Talmannen. − Nästa punkt är debatten om en muntlig fråga till kommissionen från Arlene McCarthy, för utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, om förslaget till ett direktiv om konsumentskydd av Arlene McCarthy (O-0076/2009 – B6-0232/2009).

  Arlene McCarthy, frågeställare. − (EN) Herr talman! Jag vet att kommissionsledamot Meglena Kuneva är här och jag välkomnar verkligen möjligheten att diskutera kommissionens förslag om konsumentskydd vid denna sista sammanträdesperiod under parlamentets mandatperiod, även om det är sent på kvällen.

Vi har tagit fram ett arbetsdokument och ni kommer säkert ihåg att IMCO-utskottets arbetsgrupp, som leds av mig själv som ordförande och föredragande, fattade ett beslut om att inte jäkta med detta förslag utan att fullständigt beakta alla dess konsekvenser, särskilt eftersom det har beskrivits som den mest långtgående förändringen i synen på konsumentlagstiftningen i Europa.

Utskottet har varit mycket flitigt och har hållit i en offentlig utfrågning, flera diskussioner, en presentation av konsekvensbedömningen på förslag från Malcolm Harbour och ett Internetsamråd som på bara tre veckor har fått omkring 100 svar från organisationer runtom i Europa.

Vi förde också en diskussion med företrädare från de 27 nationella parlamentet, där även kommissionsledamoten var inbjuden. Fru kommissionsledamot! Jag vet att ni och er personal är fullt medvetna om att detta är ett kontroversiellt förslag som förtjänar att ytterligare undersökas på ett antal områden.

Vi uppskattar satsningen på ett förbättrat konsumentskydd på den inre marknaden. Vi håller också med om att det finns ett behov av att förbättra relationerna mellan näringsidkare och konsumenter på den inre marknaden genom att ta bort hinder för gränsöverskridande handel, men det finns också ett behov av att försäkra konsumenterna om att de även fortsatt kan förvänta sig en hög skyddsnivå.

Under våra överläggningar, diskussioner och samråd med intressenter har vi fått flera påpekanden som gällde bristen på tydlighet och säkerhet i detta förslag. Vi uppmuntrade konsumentorganisationerna och företagsintressenterna att föra en egen dialog om hur vi kan få detta förslag att fungera. Jag vet att kommissionsledamoten har mottagit en gemensam skrivelse från företags- och konsumentorganisationer som har kopierats till alla parlamentsledamöter. Jag skulle vilja citera denna skrivelse: Där sägs följande: ”Vi anser att förslagets rättsliga tydlighet och kvalitet är mycket viktig, liksom behovet av att veta vilka konsekvenser och vilka förändringar det skulle medföra jämfört med den aktuella situationen. Vi anser att det finns en hög grad av osäkerhet när det gäller förslagets omfattning och konsekvenser, särskilt när det gäller dess inverkan på nationella rättsordningar.”

Deras frågeställningar är tydliga. Vi behöver vara tydliga i vårt slutliga förslag. Ber vi konsumenterna att ge upp några av de rättigheter som de har enligt nationell lagstiftning? Om så är fallet, vad får konsumenten i gengäld? Och om vi inte ber dem ge upp vissa avtalsrättsliga rättigheter, såsom rätten att vägra motta defekta varor i brittisk och irländsk lagstiftning, har då inte företagen 27 olika uppsättningar konsumentregler som det från början var meningen att man skulle avskaffa?

Mina kolleger och jag anser att vår främsta prioritering är att utvärdera vad detta förslag kommer att innebära för konsumenter och företag i praktiken. Därför framställs i kvällens muntliga frågor några nyckelfrågor, där vi skulle vilja samarbeta med er. Vi måste se till att dessa frågor behandlas, för att producera en fungerande uppsättning regler som främjar alla intressenter. Våra frågor fokuserar därför på detaljer inom specifika områden där vi skulle önska ett ytterligare arbete.

Vissa medlemmar i arbetsgruppen var bekymrade över fel som upptäcktes i konsekvensbedömningen och vill se mer bevis för kostnaderna för rättslig fragmentering om vi inte agerar. De vill också ha mer information om förslagets ekonomiska effekter, inte bara om de effekter som informationskraven har.

Kort sagt skulle vi vilja att kommissionen tar lite tid under den mellanliggande valperioden innan parlamentet sätts samman i juli för att genomföra följande (allt detta behandlas i den muntliga frågan): en analys av de praktiska och rättsliga inverkningarna av förslaget om konsumentskydd i varje medlemsstat, ett förtydligande av förhållandet mellan de fullt harmoniserade reglerna i direktivet och de allmänna rättelsemedel som finns tillgängliga enligt nationella avtalslagar, ett förtydligande av samspelet mellan utkastet till förslag med befintlig gemenskapslagstiftning, särskilt direktivet om otillbörliga affärsmetoder, direktivet om elektronisk handel, tjänstedirektivet, Rom I-förordningen och naturligtvis den föreslagna gemensamma referensramen. Vi vill ha ytterligare bevis i konsekvensbedömningen för att hjälpa oss att analysera och påvisa nyttan med och kostnaderna för detta förslag och de alternativ till detta som kan läggas fram.

Vi vill att ni hjälper oss och vi vill samarbeta med er för att se till att vi stöder en dialog mellan intressenter om vilka åtgärder som krävs för att uppnå ömsesidiga praktiska fördelar för såväl företag som konsumenter.

Fru kommissionsledamot! Jag anser att det är möjligt att ta fram ett fungerande praktiskt förslag som stöds av alla intressenter. Jag lovar er att parlamentsledamöterna vill fortsätta arbeta med er för att se till att vi uppnår detta och att vi förr eller senare i Europaparlamentet kan rösta igenom ett nytt direktiv om konsumentskydd.

  Meglena Kuneva, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Jag tackar Arlene McCarthy så mycket för hennes ord. Mycket har verkligen gjorts när det gäller detta direktiv. Emellertid skulle jag vilja att direktivet – som vi kommer att fortsätta arbeta med – inte bara antas, utan också tas väl emot av alla intressenter. Vi kommer inte att spara på krafterna i försöken att åstadkomma detta. Eftersom detta är vår sista sammanträdesperiod här, låt mig passa på att tacka er alla uppriktigt, särskilt Arlene i egenskap av ordförande för vårt utskott, samt Malcolm Harbour och framför allt Charlotte Cederschiöld. Jag räknar med att på ett eller annat sätt hålla kontakten, eftersom det har varit ett sant nöje att arbeta med er. Jag hoppas att detta kommer att fortsätta på något annat sätt.

Jag skulle nu vilja koncentrera mig på de kommande viktiga stegen för direktivet, eftersom jag anser att detta direktiv är mycket viktigt för oss alla. Vi behöver det här direktiv för 2000-talets inre marknad. Innan förslaget lades fram genomförde kommissionen en jämförande rättsstudie som kallades ”Compendium” och som omfattade medlemsstaternas lagar för införlivande av konsumentdirektiven under granskning. Kommissionen går nu igenom förslagets olika bestämmelser mer i detalj med medlemsstaterna för att de bättre ska förstå den praktiska inverkan på den nationella lagstiftningen.

Min administration håller på att utarbeta en tabell som syftar till att illustrera förslagets effekt på konsumentskyddets nuvarande nivå inom EU. Tabellen kommer att omfatta dessa bestämmelser (till exempel längden på ångerrätten och den rättsliga garantin) för vilka det är möjligt att bedöma huruvida förslaget kommer att föra med sig en definitiv ökning eller minskning i de olika medlemsstaternas konsumentskydd. Tabellen ska vara tillgänglig senast i slutet av maj.

Enligt förslaget ska medlemsstaterna kunna behålla allmänna avtalsrättsliga kompensationer för felaktiga varor, förutsatt att de rättsliga kraven för tillämpningen av denna kompensation skiljer sig från de krav som gäller för den kompensation som regleras i förslaget. Jag är medveten om att detta samspel mellan förslaget och nationella allmänna avtalsrättsliga åtgärder skulle kunna göras klarare i texten. Detta innebär att åtgärder såsom rätten att vägra motta defekta varor i Storbritannien eller skyddet för dolda fel i Frankrike (”garantie des vices cachés”) skulle kunna behållas. Emellertid är jag också beredd att överväga alternativ varmed delar av dessa nationella åtgärder skulle kunna införlivas i förslaget, om en sådan lösning skulle föredras av rådet och parlamentet.

Förslaget kompletterar direktivet om otillbörliga affärsmetoder. Medan direktivet om otillbörliga affärsmetoder skyddar konsumenterna kollektivt mot tvivelaktiga affärsmetoder från bedrägliga handlares sida, får konsumenter som sluter avtal med en handlare genom förslaget till direktiv om konsumentskydd individuella avtalsvillkor som de kan genomdriva vid en tvistemålsdomstol. När det gäller tjänstedirektivet och e-handelsdirektivet, kommer informationskraven i dessa direktiv att gälla utöver kraven i förslaget och dessa kommer också att ha företräde om de står i konflikt med förslaget.

När det slutligen gäller Rom I-förordningen, görs det i ingressen till förslaget tydligt att förslaget inte påverkar förordningen. Den nationella lagstiftning som gäller konsumentavtal inom ramen för förslaget till direktiv kommer alltså att fastställas enbart genom förordningen.

Vid utarbetandet av förslaget tog kommissionen intryck av resultaten inom den gemensamma referensramen (CFR), till exempel när det gäller svarta listan över oskäliga avtalsvillkor, reglerna om ”dubblettprodukter” och leveranser, samt en effektivisering av kraven på förhandsinformation.

Inför framtiden kommer det vara viktigt att säkra samstämmigheten mellan den gemensamma referensramen och direktivet om konsumentskydd. Med tanke på att den gemensamma referensramen kommer att vara ett projekt på längre sikt, måste vi se till att de slutliga definitionerna och reglerna i direktivet om konsumentskydd införlivas i den del av den gemensamma referensramen som behandlar konsumentavtal.

Förslaget till direktiv om konsumentskydd föregicks av en grundlig konsekvensbedömning. I konsekvensbedömningen fastställdes också den administrativa börda som skulle tillkomma till följd av de föreslagna förändringarna, och denna jämfördes med kostnaden för efterlevnad för handlare som säljer till andra medlemsstater till följd av fragmenteringen av konsumentskyddsreglerna och Rom I-förordningen. Bedömningen visade att en fullständig harmonisering av de centrala konsumentskyddsreglerna skulle ha mycket positiva effekter för den inre marknadens integrering och för konsumentförtroendet. Under lagstiftningsprocessens inledande skeden verkade det som om ytterligare fakta och ökad förståelse för konsumenternas beteende och preferenser i fråga om försäljningsåtgärder skulle kunna vara värdefull. Jag avser att inom kort inleda en kvalitativ undersökning i denna fråga med syfte att samla in fakta genom grundliga intervjuer med konsumenter och handlare. Resultaten av denna undersökning bör finnas tillgängliga under det tredje kvartalet 2009.

Kommissionen är fast besluten att under lagstiftningsprocessen upprätthålla en konstruktiv dialog – och detta är mitt politiska åtagande till er – med de intressenter som mest påverkas av förslaget till direktiv. Därför kommer jag att samla intressenter bland konsumenter och företag till ett gemensamt sammanträde i juni 2009 för att förtydliga delar av förslaget och för att ytterligare diskutera förslagets viktigaste aspekter. Parlamentet kommer att hållas informerat.

Jag skulle bara vilja tillägga att jag förra veckan träffade alla konsumentorganisationer inom ramen för den europeiska konsumentorganisationen (BEUC) och att vi diskuterade denna fråga igen. Två dagar senare kom minst tio företrädare från det brittiska överhuset för att diskutera detta direktiv i Bryssel. Det är ett mycket gott tecken på att intresset för konsumentpolitiken ökar, vilket är bra för den inre marknaden.

  Malcolm Harbour, för PPE-DE-gruppen. – (EN) Herr talman! Först av allt ett varmt tack till Meglena Kuneva för hennes arbete med konsumentfrågorna, eftersom detta är sista gången som vi under den här mandatperioden har möjlighet att diskutera med henne. Fru kommissionsledamot! Jag för min del och hela utskottet, förmodar jag, har verkligen uppskattat ert intensiva engagemang.

Jag vet att det kanske var något nedslående för er att vi inte kunde göra en grundlig översyn av detta förslag och få det till första behandlingen före mandatperiodens slut. Men jag tror att historien kommer att utvisa att vi har gjort rätt. Genom det arbete som på ett mycket bra sätt leddes av Arlene McCarthy – genomgång av konsekvensbedömningen, ifrågasättande av de olika punkterna – var det möjligt att öka medvetenheten i förslaget, och vi har också fått många fler personer engagerade, såsom ni själv angav.

Det förefaller mig – och här är de centrala punkter som jag ville ta upp under den korta tid som står till buds kväll – att en viktig sak som saknas i detta förslag är den generella strategiska ram som kommissionen vill följa i utvecklingen av konsumentregelverket.

I detta förslag behandlas varor, men vid slutet av året, innan förslaget är färdigbehandlat, ska vi ha tjänstedirektivet färdigt och det finns många frågor för konsumenterna i samband med detta. Vi vet att ni undersöker frågor såsom digitala produkter, paket, resor och så vidare.

Vi behöver se vad ni avser att göra med detta varupaket som en del av en bredare strategi som handlar om i vilken riktning konsumentregelverket ska utvecklas. Detta är mycket viktigt. Det behöver utarbetas med framtiden i åtanke, det behöver vara en del av en övergripande process. Detta är en av de saker som jag är något kritisk mot i den strategi som man hittills har valt. Jag hoppas att vi kommer att kunna göra framsteg med detta.

Jag var mycket glad över att ni nämnde överhuset eftersom jag också skulle ta upp detta. Vi har försäkrat dem om att deras rapport kan ge ett viktigt bidrag till resultatet, med hänsyn till den tid vi har tillgänglig. I slutändan ser vi fram emot ett synnerligen bra resultat för EU:s konsumenter och för den inre marknaden.

  Jacques Toubon (PPE-DE). – (FR) Herr talman, fru kommissionsledamot! Jag vill tala om Arlene McCarthys och Diana Wallis arbetsdokument. Med tanke på nästa parlament tar man i arbetsdokumentet upp de frågor som väcks genom detta förslag om maximal harmonisering. Man betonar även risken för att vissa länder kommer att märka ett försvagat skydd för sina egna konsumenter.

Å andra sidan gör kommissionen rätt när den vill öka handeln över gränserna, som är onormalt låg för en inre marknad. Arlene McCarthy har redan gått igenom bakgrunden och jag kommer därför inte att ta upp det, men jag hoppas att ni tillåter mig att ge kommissionen några råd.

För det första hoppas jag att Meglena Kuneva kommer att fortsätta sitt arbete, och jag hoppas att hon kan få ett förslag till övergripande direktiv godkänt. Men ni kommer endast att uppnå detta om ni för det första mycket noggrant analyserar följderna för all nationell lagstiftning (något som inte har gjorts), för det andra positionerar förslaget mycket noggrant i förhållande till befintliga och föreslagna bestämmelser, direktiv och överenskommelser på EU-nivå (något som inte har gjorts), för det tredje mycket noggrant föreskriver att vissa principregler, t.ex. om dolda fel, är garanterade (något som inte har gjorts), och för det fjärde indikerar – och detta är den viktigaste punkten – vilken skyddsnivå som kommer att uppnås när direktivet genomförs och inte bara vilka bestämmelserna kommer att vara.

I detta hänseende är förslaget inte vad man skulle kalla ett tydligt dokument. Men det är just harmonisering som ökar skyddsnivån vi behöver. I korthet har ni varit ganska förhastad. Mitt råd är att ni bör ta er tid att presentera alla argument som ger er möjlighet att helt och hållet övertyga regeringarna och Europaparlamentet.

  Charlotte Cederschiöld (PPE-DE). - Nu finns utrymme för förbättringar i konsumentreglerna. Förhandlingarna har inte startat, parlamentet har inte yttrat sig och medlemsstaterna är i början av diskussionen. Vi behöver full harmonisering på konsumentområdet.

Jag får plats med tre punkter här som jag tycker är angelägna att få in. 1. En tydligare omfattning av direktivet. 2. En vara med ursprungsfel kan i dag ges tillbaka inom två år; det bör vara tre år. 3. Ångerrätten bör sättas till ett år, det ger ökat konsumentskydd i de flesta medlemsstater. Klara och tydliga regler och ett högt konsumentskydd gynnar konsumenter och näringsidkare. Oklara regler är till nackdel för seriösa näringsidkare och små och medelstora företag. Rådet och parlamentet bör nu få in dessa tre centrala punkter i ett fullt harmoniserat förslag.

Eftersom det är min sista debatt med Meglena Kuneva vill jag tacka för ett oerhört trevligt samarbete.

  Meglena Kuneva, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Inledningsvis vill jag svara Malcolm Harbour. Det är tydligt varför vi behöver ta itu med frågan om tjänster, och tjänster är definitivt en mycket viktig del av konsumentstrategin för 2007–2013. Det råder ingen tvekan om att EU:s ekonomi är en tjänsteekonomi.

När det gäller frågan om varför vi inte till exempel behandlar digitalt innehåll och undantar detta från förslagets tillämpningsområde, kan jag meddela att frågan om konsumentskydd med avseende på digitala innehållstjänster togs upp under samrådet om grönboken. Flera intressenter, särskilt konsumentorganisationer, anser att denna fråga är viktig. Emellertid gav det upphov till allvarlig oro bland företagen, och flera samtalspartner menade att en noggrann analys krävdes på grund av frågans komplexa karaktär.

Därför kommer kommissionen att genomföra en undersökning för att bedöma problemets omfattning och i vilken utsträckning konsumenter lider skada på grund av att digitalt innehåll inte omfattas. Jag skulle vilja behandla digitala frågor nästa gång, med mycket välgrundade argument.

Jag vill inte slösa med vare sig parlamentets tid eller konsumenternas och företagens tid, så låt mig bara informera er om att jag i morgon, tillsammans med kommissionsledamot Viviane Reding, kommer att presentera den digitala guiden. Det är en mycket praktisk guide som grundas på befintlig lagstiftning – omkring 20 direktiv – och som utgör en typ av kompendium där det anges vad vi kan göra just nu för att genomdriva våra rättigheter. Ibland är det viktigaste hur vi genomför lagstiftningen.

När det gäller Jacques Toubons kommentarer bör jag säga att medlemsstaterna enligt förslaget kommer att kunna behålla allmänna avtalsrättliga åtgärder för felaktiga varor, och detta innebär att åtgärder såsom rätten att vägra motta defekta varor i Storbritannien eller skyddet för dolda fel i Frankrike kan behållas.

Ibland behöver vi lägga ned mer tid på att förklara innehållet i ett direktiv, och det är vad mina kolleger gör i rådet. Åtminstone behöver vi tydliggöra vad vi menar i den ena eller den andra texten, och det är på detta stadium som vi tydligt kan avgöra frågor där det finns en osäkerhet.

Kommissionen går nu igenom förslagets olika bestämmelser mer i detalj tillsammans med medlemsstaterna för att öka förståelsen för den praktiska inverkan på den nationella lagstiftningen, precis som ni, herr Toubon, och parlamentet ville. Vi kommer inte att spara på krafterna när det gäller att tydliggöra allt detta. Detta är en rättslig text, det är en civil text, och bara översättningen av denna rättsliga text är i sig självt en riktig utmaning. Därför kommer vi att förklara ytterligare och upprätthålla det goda samarbetet med rådet, och med parlamentet, i denna fråga.

Tack igen för er senaste kommentar, fru Cederschiöld. Jag kommer att beakta era förslag. Ni har rätt i att vi håller på att förhandla om direktivet Jag har lyssnat mycket noga, men låt mig säga klart och tydligt att det finns en punkt där jag inte kommer att kompromissa och det är när det gäller den fullständiga harmoniseringen.

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Zita Pleštinská (PPE-DE), skriftlig. – (SK) Nivån på konsumentskyddet skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Under IMCO-utskottets utfrågning rapporterade företrädare för frivilliga konsumentskyddsgrupper från de gamla medlemsstaterna inte några ekonomiska problem. Konsumenterna betalar ofta för tjänsterna från dessa konsumentgrupper innan de fattar beslut om ett köp. På så vis kan dessa organisationer förbli oberoende.

Konsumentorganisationerna i Slovakien får 152 000 euro för att finansiera sin verksamhet. Jag orolig för att ett sådant ynkligt belopp avskräcker organisationerna från att kämpa för konsumenternas rättigheter.

Efter utvidgningen av EU har det blivit ännu svårare och mer invecklat att vara konsument. En lång rad frågor berör konsumenterna direkt, allt från att en köpt vara ska vara i felfritt skick, förtroende för transaktioner till näthandel och annonsering. Eftersom många av dessa frågor sträcker sig över de enskilda ländernas gränser behöver vi en harmoniserad lagstiftning och intensiva insatser för att skapa en förebyggande medvetenhet som ger oss tillräcklig självkännedom så att vi inte blir ett redskap i händerna på erfarna företag. Av den anledningen bör konsumenterna veta hur de använder portaler som ger aktuell information, t.ex. Rapex om farliga produkter, Solvit om den inre marknaden, Dolceta om ekonomisk medvetenhet och många fler. Konsument Europa och Europakalendern kan även hjälpa konsumenterna i stor utsträckning.

Kommissionsledamot Meglena Kuneva! På kommissionens vägnar måste ni utmana de nya medlemsstaterna, så att de framför allt inte underskattar konsumentskyddet genom att inte ge konsumentorganisationerna tillräckligt stöd.