REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, som utgör en bilaga till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av den 20 september 1976

2.7.2018 - (09425/2018 – C8-0276/2018 – 2015/0907(APP)) - ***

Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Danuta Maria Hübner och Jo Leinen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, som utgör en bilaga till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av den 20 september 1976

(09425/2018 – C8-0276/2018 – 2015/0907(APP))

(Särskilt lagstiftningsförfarande – godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (09425/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 223.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0276/2018),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2015 om reformen av vallagen i Europeiska union och det till denna fogade förslaget till rådets beslut om antagande av bestämmelserna om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet[1],

–  med beaktande av de motiverade yttranden från den franska senaten, den luxemburgska deputeradekammaren, den nederländska första kammaren, den nederländska andra kammaren, Sveriges riksdag, Förenade kungarikets underhus och Förenade kungarikets överhus som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för konstitutionella frågor (A8‑0248/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets beslut.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

• [1]  EUT C 366, 27.10.2017, s. 7.

MOTIVERING

I november 2015 antog Europaparlamentet ett förslag om reformen av vallagen i Europeiska unionen som syftade till att uppmuntra deltagande av medborgarna, förstärka valens europeiska dimension, göra parlamentets eget funktionssätt effektivare och förbättra det sätt på vilket val genomförs. Det var ett nödvändigt och länge emotsett steg framåt för EU-medborgarna, som under de senaste 40 åren har valt ledamöter av Europaparlamentet enligt samma gamla huvudsakligen nationella bestämmelser.

Efter nästan tre år av intensiva förhandlingar nådde rådet slutligen en överenskommelse om denna för EU-medborgarna och parlamentet mycket viktiga reform. Detta är en seger i sig, med tanke på begränsningarna med det förfarande som fastställs i artikel 223 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som kräver att medlemsstaterna antar en ståndpunkt med enhällighet i frågan.

Viktigast av allt är att detta är parlamentets första framgångsrika försök att modernisera reglerna för val av ledamöter av Europaparlamentet sedan akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet antogs 1976. Detta öppnar dörren för en stegvis fortgående och övergripande reform av valet till Europaparlamentet. Utkastet till rådets beslut var det mest långtgående som kunde uppnås i den aktuella politiska situationen och med förfarandets begränsningar.

Utkastet till rådets beslut om ändring av 1976 års akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet innehåller ett antal positiva inslag som avsevärt kommer att förbättra karaktären hos och genomförandet av framtida val till Europaparlamentet.

•  Texten är helt förenlig med de konstitutionella traditionerna och valtraditionerna i medlemsstaterna.

•  Med de nya reglerna kommer äntligen medborgarna att bli mer medvetna om kopplingen mellan de nationella partier och kandidater som ställer upp i valet och deras anknytning till ett europeiskt politiskt parti. Genom att godkänna detta förslag, öppnar vi dörren för att europeiska frågor gradvis ska ersätta de nationella i debatten om valet till Europaparlamentet.

•  Valet till Europaparlamentet kommer också att bli mer tillgängligt, med möjligheten att införa elektronisk röstning och poströstning. Detta skulle innebära att valdeltagandet kommer att öka och fler medborgare kommer att ha möjlighet att rösta på ett säkert och bekvämt sätt.

•  Att ge rösträtt åt EU-medborgare som bor i tredjeländer skulle ha en djupgående inverkan på valdeltagandet, eftersom det bara i Schweiz finns mer än 1,4 miljoner stadigvarande bosatta EU-medborgare. Denna viktiga möjlighet får nu ett erkännande och kommer sannolikt att tillämpas av många medlemsstater efter att de nya bestämmelserna trätt i kraft.

•  Införandet av en minsta tidsfrist för upprättande av röstlängder kommer att fungera som ett skydd mot godtyckliga beslut i sista minuten av de nationella partierna i medlemsstaterna.

•  Åtgärder mot dubbel röstning kommer att stärka medborgarnas tillit till valprocessen.

•  Utnämnandet av en kontaktmyndighet för utbyte av uppgifter om väljare och kandidater skulle säkerställa en bättre samordning mellan de nationella valmyndigheterna och även avskräcka från dubbel röstning.

•  Tröskeln skulle skapa mer lika villkor vid val för politiska partier i alla medlemsstater. Den skulle också skapa mer jämlikhet när det gäller den vikt som varje medborgares röst har vid val av ledamöter av Europaparlamentet.

•  Utkastet till rådets beslut är en unionsakt, i motsats till den mellanstatliga karaktären hos akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet. Därför skulle domstolen ha behörighet över de delar av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet som ändras genom utkastet till rådets beslut. Detta ger medborgarna rättssäkerhet.

Även om det förväntades mer framåtanda från rådets sida bör Europaparlamentet nu snabbt ge sitt godkännande och därmed visa att den europeiska demokratin, även i den nuvarande svåra politiska situationen, kan förbättras steg för steg. Beslutet bör ses som ett steg på vägen snarare än en slutpunkt.

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Reform av Europeiska unionens vallagstiftning
Referensnummer	09425/2018 – C8-0276/2018 – 2015/0907(APP)
Datum för remiss / begäran om godkännande	18.6.2018
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	AFCO
Föredragande        Utnämning	Jo Leinen 26.2.2015	Danuta Maria Hübner 26.2.2015
Behandling i utskott	20.6.2018
Antagande	2.7.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	15 8 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gerolf Annemans, Mercedes Bresso, Elmar Brok, Richard Corbett, Pascal Durand, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, Jo Leinen, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Markus Pieper, Paulo Rangel, Helmut Scholz, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Barbara Spinelli, Josep-Maria Terricabras, Kazimierz Michał Ujazdowski, Guy Verhofstadt
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Max Andersson, Ashley Fox, Jérôme Lavrilleux, David McAllister, Cristian Dan Preda
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Daniela Aiuto, Jonás Fernández, Birgit Sippel
Ingivande	2.7.2018

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

15	+
NI	Kazimierz Michał Ujazdowski
PPE	Elmar Brok, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, Jérôme Lavrilleux, Markus Pieper, Paulo Rangel, György Schöpflin
S&D	Mercedes Bresso, Richard Corbett, Jonás Fernández, Jo Leinen, Pedro Silva Pereira, Birgit Sippel

8	-
ALDE	Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Guy Verhofstadt
ECR	Ashley Fox
ENF	Gerolf Annemans
GUE/NGL	Helmut Scholz, Barbara Spinelli
VERTS/ALE	Pascal Durand, Josep Maria Terricabras

1	0
EFDD	Daniela Aiuto

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster