Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2007/2019B(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A6-0394/2007

Debatter :

PV 23/10/2007 - 13
CRE 23/10/2007 - 13

Omröstningar :

PV 25/10/2007 - 7.3
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2007)0474

Fullständigt förhandlingsreferat
Tisdagen den 23 oktober 2007 - Strasbourg EUT-utgåva

13. Förslag till allmän budget 2008 (avsnitt III) – Förslag till allmän budget 2008 (avsnitt I, II, IV, V, VI, VII, VIII, IX) (debatt)
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen . Nästa punkt är en gemensam debatt om

– betänkandet av Kyösti Virrankoski, för budgetutskottet, om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt III – kommissionen (C6-0287/2007 – 2007/2019(BUD)) (A6-0397/2007) och

– betänkandet av Ville Itälä, för budgetutskottet, om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008, avsnitt I, II, IV, V, VI, VII, VIII och IX – (C6-0288/2007 – 2007/2019(BUD)) (A6–0394/2007).

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen . Innan jag överlämnar ordet till kommissionsledamot Dalia Grybauskaitė vill jag uttrycka min stora förvåning över att de andra ledamöterna av kommissionen som vi bad komma hit inte är närvarande. Det finns olika orsaker till detta: våra inbjudningar påstås ha skickats lite för sent. Så kan vara fallet, och jag ska kontrollera detta.

Jag vill dock påminna kommissionen om att man, enligt det interinstitutionella avtalet måste närvara den vecka som Europaparlamentet sammanträder. Jag ska undersöka detta och jag förväntar mig att både kommissionen och vi i parlamentet, naturligtvis, uppfyller de åtaganden vi har inom ramen för det interinstitutionella avtalet.

Jag ber därför den kommissionsledamot som är närvarande i dag, Dalia Grybauskaitė, att förmedla detta till kommissionen. Jag klargjorde för övrigt detta vid talmanskonferensen. Jag vill emellertid inte komma med några ensidiga anklagelser, men jag ska undersöka saken.

 
  
MPphoto
 
 

  Ville Itälä (PPE-DE), föredragande. (FI) Herr talman! Jag vill först och främst tacka ordföranden för budgetutskottet och utskottets ledamöter och samordnare för att de gjort det möjligt för oss att nå en sådan utmärkt kompromiss i en mycket positiv atmosfär. Parlamentets generalsekreterare var också mycket öppen och samarbetsvillig under utarbetandet av budgeten. Det är en bra inledning på det framtida samarbetet mellan administrationen och budgetutskottet.

Först och främst vill jag säga att vi inte kan behålla detta system med två organisationer som beslutar om budgeten – presidiet och budgetutskottet. Det är inte en bra strategi att presidiet ska utveckla olika nya idéer och nya projekt. Budgetutskottet är endera en sorts nickedocka som godkänner fonderna, eller så är man en elak pojke eller flicka som slopar dem. Så var också fallet när gruppordförandena föreslog betydande nya ökningar, som skulle ha överstigit det välkända 20-procentiga tak som vi har enats om. Jag hoppas att man kommer att lyssna på de riktlinjer som utskottets ordförande anger i detta sammanhang, för han har rätt uppfattning om hur detta förfarande borde hanteras för att konkreta och lämpliga resultat ska kunna uppnås. Dessa saker kan inte beslutas på två platser. Det är mycket bättre om de beslutas på en enda plats.

När parlamentets budget utarbetades visade administrationen och presidiet ett gott initiativ genom att föreslå att en grundläggande princip borde vara att stanna kvar under det 20-procentiga taket. Gruppordförandena gjorde sedan tillägg till de politiska reglerna. Ett sådant bestod av att alla ledamöters assistenter borde få 1000 euro mer i månaden, vilket totalt skulle uppgå till omkring 10 000 000 euro, och man beslutade om en rad andra ökningar, när vi i själva verket befann oss i en situation där vi till viss del måste skära ned på extra utgifter. Detta är naturligtvis aldrig en lätt sak, men det måste klargöras att vi inte har gjort några verkliga besparingar eller nedskärningar. I stället har vi bara försökt hålla fast vid budgetdisciplinen när det gäller nya ökningar, så att budgeten inte ska bli för omfattande.

Detta är naturligtvis viktigt, eftersom det är skattebetalarnas pengar som spenderas. Vi borde tänka på vilka projekt vi borde engagera oss i och vilka som är godtagbara utifrån skattebetalarnas synpunkt. Vi måste framför allt koncentrera oss på det arbete som vi huvudsakligen har valts för att uträtta här. Detta är ett lagstiftande organ, så vi borde inte genomföra projekt som ligger utanför räckvidden för det faktiska lagstiftningsarbetet.

Jag vill dock säga att jag är nöjd med den gemensamma kompromiss som tillåter en ökning för parlamentet på strax under 4 procent. Denna ökning är rimlig, och omfattar i varje fall många projekt som andra ledamöter här i kammaren ställer sig bakom.

Jag ska nämna några av dessa projekt. För det första är det informationspolitiken, som är mycket viktig. Till denna har ytterligare 9 miljoner euro lagts till reserven, att spenderas på den nya webb-TV:n när prototypen har godkänts. Denna idé om webb-TV som en teknisk informationskanal är godtagbar, men den borde inte sättas i verket på det sätt som föreslås nu. De politiska grupperna och ledamöterna ska inte delta i övervakandet av det aktuella organet eller i det vardagliga arbete som ingår. Administrationen har inte den sortens politiska ärlighet som de politiska grupperna och ledamöterna har och som folket vill se.

Jag har tyckt att det har varit svårt att förstå den idé som föreslagits av vänstern om att politiken borde strykas ur ledande principer och att information om parlamentet bara får tillhandahållas via dess administration och inte via dess ledamöter eller politiska grupper. Det är omöjligt att bara låta informationspolitik tillhandahållas via administrationen och det utelämnar oss, som har valts demokratiskt till parlamentet, ur informationsmaskineriet.

En annan idé som hör samman med detta ämne är den om lokala medier, som det beslutades om vid ett plenarsammanträde alldeles före semesteruppehållet. Den gick ut på att ledamöterna borde få lite mer pengar till att bjuda in företrädare för lokala medier för att iaktta vad som sker i parlamentet och för att intervjua dem. Budgetutskottet röstade mot detta. Jag förstår mig inte på denna uppenbara fientlighet mot små lokala medier från vänsterns sida, eftersom det ger oss möjlighet att komma så nära vanliga människor som möjligt. Nu har vi i budgetutskottet dock röstat mot dessa pengar med majoritet, och vi ledamöter kan inte lägga mer pengar på att bjuda hit lokala medier.

För det tredje vill jag nämna informationskontoret. Varje enskild medlemsstat har sitt eget informationskontor, vilket är bra, men varför köper man de dyraste byggnaderna i de dyraste områdena? Varför kan vi inte köpa något billigare byggnader lite längre utanför staden och lägga de relevanta medlen på personalresurser? Fler människor måste besöka arbetsplatser, läroinstanser och skolor och berätta för folk vad parlamentet gör och varför. Det är det bästa sättet att påverka folk på, att gå till dem, inte att köpa dyra byggnader. Dessa pengar skulle kunna spenderas på ett bättre sätt.

Vad gäller byggnadspolitiken i allmänhet hoppas jag att alla institutioner tillsammans kan inrätta en gemensam organisation för att fundera över när och var det ska byggas och när och var egendom ska köpas, så att vi inte fattar beslut utan att veta vad de andra gör och på så sätt höjer fastighetspriserna på konstgjord väg.

Jag vill bara kommentera resolutionen om förslaget att minska antalet sammanträden i Strasbourg. Detta skulle kunna beskrivas som en debatt utan slut, men den måste fortsätta tills något sker. Vi måste också föregå med gott exempel när det gäller minskning av utsläpp. Vi kan inte slösa bort 200 miljoner euro av skattebetalarnas pengar varje år. Vi måste visa allmänheten att EU har utvidgats och förändrats, och för att göra det måste vi förändras. Jag har inte hört en enda bra förklaring till varför detta krångel måste fortsätta. Därför hoppas jag att vi kommer att rösta om denna fråga, så att parlamentet kan förhandla med rådet och så att den förändring som behövs så väl kan äga rum.

Jag vill återigen tacka samordnarna och ledamöterna i budgetutskottet för denna kompromiss, och jag hoppas att den kommer att bevaras i omröstningen här på torsdag och att de aktuella siffrorna kommer att kvarstå precis som vi kommit överens om.

 
  
MPphoto
 
 

  Kyösti Virrankoski (ALDE), föredragande. (FI) Herr talman, fru kommissionsledamot! Europeiska unionens budget för 2008 är den andra under denna programperiod. När den befintliga budgetramen antogs prioriterades särskilt förstärkningen av konkurrenskraften och sammanhållningen för tillväxt och sysselsättning.

Kommissionens preliminära förslag till budget var 129,2 miljarder euro för åtagandebemyndiganden och 121 miljarder euro för betalningsbemyndiganden. Rådet skar ned på åtagandebemyndigandena till 128,4 miljarder euro och betalningsbemyndigandena till 119,4 miljarder euro i sitt budgetförslag, dvs. en nedskärning på 10,3 miljarder euro inom en redan mycket snäv budgetram.

Rådets budgetförslag belyste också andra frågor. Inom ramen för rubrik 1 (konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) skars betalningsbemyndigandena ned med hela 1 046 miljoner euro, även om det var en ovillkorlig prioritet i budgetpolitiken.

Under hösten fick parlamentet också kommissionens ändringsskrivelse i vilken det föreslås ytterligare 262 miljoner euro för externa åtgärder. Kommissionen föreslog vidare en kontroll av budgetramen, så att tillräckliga medel skulle kunna sättas undan för det globala Galileosystemet för exakt positionsbestämning och Europeiska institutet för innovation och teknik för perioden 2008–2013. Förslaget var förenligt med parlamentets resolution som antogs den 20 juni och med första behandlingen av lagstiftningen om Europeiska tekniska institutet.

Utifrån dessa kriterier utarbetade budgetutskottet ett eget förslag, som nu behandlas. Nyckelelementen är följande:

Budgetens ovillkorliga prioritet är rubrik 1 (konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning). Åtagandebemyndigandena har höjts, i synnerhet i fråga om forskning och utbildning inom ramen för Lissabonstrategin och för det transeuropeiska nätet.

Rubrik 1a rör också medel för satellitnavigationsprogrammet Galileo. När den fleråriga budgetramen utarbetades varnade parlamentet för att Galileo var underfinansierat. Nu har det ett underskott på 2,4 miljarder euro, för att de privata företagen inte vill vara delaktiga i projektet, vilket har skett i Förenta staterna. Eftersom projektet är politiskt och ekonomiskt betydelsefullt för Europa insisterade parlamentet på att man skulle gå vidare med det och att det skulle finansieras ur EU:s budget. Det måste fattas ett beslut om detta under detta budgetförfarande. Av den anledningen hade Galileo och de bemyndiganden för Europeiska tekniska institutet som har samband med det placerats utanför budgetens räckvidd i budgetförslaget, i form av ett förslag om ”satellitförändring”. Ett villkor för att det ska antas är att kommissionens förslag till ändring av den fleråriga budgetramen antas. Om detta inte sker kommer Galileoprojektet att misslyckas och finansieringen av Europeiska tekniska institutet kommer också att hamna i svårigheter. Det är meningslöst att fortsätta att finansiera Galileo om rådet inte har den verkliga viljan att slutföra projektet.

Strukturfonderna och Sammanhållningsfonden under rubrik 1b har stärkts avsevärt, eftersom de utestående åtagandena inom ramen för fonderna – RAL – är oroväckande höga, på över 95 miljarder euro.

I somras enades parlamentet och rådet om en gemensam förklaring beträffande kommissionens långsamhet i fråga om att godkänna funktionella program. I nuläget har 63 procent av programmen inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden ännu inte godkänts, liksom 83 procent av programmen inom ramen för Europeiska socialfonden och 75 procent av programmen för landsbygdsutvecklingen, trots att det första programåret redan går mot sitt slut.

Långsamheten hos denna administration utgör ett allvarligt hot mot EU:s struktur- och sammanhållningspolitik, och framför allt mot återuppbyggnaden av de nya medlemsstaterna, eftersom den befintliga budgetramen är ett enormt europeiskt återuppbyggnadsprojekt, större än Marshallplanen efter andra världskriget. I detta budgetförslag har dock bara 22,1 miljarder euro och 5,3 miljarder euro avsatts för strukturåtgärder respektive landsbygdens utveckling för de nya medlemsstaterna. Budgetutskottet föreslår följaktligen att en del av kommissionens relevanta administrativa kostnader ska placeras i reserven och fördelas om och när programmen godkänns, för detta förfarande måste påskyndas.

Ett annat stort problemområde rör rubrik 4 (EU som global partner). Det preliminära budgetförslaget var klart otillräckligt, vilket ledde till att kommissionen i sin ändringsskrivelse föreslog att avsätta 120 miljoner euro för Kosovo och 142 miljoner euro för Palestina. Rådet föreslog också en ökning med 260 miljoner euro för samma regioner.

Budgetutskottet antog kommissionens strategi, men lade till ytterligare 10 miljoner euro vardera för Kosovo och Palestina. Utskottet utarbetade också ett s.k. asteriskändringsförslag för att försvara parlamentets egna prioriteringar. Det går med på en nedskärning på 40 miljoner euro, som annars hade måst göras i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, eftersom den ökning som rådet föreslog är ett uppenbart intresseområde för dem och skulle äventyra parlamentets prioriteringar. Asteriskändringsförslaget inbegriper också de ökningar som utskottet för utrikesfrågor kräver för Palestina och Kosovo, som totalt uppgår till 40 miljoner euro, plus en mindre förändring på 7 miljoner till Världshälsofonden och vissa andra budgetposter. Detta ändringsförslag kan antas om rådet går med på att använda flexibilitetsmekanismen.

Vad gäller de decentraliserade organen vill jag säga att utskottet bevarade de nedskärningar på 32 miljoner euro som rådet gjort och som gjorts i personalkostnader Vi anser att samarbetet gick relativt bra. Den mest väsentliga förändringen rörde gränsförvaltningsbyrån, Frontex, för vilken bemyndigandena ökades med 30 miljoner euro. Samarbete på området för gränskontroll och en förbättring av denna kontroll är en av parlamentets nyckelprioriteringar.

Temat för denna budget är ”en resultatinriktad budget”. Den syftar till att främja både verksamhetsbaserad budgetering och verksamhetsbaserad förvaltning. I detta syfte har 49 miljoner av kommissionens allmänna administrativa kostnader placerats i reserven för att fördelas om och när kommissionen lägger fram förslag till undersökningar och rapporter enligt parlamentets begäran, om utveckling av den verksamhetsbaserade förvaltningen, klargörande av personalens ansvarsskyldighet och den framtida trenden i fråga om personalantal. Detta är också kopplat till den förklaring om genomförandeorgan som antogs vid parlamentets förlikningssammanträde. Det anges att alla nya förslag måste innehålla en kostnads–nyttoanalys i jämförelse med en situation där åtgärderna skulle vara kommissionens ansvar. Dessutom borde riktlinjer för redovisning och ansvar i fråga om byrån och kommissionen tydligt fastställas, och det måste förklaras hur kommissionen ska ta ansvar för byråns arbete och för hur medlen används. Vi känner till de avskräckande exempel som erfarenheterna av ”byråerna för tekniskt stöd” utgör.

Det totala beloppet för det budgetförslag som ligger framför oss är 129 680 miljarder euro, vilket är 623 miljoner euro mindre än den fleråriga finansieringsramen. Betalningsbemyndigandena uppgår till 124 194 euro, vilket motsvarar 0,99 procent av medlemsstaternas BNI. Siffran ligger 5 300 miljoner euro under budgetramen, och budgetutskottet har följaktligen visat på god disciplin vid utarbetandet av Europaparlamentets förslag för behandling.

Budgetförslaget utarbetades i en anda av stark enighet och utmärkt samarbete. Jag vill tacka ordföranden för budgetutskottet, Reimer Böge, för ett utmärkt ledarskap, och samordnarna och skuggföredragandena från alla politiska grupper. De har visat stor flexibilitet och samarbetsförmåga. Jag vill också tacka kommissionen, och särskilt kommissionsledamot Dalia Grybauskaite, för en positiv inställning, och också det portugisiska ordförandeskapet, som visat en konstruktiv inställning och hänsyn i trepartsförhandlingarna och förlikningen. Slutligen vill jag uttrycka min uppskattning av och tacksamhet mot budgetutskottets sekretariat och de förvaltare som är ansvariga för budgeten i min egen grupp och de andra politiska grupperna för det enorma arbete som de har uträttat.

Härmed förelägger jag 2008 års budget för plenarsammanträdet.

 
  
MPphoto
 
 

  Richard James Ashworth, för PPE-DE-gruppen. – (EN) Herr talman! Låt mig börja med att tacka Kyösti Virrankoski för ett utmärkt betänkande och för det stora arbete som han har lagt ned på det.

Han konstaterar helt riktigt att 2008 är andra året i en sjuårig budgetram. Jag anser att denna budget är ett steg i rätt riktning för att ge valuta för pengarna, och med betalningsbemyndiganden för detta år på 0,99 procent av BNI finns det stora möjligheter till ett mycket bättre genomförande de kommande åren.

Men för att nå dessa mål uppmanar jag framför allt rådet att beakta parlamentets uppfattning och vara berett att diskutera vissa av dessa frågor ytterligare. Just nu skulle jag vilja ta upp fyra punkter.

För det första, Galileo och Europeiska tekniska institutet (EIT). Parlamentet har godkänt projekten men vi behöver fortfarande bevis på budgetdisciplin från de andra institutionerna, och här vill jag ta upp tre punkter. För det första anser jag att det finns för lite tecken på bestämmelser om kostnadsöverskridanden och sent genomförande av projekten. För det andra finns det för lite tecken på tydlig ansvarighet och tydligt ansvar i samband med dessa viktiga punkter, särskilt när det gäller tilldelning av kontrakt för projektarbete. Slutligen anser jag att kommissionen bör göra mer för att dela sin vision om Galileo-projektet och särskilt hur projektet ska utvecklas vidare och det aktuella läget.

För det andra vet vi redan att efterfrågan på medel för Palestina och Kosovo under rubrik 4 klart kommer att överstiga marginalen under denna rubrik. Detta har delvis hanterats genom minskade anslag till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Men det kommer utan tvekan att skapa problem under nästa år och jag anser att vi någon gång efter parlamentets första behandling måste föra diskussioner med rådet och kommissionen om hur vi ska hantera situationen.

För det tredje uppmanar jag rådet att stödja parlamentets ansträngningar för att få kommissionen att rätta sig efter den systematiska granskningen och få effektivare bemanningsnivåer. Detta inbegriper de decentraliserade och externa organen, där jag är rädd att mycket större ansvar måste kunna utkrävas.

Till sist är det oerhört viktigt att såväl rådet som kommissionen lägger mycket större vikt vid en positiv revisionsförklaring från revisionsrätten. Jag anser att den nuvarande framstegstakten är oacceptabelt låg, vilket leder till att förtroendet för parlamentet allvarligt undergrävs. Jag uppmanar därför särskilt rådet att lägga mycket större vikt vid att ta itu med denna situation.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Guy-Quint, för PSE-gruppen. (FR) Herr talman, fru kommissionsledamot! jag vill först och främst tacka hela budgetgruppen för det arbete som de har uträttat, i synnerhet de två föredragandena Kyösti Virrankoski och Ville Itälä. Detta budgetförfarande bekräftar hur snäv den fleråriga budgetramen är. Utbetalningsbeloppet, på mindre än 130 miljarder euro, eller 0,99 procent av BNP, är väldigt snålt tilltaget och kan inte stödja hoppet om en utveckling av den europeiska politiken.

Lagarbetet inom budgetutskottet innebär att de politiska gruppernas budgetprioriteringar kan upprätthållas, men budgetramen förhindrar en återhämtning av den tillväxtspolitik som de europeiska medborgarna utlovades. Vårt utskott beaktade särskilt de val som gjordes av alla parlamentsutskott, men ökningen av pilotprojekt är ett bevis på den frustration som budgetramens knappa natur väcker. Vi har återigen varit tvungna att bekämpa drastiska nedskärningar från rådets sida, och jag är nöjd med den kompromiss som säkrats. Kommissionen måste verkställa denna budget på ett korrekt sätt. Vi kommer inte längre att acceptera att detta budgetförslag denatureras till följd av att det inte verkställs eller av att det görs anslagsöverföringar tillbaka till medlemsstaterna.

För det första accepterar vi inte att sammanhållningsfonderna inte används i budgeten för 2008. Socialistpartiet har återställt rådets fruktansvärda nedskärningar som påverkade program som t.ex. Kultur 2007, Media 2007 och Aktiv ungdom. Jag behöver inte påminna er om betydelsen av dessa strategier när det nya fördraget lags fram för Europas invånare. Jag uppmanar rådet att fundera över detta, t.ex. att ge forskning och Frontex de resurser som de behöver för att fungera, och att förbättra de informationsstrategier som motsvarar aktuella angelägenheter för de europeiska medborgarna. Vi föreslår också tilläggsanslag till vissa nya projekt för att förbättra kapaciteten att ta emot flyktingar och för icke-statliga organisationer som bekämpar diskriminering. Den europeiska budgeten måste absolut fortsätta att hjälpa dem som bekämpar de gissel som drabbar det europeiska samhället.

I fråga om EU:s yttre förbindelser minskar vi utgifterna för GUSP med 40 miljoner eftersom vi måste hedra våra åtaganden och EU:s åtaganden: att bevara reserven för katastrofhjälp, att hjälpa de mest missgynnade länderna, att stödja den globala fonden för bekämpning av hiv/aids, tuberkulos och malaria och Globala hälsofonden och att upprätthålla utvecklingsbiståndet. För Kosovo och Palestina måste flexibilitetsmekanismen mobiliseras för att ge 87 miljoner euro. Jag beklagar fortfarande att rubrik 4 systematiskt finansieras bristfälligt. Världsfattigdomen växer och vår budget krymper.

I fråga om Europeiska kommissionen erkänner jag att reserven på 40 miljoner är sträng, men den speglar våra tvivel på hur effektivt införandet av en verksamhetsbaserad budgetförvaltning är. Låt mig ge er ett par exempel: för det första misslyckandet i fråga om att använda sammanhållningsfonderna, omöjligheten att verkställa de pilotprojekt som vi värdesätter högt, som t.ex. det Erasmusaktiga programmet för lärlingar, bristen på öppenhet i val av forskningsföretag och det bristfälliga genomförandet av uttagningsprov för nya tjänstemän. Listan är lång och parlamentet uppmanar den verkställande makten i Europa att visa sin goda vilja.

Avslutningsvis den huvudsakliga punkten, nämligen att det i asteriskändringsförslaget krävs att Galileo och Europeiska tekniska institutet ska finansieras utanför taken i budgetramen. Detta kräver en minirevidering av budgetramen. Parlamentet kan inte godkänna att Galileo äventyras, en stor utmaning utifrån en teknisk, ekonomisk och politisk synvinkel, och ett strategiskt verktyg som är nödvändigt för EU:s politiska makt och oberoende, men jag värdesätter Angela Merkels kommentarer i kammaren. Den 29 juni använde förbundskansler Merkel följande afrikanska ordspråk när hon avslutade sitt ordförandeskap: ”Om man vill komma snabbt fram, ska man gå ensam, men om man vill komma långt, ska man gå tillsammans.”

 
  
MPphoto
 
 

  Anne E. Jensen, för ALDE-gruppen.(DA) Herr talman! Jag vill tacka Europaparlamentets talman för att han personligen är talman vid detta sammanträde och dessa förfaranden, och för att det inte äger rum vid midnatt. Det gläder mig verkligen.

Fru kommissionsledamot! Det råder ingen tvekan om att budgetförfarandena för 2008 kommer att bli en utmaning. I Europaparlamentet står vi dock enade, och jag är ganska övertygad om att det kommer att finnas ett stort stöd för strategin, budgetutskottet och den föredragande som Kyösti Virrankoski har utnämnt för kommissionens budget när vi röstar på torsdag.

Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa stöder kommissionens utmärkta förslag till finansiering av satellitnavigationsprogrammet Galileo. Vi är för att använda överskottsmedel från jordbruksbudgeten till detta projekt i stället för att de ska återsändas till medlemsstaterna. Det skulle inte vara rimligt att minska stödet till forskning och transport för att skaffa pengar till Galileo, vilket föreslås av EU:s finansministrar. Om EU:s medlemsstater är eniga om att Galileoprogrammet ska kvarstå så måste de också tillhandahålla det finansiella stödet utan att använda det till annat. Virrankoski har redan nämnt att vi tidigare har fått en varning om att det inte avsatts tillräckligt med medel till Galileoprogrammet. Därför kommer inte den situation som vi nu står inför som en överraskning.

Den andra betydande kontroversiella frågan i fråga om rådet rör medlen för utrikespolitiken. Vi är alla mycket oroade över huruvida det har avsatts tillräckligt med pengar för Kosovo och Palestina. Jag vill tacka Virrankoski för hans stora ansträngningar att nå en kompromiss som har ett brett stöd.

Vad gäller byråerna så är vi glada över att gränsförvaltningsbyrån Frontex får mer stöd, och vi hoppas att det kommer att gå att finna en lösning så att Europeiska sjösäkerhetsbyrån så snabbt som möjligt kan börja arbeta med uppgiftscentrum LRIT (långdistansidentifiering och -spårning av fartyg), som kommer att ha inrättats i slutet av 2008.

Föredraganden för de andra institutionerna, Ville Itälä, har haft både en uppgift som är genomförbar och en mycket svår uppgift. Den svåra uppgiften var parlamentets budget, där det olyckligtvis inte var möjligt att sänka kostnaderna till detta års nivå plus inflation. Men trots detta har det varit möjligt att hålla utgifterna under det 20-procentiga taket. ALDE-gruppen stödde den ursprungliga kompromissen mellan föredraganden och presidiet, och det är beklagligt att denna kompromiss var tvungen att omarbetas på grund av dålig samordning mellan ordförandena för de större grupperna. Detta får inte hända igen. Vi kan bättre än så. Jag skäller emellertid inte på Itälä. Han har bidragit på ett bra sätt, och jag vill också tacka honom för att han funnit en rimlig lösning för regionkommittén, som har varit föremål för mycket stora nedskärningar från rådets sida.

 
  
MPphoto
 
 

  Wiesław Stefan Kuc , för UEN-gruppen.(PL) Herr talman! Jag vill på UEN-gruppens vägnar uttrycka mitt uppriktiga tack till föredragandena, Kyösti Virrankoski och Ville Itälä, och till alla budgetutskottets ledamöter för deras ansträngningar i fråga om att utarbeta budgeten och för deras utmärkta samarbete. Stort tack.

Skiljer sig den andra budgeten inom den befintliga budgetramen på ett betydande sätt från dess föregångare, med undantag för storleken på de aktuella beloppen? Vi måste, som alltid, fortsätta att finansiera utgifterna från tidigare år, och vi kan bara ändra vissa delar av budgeten. Sådana betydelsefulla poster är finansieringen av Europeiska institutet för innovation och teknik och Galileoprojektet. Resurserna för Palestina och Kosovo har också höjts. Det har också skett betydande förändringar av finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och av specialistbyråer.

Gör vi ett stort misstag genom att löst kombinera belopp med senare utgifter? Är det genomförbart när detta görs ett år i förväg? Vi försöker, men vi har alltid möjlighet att justera budgeten, och detta är mycket viktigt. I framtiden kanske vi borde skapa fler poster, eftersom det skulle tillföra budgeten en betydande elasticitet.

Slutligen vill jag återigen uttrycka mitt uppriktiga tack till Kyösti Virrankoski. Trots att det berörda området var mycket komplicerat har det varit ett stort nöje att arbeta med honom.

 
  
MPphoto
 
 

  Helga Trüpel, för Verts/ALE-gruppen.(DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill börja med att framhålla att vi har ett generellt problem med den befintliga budgetramen, eftersom den budget vi har till 2013 utifrån gruppen De gröna/Europeiska fria alliansens synpunkt inte riktigt är tillräcklig för de stora utmaningar som Europa och de nuvarande 27 medlemsstaterna står inför.

Jag vill framhålla att jag inom rådet ser en brist på europeisk anda i fråga om budget och ekonomi. Jag anser att vi, vilket vi redan har angett i Lissabonstrategin, behöver en verklig högteknologisk offensiv för Europa, om vi verkligen vill bygga en väg mot ett kunskapsbaserat samhälle. Vi ligger olyckligtvis väldigt långt efter med detta. Jag tror också att vi måste göra ännu mer i fråga om forskning och utveckling och för livslångt lärande om vi vill ge Europas invånare ordentliga färdigheter och förmåga att hantera globaliseringen.

Vi måste också utarbeta en ansvarsfull utrikespolitik – och enligt opinionsundersökningarna kräver också de europeiska medborgarna detta. Men om vi vill investera mer i krisförebyggande och i ansvarsfulla åtgärder på brännpunkterna runtom i världen behöver vi lämpliga resurser, vilket vi inte har i tillräcklig grad i nuläget.

Vad gäller politiken om klimatförändringar anser jag också att vi måste visa omvärlden att en begriplig politik om klimatförändringar och en selektiv tillväxt går hand i hand. Europa måste ta ett stort steg framåt i detta sammanhang, eftersom vi bara kan vinna medborgarnas förtroende genom att övertala andra kontinenter och stora länder som t.ex. Kina, Indien och Förenta staterna att vi kan utarbeta en politik om klimatförändringar och skapa nya jobb.

Å andra sedan tror jag naturligtvis att vi kan spara in på den europeiska budgeten, t.ex. på exportsubventioner till jordbruket och på odling av tobak och också på kostnaderna för våra sammanträden här i Strasbourg. Som vi ser är budgeten inte tillräcklig för stora, ambitiösa forskningsprojekt som Galileo, satellitnavigationsprogrammet. Många tidigare talare har redan nämnt detta. Men om vi anser att detta är politiskt korrekt måste rådet vakna till, annars kommer vi att förlora kontakten med såväl Förenta staterna som Kina och Indien. Vad gäller Europeiska institutet för innovation och teknik måste rådet göra mer också på detta område om vi verkligen vill visa att Europa är en kontinent som i högsta grad värderar kunskap och vill vara ett kunskapsbaserat samhälle. I detta avseende krävs en gemensam europeisk vilja om vi ska kunna lansera Europa.

Jag vill avslutningsvis tacka alla de parlamentsledamöter som har samarbetat med denna budget. Det är bara en kompromiss, men det är en bra kompromiss, åtminstone från parlamentets sida, som vi kommer att försvara.

 
  
MPphoto
 
 

  Esko Seppänen, för GUE/NGL-gruppen. (FI) Herr talman, fru kommissionsledamot! Det finns förmodligen ett vitt spektrum av åsikter inom alla grupper. Vissa är nöjda med rådets strikta budget, medan andra ledamöter anser att den utgör ett hinder för att kunna uppnå allt positivt. Faktum är att rådets förslag till total budget är oerhört lågt jämfört med den kombinerade nationalinkomsten och att parlamentets förslag också representerar en ovanligt låg nivå på budgetutgifter.

Vår grupp är missnöjd med det sätt som budgetförslaget förstärker unionens militära profil på. Militariseringen av unionen är också en av anledningarna till att vår grupp inte kan stödja det nya konstitutionsförslag som det enades om förra veckan. Konstitutionen kommer, liksom nästa års budgetförslag, inte att göra något för att stärka unionens sociala dimension.

Vi är vana vid tanken att kommissionen aldrig helt införlivar EU-budgeten, och medlemsstaterna är vana vid tanken att deras egna resurser, som de ser ut, kommer att återsändas till dem varje år. Det beror på de utestående åtaganden som är resultatet av försenade program inom ramen för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden i år och nästa år. Föredraganden, Kyösti Virrankoski, har en bra anledning att skynda på förfarandet för godkännande för dessa program.

Vår grupp anser att det är rätt att ändra interinstitutionella avtal när det gäller nya utgifter för Galileoprogrammet och Europeiska tekniska institutet. Det finns inte tillräckligt med pengar i budgetramen. Medlemskapet kommer i stället att behöva medföra nya pengar för dem till unionen. I parlamentet är presidiet inte så disciplinerat i sina budgetmål som budgetutskottet är. Man försöker alltid att spendera 20 procent av EU:s administrativa kostnader, även om det inte finns något som dessa pengar rättfärdigat kan spenderas på. Sådana projekt omfattar minnsetavlan över Pöttering, ett museum tillägnat EU:s korta historia, och att bygga om parlamentets parkering till spa och badhus.

I budgetutskottet röstade socialdemokraterna, liberalerna och De gröna samtidigt om en mildare övervakning av finansiering av partistöd för de europeiska partierna och nu också av de europeiska stiftelser som finansieras inom parlamentets budget. Det fanns ingen klausul som angav att användningen av medel borde granskas i enlighet med bästa metod i EU:s budgetkontroll. Mina landsmän Kyösti Virrankoski och Ville Itälä har i sin roll som föredragande försökt att nå ett balanserat resultat.

 
  
MPphoto
 
 

  Nils Lundgren, för IND/DEM-gruppen. – Tack herr talman! De ärade ledamöterna Virrankoski och Itälä har hanterat budgetfrågorna på ett mycket kompetent sätt. Jag har stor respekt för deras arbete, inom givna ramar. Men det är just det som är problemet, de tvingas arbeta inom givna ramar. EU:s budgetprocess är djupt omodern och därför under all kritik.

Utgångspunkten är hela tiden denna: det kommer in mera pengar, vad ska vi satsa dem på? Det här är en 50-årig organisation som av det skälet bör satsa på nollbudgetering. Vi måste ställa oss frågan: Om vi startade idag (och inte för 50 år sedan) vad skulle vi då satsa våra budgetresurser på? Skulle vi satsa dem på att skapa Ekonomiska och sociala kommittén eller Regionkommittén? Skulle vi satsa bortåt hälften på en protektionistisk jordbrukspolitik, på PR och marknadsföring för produkter som annars inte skulle gå att sälja? Skulle vi satsa på subventioner till tobaksproduktion, produktion av tobak som inte går att sälja på normalt sätt samtidigt som vi i stort sett förbjuder rökning inom EU? Skulle vi satsa på strukturfonder som tar nästan resten av hela budgeten och därmed bestämma att länder kan få pengar centralt ur EU:s budget förutsatt att de går till en viss typ av regionalpolitik? Svaret är - som jag är övertygad om att alla som sitter här i lokalen (det är inte många) skulle säga: Nej, detta skulle vi inte göra.

Då är frågan, hur ska vi kunna nalkas detta? Ja, det kan vi inte om vi inte är beredda att ta upp de fundamentala budgetfrågorna från start och sedan arbeta vidare. Vi ligger därmed helt fel. Om man gör en vanlig ekonomisk analys och funderar på vad som borde göras med budgetpengar på EU-nivå som spenderas via Bryssel så är det att anslå pengar som nationalstaterna eljest inte skulle kunna satsa, t.ex. på grundforskning. Vi vet alla från ekonomisk teori att grundforskningen blir totalt underförsörjd på marknaden. Där får man hela tiden fripassagerare. Man utgår ifrån att någon annan står för kostnaderna för grundforskningen och när den väl är gjord är den tillgänglig för oss alla. Det finns många sådana områden, och dit går otroligt lite pengar. Vi talar om det, men vi gör ingenting. Pengarna går till sådant som oftast bestämdes för 30-50 år sedan. Detta är närmast en skandal. Vi har också ett EU som köper in byggnader, runt om i Europa, i tron att detta är billigare. Det är ett oansvarigt spel, spekulation med skattebetalarnas pengar. Så här bör det inte fortsätta. Vi måste komma in i en diskussion om vad EU ska göra med de pengar som vi tar in. Det som vi gör rätt tar kanske 10-15 procent av alla pengarna. Resten går till orimliga saker, och till olika typer av PR-verksamheter som t.ex. pengar för anpassning till globalisering. Nationalstater som tävlar med varandra om att finna goda institutionella lösningar är det som har skapat Europa och dess framgång. Låt oss behålla detta. Tack så mycket!

 
  
MPphoto
 
 

  Hans-Peter Martin (NI) . (DE) Herr talman! Alla som varit i budgetutskottet vet att det aldrig är lätt att fördela särskilt mycket pengar alls på hösten. De stoppas oftast undan under budgetrubrikerna för reservinformationstjänster.

Det görs naturligtvis försök att vara aktiv och att följaktligen göra något. I detta avseende vänder jag mig direkt till er, herr talman. Filmpriset Lux har inrättats. Villkoret var att man skulle ha sett filmerna senast den 18 oktober i år, och att bara de ledamöter som sett alla tre filmer kunde och borde rösta inom ramen för initiativet i denna budgetpost. Jag har precis tittat på listan. Det är inte ens ett dussin ledamöter som kommer att fatta beslutet i morgon om vilken statyett av Babels torn som ska tilldelas vem.

Jag vill be er, herr talman, att vara ärlig nog att inte bedra oss i morgon, utan att tala om hur många ledamöter som faktiskt rättmätigt har deltagit i denna omröstning. Se till att man inte tummar på protokollet i sista minuten utanför kammaren, för tidsfristen för att se filmerna, tidsfristen för bedömning, var den 18 oktober.

Detta relativt lilla problem i fråga om budgetens omfattning kan överföras på så många andra områden. Vi kastar ständigt pengar omkring oss här utan att tänka på det för vi har för mycket pengar, och därför förstörs också bra idéer, som t.ex. filmpriset. Men var i varje fall ärlig i morgon, herr talman!

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen . De kommentarerna är inte värda att besvaras.

 
  
MPphoto
 
 

  Dalia Grybauskaitė, ledamot av kommissionen. – (LT) Jag vill börja med att säga att det gläder mig mycket att få tala inför er i dag, före den viktiga omröstningen, precis efter första behandlingen. Jag vill tacka ordföranden, Reimer Böge, huvudföredraganden, Kyösti Virrankoski, samt samordnarna i alla de politiska grupperna för deras framgångsrika, samordnade och positiva arbete för att uppnå enighet i budgetutskottet vid första behandlingen. Alla de riktlinjer som kommissionen föreslog återinsattes – ett stort tack för det.

(EN) Jag skulle vilja tacka parlamentet för praktiskt taget alla poster i det preliminära budgetförslaget. Jag upprepar det här på engelska om tolkningen inte skulle vara exakt, för detta är det viktigaste budskapet i mitt anförande. Samtidigt måste jag säga att hur nöjda vi än är och hur bra vårt samarbete än är har vi fortfarande några anmärkningar, och vi måste säga att i de flesta fallen har parlamentet fört anslag till reserven.

Detta är någonting som vi tog itu med förra året och som kommissionen klarade av att ta itu med förra året. Och vi ska göra vårt bästa för att se till att kommissionen uppfyller alla villkor och tillhandahåller all information som ni behöver för att kunna frigöra reserverna före andra behandlingen.

Jag skulle framför allt vilja nämna pilotprojekten, där parlamentet i år tog initiativet i praktiken använde sig av ett utökat antal pilotprojekt och förberedande åtgärder, som ni föreslår. Som vanligt kommer vi att titta noga på varje enskilt fall och avge vårt yttrande i början av november genom den så kallade verkställandeskrivelsen, som kommer att komma i god tid före förlikningen och andra behandlingen.

När det gäller genomförandeorgan, som är den stora och upplysande posten i årets budgetförfarande, vill jag också framhålla de konstruktiva ramar som upprättades vid förlikningen i juli mellan oss i den övergripande frågan om organ. Jag skulle också vilja tacka parlamentet, särskilt Jutta Haug, för hennes samarbete, framför allt vid slutförandet av granskningen av genomförandeorganens arbetsmetoder, som vi nyligen enades om.

Kommissionen kommer att göra sitt bästa som medlare mellan de två budgetmyndigheterna. Vi kommer att försöka få till stånd det bästa och mest balanserade budgetresultatet för oss alla, särskilt med vetskap om och med hänsyn till att vi fortfarande har stora problem att lösa tillsammans. På vårt förslag ligger exempelvis Galileo och EIT på vårt bord, och i första hand inväntar vi ett beslut från rådet. Vi är nöjda med hur parlamentet hanterade denna fråga i förslaget och vid första behandlingen. Jag hoppas att vi alla tre tillsammans kommer att kunna slutföra budgetförfarandet på ett framgångsrikt sätt och i tid.

 
  
MPphoto
 
 

  Michael Gahler (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för utrikesfrågor. – (DE) Herr talman! Det ekonomiska taket för rubrik 4 är 7,002 miljarder enligt den fleråriga budgetramen. Rådet höjde kommissionens preliminära budgetförslag för 2008 på 6,672 miljarder euro till 6,89 miljarder euro, huvudsakligen genom att tillföra ytterligare medel för Palestina och Kosovo. Parlamentet påpekade i ett tidigt skede att dessa medel inte var tillräckliga, eftersom utmaningar som redan kunde förutses inte hade beaktats. Nu meddelar rådet att det krävs mycket högre belopp, framför allt på området för säkerhetspolitik. Vi har olyckligtvis fortfarande inte meddelats om några konkreta förslag. Vi måste dock nå en överenskommelse med rådet i fråga om GUSP. Låt oss därför förhandla öppet och ärligt om de faktiska behoven för 2008.

Om vi har avsatt omkring 250 miljoner euro per år till GUSP 2007–2013 är underskottet i finansieringen redan tydlig. Kostnaderna för säkerhetspolitiken motsvarar nästan tidsramen.

En annan viktig fråga är Palestina. Under 2007 har vi spenderat betydligt mer än beräknat, upp till 400 miljoner euro. Det krävs också mer pengar nästa år än vad kommissionen och rådet hittills har beräknat. Men vi kan inte förvänta oss att parlamentet ska införa lägre belopp i budgeten, och sedan plundra andra politiska områden under året för att det inte har gjorts någon seriös planering.

Det råder heller ingen klarhet ännu beträffande den exakta tilldelningen av uppgifter i fråga om Kosovo och budgetbehoven för 2008. Jag vet att vi först måste invänta exakt ämbetsområde i detta avseende.

Avslutningsvis vill jag peka på den politiska dialog som vi måste upprätta inom kort. Europaparlamentet har kämpat för detta i förhandlingar om den fleråriga budgetramen, och för att det ska förankras i det interinstitutionella avtalet. Detta skulle vara rätt forum för att hantera den betydande utvecklingen på ett konstruktivt sätt, i god tid och utifrån ett ömsesidigt förtroende. Detta skulle vara rätt kontext för att förbereda en granskning av de nya finansiella instrumenten.

 
  
MPphoto
 
 

  Ralf Walter (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för utveckling. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Utskottet för utveckling anstränger sig för att fastställa prioriteringar med de utgifter som beräknas i budgeten. Vi vet att utvecklingsbiståndet, och följaktligen vårt stöd till de fattigaste människorna i världen, inte är något som det beslutas om på ett ögonblick samtidigt som resultaten kommer från ingenstans, men det finns förfaranden och vi måste oavbrutet arbeta på dessa.

Vi har betonat att vi vill bekämpa fattigdomen. Detta innebär att vi måste ge människor utbildning och se till att de är friska, så att de kan utveckla sig inom sin egen miljö, sitt eget land. Vi har tidigare investerat mycket pengar i att bekämpa malaria, tuberkulos och aids, och vi vill hjälpa dessa länder att verkligen utvecklas genom förebyggande åtgärder som exempelvis avskaffande av handeldvapen, landminor och ABC-vapen genom att upprätta ett konfliktförebyggande nätverk och gränsöverskridande samarbete mellan utvecklingsländerna.

Det borde emellertid inte vara fallet här – och dessa är mina två vädjanden till rådet och kommissionen – att rådet – bara för att det dyker upp ett nytt ämne på dagordningen – snabbt ska säga: nu börjar vi omorganisera allt. Vi måste hjälpa Kosovo och vi måste hjälpa Palestina, och det är vi helt överens om. Vi måste göra det, men inte genom att gräva fram pengar från de fattigaste av de fattiga och genom att tro att vi kan spåra något som liknar kontinuitet i denna transformatorstation, eller att människor utanför skulle kunna få känslan av att vi mycket koncentrerat arbetar med att hjälpa de fattigaste av de fattiga. Det måste fördelas mer pengar i detta avseende, och jag vet att det är skattebetalarnas pengar som vi talar om, men vi måste uttryckligen klargöra detta för dem. Om vi gör det kommer vi att lyckas.

Den andra punkten riktas till kommissionen. Ni vet precis vilka våra prioriteringar är i fråga om att bekämpa fattigdomen. Jag har just hänvisat till dem: att tillhandahålla hälso- och sjukvård och grundläggande utbildning så att människor själva kan tjäna något i sitt hemland. Vi har lagt en hel del pengar i reserven, och vi kommer inte att anslå dessa pengar förrän ni har klargjort att ni har godkänt och antagit parlamentets prioriteringar.

Det är inte mikroförvaltning som vi vill införa, utan vi har gjort en politisk utvärdering som ni har godkänt. Vi kommer att insistera på och genomföra denna så att den, liksom i andra fall av utrikespolitiska frågor, blir verklighet, och därför ska vi utnyttja våra budgeträttigheter och -möjligheter för att utöva lämplig press på er.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: DOS SANTOS
Vice talman

 
  
MPphoto
 
 

  Peter Šťastný (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för internationell handel. – (EN) Herr talman! Jag skulle vilja tacka Kyösti Virrankoski och Ville Itälä för ett utmärkt, men otacksamt arbete.

Jag anser att det är viktigt att framhålla inte bara parlamentets roll som den institution som har överblick över budgeten, utan även varje enskilt utskotts roll när det gäller de aspekter av budgeten som faller direkt inom deras behörighetsområde. Jag tycker att det är mycket bra att enskilda generaldirektorat rapporterar till de olika utskotten om sina förväntade utgifter för ett visst år. Det måste finnas en grad av kontroll och det måste råda insyn. Även om utskottet för internationell handel inte har medbeslutanderätt i handelsfrågor – i alla fall inte ännu – anser jag att det är en mycket bra praxis som har utvecklats där vi har en uppriktig och öppen diskussion med generaldirektoratet för handel i budgetfrågor och om varför vissa utgifter är nödvändiga.

När det gäller budgetposter vill jag betona behovet av att behålla både handelsbistånd och den parlamentariska dimensionen av WTO som viktiga aspekter av handelsbudgeten. Vi måste kunna gynna europiska varor i tredjeländer. Vi behöver experter som kan hjälpa våra företag att komma in på utländska marknader. Men samtidigt måste vi hjälpa u-länder att exportera till EU. Utan handel finns det ingen långsiktig hållbar utveckling. WTO har nyligen kritiserats för bristande insyn. Den parlamentariska dimensionen av WTO-samtal är ett viktigt initiativ som vi bör fortsätta att stödja eftersom det förbättrar dialogen, ger större legitimitet och medger bättre överblick.

Avslutningsvis uppmanar jag kommissionen att se till att parlamentet i god tid underrättas om alla projekt för mikrofinansiellt stöd så att en ordentlig debatt kan hållas i relevanta utskott, och att vi som institution är väl medveten om stödmottagande länder som spenderar EU-pengar.

 
  
MPphoto
 
 

  Salvador Garriga Polledo (PPE-DE), föredragande för yttrandet från budgetkontrollutskottet. – (ES) Herr talman, fru kommissionsledamot! Budgetkontrollutskottet har fokuserat sina åsikter om budgeten för 2008 på två grundläggande punkter.

Den första är efterlevande av punkt 44 i det nya interinstitutionella avtal som rör den revisionsförklaring och det årliga godkännande som varje medlemsstat måste sända. I detta ändringsförslag tar vi upp slutsatserna och rekommendationerna om ansvarsfrihet för 2004 och 2005, som en minoritet av medlemsstaterna redan har tillämpat, men som vi anser att fler borde tillämpa.

Vi vet att Europeiska kommissionen inte kan utvärdera i vilken mån medlemsstaterna har efterlevt detta åtagande fram till den 15 februari. Men vi har infört en reserv i kommissionens personalkostnader, kanske för att uppmuntra kommissionen att fortsätta denna utvärdering utan att förlora någon tid. Vi är övertygade om att det ligger lika mycket i kommissionens som i parlamentets intresse att se till att medlemsstaterna tillämpar punkt 44 fullt ut på området för gemensam förvaltning. Därför är jag säker på att vi kommer att nå en överenskommelse i fråga om reserven.

Den andra punkten är öppenhet. Vi anser att ju mer detaljerade budgetutgifterna är desto lättare kommer det att vara för den behöriga budgetmyndigheten att övervaka genomförandet.

Därför har vi begärt upprättande av nya budgetposter på områden för utgifter som är mycket känsliga för parlamentet, som t.ex. byråer, landsbygdens utveckling och andra kategorier som t.ex. externa åtgärder med tanke på, jag upprepar, ett mycket tydligt åtagande från parlamentets och budgetkontrollutskottets sida, som skulle bidra till maximal öppenhet, vilket är vad den allmänna opinionen kräver av oss.

 
  
MPphoto
 
 

  Cristobal Montoro Romero (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor. – (ES) Herr talman, fru kommissionsledamot, föredraganden! Utskottet för ekonomi och valutafrågor har lagt fram ett yttrande som antogs enhälligt – ingen röstade mot det – i vilket vi för det första prisar de framsteg som gjorts i fråga om bemyndiganden som syftar till att förbättra konkurrenskraften för ekonomisk tillväxt och sysselsättning och, framför allt, de som syftar till sammanhållning för tillväxt och sysselsättning inom Europeiska unionen.

Med tanke på de frågor som utskottet är ansvarigt för, ekonomi och valutafrågor, området för företagsamhet, konkurrens, beskattning och tullunionen, kampen mot skattebedrägeri och allmänt bedrägeri i gemenskapsstatistiken och, framför allt, kapitlet om statistik, välkomnar vi naturligtvis framstegen inom budgeten, budgetstrategin, men vi har naturligtvis också funnit brister.

Vi skulle ha velat se mer pengar, mer pengar för ekonomisk tillväxt, med andra ord mer pengar för medborgarnas välmående, för ett tydligare stöd för program för den monetära unionen, för ett tydligare stöd för små och medelstora företag som en källa till nya arbetstillfällen.. Vi måste naturligtvis alla vägledas av principerna om åtstramning – detta borde prioriteras högst, och jag är den förste att förespråka detta. Detta och de nuvarande bristerna i unionen är dock helt motsatta saker.

Vi anser att Europeiska unionen verkligen måste utarbeta mer genomträngande budgetar i fråga om att stimulera den ekonomiska tillväxt som ska skapa sysselsättning, och för detta är det absolut nödvändigt att anslå resurser som tillhör alla EU-länder.

 
  
MPphoto
 
 

  Gabriele Stauner (PPE-DE), föredragande av yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor. – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! På utskottet för sysselsättning och sociala frågors vägnar välkomnar jag särskilt att kommissionen nu är villig att spendera 44,2 procent, vilket motsvarar 57 miljarder euro av budgeten, på tillväxt och sysselsättning. Denna ökning med 2,3 miljarder euro i motsvarande budgetrubriker för 2008 är ett effektivt stöd av Lissabonstrategin. Jag vill särskilt belysa de tre pilotprojekten inom den sociala sektorn, även om budgetutskottet inte har godkänt medlen för detta i ett fall och har sänkt dem på ett betydande sätt i ett annat.

Till och med projektet om anställningssituationen i hälsovården, som har minskats något av budgetutskottet, ligger särskilt nära hjärtat, eftersom det har förekommit stora problem på detta område sedan utvidgningarna av EU 2004 och 2007. Pilotprojektet borde därför genomföras som vi planerat. Detta gäller i synnerhet i fråga om eventuella regler för sociala tjänster. Detsamma gäller för ett annat projekt som vi föreslagit, nämligen den sociala integreringen av invandrare.

Därför ber jag er att stödja de ändringsförslag som vi har fört in på nytt. Jag vill också återigen främja de familjeprojekt som ska genomföras av stiftelsen i Dublin, som vi skulle vilja stödja med ett belopp på 400 000 euro, men som budgetutskottet har förkastat helt. Familjevänliga arbeten, en förbättring av bostadssituationen för familjer och ett fortsatt familjestöd är också centrala mål för oss i Europa.

Hanteringen av dessa ämnen borde därför införlivas i arbetsschemat för stiftelsen i Dublin, och nödvändiga medel bör naturligtvis tillhandahållas.

 
  
MPphoto
 
 

  Jutta Haug (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet har återställt de siffror i budgeten som sänkts inom dess sektor av rådet till de belopp som anges i kommissionens preliminära budgetförslag. Detta innebär en budgetökning på 10,3 procent för miljösektorn jämfört med budgetåret 2007.

Vi anser att detta är helt lämpligt för de viktigaste instrumenten inom miljösektorn. Europeiska läkemedelsmyndigheten, Europeiska miljöbyrån, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar – dessa är våra byråer, vars arbete vi är fullständigt nöjda med – har också återfått sina pengar. Vi har enats om Life+, arbetet inleds och den nya handlingsplanen för hälsa ersätter också den gamla från januari 2008. Så långt är allt väl! Vi kommer verkligen kunna göra en utvärdering i slutet av året eller i början av 2009.

Help-kampanjen ger oss dock anledning till oro. Vi vet hur skadlig tobakskonsumtion är. Men vi vill också att det europeiska folket ska höra och förstå detta budskap. År 2008 är det sista budgetåret då vi får pengar från tobaksfonden till denna antirökkampanj. Vi ber kommissionen att snabbt fundera ut varifrån pengarna till denna kampanj ska kunna komma under kommande år.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Niebler (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi.(DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Först av allt vill jag, för utskottet för industrifrågor, forskning och energi, tacka föredraganden och ledamöterna i budgetutskottet för deras genomgående konstruktiva och effektiva samarbete.

Det är framför allt två ämnen som hör nära samman som är centrala för oss i utskottet för industrifrågor. Å ena sidan rör de – vilket redan har tagits upp i dag – Galileo, och å andra sidan rör de projektet för Europeiska institutet för innovation och teknik. Båda dessa initiativ omfattar banbrytande projekt som är av avgörande betydelse i fråga om innovations- och industripolitik och som förtjänar vårt fulla stöd.

Europeiska institutet för innovation och teknik kommer att utgöra ett viktigt bidrag till överföringen av teknik från forskning till industri och företag. Det finns fortfarande en eftersläpning när det gäller efterfrågan här i Europa. Finansieringen väcker dock frågor. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi har mycket tydligt talat för att finansieringen inte ska ske på bekostnad av andra framsynta program. Därför bör vi inte ta pengar från det sjunde ramprogrammet för forskning, från ett program för livslångt lärande eller från det transeuropeiska nätprogrammet för att finansiera Europeiska institutet för innovation och teknik. Nej, vi i utskottet för industrifrågor anser att medel ska omplaceras från den administrativa budgeten till fördel för ETI. Budgetutskottet har tack och lov också åtagit sig att göra detta. Utskottet för industrifrågor argumenterar för en tydlig finansiering också utanför sin egen budgetpost.

Galileo är betydligt mer problematiskt. Tillåt mig helt enkelt påpeka följande utifrån en industripolitisk synpunkt. Jag tror att vi är överens om att vi behöver Galileo, och att det också måste finansieras. Den senaste resolutionen om Galileo har resulterat i att parlamentet talar för gemenskapsstöd, vilket också har föreslagits av kommissionen. Samtidigt är det enligt min uppfattning nödvändigt att projektet när allt kommer omkring drivs vidare. Det behöver inte återlanseras, utan kan baseras på de betydande ansträngningarna av de delaktiga industriföretagen. Detta borde också beaktas vid de kommande förhandlingarna.

Allt annat som berör Galileo överlämnar jag till min kollega Reimer Böge, som också kommer att vara ansvarig för de fortsatta förhandlingarna med budgetutskottet tillsammans med hans kolleger här.

 
  
MPphoto
 
 

  Luisa Fernanda Rudi Ubeda (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd.(ES) Herr talman! Jag vill också börja med att tacka ledamöterna av budgetutskottet för det stöd de har gett de ändringsförslag som utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd la fram, och som också antogs praktiskt taget enhälligt av utskottet.

Först vill jag, i fråga om budgetrubrik 12, ”den inre marknaden”, bara säga att det som utskottet hade som mål med våra ändringsförslag var att återfå de belopp i det preliminära budgetförslaget som kommissionen hade planerat, och som hade minskats betydligt i rådets dokument.

Jag vill nämna, eller påminna er om, hur viktigt allt är som berör den inre marknaden i Europeiska unionen. Enligt min uppfattning är detta uppenbart. Det är en av de huvudsakliga grunderna för den efterföljande utveckling som har byggts omkring det.

Vissa år, som förra året och nästa år, 2008, då viktig lagstiftning ska antas, t.ex. tjänstdirektivet, och det också finns planer på att fortsätta gå mot en lagstiftning för att fullända den inre marknaden inser vi att det är nödvändigt att återfå de belopp som planerats i det preliminära budgetförslaget.

Samma argument kan tillämpas på rubrik 14, ”tullunionen”, som också hänvisar till att fullända unionens yttre gränser, vilket i sin tur kommer att göra det möjligt för oss att se till att den inre marknaden fungerar korrekt.

Slutligen, i fråga om rubrik 17 när det gäller konsumentskydd, som rör det utskott som jag har varit föredragande för, vill jag säga att vi, med stöd av budgetutskottet, har återfått beloppen i det preliminära budgetförslaget för SOLVIT-programmet. Det finns olika nivåer av utveckling av konsumentpolitik och konsumenskyddspolitik i de olika EU-länderna. I många fall finns oegentligheter som måste lösas med hjälp av icke-rättsliga, utomjuridiska instrument. SOLVIT har visat sig vara ett bra instrument för detta ändamål.

Slutligen, och nu ska jag avsluta, herr talman, vill jag särskilt tacka budgetutskottet för dess stöd av ett pilotprojekt som har tilldelats 1 miljon euro, som kommer att möjliggöra en undersökning under nästa år som innebär en övervakning och jämförelse av tillämpningen av konsumentpolitiska åtgärder i de olika medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Wojciech Roszkowski (UEN), föredragande för yttrandet från utskottet för regional utveckling.(PL) Herr talman! I sitt yttrande uppmärksammade utskottet för regional utveckling särskilt de budgetposter som berörde kapitel XIII, eller rubriken ”regionalpolitik”. Vi uppmanade till att behålla, eller om nödvändigt återinföra, alla budgetposter från det preliminära budgetförslaget.

Budgetutskottet uppfyllde våra krav och begärde till och med, i budgetpost 130616 i fråga om Europeiska regionala utvecklingsfonden, en ökning av betalningarna med 900 miljoner euro. Budgetutskottet delade också vår oro över användningen av den del av pengarna som inte tilldelats på sammanhållningsområdet till ytterligare finansiering av andra projekt, som t.ex. Europeiska institutet för teknik, i kraft av ett beslut av rådet som skulle strida mot sammanhållningsprincipen och också förbruka parlamentets privilegier. Sammanfattningsvis är detta inte vår drömbudget, det är inte en budget som gör oss överförtjusta, men utskottet för regional utveckling stöder det budgetförslag som budgetutskottet har lagt fram. Stort tack.

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Mulder (ALDE), föredragande för yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.(NL) Herr talman! Följande ritual utförs varje år i fråga om jordbruksbudgeten: Kommissionen antar budgetförslaget, sedan gör rådet nedskärningar i många budgetposter utan någon större motivering, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling återställer dessa budgetposter med stöd av budgetutskottet och därefter inleder vi diskussioner utifrån kommissionens ändringsskrivelse för att anta en exakt budget för det kommande året.

Jag har ingen aning om varför rådet alltid nödvändigtvis ska göra dessa nedskärningar, eftersom vi har fört diskussioner utifrån kommissionens ändringsskrivelse ända sedan ikraftträdandet av Amsterdamfördraget, eftersom den ger oss de mest aktuella siffrorna. Enligt min uppfattning är det bäst att fortsätta på det sättet.

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling har höjt ett antal budgetposter: de som rör frukt i skolan, mjölk i skolan osv., eftersom vi alla vill att medvetenheten om god näring ska väckas vid tidig ålder. Vi uppskattar pilotprojekten och de förberedelser som ursprungligen antogs av budgetutskottet.

 
  
MPphoto
 
 

  Emanuel Jardim Fernandes (PSE), föredragande av yttrandet från fiskeriutskottet. (PT) Herr talman, mina damer och herrar! Fiskeriutskottet lade inom sitt behörighetsområde fram ett antal ändringsförslag att tas under övervägande av budgetutskottet, varav de flesta har tagits väl emot. De rör framför allt en förstärkning av den europeiska sjöfartspolitiken i förberedelserna för en hållbar utveckling av ett hav av möjligheter som representeras av Europas oceaner och hav, mer resurser till fiskerikontroll för att garantera hållbarheten i hav och oceaner och till att samla in information som är nödvändig för utvecklingen av en hållbar fiskeripolitik, för en korrekt och effektiv funktion av Gemenskapens kontrollorgan för fiske och, dessutom, för att i fråga om de yttersta regionerna garantera effektiviteten hos de befintliga program som är av avgörande betydelse för att minimera de begränsningar som ständigt påverkar just dessa regioner.

Betänkandena av Kyösti Virrankoski och mig själv är en tydlig signal om en förstärkning av fiskeripolitiken, trots alla begränsningar som är knutna till budgetramen. Därför uppmanar jag mina kolleger i parlamentet att ge dem ett starkt stöd, och rådet att beakta de förslag som vi har lagt fram samt parlamentets förslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Helga Trüpel (Verts/ALE), föredragande för yttrandet från utskottet för kultur och utbildning. (DE) Herr talman! Jag talar för utskottet för kultur, som inte bara ansvarar för kultur utan också för utbildning, ungdomsfrågor, medier och sport. Vår budget är mycket begränsad jämfört med vad den borde vara.

Jag anser att det står klart, när vi tar en noggrann titt på hur framgångsrikt Erasmusprogrammet har varit, inom vilket universitetsstuderande i Europa kan studera i olika länder, få vänner i andra delar av Europa och diskutera det efteråt med vänner och kontakter, att det är ett viktigt bidrag till den ömsesidiga förståelsen i Europa.

Jag anser att vi borde göra mer för att främja kommunikation, särskilt nu när stats- och regeringscheferna har enats om ändringsfördraget. Idén att ”bli lokal”, dvs. arbeta med människor i deras egen miljö för att få deras stöd för en europeisk framtid, är av avgörande betydelse. Det gläder mig mycket att åtminstone två pilotprojekt är möjliga: EuroGlobe, en mobil teater liknande dem från Shakespeares tidsålder, som inrättats för att besöka europeiska huvudstäder för att verkligen involvera medborgare, och ett kulturprojekt i ämnet rörlighet för artister, för att göra det möjligt för Europas unga artister att träffas, samarbeta och skapa Europas framtid.

 
  
MPphoto
 
 

  Gérard Deprez (ALDE), föredragande för yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Jag ersätter Bárbara Dührkop, som inte hade möjlighet att närvara.

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor hade fastställt tre huvudprioriteringar för budgeten för 2008. Den första av dessa prioriteringar rör en förstärkning av de driftsresurser som finns tillgängliga för gränsförvaltningsbyrån Frontex som, liksom ni vet, har i uppdrag att samordna samarbetet i fråga om EU:s yttre gränser. Detta mål har uppnåtts: om parlamentet antar detta initiativ kommer Frontex att få ytterligare 30 miljoner i driftanslag, vilket innebär mer än det dubbla av vad byrån tilldelades för 2007.

Den andra prioriteringen rör behovet av öppenhet i hanteringen av de datoriserade systemen för kontroll av inresa på europeiskt territorium. Därför har anslag förts till reserven för Schengens informationssystem, SIS I och SIS II, och för informationssystemet för viseringar, som förkortas VIS. Dessa anslag kommer inte att fördelas förrän vi har tillräckliga rättsliga grunder där detta krävs och information om anbudsinfordringar och kontrakt i samtliga fall.

Slutligen rör utskottets tredje prioritering Europeiska återvändandefonden. Alla anslag till denna fördes till reserven, och kommer att fördelas först när rådet och parlamentet har antagit direktivet om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. Vi kan säga följande till rådet: inget direktiv, inga stålar. Så enkelt är det.

 
  
MPphoto
 
 

  Rihards Pīks (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor.(LV) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Det gläder mig mycket att vi till sist, efter toppmötet i Lissabon, kan gå vidare med att underteckna ändringsfördraget och ratificeringen och genomförandet av det. Vi förstår alla att detta nya fördrag är nödvändigt för Europas utveckling och konsolidering. Av den anledningen blev jag, i egenskap av föredragande för yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor, förvånad över att budgetrubrik 3b, som rör europeiskt medborgarskap, var den enda där det hade planerats betydligt minskade utgifter jämfört med budgeten för 2007. Vid en tidpunkt då Europeiska unionens institutionella struktur är under förändring behövs resurser för kommunikation med EU:s invånare. EU:s medborgare måste underrättas om kommande förändringar, och vi måste försäkra oss om deras samarbete och stöd. Därför är jag tacksam mot ledamöterna av utskottet för konstitutionella frågor från min politiska grupp, och framför allt mot föredragandena och ledamöterna av budgetutskottet, för deras stöd av mina förslag om olika budgetrubriker för att öka utgifterna avseende detta program. Jag hoppas att parlamentet också kommer att stödja budgetändringarna och att dessa resurser kommer att användas på lämpligt sätt för att stärka Europeiska unionen. Tack så mycket.

 
  
MPphoto
 
 

  Christa Prets (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. (DE) Herr talman! Det är viktigt att hantera budgeten på ett könsneutralt sätt, vilket vi borde och måste göra utifrån en kvinnopolitisk synvinkel. Könsaspekten är av största betydelse i detta sammanhang, och ”könsbudgetering” får inte bara vara tomma ord, utan måste förverkligas.

Det är mycket viktigt att vi toppar programmet Daphne. Olyckligtvis antogs inte vårt ändringsförslag, så nu ska vi ta upp det vid ett plenarsammanträde igen. Vi socialdemokrater stöder ändringsförslaget och beslutet om ökade medel för Daphne, för det är ett relativt litet men mycket viktigt program för bekämpning av våld i hemmet.

Det är också viktigt att tillhandahålla lämplig finansiering för Europeiska jämställdhetsinstitutet, för att se till att det får en framgångsrik lansering. Det är också viktigt att utgifterna för Europeiska året för interkulturell dialog fördelas jämnt mellan könen. Det finns väldigt många kvinnor, i synnerhet invandrare, som borde få en central roll i denna interkulturella dialog.

 
  
MPphoto
 
 

  Luciana Sbarbati (ALDE), föredragande för yttrandet från utskottet för framställningar. (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill också tacka de två föredragandena, Kyösti Virrankoski och Ville Itälä, för deras utmärkta arbete.

Jag anser att budgeten borde vara en grundläggande politisk åtgärd för varje offentlig institution, men också för varje privat enhet, för den illustrerar de politiska beslut som allmänna medel kommer att spenderas på. Det finns tre grundläggande delar: den första är strikthet, den andra är modet att göra effektiva och ändamålsenliga politiska val och den tredje är utgiftskontroll. Allt detta kräver bevisligen, som Virrankoski sa, en fast och bestämd politik som också omfattar en översyn av förfarandena, som jag stöder helt och fullt.

Vad gäller frågan om utskottet för framställningar ansåg vi att vi borde förklara för budgetutskottet att den utlovade ökningen på 4,69 procent i ombudsmannens budget var rättvis och lämplig, delvis för att ombudsmannen nu är en politisk nyckelperson i fråga om Europeiska unionens demokrati och öppenhet och om en sund administration, som han måste vakta vaksamt.

 
  
MPphoto
 
 

  László Surján (PPE-DE) . (HU) Herr talman, fru kommissionsledamot! Den viktigaste frågan i budgeten för 2008 är sammanhållningspolitiken. I praktiken finns det underutvecklade regioner i alla medlemsstater, och därför ligger denna fråga i allas vårt intresse. Dessutom ligger sammanhållningen också i de personers intresse som är involverade i finansieringen av detta förfarande, och inte bara i förmånstagarnas intresse. Det är anledningen till att vi inte kan acceptera något förslag om betydande nedskärningar, motsvarande omkring en halv miljard euro, av betalningar som rör sammanhållningspolitik. Enligt min uppfattning är parlamentet övertygat om att de nya medlemsstaterna kommer att kunna anpassa och spendera alla medel som finns tillgängliga. Vi måste alla arbeta för detta också i våra egna länder.

Detta är inte den enda fråga som vi är, och kommer fortsätta att vara, oeniga med rådet om. Vi kan också säga med säkerhet att vi har förvaltat de europeiska medborgarnas pengar väl, med andra ord ansvarsfullt, för budgeten för 2008 är mycket lägre än de tak som fastställts i budgetramen. Därför är det en besvikelse att det fortfarande förekommer allvarliga motsättningar i debatten om budgeten för Galileoprogrammet och om Europeiska institutet för innovation och teknik. Båda dessa skulle vara fördelaktiga för Europeiska unionens utveckling, så varför måste vi sätta hinder i vägen för att förverkliga dem?

Jag vill tacka Europeiska kommissionen och föredraganden för deras arbete, och be parlamentet att stödja de ändringsförslag som lagts fram av budgetutskottet och på så sätt ge ett starkt stöd till de förhandlingar som föregår andra behandlingen.

Avslutningsvis hälsar jag de parlamentsledamöter som är närvarande i dag på denna mitt lands nationaldag. Jag syftar naturligtvis på den ungerska revolutionen 1956. Tack för er uppmärksamhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Jutta Haug (PSE) . – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! I år har rådet gjort vad man alltid gjort: man har låtit tjänstemännen i finansministeriet sammanställa en budget i vilken rådets huvudsakliga mål beaktas, nämligen ”håll nere siffrorna” och, viktigast av allt, ”håll betalningarna nere”.

Den har inget samband med de politiska planer som vi i Europeiska unionen vill genomföra – inget som helst samband! Rådet har i sina många konstellationer fortfarande som vana att predika på söndagar och nöja sig med att låta andra, dvs. parlamentet, utföra det verkliga arbetet under resten av veckan. Det spelar ingen roll om det rör sig om utrikespolitiska frågor, om stöd till Kosovo eller Palestina eller om genomförande av en politik för konkurrens för tillväxt och sysselsättning som är oerhört viktig för Europa, faktiskt avgörande för dess överlevnad.

Parlamentet såg framåt och påpekade, så tidigt som vid förhandlingarna om budgetramen för 18 månader sedan, att det skulle bli problematiskt inom den närmsta framtiden att finansiera just dessa politiska områden. Men vi talade för döva öron, och nu måste rådet ta det som det kommer. Vi står, tidigare än vi förväntat oss, inför en situation där vi måste använda offentliga medel för att rädda Galileoprojektet, eftersom drömmen om företagarandan har kollapsat. Europaparlamentet kunde ganska snabbt enas om att man skulle finansiera inledningen av Galileoprojektet med gemenskapsmedel genom att använda ”gemenskapsmetoden”. Vi betraktar allt annat som kvacksalveri, och vill inte ha något med det att göra.

Vi är beredda att avsätta 2,4 miljarder euro till Galileo från 2008 till 2013, utöver den 1 miljard euro som redan planerats. Men eftersom de medel som krävs inte finns tillgängliga i utgiftskategori 1a och inte kommer att falla ned från skyn så är vi beredda att ta dem från andra budgetkategorier, från utgiftskategori 2 2007 och 2008, vilket skulle uppgå till 2,2 miljarder euro, och 220 miljoner euro från utgiftskategori 5. Det är verkligen mycket pengar från kategori 2, men det är möjligt att utföra utan att jordbrukarna berövas på medel. Priserna på jordbruksprodukter är höga på världsmarknaden, och därför kan våra subventioner minskas.

Den transaktion som vi skapade grunden för i budgetkommittén vid första behandlingen kallas en ”mindre revidering”. Pah! Rådet skyr även de minsta revideringar som pesten, men det är rådets problem. Vi är hur som helst beredda att skapa förutsättningar för Galileo, ett flaggskepp för europeisk teknisk innovation.

Det faktum att vi, som en del av denna mindre revidering, är beredda att tillgängliggöra medel för Europeiska institutet för innovation och teknik är för vår del bara värt att nämna i förbigående, på grund av storleken, eller snarare litenheten, på det belopp som krävdes inledningsvis: 2,9 miljoner euro 2008–2013. Vi förväntar oss att rådet ska få fart på sig och komma till parlamentet och röra sig i vår riktning.

Herr talman! Jag har en sista kommentar. Vi förväntade oss verkligen att finansministern, eller åtminstone statssekreteraren från det portugisiska ordförandeskapet, skulle närvara vid denna debatt vid första behandlingen, så att vi kunde välkomna hans närvaro. Detta är inte riktat mot er, herr Mourato, men inte ens den portugisiska vice talmannen i Europaparlamentet kan ersätta dessa personer i det här fallet.

 
  
MPphoto
 
 

  Gérard Deprez (ALDE) . – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill först, i egenskap av talesman för ALDE-gruppen, uttrycka min uppskattning för det arbete som uträttats av vår kollega, föredraganden Kyösti Virrankoski, och jag vill framför allt tala om att vi helhjärtat stöder den strategi som han har utvecklat i fråga om Galileo, i överenskommelse med budgetutskottet.

Europa behöver Galileo. Vi vill att resurserna för Galileo ska utgöras av gemenskapsmedel, och vi vill att anslagen ska garanteras utan att detta ska få negativa följder för andra prioriteringar.

Jag vill också tacka föredraganden för att han i listan över pilotprojekt har behållit några som vi är särskilt engagerade i, framför allt mekanismen för snabba insatser i samband med att barn kidnappas eller bortförs.

Jag vill säga ett par ord om betänkandet av Ville Itälä, som olyckligtvis inte befinner sig i kammaren. Jag uppskattar initiativen till att öka resurserna för regionala medier för att offentliggöra gemenskapsinitiativ bland medborgarna. Jag anser att regionala och lokala medier kan ha ett mycket större inflytande än vissa centraliserade, mer byråkratiska, initiativ.

Jag vill dock säga att det finns ett initiativ i Itäläs betänkande som jag inte alls tycker om. Det handlar om ökningen med 1 000 euro per månad av sekretariatsutgifterna för varje parlamentsledamot. Jag tycker inte om detta initiativ, som är en produkt av en överenskommelse mellan två politiska grupper, som av en slump de två största, och som råkar komma året före valet till Europaparlamentet. Jag betraktar det som ett förklätt stöd för omval av ett antal av våra kolleger, och jag kommer att rösta mot denna bestämmelse.

 
  
MPphoto
 
 

  Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk (UEN) . (PL) Herr talman, fru kommissionsledamot! Jag har bett om ordet i debatten om budgeten för budgetåret 2008 för att ta upp följande frågor.

För det första är andelen av dessa utgifter av bruttonationalinkomsten i de 27 medlemsstaterna den lägsta någonsin, fastän utgifterna i denna budget på nästan 129 miljarder euro är de högsta i unionens historia. Efter justeringar av budgetutskottet i Europaparlamentet är knappt 0,99 procent av bruttonationalinkomsten åtagandebemyndiganden, vilket jag vill betona.

För det andra har taket för åtagandebemyndiganden för 2008 fastställts till 1,08 procent av medlemsstaternas bruttonationalinkomst inom perioden för budgetramen 2007–2013, och vi ser följaktligen en betydande skillnad mellan vad vi ville finansiera för bara två år sedan och vad Europeiska unionen vill finansiera nu. Vi kan inte få mer Europa för mycket mindre pengar. Denna åsikt har upprepats om och om igen i kammaren, och vi måste påminna oss om det igen i dag.

För det tredje måste vi stödja besluten av budgetutskottet i Europaparlamentet med vilka finansieringen av Galileoprogrammet, Europeiska institutet för innovation och teknik och vissa externa åtgärder för Europeiska unionen ökar på ett betydande sätt.

För det fjärde måste vi utöva påtryckningar på Europeiska kommissionen för att man så snart som möjligt ska godkänna de program för regional utveckling och landsbygdens utveckling som lagts fram av medlemsstaterna. Över 20 miljarder euro kommer att anslås särskilt till de nya medlemsstaterna under 2008. Därför skulle det vara bra om dessa medel kunde användas på ett så effektivt sätt som möjligt.

Slutligen, för det femte, är det värt att notera anstiftan av fonden för anpassning till globaliseringen, som kommer att göra det möjligt för företag som drabbats av negativa följder av denna process att dra fördel av övergångsstöd och att säkra EU-jobb.

 
  
MPphoto
 
 

  Gérard Onesta (Verts/ALE) . (FR) Herr talman! Jag kommer att fokusera mina kommentarer på betänkandet av vår kollega, Ville Itälä, som har gjort ett bra jobb. Vi vet att det alltid är mycket svårt att besluta om budgeten för vår institution.

Jag beklagar bara en sak. Det är något mycket speciellt med budgeten för budgetåret 2008. Det är den sista budgeten där vi skulle kunna samla ihop mycket pengar till investering, framför allt inom parlamentets fastighetspolitik. Vi har 32 arbetsplatser, om man räknar alla kontor i olika huvudstäder. Utöver Bryssel och Strasbourg äger vi bara sex av de platser där vi arbetar i olika länder. Vi vet att det finns en förvärvspolitik som revisionsrätten regelbundet ber oss att driva vidare, men vi kan inte genomföra den eftersom Itälä – och jag förstår hans oro beträffande att sända en signal genom att säga att vi inte spenderar alla pengar eftersom vi vill hålla oss under det 20-procentiga taket – hindrar parlamentet från att tillföra pengar till den och sammanställa en fastighetsportfölj. Det var dock 2008 eller aldrig, eftersom vi, som ni vet, kommer att betala för ledamotsstadgan 2009, och då inte längre kan göra det.

Utöver denna reträtt måste jag erkänna att Itälä har gjort ett mycket bra jobb, och det är framför allt en av de mest miljövänliga budgetar som jag sett eftersom den innehåller många bestämmelser, i synnerhet bestämmelser om att minska koldioxidutsläpp, uppväga den miljöpåverkan som koldioxidutsläppen har, en önskan om att ha en fordonspark som omfattar hybridbilar, en önskan om att skära ned på antalet sammanträden genom att hålla videokonferenser och till och med genom att minska resandet för tjänstemännen, som inte nödvändigtvis följer med oss till de platser där de behövs.

För att sammanfatta borde vi alltså ha haft mer pengar till investering och åtgärder för 2008, året före valet, men det är fortfarande i stort ett mycket bra betänkande på grund av inverkan på politiska områden som ligger mig varmt om hjärtat. Det är anledningen till att vi röstar för detta betänkande, herr talman.

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL) .(PT) Under min två minuter långa talartid vill jag återigen påpeka att budgethistorien upprepar sig. Europeiska kommissionen lägger fram förslaget till gemenskapsbudget, den här gången för 2008, rådet föreslår betydande nedskärningar i kommissionens förslag och parlamentet kommer med ett förslag till minskning av nedskärningarna i kommissionens och rådets förslag. Allt verkar normalt, förutom att alla dessa förslag ligger under budgeten för 2008 inom budgetramen för 2007–2013.

Det budgettak som tillhandahålls i den nuvarande budgetramen vidhålls inte, vilket också var fallet i fråga om den förra budgetramen, för 2000–2006, eftersom gemenskapsbudgeten var 1,6 miljarder euro mindre i åtagandebemyndiganden och mer än 8 miljarder euro mindre i betalningsbemyndiganden 2007, utan hänsyn till faktiskt genomförande. Det står klart att de belopp som införts i budgetramen för 2007–2013 enligt vår uppfattning redan är otillräckliga i sig själva för att främja verklig ekonomisk och social sammanhållning i ett utvidgat Europa med 27 medlemsstater.

Alla dessa förslag till gemenskapsbudgeten för budgetåret 2008 går i grunden emot de rika ländernas krav om påförande av ett tak på budgeten på omkring 1 procent av gemenskapens BNI, och därmed en minskad andel i denna budget och ett minimerande av den omfördelande rollen. Parlamentets förslag täcker aspekter som förbättrar det förslag som lagts fram av rådet, som t.ex. en ökning av anslagen tillr sammanhållningspolitiken, som vi också föreslog, även om vi borde betona att det effektiva genomförandet sedan i hög grad undergrävs för att målen i Lissabonstrategins nyliberala agenda ska uppfyllas, vilket vi bestämt motsätter oss.

Men till och med parlamentets förslag utgör en nedskärning av mer än 5 miljarder euro i betalningsbemyndiganden, i förhållande till vad vi enades om för 2008 i den fleråriga budgetramen. Eftersom detta är en fas av förhandlingsprocessen hoppas vi att parlamentet, till skillnad från vad som skett tidigare, åtminstone kommer att försöka se till att de minimibelopp som fastställts i budgetramen för 2008 följs i så hög grad som möjligt.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Claude Martinez (ITS) . – (FR) Herr talman! Det finns en välkänd regel för budgetdebatter som vi kallar regeln om tre ”L”, eftersom budgetdebatterna omfattar ett upprabblande av litanior, som i en religiös liturgi, vilket i slutändan orsakar ekonomisk letargi. Detta sker också i samband med budgeten för 2008.

Först litaniorna. Kyösti Virrankoski rabblar dessa litanior på samma sätt som James Elles gjorde 2006, och som vår kollega Salvador Garriga Polledo gjorde 2005. För det första, litanian om att stoppa anslag: i budgetförslaget stoppar ministerrådet anslagen i det preliminära budgetförslaget. Jan Mulder har förklarat för oss att detta är normalt i fråga om exempelvis jordbruk. Europaparlamentet föreslår dock ett återupprättande av anslagen. Litanian är också en litania om en budget som ständigt befinner sig lägre än taken i den fleråriga budgetramen. I den fleråriga budgetramen, och i ännu högre grad i budgeten, råder det redan stor brist på nödvändiga anslag. Det är fråga om en störtflod av malthusianism. Det är också en litania om politiska prioriteringar: år efter år nämns kampen mot fattigdom, utbildning, fortbildning, mångfunktionalitet på området för jordbruk och det sjunde ramprogrammet för forskning, och det är här som liturgin kommer in.

Liturgin står huvudsakligen att finna i kontoplanen på budgetområdet och i den ideologi som stöder denna kontoplan. Kontoplanen är en presentation av budgeten efter åtgärd, ett utarbetande av budgeten efter åtgärd. I praktiken hackas utgifterna upp i rubriker, i politiska områden, som motsvarar generaldirektoraten. Budgeten är som en enorm salami, ett slags inventarieförteckning över en livsmedelsaffär, där problemet, som föredraganden har märkt, är att det skapar förvirring att dela upp budgeten efter åtgärd när det gäller den fleråriga budgetramen, som är uppdelad i mer omfattande kategorier. Den ena har fem kategorier; konkurrenskraft, bevarande av naturresurser, frihet, EU som global partner samt administration, och den andra har omkring trettio politiska aktiviteter, och överensstämmelsen mellan dessa kategorier är svår att fastställa.

Allt detta uträttas i budgetideologins namn, en ideologi i fråga om utförande, konkurrenskraft, effektivitet, ändamålsenlighet och resultat, och detta skapar ett virrvarr av vaga verktyg, indikatorer om resultat och prestationer samt åtgärdsdokument. Denna budgetteknik framställs som ny, som att den befinner sig i spetsen för en budgetkunskap, men den är egentligen tämligen gammal, och går tillbaka till 1947. Det var amerikanska Hooverkommittén som först talade om koncepten prestationer, lönsamhet, effektivitet, mål och resultat. Det var detta som ledde till planerings- programmerings- och budgeteringssystemet i USA på 1960-talet under Lyndon Johnsons presidentperiod, och som under president Jimmy Carter ledde till BBZ, eller budget base zero [budgetbas noll] – den ideologi om budgetutfall som sedan spreds till Nya Zeeland, Storbritannien och Frankrike 2001, med dess lag om budgetlagar, och till och med till Mexiko 2006.

Detta gör att man kan förstå varför det finns brister i den europeiska budgeten i fråga om öppenhet, och verkligen också i fråga om effektivitet. Det finns inte 100 personer i Europaparlamentet som kan förstå den europeiska budgeten efter åtgärd, med den följd som detta innebär: ekonomisk letargi i Europeiska unionen. För om inte Galileo existerar, om det inte finns någon linje mellan Lyon och Turin, om det inte finns någon linje mellan Genoa och Barcelona om det inte finns förbindelser med höghastighetståg mellan huvudstäderna, om forskningsbudgeten inte är vad den borde vara, om budgeten för ett Europa med 27 medlemsstater är densamma som den spanska budgeten, om den europeiska budgeten är en tjugondedel av Förenta staternas budget beror det just på denna malthusianska ideologi. Det är kanske dags att vi inser att vi, utöver den vanliga budgeten, behöver en särskild budget för att bevilja lån som finansieras av ett stort europeiskt lån som skulle tillåta investering.

 
  
MPphoto
 
 

  Sergej Kozlík (NI) . (SK) Om vi skulle uppskatta tilltron till centralt finansierade åtgärder från EU:s sida enligt budgetutgifter som anges som en del av gemenskapens BNI, skulle kursen på kurvan för tilltro likna kursen på ett fallande löv. Detta är verkligen oroande. Betalningsbemyndiganden som en del av gemenskapens BNI har i flera år regelbundet sjunkit till omkring 1 procent. I förslaget till budget för budgetåret 2008 sjönk de till 0,95 procent. Liknande trender står att se inte bara i fråga om den totala omfattningen av budgetresurser utan också i fråga om betalningsbemyndiganden i förhållande till betalningstaket i den fleråriga budgetramen.

Framför allt de 10 miljarder euro som föreslagits som ytterligare tillgängliga betalningar verkar utgöra en betydande avvikelse från syftena med den långsiktiga budgetramen. Också jag är förbluffad över att rådet föreslår nedskärningar på över 1 miljard euro av betalningar för program som syftar till att förbättra den europeiska konkurrenskraften och sammanhållningen. Därför instämmer jag i att betalningsbemyndigandena är otillräckliga mot bakgrund av de politiska utmaningar som EU står inför. Det är anledningen till att jag kommer att stödja förslaget om att höja betalningsbemyndigandena till 0,99 procent av gemenskapens BNI.

 
  
MPphoto
 
 

  Ingeborg Gräßle (PPE-DE) . – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! I dag vill jag ta upp två viktiga reserver i kommissionens budget: en för fastighetspolitik och en för personal. Vad gäller den senare kan det nämnas att screeningrapporten har visat att kommissionen har nästan 11 000 anställda på området för administrativt stöd och samordning – att administrera administrationen. Om man lägger översättarna och fastighetsskötare till detta blir detta området med störst tillväxt i personalantal, eftersom det då tillkommer ytterligare 5 700 personer. Med tanke på att vi nämner ”bättre lagstiftning” då och då måste vi omedelbart börja kräva ”bättre organisation”. För att göra det behöver vi mer information, och det är det som reserven är till för.

En del av de uppgifter som parlamentet gav kommissionen var att riktmärka och jämföra tjänster med tjänster inom internationella organisationer. Kommissionen låter oss inte se denna jämförelse utan framhåller att man har gått med på att hemlighålla identiteterna i dessa organisationer. Det är lite väl magstarkt! Det kan bara göras framsteg i detta sammanhang om parlamentet får den information som man har bett om – ordentlig information, inte lösryckta delar. Denna screening ger oss en unik första insyn i kommissionens personalstruktur som vi är tacksamma för, men det dras inga slutsatser och kommissionen har inte utarbetat någon handlingsplan. Jag måste be bestämt om att denna handlingsplan ska presenteras.

Det finns inte heller några slutsatser om fastighetspolitiken i Bryssel. I kommissionens meddelande från juli om byggnaders behov beaktas inte resultatet av screeningrapporten, fastän samma kommissionsledamot är ansvarig för båda dessa saker. Ni är inte denna kommissionsledamot, vilket är en besvikelse och inte kan få fortgå. Genom de belopp som förts till reserven av parlamentet tvingas kommissionen att sammanlänka dessa två dokument. Kommissionen måste äntligen ta itu med denna fråga och göra sitt jobb ordentligt, för enligt min uppfattning kan de resultat som vi fått av screeningrapporten hittills inte presenteras för våra väljare.

 
  
MPphoto
 
 

  Vladimír Maňka (PSE) . (SK) Till att börja med vill jag tacka båda föredragandena. Jag vill tacka Ville Itälä för över åtta månaders samarbete om frågan om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2008. Under de senaste fyra åren har institutionernas budget ökat med nästan 18 procent, huvudsakligen till följd av utvidgning. I framtiden kommer denna budget inte att växa i en sådan här takt. Om vi vill göra institutionerna mer effektiva måste vi förbättra samarbetet mellan dem. Det gläder mig att rädslan för de risker som kan kopplas till ett sådant samarbete inte har besannats.

Å ena sidan har vi försökt se till att alla de uppgifter som medborgarna förväntar sig att institutionerna ska uppfylla kommer att uppfyllas. Å andra sidan har vi försökt att garantera en effektiv användning av medlen. När Europaparlamentets budget anslås är det viktigaste för oss att koncentrera oss, både nu och i framtiden, på vår huvudsakliga roll och prioritering: att förbättra lagstiftningsprocessen. Frågor som inte relaterar till detta måste få minskade anslag i budgeten till ett absolut minimum. Vi är på god väg att lyckas med det.

Mina damer och herrar! I mars sa vi att ni måste få mer information om alla tillgängliga resurser och material, för att kunna arbeta på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. Därför kräver vi att det upprättas ett kunskapsförvaltningssystem som gör det möjligt för ledamöterna att arbeta effektivt och med användning av alla dokument.

Ni vill bevisa för väljarna att ni förvaltar deras medel på ett ansvarsfullt sätt. Men ibland har vi inte tillgång till handlingar ens på de allra vanligaste språken. Extraordinarie sammanträden för utskott äger rum för vilka det behövs nya resurser. Vi måste förbättra flexibiliteten på detta område. Utgifter för fastigheter utgör en stor del av institutionens budget: vi borde därför hålla detta under noggrann uppsikt i framtiden. Tidigare hände det att europeiska institutioner köpte eller hyrde fastigheter för priser som låg över marknadsvärdet. I framtiden vill vi att alla aspekter av köp, hyra och renovering ska uppmärksammas närmare. Målet är att sänka kostnaderna och garantera flexibilitet. Vi vill undvika karteller och monopol.

Nästa prioritering är att ge Europeiska unionens medborgare bättre information. Vi har följaktligen beslutat att stärka detta område genom att hjälpa regionala och lokala medier. Vi vill fortsätta att få institutionerna att fungera på ett effektivare sätt. De rapporter vi får om deras verksamhet måste vara upplysande. Dessa rapporter borde tydligt ange huruvida målen har uppnåtts. Jag välkomnar den metod som används av institutionerna för att förbereda budgeten med hjälp av inflationskoefficienter samt utifrån vad som verkligen behövs. Avslutningsvis vill jag tacka föredraganden eftersom vi, med hjälp av ett antal svåra debatter, har lyckats nå en bra kompromiss som kommer att leda till en bättre användning av de europeiska skattebetalarnas pengar.

 
  
MPphoto
 
 

  Nathalie Griesbeck (ALDE) . – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Att på en och en halv minut säga vad man tycker om förslaget till budget för budgetåret 2008 är en svår uppgift, men jag vill först ta mig tid att tacka våra föredraganden, Kyösti Virrankoski och Ville Itälä, tillsammans med vilka vi med stor svårighet har fått navigera mellan de olika beslut som budgetutskottet föreslår i dag. Den fleråriga budgetramen för 2007–2013 tvingar naturligtvis in oss i en åtstramning som olyckligtvis inte låter oss sträva vidare, vare sig så stadigt eller, framför allt, så snabbt, efter att nå de mål som vi satt för Europa, den politik som enligt min uppfattning är det enda sättet att rädda Europas regioner på, eftersom den kan ge våra medborgare den bekväma livsstil som de eftersträvar i en global miljö som har genomgått en metamorfos och som ständigt förändras och utvecklas. Därför uppmanar jag Europaparlamentet att stödja vårt utskotts initiativ, särskilt med möjligheten till en omförhandling efter halva tiden av den fleråriga ramen och definitionen av en ny mekanism för egna resurser.

När det gäller denna budget ska jag bara ta upp en fråga, eftersom jag inte har så mycket tid på mig. Som ständig föredragande för strukturfonderna i budgetutskottet har jag beslutat att fråga ledamöterna av Europeiska kommissionen av vilka orsaker man förde 30 procent av de administrativa kostnaderna av dessa medel till reserven. I den undersökning som vi nyligen presenterade tillsammans med Virrankoski om genomförandet av strukturfonderna framgår det hur lång tid det har tagit för kommissionen att godkänna de nationella ramarna och operativa programmen, vilket har lett till att det i nuläget finns åtaganden som är utestående sedan rekordlånga tre år. Genom att inta denna fasta ståndpunkt i fråga om reserven vill vi uppge ett varningsrop. Regionalpolitiken är, liksom stödet för forskning och utveckling, en politik av största betydelse för vår ekonomis framtid, och följaktligen för européernas arbeten och livskvalitet. Vi vill göra saker snabbt, men vi vill också göra dem bra, vilket förklarar den höga nivån på åtaganden som vi ber rådet att stödja.

 
  
MPphoto
 
 

  Seán Ó Neachtain (UEN) . – (GA) Herr talman! Det finns en aspekt av budgeten som bör nämnas, och det är de pengar som ska sättas undan för den gemensamma jordbrukspolitiken. GJP, som den kallas, har genomgått ett flertal reformer under de senaste 15 åren: MacSharry-reformerna, Agenda 2000 och frikopplingen av stödet från produktionen.

Jag vill klargöra en sak: medlemsstaternas regeringar kanske inte ställer sig bakom några av de förändringar i fråga om utbetalningar som ska genomföras inom ramen för GJP till jordbrukare iEuropa som helhet 2007–2013. I mitt hemland, Irland, har det fastställts bestämda finansiella arrangemang för jordbrukare inom ramen för jordbrukspolitiken, som ska drivas vidare mellan 2007 och 2013. Vi vet att jordbrukspolitiken ska bli förmån för en hälsokontroll, men inte en allmän granskning. Och kontrollen kommer inte att omfatta de finansiella arrangemang som EU:s ledare har beslutat om för jordbrukare på Irland och i Europa fram till 2013. Jag hoppas att man kommer att förstå detta och att ingenting kommer att utelämnas, och att det inte kommer att göras några försök till snedvridning, för det är av avgörande betydelse för jordbrukare över hela Europa att allt är i sin ordning.

 
  
MPphoto
 
 

  Margrete Auken (Verts/ALE) . (DA) Herr talman! Vår grupp röstar naturligtvis för ändringsförslaget om att anslå ännu mer pengar för Palestina. Vi måste dock betona att både rådet och kommissionen borde se till att vi inte hamnar i en situation där vi kastar pengar i ett bottenlöst hål. Så är fallet med mycket av det bistånd som ges i nuläget, och det går emot EU:s principer om bistånd, där förmånstagaren måste kunna få möjlighet att utveckla en hållbar ekonomi. Detta är dock omöjligt, eftersom Israel undertrycker det palestinska samhället och dess ekonomi, och inte bara i Gaza. Delegationen från utskottet för utveckling bevittnade detta då man besökte Västbanken och Gaza i september. EU-medel strömmar oupphörligt till, utan att Israel hålls ansvarigt över huvud taget.

Vi har fått en redogörelse om en dialog från Washington, i vilken en av Vita husets Mellanösternrådgivare tillfrågades om EU:s roll. Han svarade: ”EU? Vi ger order, Europa betalar!” Detta är också sant! Vi fortsätter att betala, och Israel tillåts helt enkelt att förstöra allt som vi har byggt upp. Kommissionen och rådet måste börja ställa krav på Israel. Blockaden av Gaza måste stoppas för att varor och människor ska kunna komma in och ut. Gaza är i nuläget i själva verket ett enda stort utomhusfängelse. Muren på Västbanken måste också rivas. Det är inte bara vår delegation som säger detta. Budskapet från Världsbanken och från vårt eget generaldirektorat för humanitärt bistånd, Echo, var mycket tydligt. Om det inte finns något hopp för en förbättring eller ett ljus i slutet av tunneln missbrukar vi EU-medborgarnas skattepengar, och detta måste stoppas omedelbart!

 
  
MPphoto
 
 

  Adamos Adamou (GUE/NGL) . (EL) Herr talman! EU:s budget är det huvudsakliga sättet att uppnå politiska prioriteringar på. Vi måste ha tre mål med budgetpolitiken: att uppnå konkurrenskraft hos företagen, bekämpa terrorism och ingripa i tredjeländer.

Insatserna används för att uppnå dessa tre mål, men allmänhetens intressen och angelägenheter ser helt annorlunda ut. De rör deras framtida arbetsplatser, inkomst, pension och utbildningen i den statliga skolan och vid universitetet.

Vi måste ställa följande fråga om de politiska prioriteringar som fastställs i budgeten: förbättrar de verkligen medborgarnas liv? Uppfyller EU i någorlunda mån sina åtaganden som global aktör? Hur förbättrar anslaget av omkring 741 miljoner euro för främjande av frihet, säkerhet och rättvisa livet för de europeiska medborgarna?

I det samrådsdokument som kommissionen utarbetade nyligen om en reform av budgeten anges att budgeten i nuläget, och framför allt i framtiden, borde intensifiera konkurrenskraften för råvaror och marknader, omfördela balansen hos den ekonomiska makten och avreglera enorma nya marknader som skapar nya möjligheter för européer.

Men detta är precis vad som vilseleder Europas invånare. Till att börja med bidrar medlemsstaternas budgetar till att förvärra problemen med att kontrollera marknaderna oavsett medel, i stället för till social rättvisa. För det andra väcker detta agg mot Europa inom den allmänna opinionen i tredjeländer.

 
  
MPphoto
 
 

  Janusz Lewandowski (PPE-DE) . (PL) Herr talman! Vi befinner oss fortfarande i inledningen av den nya budgetramen, och därför är vi försiktiga när det gäller planeringen av utgifter för 2008. Samtidigt är detta den fjärde årliga budgeten under denna valperiod, och vi har följaktligen samlat tillräcklig erfarenhet av budgetförfarandet och de särskilda spelreglerna mellan parlamentet, kommissionen och rådet. Det är förmodligen anledningen till att ett rekordhögt antal ändringsförslag smidigt röstats igenom i budgetutskottet under effektiv ledning av Reimer Böge i en anda av enighet, vilket absolut kommer att underlätta den gemensamma omröstningen på torsdag och ge oss en större förhandlingsstyrka i utformningen av förslaget till budget för budgetåret 2008.

Prioriteringarna för 2008 har upprepats ett flertal gånger, och finansieringen av Galileoprogrammet har ett flertal gånger framhållits som ett problem. Det gläder mig därför att påpeka att Östersjöregionen för första gången har uppmärksammats i denna budget, inte genom en förklaring utan i ekonomisk, dvs. verklig, mening. Detta beror kanske på att både kommissionsledamoten, båda föredragandena och ordföranden för budgetutskottet är invånare i denna region. Det är bra att Europeiska unionen gör globala åtaganden, men ju större Europeiska unionen blir desto större blir dess ansvar för vår kontinent, inklusive Östersjöregionen, dvs. Europeiska unionens innanhav som läget är nu, och alla vet vilket bedrövligt tillstånd det befinner sig i. Med tanke på detta är det bra att vi har funnit ett ekonomiskt instrument, i form av pilotprojekt och förberedande åtgärder, för att öka finansieringen av regional utveckling, sjösäkerhet, underlättande av gränsövergångar och, framför allt, miljöskydd.

Jag hoppas att dessa prioriteringar kommer att tala för sig själva i Europeiska kommissionens akterspegel, tillsammans med hela budgetstrategin.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: BIELAN
Vice talman

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Grech (PSE) . (MT) Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag håller med om det som Ville Itälä har sagt om frågan om budgetförfarandet och att ingen är beredd att bara godkänna allt utan vidare. Därför föreslår jag att vi diskuterar denna fråga så snabbt som möjligt för att på ett effektivt sätt kunna ta itu med de svårigheter och de meningsskiljaktigheter som verkar finnas. På en annan nivå välkomnar vi ökningen med 30 miljoner euro i Frontex’ budget. Vi förväntar oss realistiskt en förbättring av byråns struktur, bättre samordning och en mer beslutsam verksamhet. Parlamentet gav en tydlig och konkret signal om att det nu är upp till Frontex och medlemsstaterna att eliminera ineffektiviteten, de löften som inte hållits och den försening som vi drabbats av under det senaste året. En annan punkt som jag vill ta upp rör de rapporter och undersökningar som utarbetats inom eller på uppdrag av de olika institutionerna, inklusive kommissionen. Det behövs en gemensam databas för rapporter och undersökningar för att undvika dubbelarbete, minska avfallet och samtidigt göra informationen mer tillgänglig. Dessutom bör det finnas en årsrapport med en förteckning över dessa undersökningar och rapporter, vem som vann kontraktet, hur mycket de kostar och, om möjligt, hur de använts. Vi borde också undersöka påverkan och mervärdet av de rapporter som utarbetas av Ekonomiska och sociala rådet och Regionkommittén, i synnerhet mot bakgrund av de rapporter som är för tekniska och rapporter som redan har utarbetats av kommissionen eller parlamentet. När det gäller fastighetsköp vill jag påminna om att vi 2006 enades om att vi återigen skulle granska politiken om inköp och hyra av fastigheter som används av institutionerna, inklusive informationskontoren. Jag har fått intrycket av att institutionerna under årens lopp av olika skäl har köpt och hyrt fastigheter till ett pris som verkar ligga högre än marknadspriset. Utan att ifrågasätta politiken om köp av fastigheter anser jag att det vore vettigt att på ett institutionellt sätt undersöka hur vi skulle kunna förbättra de förhållanden under vilka vi köper och hyr fastigheter, och att föra kontoren närmare marknadspriserna och på så sätt undvika karteller och monopol. Slutligen vill jag gratulera de två finländarna till deras användbara arbete och till det sätt som förhandlingarna genomförts på.

 
  
MPphoto
 
 

  István Szent-Iványi (ALDE) . (HU) Herr talman! Jag vill först och främst gratulera föredraganden, Kyösti Virrankoski, till ett utomordentligt arbete. Jag vill dock påpeka att det är absurt att Europeiska unionen vill lägga mindre pengar på utrikespolitik än på administrativa utgifter om man nu vill vara en global aktör.

För det andra är det oacceptabelt att utgifterna under rubriken utvidgningen, som betraktas som en prioritering, är nominellt lägre än för 2007, och för det tredje är det oacceptabelt att utgifterna för yttre förbindelser ökar i mindre omfattning – med omkring 1,5 procent – än allmänna utgifter, som ska öka med 2 procent. Detta innebär att Europeiska unionen inte har garanterat att det kommer att finnas tillräckligt med resurser för att utföra de uppgifter som man fastställt. Man har inte heller garanterat att det kommer finnas tillräckliga medel för att genomföra utrikespolitiska prioriteringar. Det har inte anslagits tillräckliga medel för uppdraget i Kosovo, och inte heller för att hjälpa det palestinska folket. Jag är rädd att budgeten måste ändras flera gånger igen nästa år eftersom det inte finns några bestämmelser om detta.

Den dåliga balansen mellan de östra och södra komponenterna i den europeiska grannskapspolitiken har varit ett återkommande problem i många år. Länderna söderut har fått tre gånger så mycket pengar per capita i reala termer som dem österut, och detta är oacceptabelt. Avslutningsvis anser jag att det är viktigt att lösa samarbetsfrågan mellan Europaparlamentet och rådet beträffande rubriken för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Det har ännu inte skapats någon överenskommelse eller politisk dialog på förhand, och tills detta sker ställer jag mig bakom att föra 40 miljoner euro till reserven för GUSP. Tack så mycket.

 
  
MPphoto
 
 

  Konrad Szymański (UEN) . (PL) Mina damer och herrar! En av de saker som vi måste besluta om i dag är tilldelningen av den första delen av det ekonomiska stödet för Europeiska institutet för innovation och teknik. Detta är ett särskilt viktigt och mycket emotsett beslut för Wrocław, som hoppas att detta institut ska få sitt säte där.

Det är mycket beklagligt att vi inte lyckats inrätta detta institut innan vi avslutar förhandlingarna om budgetramen. Det innebär ett stort hinder för uppstartandet. I dag har vi möjlighet att ta igen förlorad tid och lägga omkring 3 miljoner euro på att få igång institutet. En fullständig finansiering under 2010–2011 kan bara säkras med en översyn av budgetramen.

Jag kan försäkra er om att dessa pengar kommer att vara väl investerade. Detta visas genom den beredskap och entusiasm som finns hos de lokala myndigheterna i Nedre Schlesien, affärsmännen och vetenskapsvärlden för att engagera sig i detta projekt. Jag ber er därför att godkänna dessa ändringsförslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Satu Hassi (Verts/ALE) . (FI) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill tacka föredragandena, Ville Itälä och Kyösti Virrankoski, för deras utmärkta arbete. Det gläder mig att budgetutskottet godkände de två pilotprojekt som rör skyddet av Östersjön. Jag hoppas att de också kommer att få stöd i plenarsammanträdet.

Det är hög tid att fästa större uppmärksamhet vid Östersjöregionen. Sedan utvidgningsrundan 2004 har det varit EU:s innanhav, men samtidigt är det ett av världens minst välmående och mest förorenade hav, vilket är en skam för EU.

Ett av dessa pilotprojekt har att göra med att minska mängden farligt avfall som hamnar i Östersjön och att korrigera syrebalansen i de djupa områdena i havet. Det andra rör en minskning av svaveldioxidutsläpp från sjöfart genom handel med utsläppsrätter. Om detta experiment ger goda resultat kan handel med svaveldioxidutsläpp bli ett praktiskt sätt att skära ned på svaveldioxidutsläppen i alla EU:s havsområden, vilket skulle rena den luft som vi kommer att andas i framtiden över hela Europa. Jag hoppas därför att dessa initiativ också kommer att få stöd i plenarsammanträdet.

 
  
MPphoto
 
 

  James Elles (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag skulle i likhet med många andra vilja gratulera föredragandena. I mina kommentarer skulle jag emellertid vilja byta ut de tre ”L” som Miguel Angel Martínez använde sig av, vilket om jag minns rätt var ”litania”, ”liturgi” och ”letargi”. Jag skulle heller vilja använda tre ”I”: ”implementering”, ”initiering” och ”inbillningsförmåga”.

För det första skulle jag vilja tacka föredragandena, särskilt Kyösti Virrankoski, för att de har tagit med ett par punkter om uppföljningen av budgeten. Det är oerhört viktigt att vi funderar över om vi får valuta för pengarna. Även om inte just denna fras används i resolutionen delar nog alla uppfattningen att vi i våra fackutskott måste kunna motivera de belopp som vi faktiskt spenderar. Det gäller inte bara under den aktuella perioden, utan även när det gäller att få in de nationella förvaltningsförklaringarna, som många medlemsstater fortfarande inte verkar vara beredda att sammanställa.

För det andra skulle jag vilja tacka båda föredragandena och kommissionsledamoten i detta sammanhang för att i min egen budget för 2007 ha genomfört de pilotprojekt och förberedande projekt som ingick. Det rör sig om ganska många och det är skönt att ha ett visst mått av kontinuitet under 2008, särskilt när det gäller pilotinformationsnätverk, men även projekten med EU, Kina och Indien.

Det för mig till min sista punkt, frågan om fantasi. Einstein sa att fantasi är viktigare än kunskap. I denna debatt har vi sett att många kolleger – Mario Mantovani, Catherine Guy-Quint med flera – liksom jag alltid beklagar att vi har för lite pengar i kategori fyra, de yttre åtgärderna. Vi vet mycket väl att det är för lite så jag skulle i detta skede vilja komma med en särskild vädjan, när vi närmar oss budgetöversynen, om att vi kanske skulle använda oss av lite fantasi för att se hur EU i framtiden kan tvingas möta de globala utmaningarna och spela sin roll när det gäller globalt bistånd och den globala ekonomins funktion, och sedan se till att vi har de medel som krävs för att genomföra den politik vi vill se.

 
  
MPphoto
 
 

  Joan Calabuig Rull (PSE) . – (ES) Herr talman! Med en budget som utgör 0,99 procent av gemenskapens BNI kan vi inte inta en fast politisk ståndpunkt.

Vad gäller utgiftskategori 1a, konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, bör det påpekas att detta är första gången som siffrorna i fråga om denna politik utgör majoriteten av det preliminära budgetförslaget. Med rådets siffror skärs dessa kategorier dock ned beträffande Lissabonstrategin, som borde finnas i kärnan av gemenskapspolitiken.

Jag vill nämna finansieringen av Galileo och av Europeiska institutet för innovation och teknik, som är prioriterade projekt för vår konkurrenskraft och trovärdighet. Budgetramen 2007–2013 räcker inte till för att finansiera projekt av en sådan strategisk betydelse.

En annan punkt handlar om gränsförvaltningsbyrån Frontex, som spelar en betydelsefull roll, både utifrån en humanitär och en politisk synvinkel. Vid Europeiska rådet i juni upprepades behovet av att stärka Frontex för att kunna förbättra unionens förmåga att förvalta de yttre gränserna.

Detta är också en av de prioriteringar som har yttrats av parlamentet vid flera tillfällen. Ett bevis på detta är den föreslagna ökningen på 30 miljoner euro i åtagandebemyndiganden för byråns driftskostnader, vilket är en ökning med 127 procent i det preliminära budgetförslaget.

Anslaget till utgiftskategori 4 är klart otillräckligt för att vi ska kunna uppnå våra mål och uppfylla våra löften som global aktör och framför allt, vilket redan har nämnts, i operationerna i Kosovo och Palestina.

Slutligen vill jag säga att bekräftandet av unionens deltagande i världsutställningen i Zaragoza, Spanien, 2008 – med tema vatten och hållbar utveckling – är rätt beslut och ett bra tillfälle att föra den europeiska politiken närmare Europas medborgare, vilket är nödvändigt.

 
  
MPphoto
 
 

  Samuli Pohjamo (ALDE) . (FI) Herr talman, fru kommissionsledamot! Också jag vill börja med att tacka föredraganden Kyösti Virrankoski för ett utmärkt förberedande av budgeten. Han har lyssnat på de olika berörda parterna och har också tagit vederbörlig hänsyn till förslagen från utskottet för regional utveckling. Föredraganden Ville Itälä har också gjort ett mycket bra arbete.

Det är viktigt att anslagen till regional utveckling stannar kvar på en lämplig nivå. Samtidigt måste vi se till att metoderna och administrationen inom regionalpolitiken förenklas och förtydligas i både unionen och medlemsstaterna, så att alla anslag som lagts undan för den regionala utvecklingen kan spenderas på ett effektivare och klokare sätt i medlemsstaterna, och de regionala olikheterna kan minskas och Lissabonstrategin kan genomföras.

Den byråkrati som är unionens orosmoment förstör också genomförandet av regionalpolitiken. Det första året av den nya programperioden är nästan över, och de flesta programmen är ännu inte godkända. Detta är, som föredraganden sa, ett allvarligt problem. Eftersom kommissionen och medlemsstaterna har tagit alltför lång tid på sig så har det tagit tid att starta upp projekt, och programperiodens första år kommer att bli ett problematiskt år som utgörs av ett avbrott. Kommissionen bör godkänna resten av programmen omedelbart, så att de anslag som reserverats i budgeten kan spenderas på ett effektivt och givande sätt, och så att de nya programmen kan startas upp ordentligt.

 
  
MPphoto
 
 

  Simon Busuttil (PPE-DE) . (MT) Tack, herr talman! Och jag vill också tacka er, herr Virrankoski och herr Itälä. Med denna budget kommer parlamentet att dubbla gränsförvaltningsbyrån Frontex’ budget till nästan 70 miljoner euro. Detta är en åtgärd som talar för sig självt, eftersom parlamentets prioritering av Frontex nu står klar för alla. Ökningen med 30 miljoner euro har tilldelats Frontex’ operativa budget för att öka byråns uppdrag i de områden som drabbas hårdast av tillströmningen av invandrare. Samtidigt har vi fört 30 procent av Frontex’ administrativa budget till reserven, eftersom vi vill att byrån ska bli effektivare i sitt arbete. Det finns tre villkor för att fördela dessa pengar: för det första vill vi att chefen för Frontex ska upprätta en regelbunden kontakt med oss för att parlamentets granskning av byrån ska stärkas. För det andra vill vi ha detaljerad information om Frontex’ arbetsprogram för det kommande året, och eftersom kommissionsledamot Franco Frattini, kommissionens vice ordförande, själv tillkännagett att Frontex’ uppdrag i Medelhavsregionen kommer att bli permanent från och med nästa år förväntar vi oss nu att byrån ska tilldelas mycket mer än de 10 miljoner euro som man ursprungligen beräknat hittills för uppdrag vid sjögränserna. För det tredje vill vi ha en uppdaterad och realistisk lista över de resurser, fartyg, flygplan och helikoptrar som medlemsstaterna är beredda att tillhandahålla för Frontex’ uppdrag. Vi vill inte ha några uppdiktade listor, som vi fick i år, där medlemsstaterna skenbart gick med på att skaffa Frontex omkring 21 flygplan, 27 helikoptrar och 117 båtar medan de i praktiken, när uppdragen skulle utföras, skamlöst ignorerade sina egna löften. Därför förväntar vi oss att Frontex ska verka efter ett ordentligt och pålitligt schema innan vi tar pengarna ur reserven. Tack så mycket.

 
  
MPphoto
 
 

  Göran Färm (PSE). - Herr talman, kära föredraganden och kollegor! Det är många som nu undrar varför parlamentet begär en revision av långtidsbudgeten. Kan vi verkligen inte klara av nya behov som Galileo, Europeiska tekniska institutet EIT, EU:s insatser i Kosovo och Palestina och samtidigt göra nedskärningar inom budgeten? Problemet är att budgettaken gäller hela budgeten, men de gäller ju också varje budgetkategori för sig. För att undvika att t.ex. Galileo medför nedskärningar i andra forskningsprogram, begär vi denna som vi kallar för lilla revision. Men observera: inom ramen för de totala taken. Vi vill hellre ta av överskotten i jordbruksbudgeten, det är det som det handlar om. När det gäller Palestina och kostnaderna för EU:s insatser i Kosovo vill vi använda det s.k. flexibilitetsinstrumentet. Annars måste vi ta pengar från Afrika eller Latinamerika, och det vore orimligt.

EU:s rigida budgetmodell behöver förändras. Men jag vill vara tydlig, jag vill inte spräcka de totala ramarna, bara nå större flexibilitet inom ramen för att hantera nya behov. Hur ska vi annars i framtiden t.ex. kunna svara upp mot vad som krävs inom klimat- och energipolitiken? Utöver detta vill jag bara nämna två saker. För det första visar debatten om fördraget hur viktigt det är med ökade resurser och långsiktighet i EU:s satsningar på kommunikation, dialog och demokratisk utveckling. Jag har i efterhand försökt att göra en del justeringar i budgetutskottets kvotering på detta område. Jag hoppas att vi nu har fått med oss alla på en mer offensiv satsning. För det andra vill jag nämna det pilotprojekt som jag själv har initierat. Det gäller stöd till återuppbyggnad av kulturella och religiösa institutioner och minnesmärken i konfliktdrabbade områden. Förslaget gäller i första hand västra Balkan, men erfarenheterna därifrån bör på sikt också kunna användas i andra områden där förstörda muséer, raserade kyrkor och moskéer kan utgöra en konfliktanledning som EU kan hjälpa till att undanröja. Det kan t.ex. handla om områden som Palestina, Afghanistan, Irak och kanske t.o.m. Tibet. På det området vädjar jag till ledamöternas förståelse och stöd. Tack!

 
  
MPphoto
 
 

  Hannu Takkula (ALDE). - (FI) Herr talman! För det första vill jag tacka föredragandena, Kyösti Virrankoski och Ville Itälä. Jag känner båda två och jag vet också att de är för öppenhet och insyn och att de är angelägna om att EU:s ekonomi organiseras på ett hållbart sätt, vilket är rimligt. Det är bra att hålla hårt i tyglarna när det gäller utgifter och använda sig av sunt förnuft. Jag skulle i korthet vilja fokusera på ett antal frågor. Den första gäller forskning och innovation. Jag vet att detta i stor utsträckning är medlemsstaternas ansvarsområde, men EU behöver ändå komma ihåg sina egna åtaganden, som till exempel Lissabonstrategin, och EU måste leva upp till dessa, så att vi kan styra budgetpengar till forskning och innovation och skapa större mervärde för EU.

Jag är mycket nöjd över den tonvikt som läggs vid Östersjön. Jag tror att detta i stor utsträckning är föredragandenas förtjänst. Det är vikigt att inse vilket tillstånd Östersjön befinner sig i och dessa två pilotprojekt är en bra början. Det är sant att vi behöver mycket mer information, men det är en bra utgångspunkt.

För det tredje, vid utarbetandet av budgeten är det viktigt att komma ihåg principerna om hållbar utveckling och unionens värden. Detta måste vara rätt hållning när vi till exempel skickar pengar till tredjeländer, och när vi är inbegripna i olika projekt såsom i samband med de självstyrande palestinska områdena. Vi behöver se till att resurserna används på rätt sätt och att de inte leder till åtgärder som strider mot demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet, det vill säga, unionens värden. Det sätt på vilket pengarna spenderas måste alltid vara förenligt med unionens värden.

 
  
MPphoto
 
 

  Monica Maria Iacob-Ridzi (PPE-DE). - (RO) I början av året planerade vi att med rådet förhandla fram en pragmatisk och effektiv resultatbudget, som skulle åstadkomma den politik som nu krävs inom EU.

Genom våra ändringsförslag i budgetutskottet har vi gjort kraftiga nedskärningar i de program som utnyttjar skattebetalarnas pengar utan att ge något verkligt mervärde. Nedskärningarna inom jordbruket, som uppgår till 553 000 000 euro, nämligen 77 procent av alla nedskärningar som gjorts, visar att rådet har en tydlig avsikt att gradvis eliminera denna politik, som de nya medlemsstaternas hela ekonomiska struktur är beroende av. Jag är glad över att vi i budgetutskottet har lyckats återställa nivån för de medel som är avsedda för jordbruket. Jag hoppas också att de operativa programmen och programmet för landsbygdsutveckling så snart som möjligt kommer att godkännas av Europeiska kommissionen.

Utöver dessa aspekter skulle jag vilja tala om den betydelse som budgeten har för EU:s ungdomspolitik. Den budget som vi har föreslagit innebär att finansieringen till program för livslångt lärande ökar med 9 procent, vilken totalt utgör 900 000 000 euro. Dessa program har mer än något annat bidragit till att främja idén om Europa. För 90 procent av ungdomarna betyder EU en möjlighet att resa, att studera och att arbeta var som helst inom EU. Vi måste göra mer för dessa ungdomar. Ett problem för ungdomarna är det låga antalet europeiska stipendier, särskilt när det gäller Erasmusprogrammet. I den nuvarande budgeten har vi ökat utbetalningarna med 100 000 000 euro på grund av EU:s utvidgning med Rumänien och Bulgarien. Inte desto mindre måste vi se till att en större andel av dessa pengar når varje student. Erasmus ska inte vara en extra inkomst för unga studenter men däremot bör det vara det huvudsakliga stödet för dem som har små ekonomiska möjligheter.

Sist men inte minst vill jag påminna kommissionen om de åtaganden som gjordes vid trepartsmötet i juli, nämligen om att garantera tillräckligt många arbetstillfällen för de nya medlemsstaterna. För närvarande är det mycket få rumäner och bulgarer som arbetar i ledningsbefattningar. Tvärtom arbetar många av dem med tillfälliga kontrakt. De extra medel som vi har tilldelat EU:s rekryteringsbyrå bör spenderas effektivt så att man så snart som möjligt kan anställa permanent personal från de nya medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Marusya Ivanova Lyubcheva (PSE). - (BG) Det är en utmaning för en företrädare för Bulgarien, en av de nyaste medlemsstaterna, att som ordinarie ledamot delta i antagandet av 2008 års budget. Detta har möjliggjorts tack vare EU:s utvidgningspolitik och har även backats upp av EU:s budgetpolitik.

Jag stöder betänkandet och gratulerar föredragandena och samordnarna till den överenskommelse som de har nått om budgeten och ändringar av denna. Budgetförslaget för 2008, genom delen om hållbar tillväxt, gör det möjligt även för de nyaste EU-medlemsstaterna att uppnå de mål som de ställs inför i samband med medlemskapet. De operativa programmen inom ramen för strukturfonderna säkrar de mänskliga resursernas höga kvalitet och kvalifikationer, konkurrenskraft, förbättrad infrastruktur, stärkande av den administrativa kapaciteten inom transportområdet, miljön, etc. Tyvärr är de tillgängliga resurserna mindre än vad som skulle behövas.

Jag vill också uttrycka mitt stöd för den strategiska ökningen av betalningar till strukturfonderna, samt social- och sammanhållningsfonderna, eftersom de därmed kommer att kunna utöka sina operativa program och sin kapacitet. Jag stöder också den 30-procentiga reserven för budgetposten administrativa utgifter, eftersom jag tror att detta är ett sätt att säkra utgifternas effektivitet och kontrollen över utgifterna.

I budgetförslaget för 2008 fästs även uppmärksamhet vid de nya regioner som har anslutits till EU. I Svartahavsregionen är dessa regioner Bulgarien och Rumänien, vilka även utgör gränser för EU. EU:s och nationella regeringars politik syftar till att omforma regionen till ett område med säkerhet, stabilitet och goda grannförbindelser. Regionen behöver förbättrad infrastruktur, större investeringar och tillräckliga åtgärder för att skydda miljön på grund av dess höga grad av industrialisering och dess övergång till ett överföringsområde för råvaror inom energisektorn. EU bör genom sin politik och genom finansiering garantera både miljösäkerheten och stabiliteten och säkerheten för energileveranser till EU. Övervakningen av Svarta havet och ramprogrammet för utvecklingen av Svarta havet är ett pilotprojekt som jag är säker på att Europaparlamentet kommer att stödja. Det är ett steg i rätt riktning mot en bra utveckling av Svartahavsregionen och mot integration av Svartahavsregionens medborgare i EU:s medlemskapspolitik.

 
  
MPphoto
 
 

  Margarita Starkevičiūtė (ALDE).(LT) Jag skulle vilja tala om hur EU:s budget påverkar vanliga EU-medborgares välbefinnande. Vissa av dessa följer vår debatt i dag. Mycket ofta hör vi att EU måste utvecklas till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Budgeten kan underlätta detta. Men den bör omstruktureras för att vara effektivare och den bör uppmuntra vetenskaplig forskning och innovation.

Tyvärr förefaller det i realiteten som om Europeiska kommissionen inte ens har någon definition av vad som utgör vetenskaplig forskning. Olika projekt har olika utgifter som ska finansieras enligt forsknings- och innovationsprogrammet.

Vi talar ständigt om hur EU påverkar världen. Det 27 stater starka, nyligen utvidgade EU har förmåga att åstadkomma förändringar på global nivå. Budgeten medger en avsevärd finansiering av stöd till tredjeländer. Men enligt revisionsrättens undersökningar används medlen ofta på ett ineffektivt sätt.

Anledningen är att de flesta länder som vi ger stöd till styrs av icke-demokratiska regimer. Mänskliga rättigheter kränks och stödprojekt hjälper en handfull personer att bli rikare snarare än att öka välfärden för vanliga människor.

Därför skulle jag vilja uppmana er, mina damer och herrar, att se till att vi följer det villkor som framställs i våra dokument, och särskilt se till att stödprogram inleds i linje med främjandet av demokrati och mänskliga rättigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Rolf Berend (PPE-DE).(DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! För det första vill jag tacka hela budgetgruppen för deras goda arbete. Tillåt mig att komma med några kommentarer från utskottet för regional utveckling.

Kommissionen utvärderade i sin bedömning behovet av finansiering och, i harmoni med tröskelvärdena i det interinstitutionella avtalet och villkoren i budgetplanen, tog den hänsyn till de tillämpningar som var sannolika för den aktuella perioden. Därför ökar följaktligen åtagandena inom ramen för strukturfonderna för 2008 med 0,9 procent och betalningarna med 3,2 procent, medan pengar från sammanhållningsfonden ökar med 14,4 procent för åtaganden och 36 procent för betalningar.

Eftersom kommissionen faktiskt är den enda institution som har obegränsad tillgång till den information som krävs i samband med det övergripande finansieringsbehovet, orienterade sig vårt utskott efter kommissionens förslag och korrigerade enhälligt och omedelbart oberättigade ändringar som rådet gjort i sitt budgetförslag.

Utöver våra ändringsförslag förenklade vi också administrationen och effektiviserade utnyttjandet av medlen, särskilt mot bakgrund av Lissabonmålet och Göteborgsmålet. Vi fokuserade på små och medelstora företags unika ställning och traditionella småföretagsverksamheter såsom forskning och utveckling. Inte minst såg vi det som viktigt att särskilt omnämna initiativen Jeremie och Jessica, för att bara nämna två av de många regionalpolitiska nyckelfrågorna.

Vi stöder också kommissionen i hanteringen av EU:s framtida demografiska utmaningar, särskilt att den åldrande befolkningen i vissa regioner och även i hela medlemsstater har blivit ett stort problem på grund av minskande födelsetal. Familjevärden måste främjas, till exempel genom att hjälpa unga kvinnor att balansera privatliv och arbetsliv. Detta är en framåtblickande politik, vilket också måste speglas inom de regionalpolitiska nyckelområdena.

 
  
MPphoto
 
 

  Thijs Berman (PSE).(NL) Herr talman! Ett EU som grundar sig på solidaritet. Det är vad vi vill ha. 2008 års budget innehåller några nya inslag som ytterligare demonstrerar detta. Men en modernare budget behövs också. En budget som är anpassad till den kunskapsbaserade ekonomin – och grundad på solidaritet. På initiativ av den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet ska mer finansiellt stöd ges till Palestina och Kosovo. Detta är nödvändigt, men också komplicerat.

Det finns också andra frågor där EU måste visa solidaritet. Globala hälsofonden behöver stöd liksom även mitt initiativ för att stärka sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i fattiga länder, till exempel när det gäller en minskning av mödradödligheten och rätten till abort. Detta främjar kvinnors frigörelse och bidrar på så sätt till fattiga länders utveckling.

Solidaritet är också relevant när det gäller omorganiseringen av EU:s budget. Det bästa sättet att göra detta är naturligtvis att minska jordbruksstödet, vilket är högst genomförbart nu när priserna är höga. EU måste investera i ny teknik, och Galileo har visat att det finns utrymme för en annan budget. Vi kan klara oss med lägre jordbruksstöd, men Galileo står för ökad sysselsättning och innovation.

 
  
MPphoto
 
 

  Christofer Fjellner (PPE-DE). - Tack herr talman! Antagandet av budgeten varje år är en av de viktigaste uppgifter vi europaparlamentariker har. Det är ett av de få tillfällen som vi har möjlighet att sända en riktigt tydlig och samlad signal om vilket slags EU vi här i parlamentet vill se. Generellt sett tycker jag att det glädjande att allt fler av mina kollegor här i kammaren verkar se vikten av att hålla igen med EU:s medel, men mycket kvarstår. Jag tycker att det är viktigt att vi prioriterar rätt i budgeten, men arbetet med att följa upp pengarna och användningen är lika viktig som att vi budgeterar dem till rätt ändamål. Gör vi det idag tror jag tyvärr att vi på många områden ser att en del av våra pengar nästan gör mer skada än nytta. Dessutom måste institutionerna utveckla EU:s redovisningssystem så att det är lättare att förstå och följa pengarna, så att man kan se både före och efter hur de faktiskt har spenderats. Det är en fråga om transparens.

Själv skulle jag önska att EU:s budget 2008 tydligare signalerade ett EU som prioriterar, ett EU som fokuserar på sin kärnuppgift - att skapa fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital. Men tyvärr, i årets budgetförslag finns det mycket övrigt att önska i det avseendet. Låt mig bara ta några korta exempel: bidrag till silkesmaskodlingar, biodlingar, bomullsodlingar, energigrödor, fikon, hampa, nötter, olivlundar, risodlingar och tobak. Exportbidrag för spannmål, socker och för produkter från vinsektorn. Tillsammans är det budgetposter på över 1 858 436 000 euro. Förutom att budgetposterna, enligt min uppfattning, är ett otroligt slöseri med europeiska skattebetalarnas pengar gör de just mer skada än nytta. De drabbar människor utanför unionen. Bland det mest graverande exemplet tycker jag trots allt är EU:s exportstöd till jordbruket där EU subventionerar sin egen jordbrukssektor och därmed dumpar varor och priser på fattiga länders marknader. Det gör att fattiga länders naturliga konkurrensfördelar sätts ur spel, och är ett allvarligt hinder på deras väg mot välstånd. Vi måste göra någonting åt detta, inte 2013 utan nästa år. Tack!

 
  
MPphoto
 
 

  Katerina Batzeli (PSE). - (EL) Herr talman! Låt mig först av allt gratulera budgetutskottets ordförande samt föredraganden och skuggföredragandena, som i dag här i kammaren har presenterat en budget med tydliga politiska mål och ett tydligt tak på 0,98 procent av BNP.

Låt mig bara betona två punkter som är relevanta både för Europaparlamentet och för alla länder.

Europaparlamentet betonar i punkt 24 i sin resolution behovet av att kommissionen som snart som möjligt godkänner de nationella operativa planerna för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och för strukturfonderna. Att välja rätt tidpunkt är särskilt viktigt, speciellt efter de utbredda naturkatastrofer som nyligen ägde rum i sydeuropeiska länder, särskilt i Grekland, där resurser för att reparera skadan snabbt måste tillhandahållas.

Min andra punkt handlar om den senaste tidens kris i samband med spannmålspriserna, som har lett till en omvälvning på spannmålsmarknaden och som har drabbat jordbruksinkomsterna. Detta har lett till en tydlig resurserbesparing i gemenskapsbudgeten. Låt mig dock påpeka att dessa besparingar under inga omständigheter bör göras tillgängliga för andra politiska syften. De måste stanna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och användas för att till exempel hantera kriser inom jordbrukssektorn.

 
  
MPphoto
 
 

  Reimer Böge (PPE-DE), ordförande för budgetutskottet.(DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Budgetutskottet rekommenderar för första behandlingen i plenum en budget för 2008 på 129,6 miljarder euro för åtaganden och 124,2 miljarder euro för betalningar, med absolut respekt för alla våra överenskommelser och åtaganden, både från de fleråriga programmen och budgetplanen och dessutom klart under de tak som vi har kommit överens om i denna fleråriga plan. Detta görs i en anda av budgetdisciplin och är kopplat till ett erbjudande till rådet att lösa aktuella frågor såsom Galileo och finansieringen av en hållbar utrikes- och säkerhetspolitik. Jag skulle vilja uttrycka mina uppriktiga tack till föredragandena, Ville Itälä och Kyösti Virrankoski, som tillsammans med samordnarna och personalen gjorde ett utmärkt jobb med förberedelsen av den första behandlingen.

Jag börjar med parlamentets budget. Mellan omröstningen i budgetutskottet och omröstningen i plenum har en förlikningsprocess varit på gång i samråd med parlamentets presidium, med stort deltagande av administrationen. Som en del av denna process kunde vi lösa flera motstridiga ståndpunkter på ett omdömesgillt och tillfredsställande sätt. Emellertid vill jag här tillägga att presidiet och administrationen måste vara villiga att bemöta frågor och kritik från budgetutskottet, eftersom detta är en del av vår uppgift. En del av den konflikt som vi diskuterar varje år kunde lösas genom att införa en tidsgräns på två till tre veckor mellan framläggandet av det administrativa förslaget om parlamentets budget och beslutet från presidiet, för att möjliggöra för grupperna att yttra sig mer i början av processen snarare än i slutet.

Fru kommissionsledamot! I er skrivelse från den 17 oktober beskrev ni åter genomförandet av budgeten såsom i slutet av september. Ni visade var det fungerade bra och var det stötte på svårigheter, var vissa program eventuellt hade genomförts för sent, och var kommissionen själv hade utövat lite för mycket mikroförvaltning av frågor för medlemsstaterna. Men på det hela taget visade betänkandet att genomförandet har förbättrats sedan rapporten i maj. Om kommissionen nu vill förbli trovärdig, kan den inte längre skylla på sent genomförande eller andra svårigheter för 2008 för att berättiga att man ligger efter med betalningar eller åtaganden i genomförandet av 2008 års budget.

I dag kan vi säga att, i och med överenskommelsen mellan institutionerna och byråerna – som inleddes av det tyska ordförandeskapet och avslutades av det portugisiska ordförandeskapet – och tack vara det utmärkta arbete som gjorts av vår ständiga föredragande Jutta Haug, har byråernas utveckling grundligt setts över så att inga byråer i framtiden kommer att inrättas utan tillräckliga lönsamhetsanalyser och utan att man förtydligar om de ger något mervärde. Detta måste upprätthållas i den uppförandekod som antas för genomförandeorganen. Här måste jag också säga att vi i år var mycket försiktiga i vår behandling av kommissionens administrationsbudget, men det behöver inte vara så varje år. Men den fortsatta bedömningen av tjänster, urval, utveckling – försiktigt och utan överdrift, men genomfört på ett mycket öppet sätt – finns kvar på vår dagordning.

Vi har en mycket tydlig hållning när det gäller Galileo. Under förmiddagen talade vi om reformfördraget och gav det stort stöd. Detta kommer i framtiden att kallas gemenskapsmetoden. Om medlemsstaterna tror att de kan förlita sig på ett mischmasch av finansiering eller på finansiering utanför gemenskapsbudgeten så är detta helt enkelt absurt och orimligt, mot bakgrund av denna utveckling inom EU.

Min andra kommentar gäller finansieringen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Utan parlamentet skulle den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken redan vara bankrutt, för vi skulle behöva lägga upp omkring 90 miljoner euro, enligt beslutet från stats- och regeringscheferna från december 2005. När jag nu hör att vi kanske behöver gå lång utöver vad rådet och kommissionen uppgav för oss, med Palestina och Kosovo som också ska läggas till, så är vi beredda att hitta en framkomlig väg. Naturligtvis behöver vi också tala om flexibilitetsinstrumentet, på grundval av omröstningen. Detta gäller också ytterligare erkännande av parlamentets intressen, vilket utskottet för utveckling uttryckligen, och med rätta, har krävt.

Ordförandeskapet måste inse att allt kan beslutas av parlamentet på egen hand, bortsett från Galileo och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Det är anledningen till min brådskande rekommendation. Rådet behöver få ett tillräckligt mandat så att vi kan ge både Galileo och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken en bra grund – förhoppningsvis inte bara för 2008. Om detta inte uppnås, kommer vi alla att behöva hålla ytterligare sammanträden under budgetåret 2008. Dörren är öppen för alla förhandlingar, men vi förväntar oss en klar signal från rådet som vidtar åtgärder i dessa två nyckelfrågor. Ur parlamentets synvinkel kommer det i alla händelser att bli en budget för 2008.

(Applåder)

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. − Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på torsdag, den 25 oktober 2007.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

 
  
MPphoto
 
 

  Neena Gill (PSE), skriftlig. (EN) Vi måste visa EU:s skattebetalare att EU:s budget ger valuta för pengarna och står för sund ekonomisk förvaltning. Att Europaparlamentet fortsätter sin månadspendling till Strasbourg strider därför mot detta mål, framför allt mot vårt fokus på klimatförändringen. Samtidigt som jag välkomnar kommentarerna i Ville Itäläs betänkande om miljövänligare transportsätt räcker de inte för att ta itu med omfattningen av problemet. Vi måste snarast agera som pionjärer och föregå med gott exempel.

När det gäller Virrankoskibetänkandet är jag besviken på storleken på anslagen till program för att minska fattigdomen i de fattigaste regionerna, däribland Asien. Om EU ska vara trovärdigt som en global makt krävs det mindre snack och mer verkstad.

Även om jag välkomnar stödet till Palestina och Afghanistan krävs det i det senare landets fall mer samarbete med grannländer som Indien och Pakistan för att EU:s strategi ska lyckas på sikt. Dessutom beklagar jag den föreslagna minskningen av anslagen till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, framför allt i Kosovo. Den bör inte försenas eller underfinansieras.

Avslutningsvis stöder jag betoningen på Lissabonagendan för att skapa fler arbetstillfällen och öka människors färdigheter. Dessa initiativ kommer verkligen att innebära att EU ger ett mervärde till de människor i West Midlands som jag företräder.

 
  
  

(Sammanträdet avbröts tillfälligt.)

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: WALLIS
Vice talman

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy