Talmannen. Nästa punkt är en debatt om situationen i Fiji⁽¹⁾.

  Justas Vincas Paleckis (PSE), författare. – (LT) Efter ännu en statskupp råder ett mycket spänt läge i Fiji. Jag anser att Europaparlamentet bör agera kraftfullt. Fyra revolutioner på tjugo år – det är verkligen alldeles för många, och det lovar inte gott för befolkningen eller landet. Det leder till att utländska investerare skräms bort, att turismen kraftigt minskar och att det ekonomiska biståndet avbryts.

EU har anslagit mycket pengar för att öka alla etniska gruppers utbildningsstandard och politiska medvetenhet. Tyvärr har detta inte varit tillräckligt. Än så länge har revolutionen inte krävt några dödsoffer. Den lagligt valda regeringen välkomnar fredligt motstånd. Denna inställning stöds av inflytelserika kyrkoföreträdare och stamhövdingarnas stora råd. Armén kontrollerar läget och censur har införts. Att oppositionella har gripits och förhörts visar att läget kan förvärras ytterligare.

EU och våra allierade i regionen bör tydligt markera att användningen av våld inte kommer att tolereras och att blodsutgjutelse måste undvikas.

Jag uppmanar mina kolleger att fördöma användningen av våld i Fiji, att inte erkänna kuppmakarna och att stödja oppositionens uppmaning till landets befolkning att genom fredliga demonstrationer protestera mot revolutionen. Det är viktigt att så snart som möjligt anordna demokratiska val i Fiji som uppfyller internationella standarder. Dessa måste baseras på principen om alla människors lika värde, oavsett etniskt ursprung. Det är också viktigt att återuppta insatserna för att följa de rättsstatliga och demokratiska principerna.

  Nirj Deva (PPE-DE), författare. – (EN) Herr talman! Än en gång har en statskupp genomförts på Fiji. Fiji har nu utsatts för fyra statskupper på tio år och den senaste har sin grund i överbefälhavare Voreqe Bainimaramas helt otroliga resonemang, som går ut på att han genomförde kuppen eftersom Fijis demokratiskt valda regering planerade att benåda de tidigare kuppledarna. Logiken i detta kan sannerligen ifrågasättas, men oavsett vilka inre skiljaktigheter som råder mellan ledarna på Fiji så får den bräckliga demokratin på denna östat i Stilla havet inte komma till skada.

Tillsammans med Australien och Nya Zeeland har EU lagt ned mycket pengar och resurser för att ett rättvist och fritt val skulle kunna genomföras på Fiji i maj 2006. Den sittande regeringen fick en stor majoritet av rösterna. Konstitutionen är unik genom att makten fördelas mellan de etniska grupperna, nämligen etniska indier och infödda fijier. Allt detta sätts på spel i och med att arméns överbefälhavare tar lagen i egna händer. Ingen befälhavare för någon armé har rätt att ta lagen i egna händer och störta demokratin.

Därför ber jag parlamentet och mina kolleger att sända det tydliga budskapet att vi stoppar det icke-humanitära biståndet. Vi kommer att avråda europeiska medborgare från att åka på semester till länder som Fiji till dess att demokrati har återinförts. Vi måste visa vår fulla solidaritet med befolkningen på Fiji i denna mycket viktiga fråga om frihet, demokrati och rättvisa.

  Tobias Pflüger (GUE/NGL), författare. – (DE) Herr talman! Militärkuppen i Fiji har uppmärksammat hela världen på den tragiska utvecklingen i detta land. Fijis ekonomiska situation har också förvärrats till följd av EU:s sockerpolitik.

Enligt tysk radio går det inte längre att göra kreditöverföringar från Irak. Dessa garanterar försörjningen för hela familjer och landsbygdssamhällen. Under tiden kommer mer pengar till Fiji från Irak än vad som genereras av den lokala sockerindustrin. Hur har denna situation uppstått? I Irak finns det många fijianska legosoldater som tjänar pengar där och som sedan återvänder till Fiji som privatpersoner. Vissa av dessa har blivit svårt traumatiserade. Militären har till viss del blivit oberoende och detta har också spelat en roll.

Man talar alltid om hur konflikten i Fiji följer etnisk tillhörighet. På ytan kanske det ser ut som en etnisk konflikt men i huvudsak är det en fråga om makt. Vilka hövdingar har något att säga till om? Dessutom sker denna konflikt mellan olika klaner i detta nu. Statskuppen visar framför allt att förhållandena är instabila. Det beror även på att det är en postkolonial konflikt. Här följer en kort resumé: Sedan 1879 har den brittiska kolonialförvaltningen hämtat arbetskraft från Indien för att utföra arbeten i Fiji, framför allt inom bomulls- och sockerindustrin. Detta är följaktligen en av orsakerna till den pågående konflikten mellan de olika etniska grupperna.

När EU nu talar om att fördöma denna militärkupp, vilket jag ställer mig bakom, måste vi samtidigt medge att EU bär viss skuld till att konflikten i Fiji har uppkommit. Det måste vi också komma ihåg.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), författare. – (ES) Herr talman! Jag anser också att vi måste fördöma denna statskupp, den fjärde på tjugo år. Det rör sig om en statskupp i ett land, en tidigare brittisk koloni, som faktiskt är ett av de rikaste och mest utvecklade länderna i södra Stilla Havet och ett av de länder som har flest turister.

Fijis överbefälhavare Frank Bainamarama avsatte den valde premiärministern och tog makten på ett klart olagligt sätt. Han sa att han tillfälligt tog över president Ratu Josefa Iloilos och premiärminister Laisenia Qarases befogenheter och att han hade för avsikt att lämna tillbaka makten. Han angav emellertid inte när allmänna val skulle hållas.

Situationen är helt klart komplicerad, osäker och oroande. T.o.m. FN:s generalsekreterare uttryckte nyligen detta på ett tydligt sätt. Han fördömde militärkuppen. Jag anser att detta är precis vad vi bör göra här i parlamentet. Vi bör inte bara fördöma kuppen utan vi måste också uttryckligen kräva att fångar och gisslan ska friges. Vi måste också kräva att lag och ordning och rättsstatsprincipen återinförs, vilket gjorde det möjligt att anordna demokratiska val på ett normalt och acceptabelt sätt.

Vi måste dessutom erkänna EU:s ansvar. Vi förfogar över ett mycket starkt instrument i Fiji: Cotonouavtalet. Vi kan använda detta ramverk – avbryta icke-humanitärt bistånd till Fiji – för att utöva påtryckningar och uppnå politiska förändringar i området så länge som vi kommer ihåg att detta inte får skada det humanitära biståndet och vissa utbildningsprojekt som redan har inletts.

Jag skulle även vilja stödja det ändringsförslag som har lagts fram av Tobias Pflügler och där det krävs att dessa åtgärder även måste bidra till att Fijis ursprungsbefolkning inte tvingas fly samt att all dialog i regionen måste inbegripa alla befolkningsgrupper som bor i landet.

  Adam Jerzy Bielan (UEN), författare. – (PL) Herr talman! Det internationella samfundet måste entydigt fördöma militärkuppen i Fiji. Vi kan inte stillatigande acceptera militärkuppen och störtandet av en demokratiskt vald regering. EU måste fråga sig vad det bör göra för att återinföra demokrati och rättsstatsprincipen i landet. Detta är den fjärde militärkuppen i Fiji på 20 år. Arméns maktövertagande, som innebär att armén kontrollerar regeringen och förvaltningen, och upphävandet av ett antal artiklar i författningen kommer att bromsa landets utveckling. Det skadar vanliga medborgare och undergräver Fijis rykte som ett av de mest utvecklade länderna i regionen och semestermål för tusentals resenärer från hela världen.

Jag vädjar till kommissionen och rådet att göra allt de kan för att lösa den nuvarande politiska krisen och återinföra demokrati i Fiji. De väpnade styrkornas störtande av den demokratiskt valda regeringen måste kraftfullt fördömas och allt måste göras för att varaktigt återupprätta respekten för principen om de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i landet. Jag anser dessutom att vi bör överväga att införa ett reseförbud till samtliga EU-länder för de medlemmar av de väpnade styrkorna som står bakom militärkuppen i Fiji samt avbryta allt stöd utom humanitärt bistånd. Det internationella samfundet måste tydligt markera att politiska och ekonomiska förbindelser med väst bara kommer att återupprättas om den lagliga, demokratiskt valda, regeringen i Fiji återfår makten.

  István Szent-Iványi (ALDE), författare. – (HU) I maj förra året hölls parlamentsval i Fiji. EU skickade valobservatörer till detta val.

Jag hade förmånen att få leda denna valobservatörsgrupp. Fullt medveten om mitt ansvar kan jag försäkra er att det var ett fritt och rättvist val. Det uppfyllde helt och hållet internationella standarder och speglade troget de fijianska väljarnas vilja.

Det enda som redan då kastade en skugga över valet var överbefälhavare Frank Bainimaramas författningsvidriga, eller författningsfientliga, uttalanden. Han hotade redan då med statskupp och jag talade själv med honom och uppmärksammade honom på att han därigenom försökte undergräva den demokratiska trovärdigheten.

I september, när jag nästa gång besökte Fiji, verkade situationen ha stabiliserats. De två största partierna hade i enlighet med författningen, eller i överensstämmelse med bestämmelserna i författningen, bildat en koalitionsregering och utsett Laisenia Qarase till premiärminister. Det verkade allmänt som om stämningen hade blivit lugnare och spänningen avtagit. Det är ytterst beklagligt att armén den 5 december gav militären makten och störtade den demokratiskt valda regeringen. Militären har stoppat pressfriheten, utvisat personer från landet och fängslat demonstranter. Vi ser att de kraftiga men fredliga icke-våldsprotesterna i landet växer i omfattning. Det är beklagligt att ledarna för det näst största oppositionspartiet, arbetarpartiet, inte entydigt tar avstånd från kuppen.

Vi måste konsekvent kräva att armén omedelbart och ovillkorligen lämnar tillbaka makten till den demokratiskt valda regeringen. Vi måste använda oss av alla tillgängliga medel, bland annat sanktioner, för att klargöra att det som för närvarande händer i Fiji är helt oacceptabelt.

  Bernd Posselt, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Herr talman! Min hemprovins Bayern har i flera decennier haft starka band till Fiji. Hanns–Siedel-stiftelsen har stött demokratirelaterade projekt i många år och en före detta Europaparlamentsledamot, den numera tyvärr bortgångne Fritz Pirkl, gjorde kanske mer för demokratin i Fiji än någon annan.

Därför är det sorgligt att bara sex månader efter det demokratiska valet i maj behöva bevittna denna brutala militärkupp, en militärkupp som vi inte nog kan fördöma. Vi måste emellertid vara tydliga på en punkt. En stor majoritet av det parlament som valdes i maj, liksom alla de demokratiska krafterna, med undantag för min kollega István Szent-Iványi, står på demokratins sida här. Kyrkogrupper, de nationella stamhövdingarnas råd, dvs. företrädare för traditionella strukturer, stöder också klart och tydligt den demokratiskt valde premiärministern.

Vi i EU måste använda all vår makt för att återinföra frihet och rättsstatsprincipen i Fiji. Inget som helst överseende bör därför visas med dessa tyranner och diktatorer. Därför måste vi frysa alla utbetalningar, hela vägen ner till humanitärt bistånd. På samma gång måste vi emellertid också utöva de politiska påtryckningar vi kan för att se till att demokrati och frihet genast återinförs i denna underbara ögrupp.

  Józef Pinior, för PSE-gruppen. – (PL) Herr talman! Idag fördömer EU den militärkupp i Fiji som militärjuntan genomförde den 5 december. Kuppen stred mot författningen, rättsstatsprincipen och det demokratiska system som höll på att utvecklas i Fiji. Det senaste valet där, i maj i år, bedömdes ha gått korrekt till väga enligt EU:s valobservatörer.

Statskuppen utgör ett allvarligt hot mot Fijis ekonomi, främst mot turistsektorn. Vi måste agera snabbt. Vi måste framför allt avbryta allt icke-humanitärt bistånd till Fiji i enlighet med artikel 96 i Cotonouavtalet och införa ett reseförbud för medlemmar av juntan, deras familjer och deras personal. Vi måste göra allt vi kan för att hjälpa demokratin och det civila samhället att hantera militärkuppen och återinföra demokrati.

  Marcin Libicki, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! När det gäller kuppen i Fiji finns det tre saker vi bör tänka på. För det första bör vi fördöma kuppen, vilket vi gör i vår förklaring. För det andra måste vi bedöma huruvida den störtade demokratiska regeringen behandlade den minoritet av ursprungsbefolkningen, som stödde kuppen, på ett rättvist sätt. Bara för att det var en demokratisk regering betyder inte detta att den var hederlig och rättvis.

För det tredje bör vi överväga att stödja den polske premiärministerns initiativ. Han ansåg att EU måste upprätta sina egna väpnade styrkor som vid behov kan ingripa till förmån för dem som har fallit offer för orättvisor och på platser där det, som i Fiji, har inträffat en militärkupp.

Innan vi fastställer vår slutgiltiga ståndpunkt bör vi därför analysera vad som låg bakom statskuppen. Under tiden kan vi med rätta fördöma kuppen och kräva att demokrati återinförs.

  Michael Gahler (PPE-DE). – (DE) Herr talman! När jag besökte Fiji förra året tillsammans med min kollega Marie-Arlette Carlotti och två kollegor från den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen hade den största dagstidningen på dagen för vår avresa faktiskt följande rubrik: ”Army: No more coups”. Knappt två år senare upprepar sig tyvärr historien för fjärde gången på 20 år. Arvet från kolonialtiden har gett detta land en mycket känslig befolkningssammansättning. Den fijianska ursprungsbefolkningen är bara lite större än en mycket stark indisk minoritet. Den senare dominerar emellertid på det ekonomiska området.

Vi måste göra helt klart att balansen mellan dessa grupper endast kan uppnås genom dialog mellan de etniska grupperna och inte genom militärt våld. Att avbryta ekonomiskt bistånd skulle följaktligen inte gynna befolkningen utan bara göra regeringens arbete enklare. Genom att införa reseförbud för rebellerna, och stödja de motåtgärder som länderna inom Södra Stillahavsområdets forum vidtagit, måste vi göra klart för militären att de genast bör återgå till sina förläggningar.

Jag anser inte att just denna kupp har orsakats av sockermarknadsordningen, vilket min kollega Tobias Pflügler hävdade tidigare. Vad jag menar är att oavsett reformen av organisationen av marknaden för socker är markfördelningen mycket problematisk i detta land. Den grupp som är verksam inom sockerhandeln, dvs. indierna, arrenderar bara marken från de ursprungliga invånarna. Det förekommer ständigt problem när arrendeavtalen ska förlängas. Jag anser inte att EU:s politik har bidragit till denna statskupp på grund av den gemensamma organisationen av marknaden för socker. Jag ville bara klargöra detta en gång till.

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Kommissionen håller med parlamentet. Militärkuppen i Fiji är verkligen något som bekymrar oss alla. Kommissionsledamot Louis Michel har i starka ordalag fördömt maktövertagandet. Kuppen fördömdes även av det finska ordförandeskapet och EU den 11 december 2006. Maktövertagandet har även fördömts av Fijis AVS-partner i Stillahavsområdet samt av Australien, Nya Zeeland och Förenta staterna.

Dessa fördömanden är mer än bara ord. De leder till internationell isolering som kommer att få allvarliga följder för Fiji. Landet har redan uteslutits ur samväldet och kan inte behålla sin ordförandepost i Södra Stillahavsområdets forum.

Militärkuppen är ett klart brott mot artikel 9 i Cotonouavtalet och detta avtals grundläggande avsnitt om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Det innebär att det måste hållas samråd i enlighet med artikel 96 i Cotonouavtalet. Till följd av samrådet kan lämpliga åtgärder vidtas för att komma till rätta med situationen. Som en sista utväg kan utvecklingssamarbetet avbrytas.

EU vill fortsätta dialogen med Fijis lagliga myndigheter för att nå samförstånd och uppmuntrar Fijis återgång till demokratiskt styre i enlighet med författningen.

Kommissionen håller på att utarbeta ett förslag om att inleda samråd i enlighet med artikel 96 i Cotonouavtalet. Att militären har tagit makten kommer att skada Fijis ekonomi. Ögruppens viktigaste ekonomiska sektor är turism. Turismen kommer nu att minska på grund av det instabila och osäkra läget. Räntan har höjts, tillväxten kommer att minska och investeringsklimatet kommer att bli sämre.

Det som har skett i Fiji är så allvarligt att det fortsatta samarbetet riskeras. Mycket kommer att bero på hur militären uppträder de kommande dagarna och veckorna, framför allt hur snabbt de försöker återgå till demokrati och respekt för rättsstatsprincipen.

Jag skulle vilja tacka de ledamöter som har yttrat sig. Jag anser att de företräder en samsyn och visar att alla i EU är eniga i denna fråga.

  Talmannen. Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i dag kl. 17.00.