sociala, ekonomiska och miljörelaterade yttre faktorer (såväl positiva som negativa), i synnerhet med avseende på de effekter dessa har på lokalsamhällena, i syfte att förstå huruvida ett verkligt mervärde kommer EU:s medborgare till godo.

7.  Europaparlamentet anser att godkännanden av investeringsprojekt bör baseras på en sund, oberoende analys som bedömer den finansiella hållbarheten, och de risker som är förknippade med projekten, i syfte att undvika en risk för socialisering av förluster och privatisering av vinster när offentliga medel används. Parlamentet betonar att tillhandahållandet av offentliga bidrag endast bör planeras för genomförande av uppdrag av allmänt intresse och där marknaden inte har möjlighet att generera de resultat som behövs på den offentliga politikens område.

8.  Europaparlamentet upprepar sin oro med avseende på fastställandet av en balanserad strategi med en dynamisk, rättvis och transparent geografisk fördelning av projekt och investeringar mellan medlemsstaterna, samtidigt som man beaktar den särskilda tonvikten på de mindre utvecklade länderna och regionerna. Parlamentet konstaterar att 70 % av EIB:s totala utlåning för 2016 (46,8 miljarder EUR) är koncentrerad till sex medlemsstater, vilket visar att inte alla medlemsstater eller regioner har möjlighet att i samma utsträckning dra nytta av investeringsmöjligheterna.

9.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för EIB:s fyra mål för den offentliga politiken och för de två övergripande målsättningarna som omfattar dessa mål, närmare bestämt ekonomisk och social sammanhållning samt klimatåtgärder, som omfattar flera frågor, från att hantera regionala obalanser och hjälpa svagare regioner att bli mer attraktiva till att utveckla en gynnsam miljö som främjar hållbar tillväxt för alla. Parlamentet upprepar emellertid sin uppmaning till EIB om att återinföra den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen som ett primärt offentligt politiskt mål.

10.  Europaparlamentet uppmanar EIB att, när det gäller storskaliga infrastrukturprojekt, beakta alla risker som sannolikt kommer att påverka miljön, och att som en prioritering finansiera dem som har uppvisat ett verkligt mervärde för miljön, ekonomin eller lokalbefolkningen. Parlamentet betonar vikten av strikt övervakning av möjliga risker för korruption och bedrägeri, och uppmanar EIB att frysa alla lån till projekt där en officiell utredning pågår.

11.  Europaparlamentet beklagar att många medlemsstater saknar kapacitet för att genomföra finansiella instrument, utnyttja offentlig-privata partnerskap och uppnå synergieffekter mellan olika typer av finansiering, vilket inverkar negativt på investeringsframstegen totalt.

12.  Europaparlamentet understryker behovet av att optimera utnyttjandet av EU:s medel och bidrag, utöver EIB:s strategi för tillhandahållande av tekniskt bistånd och finansiell rådgivning till medlemsstaterna på ett lättillgängligt sätt, baserat på en kombination av utlåning (projektlån, mellanliggande lån, mikrofinansiering, riskkapital och kapitalinvesteringar och investeringsfonder), blandfinansiering (direktfinansiering med stöd av ytterligare investeringskällor, t.ex. garantier, projektobligationer) och rådgivning (finansiell och teknisk expertis). Parlamentet uppmanar därför EIB att, i samarbete med kommissionen, tillhandahålla mer tekniskt bistånd på områdena rådgivnings- och analystjänster, projektledning och kapacitetsuppbyggnad för de medlemsstater som får en låg andel EIB-finansiering. Parlamentet erinrar om att finansiella instrument, t.ex. projektobligationer, bör bedömas seriöst med avseende på deras finansiella, sociala och miljörelaterade inverkan, i syfte att förhindra att hela riskbördan läggs på allmänheten.

13.  Europaparlamentet erkänner att det kan finnas skillnader mellan en bankbedömning av projektens genomförbarhet och en traditionell sektorsbedömning som används för strukturfonderna. Parlamentet anser vidare att insatsernas effektivitet bör bedömas på grundval av de finansiella instrumentens potential och hållbarhet, samtidigt som man beaktar de kvantifierbara resultat som skulle kunna uppnås.

14.  Europaparlamentet uppmanar EIB att vara uppmärksam på kostnadseffektiviteten vid driften av den löpande verksamheten genom att noggrant övervaka och rapportera administrativa kostnader och avgifter med tanke på det stora antalet mandat som förvaltas av EIB. Parlamentet anser det vara av yttersta vikt att verksamheter utvecklas med proportionella kostnader. Parlamentet uppmanar EIB att i sin rapportering inkludera uttömmande information om förvaltningskostnadernas och förvaltningsavgifternas struktur (direkta, indirekta och kumulativa), i enlighet med karaktären hos de mandat som förvaltas, projektens storlek och de finansiella instrument som använts, dvs. lån, garanti eller eget kapital.

15.  Europaparlamentet anser att kreditbetyget på AAA är en avgörande tillgång för utveckling av EIB:s investeringsstrategi och långsiktiga prioriteringar för utlåningen. Parlamentet erinrar dock om att EIB:s instrument och insatser – i synnerhet de som baseras på risköverföringar – inte kan vara riskfria om de ska kunna bidra till EU:s ekonomiska utveckling.

16.  Europaparlamentet noterar att Förenade kungariket har bidragit med 16,1 % av EIB:s kapital, vilket motsvarar 3,5 miljarder EUR av det inbetalda kapitalet och 35,7 miljarder EUR av bankens garantikapital. Parlamentet uppmanar EIB:s ledning att fastställa och snabbt informera parlamentet om brexits konsekvenser för EIB, i syfte att bevara EIB:s förmåga att uppnå sina politiska mål.

17.  Med hänsyn till den mest överhängande utmaningen till följd av Storbritanniens beslut att aktivera artikel 50, och medvetet om att de detaljerade villkoren för ett utträde inte kan föregripas, uppmanar Europaparlamentet EIB att förse parlamentet med en detaljerad beskrivning av projekten och genomförandestadium fram till slutet av 2017, med en preliminär bedömning av eventuella involverade risker.

Förbättra övervakningen av mervärdet och additionaliteten inom EIB:s finansiella förvaltning

18.  Europaparlamentet noterar att EIB:s portfölj av lån, garantier och investeringar år 2016 mobiliserade totala investeringar på 280 miljarder EUR. Parlamentet noterar att 67,7 miljarder EUR i investeringar knöt an till Efsis godkännanden år 2016, vilka i huvudsak tillägnades mindre företag (31 %), energisektorn (22 %), och forskning, utveckling och innovation (22 %). Parlamentet beklagar dock att en stor andel av investeringarna inom ramen för Efsis portfölj var öronmärkta för projekt med anknytning till fossila bränslen. Parlamentet upprepar behovet av en ingående analys och utvärdering av varje projekts miljöpåverkan.

19.  Europaparlamentet anser att en ökning av effekterna och säkerställande av additionalitet är av väsentlig relevans. Parlamentet noterar modelleringen och den beräknade inverkan av EIB:s verksamheter, som borde bidra till en BNP-tillväxt på ytterligare 1,1 % och till skapandet av ytterligare 1,4 miljoner arbetstillfällen fram till 2030. Parlamentet välkomnar det faktum att 385 000 små och medelstora företag kommer att gynnas av EIF-finansiering, och påminner om att de små och medelstora företagen är själva stommen i EU:s ekonomi och drivkraften för sysselsättning och hållbar tillväxt. Parlamentet uppmanar EIB att regelbundet rapportera om uppdaterade hävstångseffekter. Parlamentet inser dock att hävstångseffekten varierar mellan olika sektorer, och att ett projekt med lägre hävstångseffekt inte nödvändigtvis bidrar med ett lågt mervärde.

20.  Europaparlamentet betonar att EIB:s verksamhet under den aktuella perioden med trög återhämtning varsamt måste inriktas på projekt av hög kvalitet som säkerställer förstärkt additionalitet gentemot övriga befintliga EU-instrument och EIB:s huvudsakliga verksamhet. Parlamentet hoppas därför att ett närmare samarbete mellan EIB, kommissionen och medlemsstaterna kan uppnås i syfte att öka marknadsflexibiliteten och förbättra den digitala infrastrukturen och transportinfrastrukturen, dvs. områden där brister ofta uppfattas som ett hinder för investeringar.

21.  Europaparlamentet anser att relevant kvalitativ förvaltningsinformation bör tillhandahållas för varje projekt som omfattas, på grundval av övervakning eller additionalitetsindikatorer tillsammans med riskexponering, i syfte att tillåta korrekta bedömningar av dess mervärde, potentiella roll som drivkraft för effektivitet, eller bidrag till EU:s ekonomi.

22.  Europaparlamentet uppmanar EIB att presentera exakta uppgifter när EU:s hävstång på offentliga medel står på spel, den minsta och genomsnittliga hävstångseffekt som uppnåtts och kanaliserats till mottagare eller projekt, och att visa omfattningen av den privata finansiering som erhållits. Parlamentet begär att den andel som motsvarar hävstångseffekten avseende offentlig finansiering och privat kapital tydligt ska fastställas. Parlamentet anser att det finns en risk för att multiplikatoreffekten överskattas och att de fastställda målen och resultaten inte var annat än prognoser, som inte bekräftats genom påtaglig, exakt, tydlig och aktuell statistik.

Efsis resultat hittills

23.  Europaparlamentet noterar att Efsi i slutet av år 2016 förväntades mobilisera totala stödberättigande investeringar på 163,9 miljarder EUR. Parlamentet noterar även att enligt EIB-gruppens operativa plan för 2018 uppgick den faktiska volymen av mobiliserade investeringar inom delen för infrastruktur och innovation och inom delen för små och medelstora företag år 2016 inte till mer än 85,5 miljarder EUR, vilket tillsammans med 37 miljarder EUR år 2015 ger ett totalt belopp på 122,5 miljarder EUR för investeringar som mobiliserats av Efsi.

24.  Europaparlamentet frågar sig huruvida det höjda målet på 500 miljarder EUR kan nås vid genomförandet av Efsi 2.0, och uppmanar EIB att påvisa mervärdet av Efsi som ett finansiellt instrument för att stimulera privata investeringar.

25.  Europaparlamentet erinrar om att de principer som ligger till grund för Efsi och som stöds av EU:s budget, till skillnad från EIB:s andra befintliga finansieringsinstrument, är att bidra med additionalitet genom att identifiera genuint kompletterande och innovativa framtidsinriktade sektorer och projekt med högre risk, tillsammans med nya motparter från den privata sektorn.

26.  Europaparlamentet noterar att komplementariteten mellan de olika pelarna i investeringsplanen för Europa fortfarande befinner sig i inledningsskedet. Parlamentet erkänner att medan EIB-gruppen har ett stort inflytande på EIAH inom ramen för pelare 2 har gruppen väldigt begränsat inflytande på den övriga delen av pelare 2 (som säkerställer att investeringsmedlen når den reala ekonomin) eller på pelare 3 (som förbättrar investeringsmiljön – lagstiftningsreform).

27.  Europaparlamentet betonar vikten av additionalitetskriterierna, som omfattar behovet av att stödja verksamheter som endast är berättigade till Efsistöd om de syftar till att hantera tydligt identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som inte kunde ha genomförts i samma utsträckning eller inom samma tidsram utan Efsi. Parlamentet uppmanar EIB-gruppen att dra full nytta av sin riskhanteringsförmåga för att välja ut innovativa företag, men samtidigt uppvisa potentialen att medföra verkligt mervärde, t.ex. i form av stabila arbetstillfällen av hög kvalitet.

28.   Europaparlamentet erinrar om att bedömningen av additionaliteten hos alla Efsistödda projekt vederbörligen måste dokumenteras. Parlamentet beklagar att resultattavlorna för de godkända verksamheterna inte offentliggörs inom Efsi 1.0. Parlamentet erinrar om att denna underlåtenhet att offentliggöra skapar såväl ansvarsskyldighets- som transparensproblem. Parlamentet understryker vikten av transparens när det gäller Efsis resultattavla över indikatorer, även med beaktande av behovet av att hålla Efsis investeringskommitté ansvarig, och konstaterar därför med tillfredsställelse att resultattavlan över indikatorer kommer att offentliggöras inom ramen för Efsi 2.0. Parlamentet understryker även behovet av en tydligare definition av additionalitetsprincipen när det gäller verksamheter med högre risk än normala EIB‑transaktioner, i syfte att säkra ökad samstämmighet och transparens vid urvalet av projekt.

29.  Europaparlamentet uppmanar EIB att tillhandahålla fullständig och relevant kvalitativ förvaltningsinformation om genomförandet av Efsis angivna mål, som visar deras verkliga additionalitet och inverkan jämfört med riktmärken.

30.  Europaparlamentet uppmanar EIB att redogöra för Efsiprojekt som skulle kunna inkludera infrastrukturinstallationer med allvarlig miljöpåverkan och tveksam additionalitet, såsom bioraffinaderier, stålverk, förångningsanläggningar och gaslagringsanläggningar och motorvägar. Parlamentet uppmanar EIB att på allvar beakta uttalanden från lokala myndigheter, berörda samhällen och det civila samhället i enlighet med bankens due diligence-förfaranden. Parlamentet rekommenderar, med hänvisning till försiktighetsprincipen, EIB att frysa och, om så krävs, dra tillbaka finansiering närhelst det föreligger vetenskapliga bevis på eller misstanke om miljöbrott och skada för samhället som helhet eller på lokalsamhällena.

31.  Europaparlamentet insisterar, med hänsyn till ansvarsskyldigheten, på att utvecklingen av resultatinriktade investeringar regelbundet ska bedömas av investeringskommittén med hjälp av resultattavlan över indikatorer, i syfte att kartlägga projekt som är målinriktade med avseende på deras faktiska makroekonomiska effekter eller stimulerande inverkan på hållbar tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet efterlyser en objektiv överblick över dessa projekts additionalitet och mervärde, samt deras förenlighet med unionens politik eller andra klassiska EIB-verksamheter.

32.  Europaparlamentet beklagar att endast 20 % av Efsi-finansieringen har stött projekt som bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, medan EIB:s standardportfölj har uppnått tröskelvärdet på 25 %. Parlamentet uppmanar EIB att säkerställa att dess maximistandarder respekteras under alla omständigheter, i syfte att skydda miljön och uppfylla COP21-kriterierna.

33.  Europaparlamentet är oroat över att Efsis investeringar i social infrastruktur (humankapital, kultur och hälsa) i slutet av 2016 uppgick till endast 4 % (mindre än 900 miljoner EUR), vilket innebär att detta är den sektor som erhåller minst stöd från Efsi totalt och inom de två enskilda delarna (infrastruktur och innovation respektive små och medelstora företag). Parlamentet betonar att det finns ett tydligt och brådskande behov av att avsevärt öka andelen och mängden av sådana investeringar.

34.   Europaparlamentet beklagar att de befintliga stödtjänsterna inte finns tillgängliga lokalt i varje medlemsstat för att hantera kapacitetsbrister. Parlamentet anser att lokala och regionala aktörer bör ges adekvata förklaringar eller strategisk vägledning, i synnerhet med avseende på Efsis positionering och möjliga kombinationer med andra EU- eller EIB-medel. Parlamentet konstaterar att samarbetet mellan Efsi och andra källor för EU‑finansiering (Cosme, Horisont 2020) bör förbättras för att bättre synergier ska kunna erbjudas. Parlamentet påpekar att Efsi inte bör betraktas som endast en ytterligare finansieringskälla, och att vederbörlig omsorg bör ägnas åt att undvika målöverlappningar eller dubbelfinansiering.

35.  Europaparlamentet noterar den ökande mängden av EIB:s särskilda verksamheter efter Efsis första verksamhetsperiod på ett och ett halvt år. Parlamentet anser att EIB:s särskilda verksamheter som stöds av Efsi måste ge additionalitet jämfört med andra finansiella instrument inom ramen för EIB, EIF eller EU.

36.  Europaparlamentet kräver förbättringar av transparensen i urvalsförfarandet och offentliggörande av all operativ information om de undertecknade transaktionerna på basis av resultattavlan med indikatorer, samt ökad ansvarsskyldighet för transaktionerna.

37.  Europaparlamentet begär att styrningsarrangemangen ska integreras så att de bättre definierar respektive ansvarsområden för kommissionen och EIB i syfte att säkerställa oberoende, och förhindra intressekonflikter när det gäller de olika aktörer som deltar i beslutsförfarandet, i synnerhet medlemmarna i Efsis investeringskommitté.

38.  Europaparlamentet välkomnar den ökade ansvarsskyldigheten hos Efsi 2.0 gentemot Europaparlamentet (inbegripet via regelbundna rapporter och en företrädare för Europaparlamentet i Efsis styrelse), samt den ökade transparensen ifråga om Efsis resultattavla över indikatorer. Parlamentet förväntar sig därför att man, i enlighet med Efsi 2.0-förordningen, verkställer publiceringen av projektbedömningarna enligt resultattavlan över indikatorer, i syfte att säkerställa att EU:s budgetmedel endast används som en garanti för projekt vars karaktär motiverar sådant ytterligare offentligt stöd. Parlamentet beklagar dock det faktum att förslaget till förlängning av löptiden för Efsi varken åtföljdes av en konsekvensbedömning såsom planerades i riktlinjerna för bättre lagstiftning eller en förhandsutvärdering i enlighet med kraven i artiklarna 30 och 140 i budgetförordningen för utgiftsprogram och finansiella instrument.

39.  Europaparlamentet rekommenderar att årsrapporterna ska ange hur EIB har integrerat de rekommendationer som lagts fram i Europaparlamentets resolutioner. Detta är en praxis för ansvarsskyldighet som bör formaliseras.

Kartlägga drivkrafter för förändring och värdeskapande vid genomförandet av målen för EU:s offentliga politik

40.  Europaparlamentet noterar rapporten om EIB:s verksamhet i EU 2016 där bankens finansiering på fyra grundläggande offentliga politikområden presenteras, närmare bestämt innovation och kompetens (19,6 % av EIB:s undertecknanden 2016 –13,1 miljarder EUR), finansiering till små och medelstora företag och midcap-bolag (31,7 % – 21,3 miljarder EUR), infrastruktur (27,1 % – 18,1 miljarder EUR) och miljö (21,6 % – 14,5 miljarder EUR).

41.  Europaparlamentet beklagar att rapporten om EIB:s verksamhet inom EU 2016 inte innehåller några strukturerade upplysningar om en av bankens övergripande policyer, dvs. ekonomisk och social sammanhållning. Parlamentet ser med oro på att EIB under 2016 för andra året i följd inte nådde den planerade nivån på 30 % för investeringar för sammanhållning (26,8 % under 2016 och 25,2 % under 2015 uppnåddes inom EU).

42.  Europaparlamentet betonar behovet av att i EIB:s årsrapporter inkludera en mer detaljerad analys av investeringskrav per sektor i EU, för att göra det möjligt att fastställa inom vilka områden investeringarna är alltför bristfälliga för att EU:s prioriteringar ska kunna genomföras. Parlamentet anser att EIB bör bedöma sina investeringsinstruments förmåga att motverka sådana brister.

43.  Europaparlamentet anser att det skulle gå att öka EIB:s utlåningsverksamhet med hjälp av en mer effektiv och strategisk resursfördelning som inriktas på produktiva och hållbara investeringsprojekt med ett bevisat mervärde samt på bättre synergier med offentliga medel, i syfte att öka de offentliga investeringarna och stimulera den inhemska efterfrågan. Parlamentet betonar att en sådan ökning bör åtföljas av en motsvarande diversifiering av EIB:s produktutbud, däribland en mer effektiv och transparent användning av offentlig-privata partnerskap – samtidigt som de offentliga och privata fördelarna förblir balanserade – och av andra innovativa lösningar, detta för att bättre kunna uppfylla realekonomins behov.

44.  Europaparlamentet uppmärksammar de många uppmaningarna till EIB att stimulera och underlätta spridning av bästa praxis i samtliga medlemsstater, i synnerhet via relevanta nationella utvecklingsbanker, investeringsplattformar och institutioner som är viktiga redskap för samordnade EU-insatser för att åtgärda den låga investeringsnivån.

45.  Europaparlamentet beklagar att de sociala investeringarna uppgår till mindre än 6 % av EIB:s årliga portfölj. Parlamentet understryker att social sammanhållning är ett grundläggande övergripande prioriterat mål för EIB, och insisterar på att banken bör beakta behovet av att minska ojämlikheterna och skillnaderna inom EU och av att investera i den sociala sektorn och med ett större geografiskt tillämpningsområde.

Stöd till små och medelstora företag och midcap-bolag

46.  Europaparlamentet erkänner att trenden mot att utveckla fler finansieringsinstrument för stöd till små och medelstora företag, jämfört med de traditionella bidragen, är en politisk utmaning och innebär en förändring i fråga om övervakning av transaktioner, förvaltning av medel och nivån eller takten vad gäller utbetalningarna till små och medelstora företag. Parlamentet påpekar att små och medelstora företag och midcap‑bolag spelar en oerhört viktig roll i den europeiska ekonomin genom att skapa arbetstillfällen och välstånd samt främja innovation. Parlamentet understryker att över 90 % av företagen i EU är små och medelstora företag och att dessa sysselsätter två tredjedelar av arbetskraften, varför främjande av tillgång till finansiering för små och medelstora företag och midcap-bolag måste förbli en av EIB:s huvudsakliga prioriteringar. Parlamentet erinrar om att EIB bör vara en av de institutioner som bidrar till att minska den brist på finansiering som små och medelstora företag brottas med.

47.  Europaparlamentet konstaterar att EIB:s stöd till små och medelstora företag utgjorde omkring 33,6 % av dess finansiering via Europeiska investeringsfonden under 2016 och mobiliserade 36,2 miljarder EUR i investeringar via finansiella mellanhänder, med målet att upprätthålla 3,8 miljoner arbetstillfällen.

48.  Europaparlamentet noterar att utbudet av InnovFin-produkter har växt, i och med att två nya finansieringsmekanismer inriktade på demonstrationsprojekt på områdena förnybar energi och infektionssjukdomar har inrättats. Parlamentet välkomnar den nyskapande verksamheten som tilldelats 140 miljoner EUR och innefattar en plattform för person-till-person-lån som kopplar samman investerare med små och medelstora företag som försöker få finansiering.

49.  Europaparlamentet uppmanar EIB att samarbeta närmare med sina finansiella mellanhänder i medlemsstaterna för att sprida relevant information till potentiella stödmottagare, i syfte att skapa ett entreprenörvänligt klimat där små och medelstora företag får bättre tillgång till finansiering. Parlamentet betonar EIB:s viktiga roll när det gäller att underlätta partnerskap och stärka stödinstrument för finansiering av verksamhet inom mikroföretag, små och medelstora företag och innovativa nystartade företag. Parlamentet uppmanar också EIB att samarbeta närmare med regionala offentliga institutioner i avsikt att optimera finansieringsmöjligheterna för små och medelstora företag.

50.  Europaparlamentet betonar att EIB-gruppen ytterligare behöver utveckla sin riskkultur i syfte att förbättra sin effektivitet och komplementariteten mellan sina insatser och EU:s olika politikområden, i synnerhet i ekonomiskt missgynnade regioner eller regioner som saknar stabilitet, i linje med det återkommande och långvariga målet om enklare tillgång till finansiering för små och medelstora företag, dock utan att äventyra principerna om sund förvaltning.

51.  Europaparlamentet betonar behovet av att skräddarsy investeringsprogram för småskaliga projekt i syfte att garantera de små och medelstora företagens deltagande. Parlamentet anser att EIB bör bidra till att åtgärda eventuella finansieringsbrister för mikroföretag genom ett ökat utnyttjande av finansiella instrument och produkter, såsom instrument och garantier för mikrokrediter.

52.  Europaparlamentet betonar att tillgången till finansiering och internationalisering är betydande hinder för små och medelstora företag. Parlamentet framhåller att de små och medelstora företagen utgör den europeiska ekonomins ryggrad. Parlamentet anser att EIB går i rätt riktning, men måste göra mer för att säkerställa enklare och mer effektiv tillgång till finansiering för små och medelstora företag så att de kan integreras i globala värdekedjor. Parlamentet anser att EIB måste stödja de EU-företag som vill göra affärer utomlands, bland annat via faciliteten för importfinansiering.

Innovation och kompetens

53.  Europaparlamentet betonar att investeringar i innovation och kompetens krävs om man ska kunna utveckla en europeisk kunskapsekonomi och uppnå Europa 2020-målen, inbegripet målet att 3 % av BNP ska gå till FoU. Parlamentet hoppas särskilt att EIB, i samarbete med kommissionen och medlemsstaterna, kommer att finansiera projekt som på kort eller medellång sikt kan åtgärda bristen på kvalificerad arbetskraft, något som är ett stort hinder för investeringar.

54.  Europaparlamentet noterar att den totala utlåningen till innovativa projekt uppgick till 13,5 miljarder EUR 2016, varav 12,2 miljarder EUR gällde första undertecknanden, samtidigt som de totala projektinvesteringskostnaderna för nya verksamheter uppgick till 50,2 miljarder EUR.

55.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EIB att garantera innovativa företag stöd för utveckling och kommersialisering av nya produkter, processer och tjänster, eftersom de har svårt att få finansiellt stöd från affärsbanker. Parlamentet framhåller EIB:s roll i att hjälpa till att färdigställa Europas digitala nät (t.ex. snabbt bredband) och att skapa en digital inre marknad som omfattar digitala tjänster. Parlamentet uppmanar EIB att ta fram incitament som syftar till att främja investeringar från den offentliga och privata sektorn i FoU på områdena informations- och kommunikationsteknik, livsvetenskaper, livsmedel, hållbart jordbruk, skogsbruk och koldioxidsnål teknik.

56.  Europaparlamentet välkomnar översynen av utlåningsprogrammet för kunskapsekonomin på utbildningsområdet, som har lett till att finansieringen har utökats till att inte bara gälla initiativ som riktar sig till ungdomar, utan även yrkesutbildning och livslångt lärande för alla åldersgrupper.

Investeringar i infrastruktur

57.  Europaparlamentet anser att det bör vara en prioriterad fråga för unionen att genomföra projekt med ett verkligt europeiskt mervärde. Parlamentet över övertygat om att en innovativ och ändamålsenlig ekonomi behöver avancerade, miljövänliga och högkvalitativa transportsystem och infrastrukturer, och att dessa bör ingå bland unionens prioriteringar, med särskild tonvikt på innovativa multimodala infrastrukturer och transportlösningar i glesbefolkade områden.

58.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fästa större uppmärksamhet vid genomförandet av infrastrukturprojekt, i synnerhet i svagare regioner, i syfte att undvika en avmattning i den ekonomiska konvergensprocessen. Parlamentet efterlyser därför en diskussion på EU-nivå om offentlig finansiering av åtgärder, även av tillfällig natur, som kan åstadkomma ett konkret uppsving i de offentliga infrastrukturinvesteringarna.

59.  Europaparlamentet betonar behovet av en europeisk investeringspolitik som i högre grad beaktar övergripande frågor, särskilt när det gäller framtida hållbara transportmedel och transporttjänster som kommer att kräva en samtidig och samordnad utveckling av alternativa energi- och telekommunikationsnät. Parlamentet understryker därför EIB:s oerhört viktiga roll i att bidra med den långsiktiga finansiering som krävs för denna sorts projekt på konkurrenskraftiga villkor.

60.  Europaparlamentet noterar EIB:s finansieringsverksamhet på området infrastruktur och transporter, vilken uppgick till sammanlagt 18,1 miljarder EUR under 2016, och erinrar om vikten av att skapa ett verkligt ekonomiskt, miljömässigt och socialt mervärde för EU-medborgarna samt av att göra både en detaljerad förhandsbedömning av de utvalda projekten och en efterhandsutvärdering av de uppnådda resultaten.

61.  När det gäller infrastrukturverksamhet uppmanar Europaparlamentet EIB att lägga betydligt större resurser på att ge övergripande rådgivningsstöd till lokala myndigheter och mindre kommuner på ett tidigare stadium i arbetet med att välja ut och förhandsbedöma projekt.

62.  Europaparlamentet ser med oro på EIB:s eventuella finansiering av projektet för en transadriatisk gasledning som i olika hög grad i de olika transitländerna, det vill säga Albanien, Grekland och Italien, inte uppfyller de minimikrav i fråga om miljömässiga och sociala normer som fastställts i Ekvatorprinciperna. Parlamentet beklagar att EBRD redan har beviljat finansiering på 500 miljoner EUR, och parlamentet anser att detta projekt inte lämpar sig för EIB-investeringar och inte bör få finansiering av någon bank som strävar efter att göra socialt och miljömässigt ansvarsfulla investeringar.

Miljö- och klimatpolitik

63.  Europaparlamentet noterar EIB:s åtagande om att minst 25 % av EU:s utlåningsportfölj ska gå till koldioxidsnål och klimattålig tillväxt. Parlamentet konstaterar att det sammanlagda värdet av miljörelaterad verksamhet uppgick till 14,4 miljarder EUR 2016, varav hållbara transporter stod för 4,9 miljarder EUR, miljöskydd och effektiv användning av naturresurser för 5,0 miljarder EUR och förnybar energi och energieffektivitet för 4,6 miljarder EUR. Parlamentet noterar vidare att undertecknandena avseende det övergripande målet om klimatåtgärder motsvarade 17,5 miljarder EUR.

64.  Europaparlamentet betonar hur viktiga de mål som COP21 har fastställt för transporter är när det gäller att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet ser med oro på att transporterna står för nästan en fjärdedel av EU:s växthusgasutsläpp, och är den största källan till luftföroreningar i städerna, samt att utsläppen inom denna sektor fortfarande är högre än 1990. Parlamentet konstaterar att EIB under perioden 2014–2016 finansierade projekt för fossila bränslen i medlemsstaterna till ett sammanlagt belopp av 5,3 miljarder EUR, närmare bestämt två petroleumprojekt, ett kolprojekt och 27 gasrelaterade projekt, utöver de 976 miljoner EUR som delades ut genom den externa garantin till sex icke-EU-projekt, varav ett gällde kol och fem gällde fossil gas. Parlamentet betonar att finansieringen bör främja en omställning från vägtransporter till mer hållbara transportmedel.

65.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att de projekt som enligt planerna ska finansieras eller medfinansieras av EIB är förenliga med de nationella klimatmålen som är kopplade till genomförandet av COP21.

66.  Europaparlamentet uppmanar EIB att främja finansieringen av projekt i överensstämmelse med sin klimatstrategi och Parisavtalet, att fasa ut sitt stöd till fossila bränslen, i syfte att bli ett viktigt instrument för EU i de globala gemensamma insatserna för att hantera klimatförändringarna, och att stödja hållbar utveckling och uppnåendet av ett mer konkurrenskraftigt, säkert och hållbart energisystem i linje med energistrategin 2030. Parlamentet uppmanar i detta syfte EIB att inte finansiera projekt som omfattar kraftigt förorenande och omodern teknik, särskilt i förbindelse med främjandet av investeringar i energisektorn. Parlamentet uppmanar vidare EIB att öka utlåningen till offentliga infrastrukturprojekt som syftar till att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna, t.ex. översvämningar, och till småskaliga projekt för förnybar energi.

67.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ytterligare öka sitt stöd till sektorn för förnybar energi, i synnerhet till decentraliserade och småskaliga projekt.

Bemöta globala utmaningar

68.  Europaparlamentet påminner om att 10 % av EIB: s totala utlåning är inriktad på verksamhet utanför unionen, och gläder sig över att det totala beloppet för det anslag som beviljats av EIB till projektutvecklare utanför EU har ökat jämfört med 2015. Parlamentet betonar därför vikten av EIB:s årliga rapportering om verksamheten utanför EU med hänsyn till överensstämmelse med de allmänna principerna för unionens yttre åtgärder, och av att EIB spelar sin tillbörliga roll inom ramen för EU:s förnyade åtagande att föra en konsekvent politik för utveckling och i överensstämmelse med EU:s övriga politik, FN:s Agenda 2030 och Parisavtalet, stöder utbildning och skapande av anständiga arbetstillfällen, säkerställer full respekt för de mänskliga rättigheterna och arbetsrättsliga och miljömässiga rättigheter och främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet understryker att EIB bör ta vederbörlig hänsyn till EU:s‑handelsstrategi, däribland befintliga och framtida handelsavtal, för att stödja EU‑företag utomlands.

69.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ta fram en metod, i samarbete med Europeiska utrikestjänsten och kommissionens GD DEVCO, för att mäta den inverkan som dess utlåning utanför EU har på EU:s utvecklingssamarbete generellt sett, särskilt när det gäller Agenda 2030 och inverkan på mänskliga rättigheter.

70.  Europaparlamentet noterar EIB:s initiativ för att stärka den ekonomiska motståndskraften i migranters ursprungsländer, och i synnerhet dess arbete för att skapa en kraftfull multiplikatoreffekt vad gäller EU:s externa insatser i Afrika.

71.  Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att EIB stärker sin kapacitet att ta risker och att garantera risker, i synnerhet när det gäller projekt till förmån för utveckling och förstärkning av den privata sektorn och projekt som omfattas av EIB:s ekonomiska resiliensinitiativ.

72.  Europaparlamentet upprepar att revisionsrätten måste utöka sina utvärderingar av den EIB-verksamhet som drivs med hjälp av EU-budgeten och granska verksamheten inom ramen för EIB:s externa utlåningsmandat mer ingående.

73.  Europaparlamentet betonar att EIB:s externa verksamhet bör stödja politiska områden som är av stor vikt för EU.

74.  Europaparlamentet noterar att EIB håller på att öka kapaciteten inom Impact Financing Envelope (AVS-programmet för etisk finansiering) och göra denna till en revolverande fond inom vilken 300 miljoner EUR kommer att öronmärkas för direkta insatser för att hantera migrationen genom stöd till initiativ inom den privata sektorn. Parlamentet noterar att EIB också kommer att tillhandahålla 500 miljoner EUR inom ramen för AVS-investeringsanslaget, särskilt för den offentliga sektorns projekt på migrationsområdet. Parlamentet betonar vikten av att inte använda EIB-medel för säkerhet och gränskontroll. Parlamentet anser att tonvikten snarare bör läggas på hållbar utveckling i tredjeländer. Parlamentet upprepar att det är viktigt att göra ingående due diligence-granskningar ur människorättshänseende av de projekt som genomförs. Parlamentet uppmanar EIB att i samband med genomförandet av sina projekt beakta alla eventuella brott mot mänskliga rättigheter och att i förekommande fall stoppa alla lån.

75.  Europaparlamentet understryker effektiviteten hos den investeringsmekanism som lanserades 2003 inom ramen för Cotonou-avtalet, och anser att en sådan ordning bör behållas efter omförhandlingarna 2020 av de avtal som binder EU till dess AVS‑partnerländer

76.  Europaparlamentet uppmanar EIB att i samband med sitt nya externa utlåningsmandat säkerställa att den nya prioriteringen av migration leder till verkligt mervärde och verklig additionalitet jämfört med tidigare prioriteringar, närmare bestämt klimat, små och medelstora företag och socioekonomisk infrastruktur. Parlamentet betonar därför behovet av att genomföra det nyligen inrättade motståndskraftsinitiativet på ett lämpligt sätt, genom att stödja projekt av annan typ än de projekt som tidigare beviljats finansiering.

77.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s roll i utvecklingen av den lokala privata sektorn och dess stöd till mikrofinansiering, och konstaterar att dess verksamhet erbjuder nya ekonomiska möjligheter och handelsmöjligheter. Parlamentet framhåller behovet av en ordentlig och effektiv anpassning av EIB:s verksamhet till aktuella internationella utmaningar. Parlamentet vill se en utvidgning av EIB:s externa utlåningsmandat för att öka dess bidrag till uppnåendet av hållbar utveckling och säkra strategiska insatser, i syfte att hantera de bakomliggande orsakerna till migration, samt för att EIB ska kunna delta mer aktivt i den nya strategin till förmån för den privata sektorn. Parlamentet uppmanar i detta avseende EIB att öka sin involvering i projekt som avser den infrastruktur, de transporter och den digitalisering som behövs för att främja lokala och regionala handelsvägar, och att främja de små och medelstora företagens internationalisering för att därmed aktivt bidra till genomförandet av WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer. Parlamentet upprepar att EIB måste anpassa sin verksamhet till FN:s mål för hållbar utveckling.

78.  Europaparlamentet noterar att EIB år 2016 godkände nya instrument för mikrofinansiering, ett för Västindien, ett för Stillahavsområdet och två för Afrika, till ett totalt belopp på 110 miljoner EUR, samt ett för det södra grannskapet, till ett belopp på 75 miljoner EUR. Parlamentet erinrar om att EIB:s mikrofinansieringsinstrument och tekniska bistånd har bidragit med 300 miljoner EUR till mer än 1,5 miljoner stödmottagare. Parlamentet uppmanar EIB att i nästa rapport inbegripa hävstångseffekterna av dessa instrument tillsammans med de medel som anslås genom finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder.

79.  Europaparlamentet noterar att hälften av EIB:s utlåning år 2016 inom ramen för det externa utlåningsmandatet tillföll lokala finansiella mellanhänder, i syfte att främja mikrokrediter. Parlamentet uppmanar EIB att genomföra en jämställdhetsutvärdering av de finansiella mellanhändernas vidareutlåning, eftersom mikrokrediter främst riktas till kvinnliga företagare.

80.  Europaparlamentet konstaterar att EIB planerar att grunda ett dotterbolag inom EIB‑gruppen med målet att utvecklas till EU:s utvecklingsbank. Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att fortsätta med dessa förberedelser på ett så transparent och inkluderande sätt som möjligt, inbegripet via ett offentligt samråd.

81.  Europaparlamentet noterar att EIB, genom sina låneinstrument, kan vara en viktig hävstång för EU:s nya ekonomiska diplomati. Parlamentet betonar i detta sammanhang att EIB måste ta hänsyn till ekonomisk diplomati i samband med sin verksamhet.

82.  Europaparlamentet stöder intensifieringen av partnerskapen mellan EIB och medlemsstaternas utvecklingsorgan, samt av projekt som genomförs gemensamt av EIB och andra multilaterala utvecklingsbanker, i synnerhet när dessa projekt syftar till att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling 2030.

83.  Europaparlamentet noterar att det under de senaste åren har varit brist på utländska direktinvesteringar till stöd för Asien. Parlamentet betonar att EU:s investerare, i synnerhet små och medelstora företag, i högre grad bör närvara på de kinesiska och indiska marknaderna och marknaderna i Asean-länderna, och att de bör garanteras rättvisa konkurrensvillkor. Parlamentet uppmanar EIB att tillhandahålla direkt finansiering till EU-företagen till stöd för yttre investeringar, bland annat genom EIB:s mandat för extern utlåning.

Skärpa EIB:s standarder för bolagsstyrning, affärsmetoder, transparens och ansvarsskyldighet

84.  Europaparlamentet anser att kopplingen mellan granskning av effekter och resultat å ena sidan och större ansvarsskyldighet och synlighet å andra sidan bör stärkas genom ett kontrollförfarande som är bindande för alla intressenter (finansiella mellanhänder, projektledare och slutmottagare, med ingående integritets- och kundkännedomskontroller). Parlamentet uppmanar EIB att offentliggöra information om delprojekt med hög risk och att dela med sig till andra internationella multilaterala utvecklingsbanker av de lärdomar som man dragit, särskilt från utbyte av information om resultaten av due diligence-kontroller avseende verksamhets- eller skattefrågor eller av kundkännedomskontroller.

85.  Europaparlamentet erkänner vikten av att öka medvetenheten på lokal och regional nivå om tillgången till finansiering och tekniskt bistånd inom hela EU. Parlamentet konstaterar att en korrekt medvetenhet om EIB:s inblandning i finansieringen av olika intressenters projekt är av mycket stor vikt om medborgarna på lokal nivå ska känna till sin rätt att överklaga och inlämna klagomål till klagomålsmekanismen (avdelningen för klagomålshantering), och Europeiska ombudsmannen. Parlamentet noterar att 89 klagomål registrerades 2016, varav 84 godtogs, jämfört med de 56 klagomål som mottogs 2015.

86.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den föreslagna policyöversynen av EIB:s klagomålsmekanism, och uppmanar EIB att i synnerhet se till att chefen för EIB:s klagomålsmekanism registrerar alla klagomål i vederbörlig ordning och informerar klagandena om att respektive klagomål mottagits innan ett beslut om huruvida klagomålet tas upp till prövning fattas. Parlamentet uppmanar även EIB att se till att chefen för EIB:s klagomålsmekanism verkar oberoende i förhållande till andra delar av bankens ledningsstruktur, och har möjlighet att fatta alla beslut avseende sakprövning av ett klagomål, utan att behöva samråda med EIB-gruppens andra avdelningar, och även fatta beslut om huruvida klagomålet ska sakprövas för en undersökning/efterlevnadskontroll eller medling, även om det inte skulle finnas någon överenskommelse med EIB:s andra avdelningar, generalinspektören eller direktionen. Parlamentet uppmanar vidare EIB att följa Europeiska ombudsmannens exempel när det gäller definitionen på administrativt missförhållande, genom att inkludera olika former av dålig förvaltning eller brister inom förvaltningen, såsom administrativa oegentligheter, orättvisor, diskriminering, maktmissbruk, underlåtenhet att svara, vägran att lämna ut information och onödiga förseningar, samt att se till att förfarandet är så transparent som möjligt, vilket innebär att klagomålsmekanismen proaktivt lämnar ut information om sina förfaranden, ageranden och ärenden, och att förfarandena för rekrytering av klagomålsmekanismens chef och personal görs mer transparent.

87.  Europaparlamentet uppmärksammar de farhågor som påtalades under de offentliga samråden när det gäller vissa förslag till översyn av EIB:s avdelning för klagomålshantering, närmare bestämt att ur klagomålsmekanismen utesluta ärenden relaterade till offentlig upphandling, liksom frågor relaterade till lagligheten av EIB:s politik, samt begränsningen av avdelningens oberoende ställning genom att införa ett krav på samråd med andra avdelningar innan man bedömer huruvida ett klagomål kan tas upp till prövning och genom att minska avdelningens möjlighet att lämna rekommendationer. Parlamentet uppmanar med kraft direktionen att beakta dessa frågor.

88.  Europaparlamentet betonar vikten av att Europeiska ombudsmannen utövar offentlig granskning av EIB.

89.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av EIB:s styrelses mötesprotokoll, och rekommenderar EIB att även överväga att offentliggöra icke-konfidentiell information från direktionens möten. På projektnivå upprepar parlamentet sin begäran att slutrapporterna för EIB:s utomeuropeiska verksamhet systematiskt ska offentliggöras, liksom bedömningarna enligt 3PA (bedömningssystemet med tre pelare) och ReM (ramen för mätning av resultat) för EIB-projekt. Parlamentet anser att praxis att offentliggöra resultattavlan för indikatorer, såsom planeras för Efsi 2.0, bör tillämpas inom alla projekt som genomförs av EIB.

90.  Europaparlamentet är djupt oroat över att bankens ledning hittills inte på något sätt reagerat på de särskilda uppmaningar som anges i punkterna 75 och 76 i parlamentets resolution om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2015, och påminner om vikten av att fastställa strängare bestämmelser för intressekonflikter och tydliga, strikta och transparenta kriterier för att förhindra alla former av korruption. Parlamentet upprepar att EIB måste se över sin uppförandekod för att säkerställa att vice ordförandena inte leder verksamhet i sina egna medlemsstater, eftersom detta kan äventyra institutionens oberoende. Parlamentet ser med djup oro på de brister som konstaterats i EIB:s befintliga mekanismer när det gäller att förhindra eventuella intressekonflikter inom dess styrande organ. Parlamentet uppmanar EIB att i detta sammanhang beakta ombudsmannens rekommendationer och att snarast möjligt se över sin uppförandekod, i syfte att bli bättre på att förebygga intressekonflikter i sina styrande organ och eventuell svängdörrsproblematik. Parlamentet uppmanar EIB att ansluta sig till det interinstitutionella avtalet om EU:s öppenhetsregister, så snart som förhandlingarna mellan kommissionen, parlamentet och rådet har avslutats.

91.  Europaparlamentet understryker att bekämpning av alla former av skadlig skattepraxis bör förbli en central prioritering för EIB. Parlamentet uppmanar EIB att skyndsamt tillämpa relevanta EU-lagar och EU-standarder för skatteflykt, skatteparadis och andra relaterade frågor samt att kräva av sina kunder att de efterlever dessa regler. Parlamentet ser med oro på EIB:s bristande offentliggörande av information avseende verkligt huvudmannaskap, särskilt i de fall då finansieringen är beroende av riskkapitalfonder. Parlamentet uppmanar EIB att vidta proaktiva åtgärder och genomföra utökade due diligence-kontroller när det upptäcks att EIB-projekt har kopplingar till jurisdiktioner som är tveksamma i skattehänseende.

92.  Europaparlamentet insisterar på att EIB ska upprätta en uttömmande offentlig förteckning över urvalskriterier för finansiella mellanhänder, i syfte att stärka EU:s engagemang när det gäller att bekämpa skattebedrägerier och på ett effektivare sätt undvika risker för korruption och inblandning av personer inom organiserad brottslighet och terrorism. Parlamentet framhåller behovet av att förbättra projektutvärderingskriterierna för att säkerställa att EU-medel inte investeras via enheter i tredjeländer som inte uppfyller internationella skattenormer.

93.  Europaparlamentet betonar att normerna för skattetransparens och god förvaltning i skattefrågor bör stärkas, i synnerhet när det gäller bestämmelser om skatteflykt. Parlamentet noterar att EU i slutet av 2017 antog en förteckning över icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner. Parlamentet uppmanar EIB att i detta sammanhang skärpa sin policy avseende icke-transparenta och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner (NCJ-policyn) under sin pågående översyn och att utveckla en mer omfattande och ansvarsfull policy i skattefrågor. Parlamentet uppmanar EIB att visa att det går att tillämpa strängare skattetransparensstandarder genom att anta en policy som går utöver lagstiftningens minimikrav, där EIB skulle ges en roll som en ledande aktör på området rättvis beskattning. Parlamentet betonar särskilt att beviljande av direkta och indirekta lån måste villkoras med krav på offentliggörande av landsvisa skatte- och finansuppgifter och med tillhandahållande av upplysningar om verkligt huvudmannaskap avseende de stödmottagare och finansiella mellanhänder som deltar i finansieringsverksamheten, utan undantag.

94.  Europaparlamentet välkomnar den tonvikt som EIB lagt på sin nolltoleranspolicy i fråga om bedrägerier, korruption och otillåten samverkan. Parlamentet uppmanar EIB att vidta alla lämpliga åtgärder, även genom att skjuta upp betalningar och utbetalningar av lån, i syfte att skydda EIB:s och EU:s ekonomiska intressen så snart Olaf eller brottsutredningar så kräver, och uppmanar vidare EIB att anpassa sina interna bestämmelser i enlighet med detta. Parlamentet betonar behovet av att offentliggöra information om upphandlings- och underleverantörssystemet för att undvika alla risker för bedrägerier och korruption. Parlamentet betonar att EIB:s webbplats bör innehålla ett särskilt och väl synligt avsnitt där uteslutna enheter förtecknas offentligt i syfte att ge en avskräckande effekt. Parlamentet framhåller vikten av att EIB deltar i gemensamma uteslutningssystem med andra multilaterala långivare. Parlamentet uppmanar EIB att harmonisera sin uteslutningspolicy med andra multilaterala långivares policy, exempelvis Världsbanken, som har en förteckning över mer än 800 uteslutna enskilda personer och företag trots att dess finansieringsvolym är omkring hälften så stort som EIB:s.

95.  Europaparlamentet önskar att EIB, i linje med kommissionens meddelande från 2016, ska fortsätta att genomföra och förbättra en extern strategi för effektiv beskattning, genom att säkra efterlevnad av internationella normer för skattetransparens och uppmuntra till internationell landsspecifik rapportering. Parlamentet uppmanar EIB att säkerställa en hög kvalitet på information om slutmottagare och att effektivt förhindra transaktioner med finansiella mellanhänder, om detta kan få negativa konsekvenser avseende transparens, bedrägerier, korruption, organiserad brottslighet och penningtvätt eller skadliga sociala och miljömässiga återverkningar.

96.  Europaparlamentet beklagar att den s.k. dieselgate-skandalen gett upphov till ett antal frågor om varför Volkswagen hade beviljats lån från EIB genom ett bedrägligt och vilseledande beteende. Parlamentet uppmanar EIB att följa Olafs rekommendationer om att vidta aktiva åtgärder för att genomföra sin policy för bedrägeribekämpning.

97.  Europaparlamentet påpekar att den långdragna korruptionsutredningen rörande skandalen med Mose-systemet avslutades den 14 september 2017 med en dom från Venedigs domstol om fyra års fängelsestraff för två ledande personer som var direkt inblandade i skandalen, samt konfiskering av 9 575 000 EUR. Parlamentet beklagar att EIB mellan 2011 och 2013 beviljade tre lån till ett värde av 1,2 miljarder euro för genomförandet av Mose-projektet, varav det sista beviljades efter att de nationella myndigheterna hade inlett en korruptionsutredning. Parlamentet uppmanar EIB att säkerställa att dess nolltoleranspolicy mot bedrägerier tillämpas på striktast möjliga sätt, och att dra tillbaka all sin finansiering från Mose-projektet och från de projekt som är kopplade till detta genom det system av företag och stödmottagare som deltar i genomförandet av projekt i regionen Veneto, särskilt när det gäller den sträcka av motorvägen A4 som kallas Passante di Mestre – i samband med vilken det fortfarande pågår utredningar av skattebedrägeri, korruption och inblandning av organiserad brottslighet – och den tredje filen på motorvägen A4 mellan Venedig och Trieste. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EIB att genomföra en lämplig intern utredning avseende urval av stödmottagare och utbetalning och förvaltning av bankens medel samt att offentliggöra resultaten.

98.  Europaparlamentet välkomnar den regelbundna översyn av EIB-gruppens ram för bästa bankpraxis som görs i syfte att identifiera brister i efterlevnaden. Parlamentet anser att EIB:s och EIF:s mandat innebär att det krävs ett omfattande och regelbundet system för riskbedömning och översyn på gruppnivån av EIB, som gör finjustering av centrala affärsprocesser och tillhandahållande av information om förvaltningen av mandaten till en oundgänglig del av EIB:s övergripande ansvarsskyldighet.

99.  Europaparlamentet välkomnar förslagen från EIB:s etik- och tillämpningskommitté på området verksamhetsstyrning och transparens, exempelvis införlivandet av etiska frågor i dess ansvarsområde, utöver mekanismer för att mer effektivt förebygga intressekonflikter i de styrande organen och eventuell svängdörrsproblematik, införandet av ett förfarande för avstängning av direktionens ledamöter och inrättandet av en ny rådgivande kommitté som kommer att kunna utfärda yttranden före den formella utnämningen av direktionens ledamöter.

100.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka integritetskraven för tidigare anställda och av att införa konkreta sanktioner för eventuell svängdörrsproblematik mellan EIB:s högsta ledning och den privata sektorn. Parlamentet anser därför att karenstiden under vilken tidigare styrelseledamöter inte för utöva lobbyverksamhet gentemot EIB:s styrande organ eller personal bör vara minst tolv månader.

101.  Europaparlamentet välkomnar påbörjandet av en översyn av EIB:s visselblåsarpolicy och uppdateringarna avseende genomförandet av ramen för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering efter EIB:s antagande av denna 2014, som har en nära koppling till bankens kundkännedomskrav för befintliga portföljer och ny affärsverksamhet.

Uppföljning av parlamentets rekommendationer

102.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att rapportera om de framsteg som gjorts när det gäller de tidigare rekommendationer som parlamentet utfärdat i sina årliga resolutioner, i synnerhet när det gäller effekterna av EIB:s utlåningsverksamhet.

o

o o

103.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska investeringsbanken och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1] Antagna texter, P7_TA (2014)0201.
• [2]  Antagna texter, P8_TA (2015)0183.
• [3]  Antagna texter, P8_TA (2016)0200.
• [4]  Antagna texter, P8_TA (2017)0138.
• [5]  EUT L 280, 27.10.2011, s. 1.
• [6]  EUT L 135, 8.5.2014, s. 1.
• [7]  EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

YTTRANDE från utskottet för internationell handel (20.2.2018)

till budgetkontrollutskottet

över årsrapporten om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2016
(2017/2190(INI))

Föredragande av yttrande: Sander Loones

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet påminner om att 10 % av EIB: s totala utlåning är inriktad på verksamhet utanför unionen, och gläder sig över att det totala beloppet för det anslag som beviljats av EIB till projektutvecklare utanför EU har ökat jämfört med 2015. Parlamentet betonar därför vikten av EIB:s årliga rapportering om verksamheten utanför EU med hänsyn till överensstämmelse med de allmänna principerna för unionens yttre åtgärder, och av att EIB spelar sin tillbörliga roll inom ramen för EU:s förnyade åtagande att föra en konsekvent politik för utveckling och i överensstämmelse med EU:s övriga politik, FN:s Agenda 2030 och Parisavtalet om klimatförändringar, stöder utbildning och skapande av anständiga arbetstillfällen, säkerställer full respekt för de mänskliga rättigheterna och arbetsrättsliga och miljömässiga rättigheter och främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet understryker att EIB bör ta vederbörlig hänsyn till EU:s handelsstrategi, däribland befintliga och framtida handelsavtal, för att stödja EU-företagen utomlands.

2.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ta fram en metod, i samarbete med Europeiska utrikestjänsten och kommissionens GD DEVCO, för att mäta den inverkan som dess utlåning utanför EU har på EU:s utvecklingssamarbete generellt sett, särskilt när det gäller Agenda 2030 och inverkan på mänskliga rättigheter.

3.  Europaparlamentet noterar att EIB, genom sina låneinstrument, kan vara en viktig hävstång för EU:s nya ekonomiska diplomati. Parlamentet betonar i detta sammanhang att EIB måste ta hänsyn till ekonomisk diplomati i samband med sin verksamhet.

4.  Europaparlamentet stöder intensifieringen av partnerskapen mellan EIB och medlemsstaternas utvecklingsorgan, samt av projekt som genomförs gemensamt av EIB och andra multilaterala utvecklingsbanker, i synnerhet när dessa projekt syftar till att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling 2030.

5.  Europaparlamentet betonar att tillgången till finansiering och internationalisering är betydande hinder för små och medelstora företag. Parlamentet framhåller att de små och medelstora företagen utgör den europeiska ekonomins ryggrad. Parlamentet anser att EIB går i rätt riktning men måste göra mer för att säkerställa enklare och mer effektiv tillgång till finansiering för små och medelstora företag så att de kan integreras i globala värdekedjor. Parlamentet anser att EIB måste stödja de EU-företag som vill göra affärer utomlands, bland annat via faciliteten för importfinansiering.

6.  Europaparlamentet noterar att det under de senaste åren har varit brist på utländska direktinvesteringar till stöd för Asien. Parlamentet betonar att EU:s investerare, i synnerhet små och medelstora företag, i högre grad bör närvara på de kinesiska och indiska marknaderna och marknaderna i Asean-länderna, och att de bör garanteras rättvisa konkurrensvillkor. Parlamentet uppmanar EIB att tillhandahålla direkt finansiering till EU-företagen till stöd för yttre investeringar, bland annat genom EIB: s mandat för extern utlåning.

7.  Europaparlamentet erinrar om att länderna i det europeiska grannskapet och AVS‑länderna är de regioner i världen som främst bör gagnas av EIB:s investeringsprojekt. Parlamentet beklagar därför att Afrika är den region som har mottagit det minsta ekonomiska anslaget för 2016 i förhållande till andra regioner i världen. Parlamentet anser att denna trend måste vändas under kommande år.

8.  Europaparlamentet understryker effektiviteten för den investeringsmekanism som lanserades 2003 inom ramen för Cotonou-avtalet, och kräver att en sådan ordning behålls efter omförhandlingarna 2020 av de avtal som binder EU till dess AVS‑partnerländer

9.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s roll i utvecklingen av den lokala privata sektorn och dess stöd till mikrofinansiering, och konstaterar att dess verksamhet erbjuder nya ekonomiska möjligheter och handelsmöjligheter. Parlamentet framhåller behovet av en ordentlig och effektiv anpassning av EIB:s verksamhet till aktuella internationella utmaningar. Parlamentet vill se en utvidgning av EIB:s externa utlåningsmandat för att öka dess bidrag till uppnåendet av hållbar utveckling och säkra strategiska insatser, i syfte att hantera de bakomliggande orsakerna till migration samt för att EIB ska kunna delta mer aktivt i den nya strategin till förmån för den privata sektorn. Parlamentet uppmanar i detta avseende EIB att öka sin involvering i projekt som avser den infrastruktur, de transporter och den digitalisering som behövs för att främja lokala och regionala handelsvägar, och att främja de små och medelstora företagens internationalisering för att därmed aktivt bidra till genomförandet av WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer. Parlamentet framhåller på nytt att EIB måste anpassa sin verksamhet till FN:s mål för hållbar utveckling.

10.  Europaparlamentet noterar att EIB år 2016 godkände nya instrument för mikrofinansiering, ett för Västindien, ett för Stillahavsområdet och två för Afrika, till ett totalt belopp av 110 miljoner euro, samt ett för det södra grannskapet med 75 miljoner euro. Parlamentet erinrar om att EIB:s mikrofinansieringsinstrument och tekniska bistånd har bidragit med 300 miljoner euro till mer än 1,5 miljoner stödmottagare. Parlamentet uppmanar EIB att i nästa rapport inbegripa hävstångseffekterna av dessa instrument tillsammans med de medel som anslås genom finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder.

11.  Europaparlamentet noterar att hälften av EIB:s utlåning år 2016 inom ramen för det externa utlåningsmandatet tillföll lokala finansiella intermediärer, i syfte att främja mikrokrediter. Parlamentet uppmanar EIB att genomföra en jämställdhetsutvärdering av de finansiella intermediärernas vidareutlåning, eftersom mikrokrediter främst riktas till kvinnliga företagare.

12.  Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att EIB stärker sin kapacitet att ta risker och att garantera risker, i synnerhet när det gäller projekt till förmån för utveckling och förstärkning av den privata sektorn och projekt som omfattas av EIB:s ekonomiska resiliensinitiativ.

13.  Europaparlamentet uppmanar EIB att förbättra tillgången till information om systemet för uppdrags- och underleverantörsavtal och de finansiella uppgifterna avseende projekt som finansieras av EIB samt deras förenlighet med målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar särskilt EIB att tillhandahålla bättre och mer systematisk information, i synnerhet till Europaparlamentet, om de finansiella intermediärernas vidareutlåning, i syfte att förbättra både effektiviteten när det gäller parlamentets kontroll och transparensen. Parlamentet betonar vikten av en inkluderande beslutsprocess där relevanta intressenter och civilsamhällesorganisationer deltar.

14.  Europaparlamentet uppmanar EIB att främja finansieringen av projekt i överensstämmelse med dess klimatstrategi och Parisavtalet, att fasa ut sitt stöd till fossila bränslen, i syfte att bli ett viktigt instrument för EU i de globala gemensamma insatserna för att hantera klimatförändringarna, och att stödja hållbar utveckling och uppnåendet av ett mer konkurrenskraftigt, säkert och hållbart energisystem i linje med energistrategin 2030. Parlamentet uppmanar i detta syfte EIB att inte finansiera projekt som omfattar kraftigt förorenande och omodern teknik, särskilt i förbindelse med främjandet av investeringar i energisektor. Parlamentet uppmanar vidare EIB att öka utlåningen till projekt för offentlig infrastruktur som syftar till att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna, t.ex. översvämningar, och till småskaliga projekt för förnybar energi.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	20.2.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	31 2 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Laima Liucija Andrikienė, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Christofer Fjellner, Karoline Graswander-Hainz, Heidi Hautala, Nadja Hirsch, Patricia Lalonde, Bernd Lange, David Martin, Anne‑Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Viviane Reding, Tokia Saïfi, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, Hannu Takkula, Iuliu Winkler, Jan Zahradil
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Bendt Bendtsen, Klaus Buchner, Nicola Danti, Agnes Jongerius, Sajjad Karim, Jarosław Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Mario Borghezio, Jacques Colombier

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

31	+
ALDE	Nadja Hirsch, Patricia Lalonde, Marietje Schaake, Hannu Takkula
ECR	David Campbell Bannerman, Sajjad Karim, Joachim Starbatty, Jan Zahradil
GUE/NGL	Helmut Scholz
PPE	Laima Liucija Andrikienė, Bendt Bendtsen, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Christofer Fjellner, Sorin Moisă, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Viviane Reding, Tokia Saïfi, Adam Szejnfeld, Jarosław Wałęsa, Iuliu Winkler
S&D	Nicola Danti, Karoline Graswander-Hainz, Agnes Jongerius, Bernd Lange, David Martin, Alessia Maria Mosca, Joachim Schuster
VERTS/ALE	Klaus Buchner, Heidi Hautala

2	-
ENF	Mario Borghezio, Jacques Colombier

1	0
GUE/NGL	Anne-Marie Mineur

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	26.3.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 0 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Inés Ayala Sender, Ryszard Czarnecki, Martina Dlabajová, Raffaele Fitto, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Jean‑François Jalkh, Wolf Klinz, Arndt Kohn, Gilles Pargneaux, Georgi Pirinski, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Claudia Schmidt, Bart Staes, Indrek Tarand, Marco Valli, Derek Vaughan, Joachim Zeller
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Andrey Novakov, Patricija Šulin
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Laura Ferrara, Norbert Lins, Lieve Wierinck

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

20	+
ALDE	Martina Dlabajová, Wolf Klinz, Lieve Wierinck
ECR	Ryszard Czarnecki
EFDD	Laura Ferrara, Marco Valli
PPE	Ingeborg Gräßle, Norbert Lins, Andrey Novakov, José Ignacio Salafranca Sánchez‑Neyra, Claudia Schmidt, Patricija Šulin, Joachim Zeller
S&D	Inés Ayala Sender, Arndt Kohn, Gilles Pargneaux, Georgi Pirinski, Derek Vaughan
VERTS/ALE	Bart Staes, Indrek Tarand

0	-

3	0
ECR	Raffaele Fitto
ENF	Jean-François Jalkh
GUE/NGL	Luke Ming Flanagan

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster