Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2006/2020(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0154/2006

Ingivna texter :

A6-0154/2006

Debatter :

PV 17/05/2006 - 14
CRE 17/05/2006 - 14

Omröstningar :

PV 18/05/2006 - 5.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2006)0221

Fullständigt förhandlingsreferat
Onsdagen den 17 maj 2006 - Strasbourg EUT-utgåva

14. Kommissionens årliga strategiska prioriteringar (2007) (debatt)
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Nästa punkt på föredragningslistan är ett betänkande av James Elles för budgetutskottet om budgeten för 2007: Kommissionens rapport om den årliga politiska strategin (APS) [2006/2020(BUD)] (A6-0154/2006).

Den första på min talarlista är Dalia Grybauskaitė för kommissionen, men jag har förstått att hon vill att föredraganden ska inleda. Är ni redo att börja, herr Elles?

 
  
MPphoto
 
 

  James Elles (PPE-DE), föredragande. – (EN) Herr talman! I vanliga fall är det ”damerna först”, men jag är glad över att få starta processen, annars kommer vi bara att gå runt i cirklar.

När dagens beslut om den nya budgetplanens utformning nu ligger bakom oss måste vi vara förutseende och utarbeta en bred strategi för hur den ska genomföras under de kommande åren, oavsett vilka brister den har i balansen eller de tilldelade utgiftsnivåerna. Det är redan från början anmärkningsvärt att den årliga politiska strategin behandlar budgetåret 2007 som ett i raden av år under kommissionens mandatperiod då väl inarbetade prioriteringar som välstånd, solidaritet, säkerhet samt Europa som en global partner ska genomföras. Vi har en annan uppfattning. Vi anser inte att saker och ting kan fortsätta som förut. Tvärtom ser vi 2007 års budget som en verklig möjlighet att införa en ny strategi för hur EU ska presentera sin politiska agenda.

När jag läser dokumentet finner jag en stark känsla av självgodhet, fru kommissionsledamot. Kommissionen har inte ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt hur vi ska hantera de övergripande ekonomiska och politiska utmaningar som EU står inför. Inte heller Kinas och Indiens snabba uppgång i den globala ekonomin ges något särskilt utrymme. Detta kommer otvivelaktigt att påverka politiken både i och utanför unionen under det kommande året. För varför väljer kommissionen att utelämna denna faktor när den i strategier som utarbetas på regional och lokal nivå, som i Thames Valley, ingår som en viktig prioritering?

Betänkandet framstår kort sagt som ett byråkratiskt rutindokument utan verkligt politiskt ledarskap eller styrning. Genom betänkandet löper tre sammanflätade trådar.

Den första är den kombinerade effekten av minskade medel i den nya budgetplanen och uppkomsten av nya utmaningar som inte ger oss andra möjligheter än att sätta upp tydliga prioriteringar i nästa budget. Dessa prioriteringar måste vara fokuserade för att återspegla de nya utmaningar som väntar oss. Detta är en process som inte bara förekommer i 2007 års budget utan som snarare pågår under budgetplanens hela löptid. Genom att sätta upp politiska prioriteringar för yttre förbindelser måste vi i 2007 års budget lägga grunden till ett allt mer utåtriktat EU. Våra medborgares säkerhet och välstånd kommer att bero på hur effektivt unionen kan möta de globala förändringarna i en värld som ser helt annorlunda ut än för bara ett decennium sedan. Vi borde faktiskt satsa på att leda globaliseringsprocessen i stället för att försöka tämja den. Under dessa omständigheter är det viktigt att EU utarbetar en sammanhängande, överbryggande strategi som bättre kan definiera unionens strategiska prioriteringar för världen utanför under 2000-talet, och det måste ha sin utgångspunkt i denna budget.

Den andra prioriteringen är sammanflätad med den första och handlar om att garantera EU:s medborgare säkerhet på områden som frihet, säkerhet och rättvisa liksom inom den specifika energisektorn som vi just har diskuterat.

Lika stor betydelse har den tredje prioriteringen som handlar om intern politik. Här måste vi fokusera på de områden som utgör nyckeln till Europas konkurrenskraft och vårt framtida välstånd. Här ingår forskning och innovationer, innovativa åtgärder för små och medelstora företag, stöd för livslångt lärande för att fräscha upp kunskaper samt viktiga infrastrukturprojekt.

Mot bakgrund av EU:s begränsade ekonomiska medel måste vi närmare utreda kvaliteten på EU:s utgifter. Inledningen på en ny budgetplan innebär en viktig möjlighet att starta ett löpande program för att bedöma kvaliteten på EU:s verksamhet. Genom kostnads- och intäktsanalyser kommer vi att vidta åtgärder för att bedöma om målen för särskilda åtgärder har uppnåtts, vilka effekter de har haft i förhållande till kvaliteten på utgifterna och vilket europeiskt mervärde de har bidragit med.

Vi är övertygade om att en sådan fokus på kvalitet har stor betydelse för att kompensera bristen på kvantitet i budgetmedlen. Det skulle innebära att vi stryker program som inte längre ger valuta för pengarna och skapar program som är mer relevanta i en föränderlig global miljö. Det skulle också innebära att vi undviker att använda offentliga medel, i till exempel informationssyfte, där EU-finansierade åtgärder skulle kunna ersätta genomförbara, pågående privata initiativ.

Vi anser att parlamentet måste ta initiativet till att börja förbereda en halvtidsöversyn av den kommande fleråriga finansiella ramen för 2008. Det skulle ge oss möjlighet att göra en fullständig omprövning av EU:s inkomster och utgifter och skaka om systemet för att skapa kraft att anpassa våra politiska prioriteringar.

Avslutningsvis utgör 2007 års budgetförfarande, som den första budgeten i den nya budgetplanen, en faktisk möjlighet till en bred mobilisering för att anpassa de nya politiska utmaningarna efter vår snabbt föränderliga värld. Detta överensstämmer med kommissionens fokus på en resultatbaserad politik, men vi behöver en vidare global vision. Låt oss vara öppna för nya idéer och ha en stark fokus på politiska prioriteringar när vi förbättrar EU:s ansvarsskyldighet.

Slutligen vill jag varmt välkomna de tidigare bidragen från alla parlamentets utskott för att skapa sektoriella prioriteringar för denna budget. Jag anser att vi har en fantastisk möjlighet att forma vår framtida politik tillsammans och effektivt möta kraven från EU:s medborgare.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. Enligt artikel 142.5 hade James Elles faktiskt rätt att tala först, så det är bra, herr kommissionsledamot, ni vet precis hur parlamentets arbetsordning fungerar.

 
  
MPphoto
 
 

  Dalia Grybauskaitė, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Det handlar inte om kunskap utan om hänsyn. Jag skulle vilja tacka James Elles för en mycket bra start på den process som vi ska ägna oss åt under budgetplanens första år efter dagens framgångsrika undertecknande och omröstning i parlamentet. I dag påbörjar vi processen med att på allvar förbereda budgetplanens första år, ett symboliskt viktigt år.

I betänkandet om den årliga politiska strategin har politiska prioriteringar utarbetats och vi anser att de huvudsakliga målen och prioriteringarna i kommissionens femåriga strategiska mål framgår av 2007 års budgetförslag. När det gäller välstånd, tillväxt och sysselsättning kommer omkring 43 procent av vårt preliminära budgetförslag att ägnas åt Lissabonstrategin genom rubrik 1a och 1b.

Kommissionen har också åtagit sig att skapa ett nära samarbete med EIB om nya ekonomiska instrument för att öka hävstångseffekten i EU:s budget för de prioriteringar som anges i Lissabonstrategin, inklusive gränsöverskridande europeiska nätverk och stöd till små och medelstora företag.

När det gäller solidaritet, säkerhet och frihet, som är viktiga prioriteringar som nämns i den årliga politiska strategin, har vi redan anslagit 291 miljoner euro för solidaritet och gränsbevakning. Här ingår även Europeiska fonden för de yttre gränserna och Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare.

Kommissionen föreslår en 17-procentig ökning av miljöpolitiken. Här ingår även att utvidga systemet för handel med utsläppsrätter till att även omfatta de nya medlemsstaterna.

När det gäller yttre förbindelser samtycker vi till att Europa som en global partner måste stödja detta område ekonomiskt. Den viktigaste åtgärden 2007 är att initiera nya program såsom föranslutningsinstrumentet och gemenskapens grannskaps- och partnerskapsinstrument. Vi måste även fortsätta att stärka förbindelserna med våra partner i industriländerna.

När det gäller EU:s styrning samt personella och finansiella medel för 2007 skulle jag vilja påpeka att vi redan har begärt 610 nya tjänster för den senaste utvidgningen och att vi förbereder 230 för anslutningen av Rumänien och Bulgarien. Kommissionen föreslår att 600 anställda omplaceras mellan generaldirektoraten för att arbeta med andra prioriteringar än utvidgningen.

När det gäller valuta för pengarna är jag för en bredare, mer makroekonomisk syn på bedömningen av hur gemenskapens finansiella medel används. Jag är nöjd med att den tredje delen av det interinstitutionella avtalet om sund ekonomisk förvaltning håller på att genomföras och kommer att genomföras effektivt och i sin helhet.

Jag har föreslagit att ett tidigt varningssystem införs för att säkerställa noggrannare prognoser och ingående övervakning av budgetens genomförande.

Vi kommer att lyssna mycket noga och ta hänsyn till alla de åsikter som framförs i dag och framöver. Vi är alltid villiga att ha ett öppet samarbete med er och rådet och vi hoppas att vi når ett mycket bra resultat, dvs. en positiv budget när året är slut.

 
  
MPphoto
 
 

  Jürgen Schröder (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för utveckling. – (EN) Herr talman! Jag skulle vilja framföra några kommentarer som gäller utvecklingssamarbetet. Enligt min uppfattning försöker kommissionen slå ihop olika budgetposter. Om den lyckas kommer det inte längre att vara möjligt för Europaparlamentet att fatta beslut om hur mycket som tilldelats viktiga sektorer såsom att bekämpa hiv/aids. Europaparlamentet borde inte tillåta att dess befogenheter begränsas på detta sätt.

För det andra hänvisar man i kommissionens årliga strategidokument inte alls till millennieutvecklingsmålen eller sektorer som är viktiga för fattigdomsbekämpning, särskilt utbildning och fattigdomsrelaterade sjukdomar.

Jag insisterar dessutom på att ”förenklingen” av lagstiftningen om externa åtgärder för perioden 2007–2013 inte får resultera i att öppenheten minskar när det gäller användningen av utvecklingspolitiska resurser, och på att fördelningen mellan budgetposterna för geografiska regioner och tematiska sektorer i budgeten för 2007 ska vara minst lika synlig som i budgeten för 2006.

Dessutom vill jag nämna betydelsen av att kommissionen övervakar medlemsstaterna och deras nivåer för offentligt utvecklingsbistånd, eftersom vissa medlemsstater överdriver nivåerna för det offentliga utvecklingsbiståndet genom att ta hänsyn till medel som egentligen inte ingår i det offentliga utvecklingsbiståndet. Till nivåerna för det offentliga biståndet hör även biståndets effektivitet och kvalitet. Kommissionen måste fortsätta att genomföra Parisagendan för ett effektivare bistånd och för att visa allmänheten att EU:s utvecklingsbistånd gör en skillnad.

Slutligen skulle jag vilja understryka behovet av att sätta kampen mot fattigdom överst på EU:s agenda, och därmed behovet av att sträva efter att en väsentlig del av biståndet går till de minst utvecklade länderna.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för internationell handel. (EN) Herr talman! De globala utmaningar som Europeiska unionen står inför har aldrig varit större, men trots det måste vi anta dessa utmaningar med begränsade resurser. Därför är det mycket viktigt, som kommissionen helt riktigt påstår, att dessa resurser tydligt satsas på våra prioriteringar.

Utskottet för internationell handel stöder fullt ut kommissionens ansträngningar att förbättra samstämmigheten mellan gemenskapens yttre och inre politik. Enligt vår mening bör alla nya politiska initiativ som rör den inre marknaden noggrant bedömas mot bakgrund av deras externa verkningar.

Utskottet för internationell handel stöder föredragandens uppmaning till kommissionen att satsa resurser på de nya globala utmaningar som vi står inför, särskilt Indiens och Kinas uppvaknande. Utskottet betonar att en framgångsrik Doha-runda skulle kunna bidra till att frigöra resurser. För det första skulle avvecklingen av alla former av exportsubventioner för jordbruket till 2013 medföra betydande budgetbesparingar. För det andra skulle en framgångsrik runda skapa tillväxt i hela EU-ekonomin och därigenom hjälpa EU-budgeten att växa.

Ett nyckelkomponent för att Doharundan ska bli en framgång är att övertyga utvecklingsländerna att ansluta sig till Doha. I detta avseende har EU insett att om de ska få ut något av Doha måste de kopplas till världshandelssystemet. Vid G8-toppmötet i juli förra året utlovade ordförande Barroso 1 miljard euro per år till handelsrelaterat bistånd. Den cynism som utvecklingsländerna visat under WTO-samtalen kommer helt enkelt att växa om detta inte uppfylls.

Utskottet för internationell handel anser att detta inte bara får vara en kosmetisk omdirigering av redan befintligt bistånd. Det måste vara genuint nya pengar. När det gäller de slutsatser som utskottet drar av betänkandet skulle vi vilja föreslå både föredraganden och kommissionen att den senare årligen bör redovisa för oss hur den använder den miljard euro som Barroso utlovade till handelsrelaterat bistånd, så att vi på lätt överblickbara grunder kan se att det genomförs.

 
  
MPphoto
 
 

  Janusz Lewandowski, för PPE-DE-gruppen. (PL) Herr talman! Vid lunchtid i dag var vi färdiga med förberedelserna för den nya budgetplanen och i kväll återgår vi till rutinen med årsbudgetar. Erfarenheterna från den här valperioden visar emellertid att även om förfarandena upprepas så finns det ingen budget som kan upprepas i sin helhet, så därför finns det ingen budgetrutin eftersom alla budgetar som vi hittills har haft har haft sina specifika särdrag. 2005 var det första året i ett utvidgat EU, budgeten för 2006 var en bro mellan den gamla och den nya budgetplanen, medan 2007 och budgeten för 2007 kommer att bli en lansering av en ny generation flerårsprogram, och det är vad som verkligen kännetecknar budgeten för 2007.

Vår föredragande James Elles presenterade de prioriterade frågorna och fick stöd för dessa prioriteringar av en majoritet i budgetutskottet. Med tanke på hans övertalningsförmåga kommer han att få en majoritet i parlamentet. Det verkliga sammanhanget för debatten om budgetstrategi för 2007 är dock inte längre kommissionens riktlinjer om strategi, utan de siffror för 2007 som kommissionen har lagt fram, eftersom de klart påverkas av denna nya generation program – vilket mycket tydligt framgår av kapitel 1a, kapitel 3a och kapitlet om utrikespolitik.

Jag anser också att en effektiv lansering av den nya generationens flerårsprogram är ett av de grundläggande sätten att mäta framgången med budgeten för 2007, samtidigt som de prioriteringar som James Elles har gjort följs. Om vi kan lansera programmen på ett bra sätt kan vi återgå till den årliga rutinen, vilken än en gång kommer att visa sig vara mindre rutinmässig.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Guy-Quint, för PSE-gruppen. (FR) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Som utskottsordförande Janusz Lewandowski sa har vi nu på förmiddagen fått veta hur den slutliga budgetramen för EU kommer att se ut under den kommande sjuårsperioden. Nu på förmiddagen har vi således fått veta att parlamentet måste vara fortsatt återhållsam, för att inte säga blygsam när det gäller vilka förslag det kan tillåta sig att lägga fram. Även om budgetramen i sig är ny kommer ett annat inslag i den också att vara nytt, hoppas jag, nämligen att det blir en budget för 27 medlemsstater.

Som samordnare för den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet är jag mån om att eftersträva att våra åtaganden gentemot EU:s medborgare respekteras. När det gäller våra prioriteringar kommer vi först och främst att fortsätta prioritera EU-intern politik till stöd för Lissabonmålen, utan att glömma miljö och landsbygdsutveckling. Bara så kan vi kan få en balanserad regionalpolitisk strategi. Att främja hållbar tillväxt och jobbskapande inom EU förutsätter att medlemsstaterna tillämpar lagstiftningen på ett riktigt sätt – både gällande lagstiftning och lagstiftningsförslag – och att vi dessutom sätter upp mer ambitiösa mål inom dessa områden. År 2007 blir också det år då vi ska utvärdera vår politik för att kommunicera med medborgarna.

Samtidigt vill jag med eftertryck förorda en balanserad strategi för att administrera EU:s yttre gränser, eftersom vi inte kan låta oss nöja med en ensidig och säkerhetsbaserad strategi. Migrationspolitiken måste balanseras med åtgärder för att integrera tredjelandsmedborgare och en solidarisk gränsförvaltning. Vi får inte glömma att säkerhet också handlar om att skydda individens fri- och rättigheter. Vi måste därför utveckla en politik till stöd för flyktingar. När det gäller utrikespolitiken är våra ledord inte bara utveckling, demokratisering och mänskliga rättigheter, utan även respekt för millenniemålen, något som är av högsta prioritet. EU måste förse sig med lämpliga verktyg för att kunna göra sig gällande på den internationella arenan.

Slutligen vill jag ta mig friheten att komma ut som förespråkare för att Europeiska investeringsbanken ska samfinansiera program som är viktiga för att omsätta Lissabonstrategin och Göteborgsstrategin i handling. Det vore en konstruktiv modell. Jag vill dock påpeka behovet av att säkerställa en tillräckligt hög nivå av offentlig finansiering för att kunna skapa de hävstångseffekter som EIB förväntar sig. Lånegarantier och andra liknande åtgärder kan inte ersätta de nya pengar som bara EU kan garantera.

Fru kommissionsledamot! Jag vill tala om för er att jag med stort intresse läser att kommissionen räknar med att tillväxten inom EU kommer att öka under 2006. Det innebär en hög tillväxt, eftersom man förutser en ökning på 2,6 procent. I era meddelanden hävdas det att EU kommer att kunna skapa 3,6 miljoner nya jobb. Bortsett från att dessa prognoser fortfarande inte är helt tillförlitliga, i synnerhet med tanke på de svängningar som kännetecknar oljemarknaderna, vill jag fråga om ni anser att denna tillväxt är tillräcklig för att ge EU de ekonomiska resurser som krävs för unionens utveckling?

Till sist vill jag önska James Elles lycka till. I gengäld måste han försöka höja ambitionsnivån för denna budget. Med en så oflexibel och snäv budgetram tror jag dock att det blir svårt för honom att hitta resurser till den ambitiösa politik som EU:s medborgare förväntar sig.

 
  
MPphoto
 
 

  Kyösti Virrankoski, för ALDE-gruppen. (FI) Herr talman! Först och främst vill jag tacka föredraganden, James Elles, för ett mycket konstruktivt betänkande om kommissionens årliga politiska strategi. I betänkandet redovisas tydligt de prioriteringar som parlamentet har angett och förespråkat i förhandlingarna om budgetramen. Min grupp vill särskilt framhålla behovet av att den inre marknaden fungerar friktionsfritt och har av det skälet lagt fram två ändringsförslag.

Den största utmaningen för EU är att minska arbetslösheten. Därför är program som främjar tillväxt och sysselsättning mycket viktiga. Det gäller främst sjunde ramprogrammet, som handlar om forskning och utveckling, och programmet för konkurrenskraft och innovation som vänder sig till små och medelstora företag. Dessa program måste snabbt fullbordas.

Struktur- och sammanhållningspolitiken kommer att höra till de avgörande utmaningar som EU ställs inför under den kommande programperioden. Betydande belopp har satts av till detta i budgetramen, i synnerhet för de nya medlemsländerna. Det är viktigt att dessa medel utnyttjas. Därför måste programmen färdigställas snabbt och effektivt. Idealet vore att anta dem någon gång under året, men i alla händelser inte senare än nästa år. I annat fall kommer beviljade medel att förbli outnyttjade, på samma sätt som under de första åren av programperioden för Agenda 2000. Detta medförde att projektens genomförande försenades och orsakade samtidigt en betydande eftersläpning av utestående åtaganden, något som fortfarande inte har klarats upp.

Parlamentet behöver förbereda sig i god tid inför halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen och jordbruksreformen. I detta sammanhang måste frågan om obligatorisk samfinansiering av det direkta jordbruksstödet tas upp på ett tydligt sätt. Det skulle minska EU:s budgetutgifter, jämna ut skillnaderna mellan medlemsstaternas nettobidrag, öka medlemsstaternas ansvar för hur pengarna används och förstärka insatserna för att trygga böndernas försörjning inom ramen för det nuvarande utgiftstaket. Vår grupp stöder detta förslag. Med dessa påpekanden är vi beredda att stödja betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Gérard Onesta, för Verts/ALE-gruppen. (FR) Herr talman! Vår föredragande har gjort ett mycket noggrant och grundligt arbete. Det är inte ämnat som kritik mot honom att säga att värdet av det arbete vi i kväll ägnar oss åt emellertid är relativt begränsat, för att inte säga mycket begränsat, framför allt till följd av utgången av parlamentets omröstning nu på förmiddagen.

Eftersom parlamentet hade förklarat att budgetramens belopp måste höjas avsevärt och eftersom tanken var att utverka en tresiffrig höjning hoppades jag för min del åtminstone på en tvåsiffrig höjning. Istället röstade vi i morse på en liten ensiffrig höjning på 2 plus 2 miljarder euro. Handlingsutrymmet för alla framtida policyinitiativ kommer därför att begränsas kraftigt, till den grad att det blir närmast obefintligt. Föredraganden hävdar i punkt 1 att budgetplanen 2007-2013 är tillbakablickande och därför är dåligt rustad att effektivt möta de utmaningar EU står inför. I punkt 2 påpekar han vidare att den årliga politiska strategin inte återspeglar hur angeläget det är att möta dessa utmaningar. Vidare argument är överflödiga.

Under dessa omständigheter försöker min grupp självklart att fastställa ett begränsat antal prioriteringar. Den första ligger i linje med föredragandens egna tankar och handlar om att uppnå största möjliga effekt. Om man inte har så mycket pengar gäller det att använda de pengar man har på bästa sätt. Därför är det nödvändigt att genomföra en del väl underbyggda studier om graden av kostnadseffektivitet, i synnerhet med avseende på Lissabonstrategin och Göteborgsstrategin. Man tenderar att glömma att dessa strategier inte enbart handlar om konkurrenskraft utan även om den sociala och sysselsättningsrelaterade dimensionen. Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen anser att det är bra att investera i en hållbar utveckling.

Den andra prioriteringen berör rendez-vous-klausulen. Fru Grybauskaitė! Vi tror på, eller försöker åtminstone fortfarande att tro på rendez-vous-klausulen, som vi också röstade för på förmiddagen. Tack vare denna klausul kanske vi så småningom kommer att kunna visa upp nya marginaler, särskilt i fråga om jordbruket. Likafullt är jag ledsen att våra vänner från den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet har beslutat att stryka stycket om eventuellt jordbruksstöd, som man ska ha möjlighet att ge på nationell nivå. I förmiddags lämnade vi några öppningar med hjälp av rendez-vous-klausulen. Nu i kväll ser vi att de öppningarna är mycket små, trots den höga kvaliteten på vår kollegas arbete. Snälla, låt dessa öppningar finnas kvar som de är.

 
  
MPphoto
 
 

  Esko Seppänen, för GUE/NGL-gruppen. (FI) Herr talman, fru kommissionsledamot! Vår grupp har visat sitt missnöje med budgetramen för perioden 2007-2013 genom att rösta nej till Reimer Böges betänkande under dagens plenarsammanträde.

Det huvudsakliga skälet var att den låga nivån på anslagen inte återspeglade de behov som vår grupp ansåg vara avgörande för att kunna utveckla positiva EU-program. Den nya budgetramen ses som tillbakablickande även i James Elles betänkande. Vi vill se mer sammanhållning, mer vetenskap och forskning, ökade miljöhänsyn och ökad social välfärd.

Vår grupp känner emellertid inget behov av att militarisera EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Militarisering var ett av de områden som rådet uppmärksammade mest i den nya budgetramen och rådet säkerställde också finansieringen för detta område genom det nya interinstitutionella avtalet med parlamentet.

Trots att konstitutionsfördraget för Europa förkastades kan kommissionen och rådet börja utveckla en gemensam förvaltning av utrikesfrågor för EU. Det skulle innebära att EU:s maktbefogenheter ökar på medlemsstaternas bekostnad. En oberoende utrikespolitik är ett av de främsta kännetecknen för en suverän stat.

När det gäller Lissabonmålen har vår grupp kritiserat målens begränsade räckvidd inom den sociala välfärdens område. Det är bara företagens behov som tas upp, inte de anställdas behov. Kommissionens förslag om en särskild globaliseringsfond är en besvikelse, på grund av att massavskedanden, där minst 1 000 arbetstagare förlorar jobbet, är ett villkor för att få gemenskapsstöd. Inte heller stöder vår grupp kommissionens strategi som går under namnet kommunikationspolicy. Unionens institutioner använder pengar för att sprida information i propagandasyfte, istället för att titta i backspegeln och försöka ta reda på var problemet ligger när allmänheten kritiserar unionen. Inte är det något fel på spegeln heller.

Vi måste snabbt ta i tu med arbetet att utforma och genomföra de fleråriga programmen. Annars kommer vi att få ett dramatiskt underutnyttjande av många anslag under 2007.

 
  
MPphoto
 
 

  Nils Lundgren, för IND/DEM-gruppen. – Herr talman! Ärade ledamöter! Budgetutskottets betänkande ger en elegant överblick över sitt område, pekar på många för u-länderna viktiga frågor, talar om vikten av att hushålla med EU:s medel, och understryker vikten av att prioritera strängt. Är det någon som är emot detta? Nej. Problemet med betänkandet är följande: Det tar inte ställning till på vilken nivå dessa viktiga frågor ska behandlas. Är det på EU-nivå eller nationalstatsnivå? Det tar inte ställning till hur regelsystemet ska ändras för att driva fram denna bättre hushållning och det tar inte ställning till vad som ska avskaffas eller krympas för att annat ska kunna prioriteras.

Låt mig ge några förslag. En mycket stor del av det som föreslås för att stimulera tillväxt för att klara globaliseringens krav på anpassning osv. är sådant som medlemsstaterna klarar bäst själva i ädel tävlan med varandra om att finna goda lösningar. Dit hör nästan hela Lissabonagendan, småföretagspolitiken och forskningsverksamheten. Det är svårt att hitta några skäl för att reglera dessa frågor på EU-nivå.

Det som är viktiga uppgifter på EU-nivå är t.ex. att få ordning på hanteringen av utsläppsrätter för koldioxid. Där har EU tagit ledningen i världen och det vore katastrofalt om detta system, som Ryssland och Japan ska gå in i om ett par år, raseras under tiden. Handeln med utsläppsrätter måste nu struktureras om. Ett viktigt steg kan vara att medlemsländernas regeringar får sälja utsläppsrätter på auktion till företagen. Därtill måste utsläppsrätterna utvidgas till att omfatta större delar av ekonomin och allt flera länder. Detta är en central uppgift av global karaktär för Europeiska unionen.

Vi talar ideligen om subsidiaritetsprincipen, men när det blir allvar så försvinner den. I betänkandet är nästan alla problem något för EU att ta sig an. Regelsystem som måste ändras är bl.a. de som gäller jordbrukspolitiken. Där måste vi driva utvecklingen i riktning mot en åternationalisering av kostnaderna för att så småningom få politiska möjligheter att genomföra en liberalisering av hela systemet.

Slutligen måste vi konkret diskutera vad som ska avskaffas eller minskas när annat ska prioriteras. Vi måste på allvar börja analysera och diskutera vilka som ska avskaffas av EU-institutionerna. Vi bör t.ex. lägga ner Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Detta är två institutioner som har överlevt sig själva. Vi måste äntligen komma dithän att vi gör Bryssel till Europaparlamentets hemort och låter den byggnad vi nu befinner oss i bli hemvist för t.ex. ett EU-universitet. Detta skulle vara extremt fördelaktigt för parlamentet, men också för Strasbourg som stad. Det skulle innebära att stadens tjänstenäringar – hotell, restauranger, taxi, osv. – skulle få en jämn belastning över tiden och året i stället för att drabbas av överbelastning några få dagar per månad och dras med undersysselsättning däremellan.

 
  
MPphoto
 
 

  Sergej Kozlík (NI) . (SK) Det har sagts att om man inte kan förändra saker och ting utifrån principer, så bör man åtminstone inta principiella förhållningssätt till dem. Vi har sett prov på många principiella förhållningssätt under processen för att godkänna 2007 års budgetplan.

Den 3 maj antog Europeiska kommissionen en preliminär budget för 2007. Härigenom togs det första steget mot att fastställa en budget för det första året av en sjuårsperiod. Jag hoppas dock att det inte blir lika plågsamt varje gång under perioden 2007 till 2013. Om kommissionsledamoten anser att den föreslagna budgeten är en minimalistisk budget är jag beredd att hålla med henne. Å andra sidan är det svårt att förstå hur den här budgeten ska kunna bli ett avgörande bidrag för att stödja EU:s konkurrenskraft. Det är en tämligen konventionell budget.

Sant är dock att den kompromiss vi har uppnått om budgettaket för budgetramen 2007-2013 inte kommer att ge kommissionen särskilt mycket handlingsutrymme. Det framgår av siffrorna på den totala ökningen av betalningar jämfört med 2006. Den totala ökningen av betalningarna på 3,9 procent verkar ganska blygsam. Om vi väger in den förväntade inflationen på 2 procent under 2007 återstår endast 1,9 procent i reella pengar för att täcka den europeiska politikens behov under detta år. Och detta i ett skede då 30 miljoner bulgarer och rumäner kommer att ansluta sig till EU i januari 2007.

Det har skett förändringar i budgetstrukturen som jag ser som positiva. Utgifter för naturresurser och jordbruk kommer endast att öka med 1,2 procent, medan de pengar som är öronmärkta för konkurrenskraft och sammanhållningspolitiken för tillväxt och sysselsättning kommer att öka med drygt 12 procent. Hur denna finansiering faktiskt används blir dock en nyckelfråga.

Kunskapsöverföring inom ekonomin bör stödjas med ytterligare pengar som öronmärks för program för konkurrenskraft och innovation, utveckling av transeuropeiska nät och livslångt lärande. Ett nytt inslag blir globaliseringsfonden på 500 miljoner euro för att hjälpa arbetstagare som har blivit övertaliga till följd av industriella omstruktureringar. Hur finansieringen faktiskt används blir dock återigen en nyckelfråga.

Vi kan fortsätta att diskutera vad som bör göras genom att lägga till lite här och dra ifrån lite där. Med sitt förslag har kommissionen lagt fast en ganska strikt men inte orealistisk nivå. Det blir svårt för Europeiska rådet att sänka denna budgetribba, och för Europaparlamentet att höja den. Budgetkompromissen för 2007 bör därför ligga mycket nära dessa nivåer.

 
  
MPphoto
 
 

  Salvador Garriga Polledo (PPE-DE).(ES) Herr talman, fru kommissionsledamot! Det är tydligt att det första vi bör tala om är vad denna debatt om årliga strategiska prioriteringar egentligen har för funktion, eftersom avsikten i princip var att få till stånd en bra kommunikation med Europeiska kommissionen när den fastställer sina prioriteringar på budgetområdet. Än en gång har vi dock fått det preliminära budgetförslaget bara några dagar innan herr Jensen lade fram sitt betänkande om den årliga politiska strategin i kammaren.

Hur som helst blir vi allt snabbare och det är möjligt att vi innan denna mandatperiod är slut lyckas hålla debatten om den årliga politiska strategin samtidigt som kommissionen utarbetar sitt preliminära budgetförslag.

Vidare vill jag säga att vi fullt ut stöder föredraganden James Elles, både nu och under den komplicerade tid som följer när vi verkligen måste strama åt den budgetplan som vi så långt som möjligt har godkänt – denna mycket tillbakablickande budgetplan, som föredraganden själv har sagt, och jag håller med honom – eftersom mycket återstår att göra.

Rådet måste visa att det tror på sina egna åtaganden. För det första måste rådet närvara vid den här debatten – men jag ser att det inte hade tid att stanna kvar. För det andra måste kommissionen kunna övertyga ett mycket vaksamt parlament om att man kommer att kunna upprätthålla en acceptabel utgiftsnivå för att bevara och finansiera gemenskapsprogrammen. För det tredje blir det också nödvändigt för parlamentet att vara mycket uppmärksamt när det gäller kostnadseffektivitet och rådets inställning till budgetens storlek.

Föredraganden har några mycket intressanta förslag om denna budget, som är den första av de sju budgetar som budgetplanen omfattar. Låt oss hoppas att budgeten kommer att justeras och att vi i första förlikningen kan göra vissa framsteg i frågor som exempelvis rör budgetförfarandet och i synnerhet, herr talman, när det gäller parlamentsutskottens prioriteringar av gemenskapsprogrammen. Resurserna är knappare och varje utskott måste därför ta sitt eget ansvar.

 
  
MPphoto
 
 

  Neena Gill (PSE). – (EN) Herr talman! Jag skulle vilja gratulera James Elles till betänkandet om den årliga politiska strategin. Jag skulle vilja framhäva tre områden. Först skulle jag, i egenskap av föredragande för utskottet för industrifrågor, forskning och energi, vilja säga att jag stöder föredragandens uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att fokusera på de områden som är grunden för sunda och framgångsrika moderna ekonomier: forskning och utveckling, innovation, kunskap, kompetens, telekommunikation och energi. En effektiv investering inom dessa områden ger strålande utdelning i det långa loppet. EU kan inte vara kortsiktigt och fortfarande konkurrera globalt och vända den kunskapsflykt som leder till en långsammare ekonomisk tillväxt än vad som annars kanske skulle kunna vara fallet.

För det andra stöder jag också föredraganden i hans uppmaning till medlemsstaterna att genomföra den nuvarande och den föreslagna lagstiftningen för att bidra till att fullborda den inre marknaden. Lissabonstrategin har inte prioriterats tillräckligt mycket, trots att den syftar till att skapa förbättringar på områden där invånarna vill ha framsteg, som att skapa jobb. Som ordförande Barroso sa i sitt första tal till parlamentet i juli 2004 måste vi visa våra medborgare att Europa kan genomföra vad det lovar.

För det tredje måste jag, i egenskap av ledamot av budgetutskottet, säga att jag inte stöder föredragandens betoning av vårt strategiska partnerskap med Förenta staterna. Jag anser att EU måste skapa solida och konstruktiva förbindelser med alla globala medspelare i lika stor utsträckning, särskilt eftersom kommissionsledamoten har föreslagit en mycket nedslående minskning av finansieringen under rubrik 4 i det preliminära budgetförslaget. Det betyder att våra traditionella prioriteringar och åtaganden skärs ned. Utöver det kommer det inte att finnas några extra pengar för de nya överenskommelser som vi har ingått, däribland ett allt viktigare strategiskt partnerskap med Indien.

Eftersom resurserna är knappa ber jag kommissionen att se till att inga pengar slösas bort. Kan kommissionen garantera att lämpliga åtgärder och mekanismer införs, som Kyösti Virrankoski belyste, som garanterar ett effektivt genomförande och fullt utnyttjande? Vi vill inte skicka tillbaka miljontals euro till medlemsstaterna vid årets slut.

 
  
MPphoto
 
 

  Anne E. Jensen (ALDE). – (DA) Herr talman, fru kommissionsledamot! Jag vill tacka föredraganden, James Elles, för hans visionära förslag om arbetet med 2007 års budget. Det är visionärt eftersom han tänker flera år framåt, eftersom han är bemödar sig om att följa den nya utrikespolitiska ramen och eftersom fokus ligger på den del av budgeten som utformats för att säkra ekonomisk tillväxt och stärka EU:s globala konkurrenskraft.

Jag vill särskilt uppmärksamma det nya kostnadseffektivitetstänkandet i budgeten, med vars hjälp vi årligen ska utvärdera värdet av enskilda program i förhållande till vad de kostar. De uppgifter vi på detta sätt samlar in kommer självklart att ingå i en utvärdering och halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen för 2008-2009. Det är nu vi måste lägga grunden för att kunna justera budgetramen så att tyngdpunkten ligger på våra nya behov och inte längre på sådant som inte fungerar som det ska. Effektivitet och ett visst mått av ”quid pro quo”, dvs. tjänster mot gentjänster, måste vara ledord i EU:s budgetarbete. Allt detta arbete måste ske i nära samarbete med de specialiserade utskotten. Vi ska därför fortsätta utveckla det allt närmare samarbete med de specialiserade utskotten som växt fram under de senaste åren i arbetet med att utforma den årliga budgeten.

På det utrikespolitiska området måste vi nu följa det nya regelverket, som innebär att parlamentet medverkar vid utarbetandet av strategiska ramar och därigenom skaffar sig en grund för att övervaka den politik som förs. Vi kommer då att kunna se om vi med budgetens hjälp uppfyller de fastställda målen. Det arbetssätt som ska användas här måste givetvis utvecklas och det är viktigt att arbetet får en bra start. Den nya budgetramen innebär att vi får en ansenlig ökning av den del av budgeten som går till forskning, innovation, utbildning och transport. Jag vill emellertid betona att anslagen till investeringar på transportområdet inte på långt när motsvarar medlemsstaternas ambitioner för de transeuropeiska näten. Kommissionen har gjort allt den kan för att säkerställa ett mycket bättre genomförande av projekten och nu måste rådet visa att man vill följa sina egna beslut. Det är medlemsstaterna som bär ansvaret för att skjuta till pengar om de inte vill betala via budgeten.

 
  
MPphoto
 
 

  Ingeborg Gräßle (PPE-DE). – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Vi har avsevärda risker att brottas mot när det gäller budgetåret 2007. Det gäller både beloppen och förfarandena för att genomföra de fleråriga programmen på grundval av budgetförordningen.

De nya programmen har en potential som endast kan utnyttjas genom att förfarandena förbättras. Det är viktigt för alla berörda personer, i synnerhet de som använder programmen, att lagstiftningsprocessen rörande budgetförordningen, tillämpningsföreskrifterna och de fleråriga programmen nu slutförs så snabbt som möjligt, så att kommissionens personal ges möjlighet att agera snabbt. Vi emotser med spänning att kommissionen lägger fram sitt ändrade förslag om reformen av budgetförordningen.

När vårt förslag antogs lovade kommissionen att föra in många av våra ändringar. I samband med en omröstning med namnupprop som resulterade i en i det närmaste oöverträffat stor majoritet i kammaren, betonade parlamentet särskilt några viktiga punkter. Snabbare, smidigare, effektivare – dessa punkter framhöll vi när det gällde förfarandena, så att EU-medlen investeras effektivt och tillför ett mervärde. Det är också särskilt viktigt för oss att parlamentets rättigheter säkerställs.

Utifrån den utgångspunkten kommer vi att granska kommissionens ändrade förslag, som står på vår kommande agenda. För att kunna göra en grundlig analys måste vi dock se hela bilden – inte bara konturerna, utan också skuggorna. Parlamentet måste få veta vilka frågor kommissionen och rådet vill införliva i tillämpningsföreskrifterna, om vi ska kunna se i vilken utsträckning våra synpunkter har beaktats. Det gäller för båda dokumenten.

Jag vill försäkra kommissionsledamoten om att vi alla kommer att göra vårt yttersta för att säkerställa att förslaget snabbt antas av kammaren. Jag vill be kommissionen att nu lägga fram det fullständiga arbetet så snabbt som möjligt, inbegripet budgetförordningen och tillämpningsföreskrifterna, så att vi får möjlighet att börja tillämpa de nya förfarandena på de nya programmen i tid till den nya programperioden.

Jag vill också vädja till rådet att det ska upprätthålla sitt konstruktiva samarbete, så att EU och dess medborgare, medlemsstaterna och institutionerna ska kunna åstadkomma en bättre och framför allt billigare förvaltning.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Casaca (PSE).(PT) Fru kommissionsledamot, herr Elles, även jag vill lyckönska er till ert utmärkta förslag. Det gladde mig särskilt att de transatlantiska förbindelserna nämndes, en viktig prioritering som ofta förbises, men som lyckligtvis lyftes fram av föredraganden. Hur som helst menar jag att den avgörande frågan är att det framlagda förslaget understiger vad som föreslogs förra året och det tak som budgetplanen ålägger oss.

I den nya budgetram som håller på att utarbetas anser jag att vi inte under några omständigheter får låta tidigare praxis, som innebar att vi inte använde hela budgetramen, få gälla idag. Med tanke på att budgetramen som vi alla vet är ytterst begränsad vad avser europeiska ambitioner anser jag att det är ytterst viktigt att vi kan använda den fullt ut. Här menar jag att kommissionen har en avgörande roll att spela och jag vill uppmana kommissionen att inte återgå till bruket att lägga fram förslag som understiger taket i budgetramen.

 
  
MPphoto
 
 

  Gérard Deprez (ALDE). – (ES) Herr talman! För mig är kvällens viktigaste nyhet att Barca har vunnit. Grattis!

(FR) Herr talman! Som medlem av Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa och föredragande för yttrandet om budgeten för 2007 från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor vill jag inledningsvis säga hur glad jag är över att se att säkerhetsdimensionen för EU, som omfattar både inre och yttre säkerhet, har en framskjuten plats bland det begränsade antal politiska prioriteringar som huvudföredraganden, James Elles, har behållit för 2007 års budget.

Förvisso kan ingen förneka att åtgärder för att förebygga och bekämpa terrorism i kombination med förbättrad administration av EU:s yttre gränser och åtgärder för att täppa till de illegala invandringskanalerna är reella och allvarliga frågor av avgörande betydelse, som kräver en lämplig politik och tillräckliga resurser. Ingen kan heller förneka att detta är områden där integrerade åtgärder på EU-nivå tveklöst tillför ett mervärde till de insatser som medlemsstaterna i övrigt gör på egen hand. Till sist kan ingen heller förneka att detta är problem som med all rätt är mycket angelägna för EU:s medborgare, såsom framgår av alla enkäter och opinionsundersökningar. Dessutom anser medborgarna att det inte bara är naturligt, utan även nödvändigt, att hantera dessa problem på EU-nivå.

Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Om EU ska närma sig medborgarna behövs det troligen långt färre luddiga diskussioner och propagandabroschyrer och istället mycket mer politik och åtgärder som effektivt svarar mot de problem som människor verkligen upplever och tycker är viktiga och prioriterade frågor. Inre säkerhet är en sådan fråga. Budgeten för 2007 ger oss möjlighet till en nystart genom att vi slutar göra människor besvikna.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. Tack så mycket för era ord och för era gratulationer, herr Deprez, men ni borde också framföra era kondoleanser till föredraganden.

 
  
MPphoto
 
 

  László Surján (PPE-DE). – (HU) Herr talman! Idag har den nya budgetramen precis färdigställts, och vi konfronteras redan med dess brister. Kommissionen kunde inte lösa en omöjlig ekvation, och med denna ram kommer EU inte att kunna nå något genombrott inom områdena för konkurrenskraft, forskning och innovation, områden som rådet och kommissionen själva faktiskt har pekat ut som prioriterade. Kommissionens årliga politiska strategi främjar inte någon ekonomisk reform med kapacitet att möta utmaningarna.

Det verkar som om man bortser från den konkurrens världen och Europa utsätts för från de växande asiatiska ekonomierna. Om medlemsstaterna agerar gemensamt kanske de kan möta dessa globala utmaningar, men om de agerar var och en för sig kommer de tveklöst att stå som förlorare i den kommande utvecklingen.

Budgeten för 2007 kommer att vålla besvikelse, eftersom den borde vara strategisk, men i själva verket kläms inom sina snäva begränsningar. Allt tyder på att det främst är de nya medlemsstaterna som blir nöjda med budgeten. Den treåriga väntetiden är över och de kommer äntligen att dela på utvecklingsresurserna i samma utsträckning som övriga länder. De kan nu inleda en kraftfull utveckling om de växer ifrån sina barnsjukdomar och inte fastnar i den nuvarande resursanvändningsnivån på 20-30 procent.

Till sist vill jag tacka James Elles, vår föredragande, för hans viktiga och välbetänkta arbete. Jag hoppas att parlamentets ståndpunkt fortfarande kan påverka budgetens slutliga utformning.

 
  
MPphoto
 
 

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (PSE). – (PL) Herr talman! År 2007 kommer utan tvekan att bli ett år fyllt av utmaningar för EU och dess medborgare. Unionens utvidgning med ytterligare två länder, den pågående processen med ratificeringen av konstitutionsfördraget och framför allt den påbörjade tillämpningen av den nya budgetramen måste stöttas genom att unionens politik genomförs effektivt, på ett sätt som svarar mot de globala utmaningarna och våra medborgares förväntningar.

Med tanke på allt detta är det strategiskt viktigt att inför det kommande året fastställa prioriteringar för vart och ett av de sju år som omfattas av den nya budgetplanen. Därför är det förvånande och oroande att det redan nu finns synliga glapp mellan de globala utmaningar som unionen står inför och de åtgärder som förväntas säkerställa ökad konkurrenskraft i unionens ekonomi. Dessutom verkar det som om Europeiska kommissionen när den identifierade utmaningarna förbisåg de dynamiska förändringar som äger rum i den globala ekonomin, i synnerhet på de snabbast växande marknaderna, som den kinesiska och den indiska marknaden. På det inrikespolitiska planet och i enlighet med Lissabonstrategin måste kommissionen på gemenskapsnivå precis som på nationell nivå tveklöst stödja grundstenarna i en modern ekonomi, såsom forskning, innovation och IT-teknik.

Inför en allt hårdare global konkurrens är det också väsentligt att formulera en strategi som gör att arbetsgivare och arbetstagare kan anpassa sig till de pågående förändringarna. I det avseendet kan den globaliseringsfond som idag har diskuterats vara ett första steg i rätt riktning, och den översyn av EU:s budget som planeras under 2008 kommer att bli ett användbart instrument för att anpassa de fleråriga budgetplanerna till en värld i snabb förändring. Det är enda sättet att slå vakt om en stark politisk och ekonomisk ställning och övervinna den inre kris som EU för närvarande genomlever.

 
  
MPphoto
 
 

  Agnes Schierhuber (PPE-DE). – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill börja med att tacka James Elles för hans arbete. Den årliga politiska strategin för 2007 års budget kommer att få en avgörande betydelse för att forma en fortsatt positiv utveckling för Europa. I sammanhanget tycker jag det är särskilt värt att nämna stödet för de båda inre politikområdena – Lissabonmålen och landsbygdspolitiken.

Med tanke på den demografiska utvecklingen och globaliseringen tycker jag det är helt motiverat att ägna större uppmärksamhet åt vår reformerade jordbrukspolitik och vår landsbygdspolitik. Särskilt i det här fallet kan och måste Lissabonmålen användas för att lösa de nuvarande problemen, såsom arbetslöshet och ekonomisk stagnation. Den gemensamma jordbrukspolitiken, som är det enda politikområdet inom EU som helt lyder under gemenskapens regelverk, har varit föremål för ständiga reformer under de senaste årtiondena jämfört med andra politikområden. De som utformar jordbrukspolitiken och jordbrukarna har vid upprepade tillfällen visat sig beredda att göra uppoffringar och acceptera förändringar för att främja en europeisk gemenskap.

Aktörerna i EU:s jordbrukssektor har visat att de är öppna för reformer. Nu är det dags att ge dem ett erkännande för detta. Ett hållbart jordbruk och vår europeiska modell kräver planeringssäkerhet och det är precis vad vi har fått genom att upprätta en budget fram till 2013 – det vill säga för den kommande sjuårsperioden. Det måste dock också ställas utom allt tvivel att budgetresurserna ska gälla fram till 2013 utan nedskärningar, såsom beslutades i samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Vi har genomfört reformerna och nu har vi bönder nått vår smärtgräns. Hit men inte längre.

 
  
MPphoto
 
 

  Brigitte Douay (PSE), skriftlig. (FR) Herr talman, fru kommissionsledamot! När vi nu börjar förbereda 2007 års budget delar jag den oro som James Elles ger uttryck åt i sitt betänkande, över klyftan mellan å ena sidan de ambitioner som EU har ställt upp för framtiden och å andra sidan den budgetordning som man på förmiddagen valde att underkasta sig under de kommande sju åren.

Allt tyder emellertid på att budgetprognoserna kommer att ge oss möjlighet att fortsätta vår nuvarande politik under 2007, samtidigt som vi lanserar den nya generationen EU-program med i huvudsak regionalpolitisk inriktning.

Faktum är att nya program för regional utveckling kommer att genomföras parallellt med den nya budgetplanen och vi kommer gradvis att behöva bekanta oss med dessa program.

Vi fortsätter att upprepa att sammanhållningspolitiken är av största vikt för dynamiken i Europa som helhet. Den måste möjliggöra för regionerna, så olika de är, att fullborda sin omvandling och förbereda sig för framtiden under bästa möjliga förhållanden för att på så vis nå högsta möjliga utvecklingsnivå. Vidare har EU:s regioner en central plats i Lissabonstrategin och den nya strukturpolitiken måste hela tiden kunna stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen och minska klyftan mellan utvecklingsnivåerna i de nya respektive de gamla medlemsstaterna.

För att kunna nå dessa mål måste sammanhållningspolitiken tilldelas lämpliga ekonomiska resurser. Som James Elles framhöll i sitt betänkande är det därför viktigt att genom hela budgetförfarandet se till att de medel som avsätts för denna politik står i proportion till de utmaningar vi står inför.

När vi utarbetar budgetförslaget för 2007 måste vi därför se till att dessa prioriteringar följs och att lämpliga resurser avsätts för dem.

 
  
MPphoto
 
 

  Antonis Samaras (PPE-DE).(EL) Herr talman! Vi vill ta initiativ till finansiering av nya prioriteringar. Beloppet i det preliminära budgetförslaget, med betalningsbemyndiganden som inte överskrider 0,99 procent, avspeglar olyckligtvis den bjärta kontrasten mellan utmaningarna inom områdena för forskning, innovation och konkurrenskraft och de snäva marginaler som medges i budgeten. Icke desto mindre måste utveckling och sysselsättning vara vårt huvudsakliga mål och det främsta bidraget för att förverkliga detta mål måste vara Lissabonstrategin, vars politikområden måste komplettera varandra och anpassas till den nya dynamiska miljö som är en följd av globaliseringen och ekonomier i ömsesidigt beroende.

Jag instämmer i James Elles förslag om att säkerställa kvalitetsvärdet för varje euro, särskilt med tanke på att utmaningarna är av en ny typ. Hittills har vi mött dem lugnt och utan visioner. Jag tänker på utmaningen från de växande tigerekonomierna, särskilt Kina och Indien. Den avslappnade och ”slappa” ståndpunkt som kommissionen antagit i det preliminära förslaget ökar dock vår oro över de minskade stödnivåerna. Den snäva ramen illustrerar vår oförmåga att förena mål och finansieringsmöjligheter.

Fru kommissionsledamot! Tyvärr aktualiserar dessa 0,99 procents betalningar för 2007 återigen den sorgesamma historien om små marginaler för att förverkliga vår europeiska vision. Jag undrar om nästa ordförandeskap äntligen kommer att ha kraften att resa sig och hjälpa oss i våra ansträngningar för att övervinna denna ständiga europeiska finansiella skärseld. Jag hoppas det, men tvivlar också på det.

 
  
MPphoto
 
 

  Albert Jan Maat (PPE-DE). – (NL) Herr talman! Även jag vill gratulera er till att ert land vann Europacupen i kväll, även om Barcelona har en nederländsk tränare, så lite av äran kanske också kan tillfalla mitt eget land.

Jag vill också lyckönska föredraganden till hans betänkande, eftersom det är ett kraftfullt dokument som träffar rätt i sina prioriteringar. Viktigare är dock – och jag talar i kväll i första hand som skuggföredragande för jordbruksbudgeten och som företrädare för Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater – att detta betänkande är som ett varmt bad för europeiska jordbrukare och trädgårdsodlare jämfört med vad den brittiska labourregeringen bjöd dem på under sitt ordförandeskap. Jag vill lyckönska James Elles till detta.

När det gäller jordbruk och trädgårdsnäring måste alla dra sitt strå till stacken, för rådets enkla utväg som ger länderna rätt att på frivillig basis överföra 20 procent av bidragen till landsbygdsutveckling kan mycket väl visa sig vara ett knivhugg i ryggen på hårt arbetande jordbrukare och trädgårdsodlare. Inte för att jag är emot landsbygdspolitik, men med tanke på frivilligheten i förslaget, finns det en reell risk för att jordbrukarna i olika medlemsländer kommer att ges allt annat än lika konkurrensvillkor, något som kommer att påverka den inre marknaden.

På samma sätt kommer möjligheten att frivilligt överföra 20 procent av bidragen troligen att bli ytterligare ett avbräck, på grund av den finansiella nödbroms som användes under översynen efter halva tiden. När allt kommer omkring kan löftena till kandidatländerna Rumänien och Bulgarien i slutänden resultera i ytterligare 15-procentiga minskningar för jordbruket och trädgårdsnäringen i de gamla medlemsstaterna. På så vis riskerar Europa att förlora kontrollen över den gemensamma jordbrukspolitiken, för en 35-procentig minskning av bidragsnivåerna kommer obönhörligen att förpassa den gemensamma marknaden till historieböckerna. Som den gemensamma marknadens väktare måste parlamentet och kommissionen göra sitt yttersta för att förhindra detta.

Dessutom chockeras jag av den tidigare kommissionsledamoten Fritz Bolkesteins påpekanden. Som kommissionsledamot med ansvar för den inre marknaden förkastade han nyligen ännu en gång Prodikommissionens jordbruksreformer och deras finansiering, som han ursprungligen hade godkänt, med tillägget att jordbrukspolitiken borde avskaffas. Jag uppmanar enträget den nuvarande kommissionsledamoten med ansvar för budgetfrågor att värna om den gemensamma marknaden och förhindra att EU:s jordbruksanslag och EU:s jordbrukspolitik undermineras ytterligare. Låt oss vara ärliga. EU:s exportbidrag har skurits ned med 80 procent, 60 procent av jordbruksexporten till utvecklingsländerna kanaliseras redan nu till EU och vi har ett avtal med världens 48 fattigaste länder. Jag vet ingen annan kontinent som har gjort mer för att avreglera jordbrukspolitiken än Europa och vi har gjort mer än nog.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. Jag förklarar debatten avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 12.00.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy