Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/2169(INL)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A6-0043/2009

Debatter :

PV 06/05/2009 - 15
CRE 06/05/2009 - 15

Omröstningar :

PV 07/05/2009 - 9.18
CRE 07/05/2009 - 9.18
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0389

Fullständigt förhandlingsreferat
Torsdagen den 7 maj 2009 - Strasbourg EUT-utgåva

10. Röstförklaringar
Anföranden på video
PV
  

Muntliga röstförklaringar

 
  
  

- Betänkande: Leinen (A6-0145/2009)

 
  
MPphoto
 

  Michl Ebner (PPE-DE).(DE) Herr talman! Europaparlamentets nya roll vid genomförandet av Lissabonfördraget kommer att bli väldigt viktig, och jag hoppas att Europaparlamentet kommer att utnyttja den möjlighet det fått efter bästa förmåga. Som medlem av en etnisk minoritet som traditionellt sett finns i Europeiska unionen gläder det mig särskilt att rättigheterna för etniska minoriteter för första gången nämns som individens rättigheter i artikel 2. Jag hoppas att grupprättigheter kommer att följa efter så fort som möjligt.

Jag drar mig tillbaka, av egen fri vilja men inte utan en viss nostalgisk känsla, efter fem år som ledamot i Europaparlamentet och femton år som parlamentsledamot i Rom. Som italiensk medborgare, med tyska som modersmål, av österrikisk-slovensk härkomst, med en tyrolsk natur – alltså en sann europé – har jag särskilt glatt mig åt att vi har återförenats i denna kammare som minoriteter och att minoriteter har fått möjligheter. Många har ännu inte känt att de tillhör en minoritet, men jag hoppas att de kommer att känna det mer och mer, även i sina medlemsstater. Jag vill tacka parlamentet för den förståelse för minoriteter som har kommit fram.

 
  
MPphoto
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE-DE).(LT) Jag röstade för Jo Leinens betänkande och förslag till resolution av följande anledningar. Vi är vana vid att upprepa att Europaparlamentet är den enda EU-institution som är direkt vald av folket. Med tanke på att det är en folkvald institution har Europaparlamentets befogenheter dock enligt min uppfattning fram till nu varit otillräckliga.

Därför anser jag att vad vi har antagit i dag, det vill säga nya befogenheter för Europaparlamentet då det gäller att tillämpa medbeslutandeförfarandet, nya befogenheter i fråga om budgetförvaltning, det nya godkännandeförfarandet och nya övervakningsbefogenheter, är väldigt viktigt. Jag anser även att Lissabonfördraget kommer att stärka Europeiska unionens demokratiska legitimitet, särskilt när det gäller att öka Europaparlamentets befogenheter att tillämpa medbeslutandeförfarandet.

 
  
MPphoto
 

  Daniel Hannan (NI). - (EN) Herr talman! Nu förstår jag taktiken. Taktiken är helt enkelt att strunta i folkomröstningarna och genomföra Lissabonfördraget som om väljarna i Frankrike, Nederländerna och Irland hade röstat ja.

En efter en införs de mest omtvistade artiklarna och bestämmelserna: utrikesministern och utrikespolitiken, stadgan om de grundläggande rättigheterna och harmoniseringen av rättsliga och inrikes frågor. Sedan kommer kollegerna att vända sig till de irländska väljarna och säga: ”Nu är det för sent att rösta nej. Vi har redan genomfört allting. Nu skulle ni bara irritera alla och isolera er själva. Större delen av Lissabonfördraget har i praktiken redan trätt i kraft, om än inte rent juridiskt.”

Jag vet inte om detta kommer att fungera. Det är upp till de irländska väljarna att avgöra, men jag skulle bli ganska besviken om de gav efter för påtryckningar. Det är naturligtvis upp till dem att fatta sitt eget beslut, men detta är trots allt människor vars fäder slog tillbaka det brittiska imperiet. Att nu ge vika för Europaparlamentet kommer att förminska dem som folk.

 
  
MPphoto
 

  Syed Kamall (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag vill lägga min hyllning till alla de hyllningar av er som tidigare har framförts. Tack för ert ordförandeskap och ert tålamod när vi har hållit våra anföranden.

Jag anser att det är viktigt att inse att Lissabonfördraget inte har ratificerats än, och vi bör inte bete oss som om det hade ratificerats. Vi bör inte strunta i de väljare och länder som fortfarande inte har ratificerat det.

Vi bör också komma ihåg vilka regler som gällde från början och inte försöka ändra reglerna i halvtid. Vid inledningen av den konstitutionella processen gällde regeln att alla länder var tvungna att ratificera konstitutionen, annars skulle den anses förkastad. Frankrike och Nederländerna ratificerade inte konstitutionen, så den förkastades. Även när det gäller Lissabonfördraget var ursprungsregeln att alla länder var tvungna att ratificera fördraget, annars skulle det anses förkastat. När de irländska väljarna röstade nej beslutade vi oss trots detta för att fortsätta processen och tvinga dem att rösta en gång till.

Om vi verkligen vill få med oss folkviljan i denna fråga föreslår jag att den brittiska regeringen följer sitt valmanifest och genomför en folkomröstning om Lissabonfördraget.

 
  
MPphoto
 
 

  Gay Mitchell (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Irländarna skulle verkligen vara dumma om de följde det brittiska konservativa partiets EU-skeptiska falang. Jag kan försäkra Daniel Hannan att irländarna inte följer – och aldrig har följt – det brittiska konservativa partiets EU-skeptiska falang.

Deras agenda ligger inte i Storbritanniens intresse. Den ligger i det brittiska konservativa partiets intresse. Det är synd och skam att ett land som gav oss Winston Churchill har skickat dessa personer till Europaparlamentet för att sätta sina smala intressen framför det brittiska folkets och resten av Europas intressen.

Det känns konstigt att de brittiska konservativa ledamöterna har lierat sig med ledamöterna från Sinn Fein och i likhet med dessa avstår från att rösta. Varken i dag eller i går har någon av dessa ledamöter varit här i kammaren. De visar sig inte i parlamentet. De deltar inte i parlamentets utskott. Jag vet inte hur de får sin lön och sina kostnadsersättningar, men de talade om för parlamentet att ett godkännande av detta betänkande och andra betänkanden var det värsta som har hänt under denna valperiod. Sedan dyker de inte ens upp för att rösta. Det är rena rama skandalen.

 
  
  

- Betänkande: Masip Hidalgo (A6-0285/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Evans (PSE). - (EN) Herr talman! Efter 15 år kommer detta att bli mitt sista anförande i Europaparlamentet och jag anser att det finns få frågor som är lika viktiga som asylfrågan och hur EU-länderna hanterar den.

Det finns ingen enkel lösning på denna fråga. Om det fanns en enkel lösning skulle något land redan ha hittat den. I själva verket hävdar jag att det enda sättet att minska antalet desperata människor som ansöker om flyktingstatus eller asyl i ett annat land än sitt eget är att ta itu med de grundläggande orsakerna till att de lämnar sina hem och ursprungsländer. Därför är det så viktigt att vi i EU, och i alla demokratiska industriländer, ger råd, hjälp och stöd – inklusive ekonomiskt stöd – till de länder som drabbas av krig, interna konflikter, människorättskränkningar eller diskriminering.

På samma sätt måste vi ta upp den fattigdom runt omkring i världen som bidrar till migrationstrycket. Vi får aldrig fördöma personer som tvingas ansöka om asyl eller flyktingstatus. I stället bör vi ge dem sympati och erbjuda dem vårt stöd. Det är det som är vår utmaning för närvarande.

 
  
  

- Betänkande: Lambert (A6-0279/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Daniel Hannan (NI). - (EN) Herr talman! Rätten att kontrollera sina gränser är ett kännetecken på en självständig stat, och tilldelande av bosättnings- eller medborgarrättigheter är karaktäristiskt för medborgarskap. När vi överför detta från nationell nivå till EU-nivå behandlar vi EU som om det vore ett enda rättsområde med sina egna yttre gränser och andra yttre tecken på en självständig stat. Detta saknar täckning. Ingen har röstat för skapandet av en europeisk asylbyrå. Vi skapar en ny byråkrati, som kommer att ha intresse av att politiken på EU-nivå fortsätter att harmoniseras de kommande åren, oberoende av om det finns ett folkligt stöd för en sådan politik.

Jag måste bara besvara kommentarer som Gay Mitchell, ledamot av Europaparlamentet för Dublin, fällde om mig i ett annat ämne. Han kastade Winston Churchill i ansiktet på mig och sa att det var skandal att Winston Churchills parti skickade personer som mig till Strasbourg.

Låt mig avsluta mitt anförande med att citera vad Winston Churchill själv ansåg i denna fråga. Han sa en gång följande: ”We have our own dream and our own task. We are with Europe but not of it. We are linked but not combined. We are interested and associated but not absorbed. And should European statesmen address us in the words that were used of old, ’Shall I speak for thee to the King or the Captain of the Host?’, we should reply with the Shunamite woman ’Nay, sir, for we dwell among our own people’.”

 
  
  

- Betänkande: Hieronymi (A6-0260/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Hannu Takkula (ALDE).(FI) Herr talman! Kort sagt röstade jag för Ruth Hieronymis betänkande. Jag vill även tacka Ruth Hieronymi för hennes utmärkta arbete i utskottet för kultur och utbildning på området för audiovisuella frågor. Jag vet att hon ska lämna Europaparlamentet och att detta var hennes sista betänkande för oss i Europaparlamentet, åtminstone för en tid.

Det är väldigt viktigt att den audiovisuella delen av Media Mundus-programmet utökas för att även göra det tillgängligt för tredjeländer, inklusive afrikanska stater. Det är ett sätt att utöka samarbetet. Det är även en utmärkt form av utvecklingssamarbete och ett sätt att uppmuntra dessa länder att röra sig i riktning mot ett bättre liv och en bättre utveckling. Det är dessutom ett sätt för oss att axla ett etiskt ansvar, vilket är det enda rätta, för de afrikanska staterna. Framför allt är dock mitt anförande ett tack till Ruth Hieronymi för hennes fantastiska arbete.

 
  
  

- Betänkande: Costa (A6-0274/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Neena Gill (PSE). - (EN) Herr talman! Jag har begärt ordet för att ge mitt stöd till Paolo Costas betänkande. Jag är emellertid orolig för att denna typ av bestämmelser används för att strypa konkurrensen i stället för att hjälpa flygbolagen – vilket är syftet med denna lagstiftning. Jag ville bara uppmärksamma parlamentet på detta.

Det är inte ovanligt att flygbolag samlar på sig avgångs- och ankomsttider. Låg mig ta Birminghams flygplast i min valkrets som exempel. Air India har ställt in sina flygningar till Amritsar i Indien. Denna mycket populära och lönsamma rutt upphörde i oktober förra året. Kunderna tvingas till onödiga resor och onödigt besvär för att ta sig till andra flygplatser på grund av att Air India inte vill förlora sina mycket lönsamma avgångs- och ankomsttider på Heathrow. Man häpnar över att det finns massor av flygbolag som gärna skulle vilja ha dessa avgångs- och ankomsttider, men som inte kan använda dem för att Air India håller fast vid dem.

Jag hoppas att resultatet blir att vi ser till att flygbolag inte i onödan håller fast vid avgångs- och ankomsttider. Kommissionen måste vara vaksam och se till att denna lagstiftning inte missbrukas. Det är inte det att jag är misstänksam av mig, men risken är att det kommer att sluta med att konsumenterna får ytterst få valmöjligheter.

 
  
  

- Resolutionsförslag (B6-0261/2009) (Moldavien)

 
  
MPphoto
 

  Daniel Petru Funeriu (PPE-DE) . – (RO) Situationen i Moldavien är nu väldigt tydlig. Det finns ett kommunistparti som beter sig på precis samma sätt som de sovjetinfluerade kommunistpartier som förslavade halva Europa under 1900-talet. Det finns en opposition som är inspirerad av demokrati och som kämpar för att Moldavien ska vara knutet till europeiska värderingar.

Resolutionen som vi röstat om i dag skickar en kraftfull politisk signal till Chisinau. Denna signal behöver dock vara tydligt uppbackad av specifika åtgärder från kommissionen och rådet. Jag uppmanar därför Europeiska kommissionen att aktivt samarbeta med den demokratiska oppositionen i Chisinau för att hitta effektiva sätt att stärka den demokratiska medvetenheten i Moldavien. Det mest effektiva sättet att göra det på är enligt min uppfattning att häva visakraven för medborgare från Moldavien inom gemenskapen.

Jag vill tydligt säga till rådet att vi inte får bedra oss själva. Nyckeln till demokratisering i Moldavien ligger fortfarande i Moskva. Europeiska unionen måste vidta åtgärder för att minska detta inflytande. Historien visar oss i själva verket att dessa åtgärder måste vara kraftfulla. Medborgarna i Moldavien förväntar sig precis samma sak från EU som medborgarna i Östeuropa förväntade sig från väst före 1989.

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE-DE).(LT) Jag röstade för resolutionen om situationen i Moldavien, eftersom jag den 5 april var en av de internationella observatörer som övervakade parlamentsvalet i det landet. Vi blev alla vittne till den oro som uppstod endast en månad efter valet. Jag anser att det är särskilt viktigt att betona en gång till att relationerna mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien måste fortsätta att utvecklas och att vi vill det, eftersom vi nu strävar efter större europeisk stabilitet, säkerhet och välbefinnande, och dessutom nya skiljelinjer.

Europeiska unionens samarbete med Moldavien måste dock gå hand i hand med en äkta och tydlig skyldighet från Moldaviens styrande institutioners sida att sträva för demokrati och respektera de mänskliga rättigheterna.

 
  
  

- Betänkande: Obiols i Germà (A6-0264/2009)

 
  
MPphoto
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE-DE).(LT) Jag är väldigt nöjd över omröstningsresultatet för resolutionen om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2008. Europaparlamentets ståndpunkt, som blev tydlig vid omröstningen om det andra ändringsförslaget som gällde påve Benedictus XVI, gläder mig särskilt.

Jag anser att språket, förslagen och vokabulären som användes i det ändringsförslaget är fullständigt oacceptabla, och jag har svårt att föreställa mig att detta parlament skulle avsluta sin mandatperiod med att anta ett uttalande som fördömer påve Benedictus XVI för hans uttalanden och för kyrkans lära.

Därför vill jag gratulera Europaparlamentet till antagandet av detta dokument, ett viktigt dokument om situationen för de mänskliga rättigheterna i världen förra året, som understryker de viktigaste problemen – dödsstraff, tortyr, brutal, omänsklig behandling, situationen för människorättsförsvarare, situationen för rättigheterna för barn och kvinnor och många andra frågor.

 
  
MPphoto
 

  Bernd Posselt (PPE-DE). – (DE) Herr talman! Jag är mycket tacksam för att Europaparlamentet förkastade liberalernas skandalösa attack mot påven. Även med de mer noggrant valda orden från Alexander Graf Lambsdorff skulle det ha varit ett skamligt uttalande. Jag måste säga att det görs försök här i parlamentet att jämställa 2000-talets högsta moraliska auktoritet, som sträcker sig långt bortom de miljarder katolikerna och ger stöd till Europa och till hela världen, med dem som torterar och kränker de mänskliga rättigheterna och med diktatorer. Det är ett exempellöst agerande som kommer att förfölja Europaparlamentets liberala grupp och även det tyska FDP-partiet.

 
  
MPphoto
 
 

  Daniel Hannan (NI). - (EN) Herr talman! Varje gång vi diskuterar mänskliga rättigheter verkar vi tala om ett virtuellt EU – ett EU som bara finns i parlamentets resolutioner, kommissionens pressmeddelanden och rådets kommunikéer. Det är detta underbara, fredliga människorätts-EU som sprider sina värderingar, inte med hjälp av BLU-82-bomber utan snarare med hjälp av handelsavtal och partnerskapsavtal.

Jag anser emellertid att någon måste ställa sig upp och fråga var i den verkliga världen detta EU finns. I den verkliga världen försöker Bryssel sälja vapen till kommunistregimen i Peking och isolera Taiwan, EU försöker bli vän med ayatollorna i Teheran, det vägrar att ha något att göra med Castromotståndarna på Kuba och det försöker ge ekonomiskt stöd till Hamas. Det styr protektorat – eller satrapier som de kallades under det ottomanska väldet – i Bosnien och Kosovo, och inom sina egna gränser struntar EU i folkviljan i samband med folkomröstningar.

När vi respekterar den grundläggande rätten att rösta bort en regering i vallokalen och ändra den offentliga politiken genom våra röster i EU har vi kanske gjort oss förtjänta av den moraliska auktoritet som ger oss rätt att undervisa andra.

 
  
  

- Betänkande: Pagano (A6-0262/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Syed Kamall (PPE-DE). - (EN) Herr talman! En av de frågor som oroar många i min valkrets i London är den omfattande nedmontering av de medborgerliga fri- och rättigheterna som vi sedan 1997 har bevittnat i Storbritannien under Labourpartiets tid vid makten. De blir ännu mer bestörta när jag berättar om den massiva nedmonteringen av medborgerliga fri- och rättigheter på EU-nivå. Flera fördrag, bland annat Prümfördraget, gör oss mycket oroliga. Som tur är fastställde EG-domstolen nyligen i en dom att den brittiska regeringen var tvungen att lämna tillbaka personuppgifter och personprofiler till de personer som har befunnits oskyldiga, när regeringen egentligen ville behålla dessa uppgifter.

Den brittiska regeringens beslut att bara ta bort oskyldiga personers profiler efter minst sex år visar vilken låg uppfattning den har om våra rättigheter. Beslutet visar att principen om att man är oskyldig tills motsatsen har bevisats i Storbritannien behandlas som tomma ord som lätt kan avfärdas, i stället för grundvalen för vårt samhälle. Det är illa nog att den brittiska polisen har tillgång till denna stora mängd uppgifter och personlig information, men även andra europeiska regeringar kommer att kunna få tillgång till dem.

Prümfördraget infördes i gemenskapslagstiftningen utan ordentlig demokratisk granskning. Man beräknar att mer än 3,5 miljoner människor nu kan ha sina personuppgifter spridda över EU. Detta fyller få människor med förtroende.

 
  
  

- Betänkanden: Dehaene (A6-0142/2009) och Brok (A6-0133/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Christopher Heaton-Harris (PPE-DE). - (EN) Herr talman. Jag vet att denna plats har ett mycket dåligt begrepp om vad Europas medborgare verkligen vill. Vi föredrar att tala om för dem vad vi anser att de bör vilja. Jag är elak. Jag tror säkert att ledamöterna faktiskt förstår vad våra väljare vill och vad de tycker om EU. Men många av dem bryr sig helt enkelt inte.

De bryr sig inte om att lyssna på den minoritet i parlamentet som anser att vi är på väg i fel riktning, och de bryr sig verkligen inte om de röster i EU som går emot dem i folkomröstningar. De bryr sig inte om ifall de får sin vilja fram genom att regeringar – som den brittiska – ljuger för sina väljare, får ett falskt mandat, utlovar en folkomröstning i dessa frågor och sedan bryter detta löfte. Det enda personer här bryr sig om är tid. Varför? Varför är det så bråttom att ratificera Lissabonfördraget i de 27 medlemsstaterna? Svaret är enkelt: för att det brittiska folket inte ska få säga sin åsikt i frågan.

Jag lämnar parlamentet i dag. Förhoppningsvis kommer jag att återgå till parlamentet i mitt hemland, det brittiska underhuset, för att företräda människor i Woodford Halse, Daventry, Long Buckby, Guilsborough, Brixworth, Earls Barton och på andra platser i den valkrets som kallas Daventry. Detta är människor som har fått nog av att inte tas på allvar av den nuvarande brittiska regeringen, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. Skulle jag väljas in i underhuset kommer jag inte att ge mig förrän människorna i min valkrets får säga sitt om detta fördrag. Lyckligtvis tror jag att valet i Storbritannien kommer ganska snart. Ni kan skynda er att driva igenom vad ni vill här. Det brittiska folket kommer att få säga sitt.

 
  
  

- Betänkande: Brok (A6-0133/2009)

 
  
MPphoto
 

  Glyn Ford (PSE). - (EN) Herr talman! Jag vill göra en röstförklaring om Elmar Broks betänkande. För det första vill jag hylla Elmar Broks arbete i denna institution. För det andra vill jag uttrycka mitt stöd för ratificeringen av Lissabonfördraget. Dessutom vill jag uppmana min regering att – när Lissabonfördraget har ratificerats och när Storbritannien får ytterligare en plats i Europaparlamentet – ge invånarna i Gibraltar denna plats.

Jag är stolt över att de senaste fem åren ha företrätt Gibraltars invånare i Europaparlamentet, och jag fortsätter gärna med detta. Men jag måste säga att det är svårt för de sju ledamöter som har blivit utsedda att företräda Gibraltar att ge full rättvisa i de många frågor som vi är tvungna att ta ställning till: mänskliga rättigheter, larm om missförhållanden, pensioner, gränsöverskridande föroreningar och naturligtvis bilaterala förbindelser med Spanien.

Vissa anser att siffrorna inte går ihop, och att vi skulle ge ifrån oss för mycket makt om vi gav Gibraltar en plats. I många år reserverade Danmark en plats här i parlamentet för Grönland. Grönland har ungefär dubbelt så många invånare som Gibraltar. Danmark gav 8 procent av sina platser till 50 000 personer. Jag ber den brittiska regeringen att ge färre än 1,5 procent av dess platser till de 26 000 invånarna i Gibraltar.

 
  
MPphoto
 

  Daniel Hannan (NI). - (EN) Herr talman! Under mina 10 år i denna kammare har jag lyssnat till en faslig massa struntprat, men jag tror aldrig att jag har hört sådan fullkomlig smörja som i gårdagens debatt om detta betänkande från paleofederalister som Elmar Brok och Richard Corbett. De gick på om nationella parlaments suveränitet som om de faktiskt brydde sig om det.

Ett parlaments suveränitet representerar dess folks suveränitet. Det existerar inte för att garantera privilegier till nationella parlamentsledamöter. När vi väljer ett parlament anförtror vi det uppdraget att för en viss tidsbestämd och begränsad period skydda våra friheter. Nationella parlament har inte rätt att göra permanenta avsteg från dessa friheter utan att gå tillbaka till väljarna och be om deras uttryckliga mandat

Vi har 646 parlamentsledamöter i Storbritannien. Av dem valdes 638 på grundval av ett uttryckligt löfte om att de skulle låta konstitutionsfördraget bli föremål för en folkomröstning innan de ratificerade det. När vi nu hör att konstitutionsfördraget i praktiken redan har trätt i kraft eftersom att alla dessa parlamentsledamöter har gått med på det ogiltigförklarar detta inte kravet på en folkomröstning. Det ogiltigförklarar den representativa demokratin som sådan.

Om ni vill återge våra befintliga representativa demokratiska system deras heder, mening och syfte bör vi lita på folket och ge dem deras folkomröstning – som vi lovade. Pactio Olisipiensis censenda est! (Lissabonfördraget bör gå till omröstning!)

 
  
  

Skriftliga röstförklaringar

 
  
  

- Betänkande: Rouček (A6-0225/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om jämställdhetsperspektivet i EU:s yttre förbindelser samt freds- och nationsuppbyggnad. Ökad integrering av kvinnor i politiken, särskilt i EU:s yttre förbindelser och diplomati, är mycket viktigt för ett framgångsrikt införande av EU:s utrikespolitik, även när det gäller bistånd, utveckling, utvidgning, grannskapspolitik, konfliktlösning, säkerhetsåtgärder och fredsskapande åtgärder samt internationell handel.

Även om det finns ett antal policydokument på EU-nivå om jämställdhet och kvinnors rättigheter är det praktiska engagemanget för denna fråga fortfarande svagt, och de budgetanslag som har öronmärkts specifikt för jämställdhetsfrågor otillräckliga. Det är viktigt att understryka att jämställdhetsperspektivet inte bara kräver policyuttalanden på hög nivå utan också politisk vilja bland EU:s och medlemsstaternas ledare.

 
  
MPphoto
 
 

  Charles Tannock (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Det brittiska konservativa partiets ledamöter i Europaparlamentet stöder till fullo en politik som syftar till lika behandling och icke-diskriminering av kvinnor på alla områden i samhället och i arbetslivet. Detta dokument har emellertid en alldeles för preskriptiv syn. Man försöker detaljstyra alla utrikespolitiska områden, inklusive inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut, utan att uppmärksamma det arbete som alla EU-institutioner gör för att ge sin kvinnliga personal lika möjligheter. De riktmärken och mål som anges i betänkandet påminner starkt om kvotering, även om detta inte uttryckligen nämns. Dessutom förespråkar man att kvinnor ska delta i ESFP-uppdrag, utan att deras kombattantstatus klargörs. Därför har det brittiska konservativa partiets ledamöter i Europaparlamentet lagt ned sina röster.

 
  
  

- Betänkande: Leinen (A6-0145/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Andersson, Göran Färm, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. − Parlamentet röstade i dag om ett betänkande om parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget. Betänkandet samlar yttranden från olika utskott angående de förändringar som Lissabonfördraget innebär. Betänkandet välkomnar att parlamentet får mer inflytande över EU:s lagstiftningsarbete.

Vi har valt att rösta ja till detta betänkande för att Europaparlamentet måste förbereda sig på att kunna utföra de förändringar som kommer att uppstå för parlamentets arbete om Lissabonfördraget träder i kraft. Våra röster skall emellertid inte på något vis ses som att vi föregår de enskilda medlemsländernas ratificeringsprocess. Vi respekterar fullt ut varje medlemslands rätt att själva fatta beslut om ratificering av Lissabonfördraget.

 
  
MPphoto
 
 

  Martin Callanan (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Europaparlamentet har ingen roll att spela och inget ansvar för att genomföra Lissabonfördraget. Varför inte? För att fördraget inte har trätt i kraft. I själva verket förkastades det klart av de irländska väljarna förra året. Att tala om parlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget är därför häpnadsväckande arrogant och typiskt för den institutionella okänslighet för den demokratiska opinionen som kännetecknar EU.

När de irländska väljarna går till valurnorna senare i år hoppas jag att de kommer att förkasta Lissabonfördraget igen. Jag tillhör det brittiska konservativa partiet, och dess partiledare David Cameron har lovat att hålla en folkomröstning om Lissabonfördraget om det inte redan har trätt i kraft. Jag hoppas därför att det brittiska folket får chansen att slå sista spiken i kistan när det gäller detta bedrövliga fördrag. Det brittiska konservativa partiets ledamöter har en helt annan vision för EU än den som det ges uttryck för i Lissabonfördraget. Vi kommer därför helt följdriktigt att bilda en ny politisk grupp i Europaparlamentet för att främja vår vision.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. (PT) Jag röstade för Jo Leinens betänkande. Detta betänkande presenterar en detaljerad analys av Europaparlamentets nya roll och ansvar vid genomförandet av Lissabonfördraget, särskilt den utökade rätten till medbeslutande, nya budgetbefogenheter, nytt godkännandeförfarande, nya kontrollbefogenheter, nya rättigheter att få information och nya medborgerliga rättigheter.

Slutresultatet blir att Europaparlamentet kommer att stärka sina befogenheter, särskilt när det gäller rätten till medbeslutande, och öka sin förmåga att påverka beslutsfattandet och därmed förstärka Europeiska unionens demokratiska legitimitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Denna resolution är en del av ett paket om fem resolutioner, som antagits i dag av Europaparlamentet, som visar det tydligaste möjliga förakt för den demokratiska och suveräna viljeyttringen hos den franska, nederländska och irländska befolkningen, som förkastade den europeiska konstitutionen och det så kallade Lissabonfördraget. Den är också en del i den antidemokratiska processen och kampanjen som syftar till att införa detta oacceptabla utkast till fördrag.

Med ett totalt nonchalerande av den demokratiska vilja som uttryckts av dessa länders befolkningar och för de bestämmelser som finns i fördragen – som de förenade krafterna hos högern och socialdemokraterna antagit – tvingar de det irländska folket att rösta i en ny folkomröstning (samtidigt som det förhindrar andra medborgare från att rådfrågas i en folkomröstning). Det ökar också trycket och ingreppen för att tvinga fram ett godkännande av detta fördrag, som kommer att öka federalismen, nyliberalismen och militarismen i EU.

Sådan är vår skenheliga och cyniska europeiska demokrati. Samma personer som ignorerat vad som sagts (till exempel det portugisiska socialistpartiet och det portugisiska socialdemokratiska partiet) och nekat sitt folk en debatt och rätten att få säga sitt i en folkomröstning om det föreslagna Lissabonfördraget, och som endast respekterar den folkliga viljan då den ligger i linje med deras egen, ber nu medborgarna i samtliga EU-medlemsstater att ge dem sitt förtroende och rösta för dem i det nära förestående EU-valet …

Det är en skamlös fräckhet …

 
  
MPphoto
 
 

  Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Lissabonfördraget, som till 96 procent sammanfaller med förslaget till konstitutionellt fördrag, har fallit genom folkomröstningsresultatet på Irland. Före det föll förslaget till konstitutionellt fördrag genom folkomröstningsresultaten i Frankrike och Nederländerna.

Majoriteten i detta parlament vägrar att erkänna sina politiska förluster. Detta är ett upprörande brott mot demokratiska principer och ett lika upprörande exempel på den maktens arrogans som präglar EU-samarbetet.

Leinens betänkande om Europaparlamentets nya roll hyllar stegen mot ett Europas förenta stater som Lissabonfördraget innebär samt att EU nu också ska ge sig in på utbildningsområdet inklusive idrott med mera.

Det hade varit önskvärt om betänkandet i stället hade behandlat problemet med detta parlaments bristande demokratiska legitimitet. Vi går återigen mot ett val där valdeltagande förutses bli mycket lågt. Fortfarande är det så att väljarna i EU-länderna känner föga engagemang för det supercentralistiska Europaparlamentet. Så länge den representativa demokratins politiska debatt är fokuserad på valen till de nationella parlamenten bör det vara de nationella parlamenten som ska vara de högsta beslutande politiska organen inom unionen, inte Europaparlamentet.

Jag har röstat nej till förslaget till betänkande.

 
  
  

- Betänkande: Guy-Quint (A6-0183/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Martin Callanan (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Varför talar vi ens om Lissabonfördraget när det inte har trätt i kraft än? Varför struntar vi i praktiken i den irländska folkviljan, i form av deras val att förkasta fördraget för ett år sedan? Skälet är naturligtvis att EU bryr sig väldigt lite om demokratisk opinion och är fast beslutet att snabbt röra sig i riktning mot en allt närmare union trots att detta saknar folklig legitimitet. De irländska väljarna är tvungna att rösta om detta fördrag en gång till eftersom EU inte accepterar att man säger nej.

Klyftan mellan EU och dess medborgare växer hela tiden. Att hänvisa till Lissabonfördraget som om det vore ett faktum ökar bara det demokratiska underskottet. Av detta och många andra skäl gläder det mig att det brittiska konservativa partiets ledamöter kommer att ingå i en ny politisk grupp under parlamentets nästa valperiod. Denna grupp kommer att arbeta för att reformera EU och utmana den nuvarande ortodoxa uppfattningen om att vi bör sträva efter en allt närmare union, som har visat sig vara så impopulär och orsakat så mycket skada i min region i nordöstra England.

 
  
MPphoto
 
 

  Charlotte Cederschiöld, Christofer Fjellner, Gunnar Hökmark och Anna Ibrisagic (PPE-DE), skriftlig. − Vi har röstat för betänkandet om de finansiella aspekterna av Lissabonfördraget som handlar om hur budgetprocessen kommer att se ut om Lissabonfördraget träder i kraft.

Vi stöder inte de punkter i betänkandet som handlar om att EU ska ha egna medel genom beskattningsrätt. Vi är även emot inrättandet av flexibilitetsfonder.

 
  
MPphoto
 
 

  Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Lissabonfördraget, som till 96 procent sammanfaller med förslaget till konstitutionellt fördrag, har fallit genom folkomröstningsresultatet på Irland. Före det föll förslaget till konstitutionellt fördrag genom folkomröstningsresultaten i Frankrike och Nederländerna.

Majoriteten i detta parlament vägrar att erkänna sina politiska förluster. Detta är ett upprörande brott mot demokratiska principer och ett lika upprörande exempel på den maktens arrogans som präglar EU-samarbetet.

Jag anser inte att Europaparlamentet ska ha större inflytande på EU:s budget. Under min tid i detta parlament har jag gång på gång noterat hur den federalistiska majoriteten frikostigt vill dela ut anslag till allt från kulturprojekt till strukturstöd och utökad EU-byråkrati. Alla olika särintressen inom regionalpolitiken, fiskerinäringen, jordbruksnäringen ska enligt majoriteten i Europaparlamentet få del av EU:s kaka. I en del fall handlar det om utgifter som är rena PR-jippon. Denna frikostiga utgiftspolitik ska EU bedriva i en tid av finanskris då man i medlemsländerna måste skära i utgifterna för vård, skola och omsorg.

Viktigast av allt - det har hittills varit tur att Europaparlamentet inte haft allt för stort inflytande på EU:s jordbrukspolitik, ty då skulle unionen hamna i en fälla av protektionism och tunga subventioner till samtliga olika grupper inom jordbruksnäringen.

Jag har röstat nej till betänkandet.

 
  
  

- Betänkande: Dührkop Dührkop (A6-0280/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Philip Bradbourn (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Det brittiska konservativa partiets ledamöter har röstat mot asylpaketet eftersom vi, trots att vi tror på samarbete på detta område, inte anser att asyl- och invandringspolitiken ska avgöras på gemenskapsnivå. För oss är skyddandet av nationella gränser fortfarande en central del av den offentliga politiken på nationell nivå.

 
  
  

- Betänkande: Masip Hidalgo (A6-0285/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Carl Lang och Fernand Le Rachinel (NI), skriftlig. (FR) För fjorton dagar sedan antog Europaparlamentet ett betänkande om en gemensam invandringspolitik för Europa och därmed banades väg för något som redan planerats av Europeiska kommissionen, nämligen massinvandring. I dag gäller det de asylsökande. Idén är att skapa ett ”asyleuropa”.

Det tydligt fastställda målet är alltså att säkerställa högre normer för behandling av asylsökande då det gäller mottagningsvillkor. Det innebär inte bara att standardisera miniminormer för mottagningsvillkor i alla medlemsstater utan även att tillhandahålla stöd för asylsökande så att de kan bosätta sig i mycket stort antal.

Därför kommer omfattningen av detta framtida direktiv att utvidgas till alla personer som legalt eller illegalt reser in på EU:s territorium. De administrativa restriktioner som finns i medlemsstaterna när det gäller tillträde till arbetsmarknaden kommer helt att behöva avskaffas. Socialbidrag, medicinskt och psykologiskt bistånd samt bostadsbidrag, liksom rättslig hjälp, ska tillhandahållas av värdmedlemsstaten. En vägran om att tillhandahålla sådant stöd kommer att leda till rättsliga överklaganden och utredningar … så är ofta inte fallet för medborgarna själva …

Genom att anta denna andra del av ”asylpaketet” underlättar och uppmuntrar Bryssel global invandring till Europa.

Vi kommer alltid att motsätta oss denna internationalistiska vision, vars enda syfte är att helt enkelt förinta Europas folk och nationer.

 
  
MPphoto
 
 

  Martine Roure (PSE), skriftlig. (FR) I den sista omröstningen under denna mandatperiod ska vi säga vår mening om asylpaketet. Detta markerar slutet på en process som genomförts under denna mandatperiod. Även om vissa framsteg har gjorts finns det tyvärr fortfarande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller erkännandet av flyktingstatus. Bevis på detta är de begränsningar som man kan se i direktivet i fråga om villkor för mottagande av asylsökande. Återigen är det medlemsstaterna som står i främsta linjen, till förfång för den europeiska enighet som behövs på detta område. Jag hoppas att vi under nästa mandatperiod, vid den andra behandlingen, kommer att kunna vända denna situation i syfte att skapa en verklig europeisk asyllagstiftning som garanterar verkligt skydd för dessa särskilt utsatta män och kvinnor.

 
  
  

- Betänkande: Hennis-Plasschaert (A6-0284/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Charlotte Cederschiöld, Christofer Fjellner, Gunnar Hökmark och Anna Ibrisagic (PPE-DE), skriftlig. − Vi moderater har I dag röstat ja till Hennis- Plasschaerts betänkande A6-0284/2009 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för ansökan om internationellt skydd från tredjelandsmedborgare eller statslösa.

Vi är medvetna om och har förståelse för att det stora antalet människor som anländer i båtar över Medelhavet innebär en svår situation för några av de små länderna vid EU:s södra sjögräns och instämmer i att något måste göras för att lösa situationen.

Det är viktigt att den s.k. suspensionsmekanismen inte utformas så att den riskerar att ta bort medlemsstaternas incitament att höja standarden på asylprocessen och mottagandet, vilket strider mot grundtanken om det gemensamma regelverket.

 
  
  

- Betänkanden: Masip Hidalgo (A6-0285/2009) och Hennis-Plasschaert (A6-0284/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Andersson, Göran Färm, Anna Hedh, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. − Vi Socialdemokrater välkomnar alla initiativ som förbättrar situationen för asylsökande och papperslösa. Vi förordar en generös gemensam asyl- och migrationspoltik som sätter människans behov i centrum enligt de åtaganden som medlemsstaterna har enligt Genèvekonventionerna. Även om "asylpaketet" innebär att goda steg tas så valde vi att rösta emot betänkandena från Hennis-Plasschaert och Masip Hidalgo.

Vi Socialdemokrater beklagar den politik som högermajoriteten för i asyl- och migrationsfrågorna i Europaparlamentet. Det vi framför allt tar avstånd ifrån är frågan om språkinformation inte skall behöva ges på ett språk de förstår, om kvarhållande inte skall behöva ske inom ramen för Genèvekonventionen, om läkarundersökning för att fastställa ålder samt frågan om fri rättshjälp. Vi beklagar också att högern inte ville ge asylsökande rätt tillträde till arbetsmarknaden inom 6 månader.

 
  
  

- Betänkande: Lambert (A6-0279/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Martin Callanan (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Inrättandet av detta organ är ännu ett steg mot en gemensam asyl- och invandringspolitik inom EU, vilket är något som jag totalt motsätter mig. Jag anser att frågan om vem vi tillåter att resa in i Storbritannien bör avgöras av förtroendevalda parlamentsledamöter och ansvariga ministrar i Storbritannien. Det bör inte vara EU:s ansvar.

Att ge EU kontrollen över asyl- och invandringspolitiken skulle allvarligt skada våra nationella intressen och skulle kunna leda till att vi utsätts för en större risk för terrorism eller organiserad brottslighet.

Stegen i riktning mot en gemensam asyl- och invandringspolitik är ytterligare ett tecken på EU:s beslutsamhet att skapa en enda gemensam politisk enhet med samma regler för alla. Denna EU-vision delas inte av det brittiska konservativa partiets ledamöter. Vi kommer att förespråka en helt annan vision när vi bildar en ny politisk grupp under parlamentets nästa valperiod.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. (FR) Alla asylrelaterade betänkanden som det röstas om i dag erbjuder en slapp och vittgående tolkning av asylrätten som i slutändan är skadlig för dem som verkligen är i behov av internationellt skydd, för att rädda sina liv, sin fysiska integritet och sin frihet.

De nya sociala och ekonomiska rättigheter, familjerättigheter och övriga rättigheter som ni vill tvinga medlemsstaterna att bevilja asylsökande kommer att fungera som en magnet för alla så kallade ekonomiska invandrare. Det kommer att ytterligare tynga ned de myndigheter som behandlar dessa problem och ytterligare sakta ned prövningen av enskilda ärenden. Allt detta på grund av att ni upprepade gånger vägrar beakta missbruket och kränkningarna av asylprocessen och eftersom ni envisas med att blanda ihop de rättigheter och den status som erkända flyktingar skulle kunna ha med den som ni vill bevilja vanliga asylsökande.

Det mest oacceptabla av allt är dock Jean Lamberts betänkande om att inrätta en europeisk ”byrå” för samarbete i asylfrågor, som kommer att kunna sprida ut asylsökande bland medlemsstaterna på eget bevåg.

Vi är inte emot ett mellanstatligt samarbete inom dessa områden, där respekt visas för medlemsstaternas suveräna rätt att själva få bestämma vem som ska få komma in på deras territorium, och under vilka villkor, men vi är emot er politik.

 
  
  

- Betänkande: Zwiefka (A6-0270/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. (PT) Jag röstade för Tadeusz Zwiefkas betänkande, eftersom jag anser att det är väldigt viktigt att införa ett förfarande som gör det möjligt för medlemsstater att förhandla om internationella avtal som omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet, i de fall när gemenskapen själv inte har klargjort att den har för avsikt att utöva sin externa behörighet.

Just nu, till exempel, hindras Portugal från att ingå internationella avtal för att påskynda det rättsliga samarbetet, även i frågor om skilsmässa och annullering av äktenskap, eftersom gemenskapen anses ha partiellt förvärvat exklusiv extern behörighet på dessa områden. Detta förslag möjliggör för kommissionen att tillåta ingående av sådana avtal, förutsatt att gemenskapen själv inte har tänkt ingå eller redan har ingått ett avtal om samma sak med ett tredjeland. Jag anser att det är väldigt viktigt att denna förordning förhandlas fram så fort som möjligt, eftersom det ligger inte bara i portugisiska medborgares intresse utan även i resten av EU-medborgarnas intresse.

 
  
  

- Betänkande: Hieronymi (A6-0260/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Hélène Descamps (PPE-DE), skriftlig. (FR) De förbindelser som har utvecklats mellan de audiovisuella industrierna i EU:s medlemsstater och i tredjeländer måste fortsätta och måste stärkas, inte bara i de yrkesverksammas intresse utan även i konsumenternas intresse. Programmet för audiovisuellt samarbete Media Mundus, som antogs i dag av Europaparlamentet, och som jag stöder, har detta som målsättning.

Det tillhandahåller faktiskt en lämplig ram inom vilken vi sedan kan förbättra konkurrenskraften och den gränsöverskridande spridningen av audiovisuella verk världen över. Detta program, som initierades av Europaparlamentet, bör även bidra till att främja kulturell mångfald, samtidigt som det ger verkligt mervärde till de åtgärder som redan utförs inom detta område av Europeiska unionen och av medlemsstaterna.

Tack vare vår föredragandes ansträngningar för att nå en överenskommelse vid första behandlingen bör nya kommersiella möjligheter snart uppenbara sig och erbjuda audiovisuella experter möjlighet att skapa långsiktiga arbetsrelationer med sina motparter i tredjeländer.

 
  
  

- Betänkande: Costa (A6-0274/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Jim Higgins (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag röstade emot Paolo Costas betänkande om fördelning av avgångs- och ankomsttider på flygplatser för att protestera mot att man inte har samrått med flygplatsmyndigheterna, mot bristen på debatt med Europaparlamentets ledamöter och mot det sätt på vilket lagstiftningen snabbt har drivits igenom. Denna åtgärd kommer bara att förstärka problemen inom luftfartssektorn.

 
  
  

- Betänkande: Deprez (A6-0265/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. (PT) Jag röstade för Gérard Deprezs betänkande om förslaget till rådets förordning om införande av ett förfarande för förhandling och ingående av bilaterala avtal mellan medlemsstater och tredjeländer. Jag anser att det är väldigt viktigt att införa ett förfarande som tillåter medlemsstater att ingå internationella avtal i de fall där gemenskapen har klargjort att den inte har för avsikt att utöva sin externa behörighet.

Just nu, till exempel, hindras Portugal från att ingå internationella avtal för att påskynda det rättsliga samarbetet, även i frågor om föräldraansvar, underhållsskyldighet och skilsmässa, eftersom gemenskapen anses ha partiellt förvärvat exklusiv extern behörighet på dessa områden. Detta förslag gör det möjligt för kommissionen att tillåta att sådana avtal ingås.

Med tanke på de nära band som Portugal har med vissa länder, särskilt gemenskapen av portugisiskspråkiga länder, och det stora antalet portugisiska invandrare i olika länder, är det väldigt viktigt när det gäller familjerättsliga ärenden att Portugal kan påskynda erkännandet av portugisiska medborgares rättigheter i dessa länder genom att ingå eller revidera bilaterala avtal. Fastän jag har nämnt Portugal som exempel anser jag att det är lika viktigt för samtliga EU-medborgare att denna förordning förhandlas fram så fort som möjligt.

 
  
  

- Betänkanden: Zwiefka (A6-0270/2009) och Deprez (A6-0265/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − EG-domstolen har fastställt att gemenskapen har exklusiv behörighet att ingå internationella avtal med tredjeländer inom vissa områden. Enskilda medlemsländer som tidigare ingått bilaterala avtal med tredjeland, eller som i framtiden vill göra det, är enligt samma bestämmelser förhindrade att göra så då det inte anses förenligt med EG-fördraget. EU kan dock, i undantagsfall, bemyndiga medlemsstaten att ingå bilaterala avtal: om gemenskapen inte har något intresse av avtal med det tredje landet, om den enskilda medlemsstaten har ett särskilt intresse av avtalet och avtalet inte inverkar negativt på gemenskapsrätten.

Junilistan är för den inre marknadens förverkligande och stödjer arbetet för att på EU-nivå söka lösningar på de miljöutmaningar som Europa står inför. På dessa områden accepterar vi en viss grad av överstatlighet. Vi motsätter oss dock ovanstående, överstatliga lagstiftningsåtgärd. Enskilda medlemsländer måste givetvis kunna ha möjlighet att ingå bilaterala juridiska avtal med tredjelandsländer om de bedömer att sådana överenskommelser är bättre för dem än de som finns på EU-nivå! Att en liten möjlighet till självbestämmande nu föreslås, genom införande av ett förfarande till förhandling, är visserligen bra, men ändå en klen tröst som inte förändrar det tydliga om än outtalade målet att skapa en EU-stat!

Jag har därför röstat nej till betänkandet.

 
  
  

- Resolutionsförslag (B6-0261/2009) (Moldavien)

 
  
MPphoto
 
 

  Erik Meijer (GUE/NGL), skriftlig. (NL) När det gäller de senaste protesterna mot valresultatet i Moldavien har min grupp överlämnat en separat resolution, som skiljer sig från den kompromiss som nåtts mellan de fyra grupperna. Det finns ingen skillnad mellan de två resolutionerna i fråga om krav på fria och rättvisa val, men de skiljer sig åt i sina bedömningar av regeringen och majoritetspartiet i Moldavien.

Min grupp har följt tankegången att protesterna har organiserats av icke-demokratiska krafter som försöker utmana det förnyade förtroendet för kommunistpartiet, som röstades fram av hälften av väljarna. Dessutom har det antagits att protesterna har organiserats av Moldaviens granne Rumänien, som vill införliva Moldavien. Med tanke på detta kommer majoriteten av min grupp att rösta mot den gemensamma resolutionen. Personligen kommer jag dock att rösta för den.

Det är många moldavier som har sökt rumänskt medborgarskap. Våra politiska kontakter med det för närvarande styrande partiet i Moldavien får inte hindra oss från att respektera önskan från en stor del av Moldaviens befolkning att bli införlivade med Rumänien. Den önskan har sporrats av att den allmänna opinionen i ett antal medlemsstater inte stöder en ytterligare utvidgning av EU. Införlivandet med Rumänien skulle då vara det enda sättet för moldavierna att få bli en del av EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE), skriftlig. – (PL) Moldavien upplever stora politiska och ekonomiska svårigheter. De dramatiska händelserna den 5, 7 och 8 april efter valet på gatorna i Chisinau visade att samhället, särskilt ungdomarna, vill ha en förändring och en snar förening med Europeiska unionen. Kommunisterna blockerar viktiga reformer och förhandlar med Ryssland, även om de officiellt stöder ett närmande till europeiska strukturer.

Vi bör hjälpa Moldavien på vägen. Ett större engagemang från EU skulle ge regeringen och folket i Moldavien större visshet om att EU och chansen till medlemskap är verkliga.

Regeringen måste genomföra grundläggande reformer för att tillåta en normal politisk och ekonomisk utveckling, reformer som kan leda till marknadsekonomi, demokratisering av civilsamhället och iakttagandet av medborgerliga rättigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE), skriftlig. (RO) Jag röstade för Europaparlamentets resolution om situationen i Moldavien efter valet den 5 april 2009. Jag anser att det är mycket viktigt att alla politiska grupper ger denna fråga uppmärksamhet och lämpligt stöd.

Som ledamot i Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet stöder jag att Europeiska unionen fortsätter att ge Moldavien allt stöd det behöver för att kunna närma sig Europa, i enlighet med Moldaviens befolknings viljeyttring. Det är viktigt för Moldavien att utvecklas ekonomiskt och erbjuda sina medborgare bästa möjliga levnadsstandard och möjlighet att uppfylla sin potential. Jag anser att Rumänien som EU-medlemsstat och grannland till Moldavien måste bidra till den ekonomiska och sociala utvecklingen i landet, på grundval av en överenskommelse som främjar samarbete, goda grannförbindelser och ömsesidig respekt och på de villkor som anges i en sådan överenskommelse,.

 
  
  

- Betänkande: Obiols i Germà (A6-0264/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Martin Callanan (PPE-DE), skriftlig. − (EN) En av de positiva aspekterna med EU är det sätt på vilket det försöker sprida värden som demokrati, mänskliga rättigheter och goda styrelseformer i världen, genom sina förbindelser med tredjeländer. Det är emellertid ironiskt att EU lägger så stor vikt vid demokrati på andra ställen när det struntar i demokratin i själva EU, vilket reaktionerna på Irlands förkastande av Lissabonfördraget är ett exempel på.

Jag vill uppmärksamma två områden i världen. För det första skulle jag vilja uppmärksamma Centralasien. Även om jag inser denna regions strategiska betydelse för EU anser jag att EU:s fortsatta engagemang i Centralasien måste motsvaras av framsteg på människorätts- och demokratiseringsområdet i denna region.

För det andra skulle jag vilja jämföra människorättssituationen i den kommunistiska diktaturen i Kina med den livfulla och fria demokratin i Taiwan. Jämfört med andra länder i Ostasien har Taiwan en exceptionellt hög människorättsstandard. Taiwan skulle kunna vara en förebild för Kina och visa vad samhällen kan uppnå när de fattar det djärva beslutet att bli verkligt fria.

 
  
MPphoto
 
 

  Avril Doyle (PPE-DE), skriftlig. − (EN) I detta betänkande om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2008 utvärderas människorättsåtgärder runt om i världen och man efterlyser förbättringar på några nyckelområden.

Jag skulle även vilja göra följande kommentar till ändringsförslag 2: Även om jag inte alls delar den uppfattning om profylaktisk användning av kondomer för att förhindra spridning av hiv/aids som påven Benedictus påstås ha gett uttryck för kunde jag inte stödja detta ändringsförslag på grund av dess ogrundade och oriktiga skrivningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. (PT) Jag röstade för årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2008. Rapporten har egentligen två huvudsakliga målsättningar. Å ena sidan är syftet att tillhandahålla ett grundläggande referensdokument som gör det möjligt att identifiera, diskutera och utvärdera de insatser som gjorts under årets lopp för att eventuellt kunna förbättra, korrigera och utvidga kommande insatser. Å andra sidan är syftet att informera en så bred publik som möjligt om EU:s insatser för att främja de mänskliga rättigheterna världen över.

Jag anser att det är väldigt viktigt med en kontinuerlig debatt för att fastställa prioriteringar, identifiera frågor som kräver insatser på EU-nivå och bevaka och regelbundet utvärdera situationer som kräver särskild vaksamhet.

Detta betänkande tar även upp frågan om kvinnors mänskliga rättigheter och visar att det finns en brist som måste avhjälpas när det gäller utvecklingen av EU:s särskilda politik och insatser för kvinnors mänskliga rättigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Det räcker med att se på vad resolutionen innehåller om situationen i Palestina för att märka i hur hög grad den är ett oacceptabelt exempel på hyckleri och cynism från en majoritet i parlamentet när det gäller de mänskliga rättigheterna (i världen).

I resolutionen finns inte ett enda ord som fördömer Israels grymma och oförsvarliga angrepp mot det palestinska folket. I resolutionen urskuldas det barbari som utövas mot den palestinska befolkningen på Gazaremsan – som FN:s råd för mänskliga rättigheter kritiserade och fördömde i sin resolution – och det finns inte ett enda ord av solidaritet med det palestinska folket, som faller offer för de mest brutala överträdelser av de mänskliga rättigheterna som begås av den israeliska armén och genom den israeliska statens terrorism.

De delar av resolutionen som vi skulle kunna instämma i kan inte uppväga att detta årliga initiativ från Europaparlamentet i grund och botten inte är annat än en svekfull studie i manipulation av de mänskliga rättigheterna och ett oacceptabelt sätt att använda dessa som vapen för att låta EU:s stormakter (och deras stora ekonomiska och finansiella aktörer) ingripa mot folk som hävdar sin självständighet och sina rättigheter.

Ännu en gång säger vi: Ni kan räkna med oss när det gäller att försvara mänskliga rättigheter, men räkna inte med oss när det gäller hyckleri.

 
  
MPphoto
 
 

  Filip Kaczmarek (PPE-DE), skriftlig. (PL) Jag röstade för ett antagande av Raimon Obiols i Germàs betänkande om de mänskliga rättigheterna i världen 2008 och Europeiska unionens politik på området. Jag röstade för eftersom det skandalösa ändringsförslaget med angreppet på påven Benedictus XVI hade förkastats. Om påven skulle anses som ett hot mot de mänskliga rättigheterna vore världen helt upp och ned. Jag förstår inte författarna till detta ändringsförslag.

Det finns dessvärre en stor mängd fall av överträdelser av de mänskliga rättigheterna i världen. Dessa kräver vårt engagemang, vårt fördömande och vår handling. Den katolska kyrkan och många andra trosinriktningar är våra allierade i kampen för att se till att människans värdighet respekteras. Att angripa påven är bara bevis på cynism och skadlig radikalism så här inför valtider. Det är synd att vissa parlamentsledamöter vid slutet av denna mandatperiod har blivit inblandade i en sådan pinsam historia.

 
  
MPphoto
 
 

  Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − En självständig utrikespolitik är nödvändig för upprätthållandet av den nationella suveräniteten. Varje medlemslands utrikesförbindelser måste vara föremål för demokratisk kontroll. EU ska inte bedriva en gemensam utrikespolitik, eftersom en sådan utveckling riskerar att frånta folket dess möjligheter att hålla sina förtroendevalda politiker ansvariga för deras agerande i sina relationer med främmande land.

Föreliggande betänkande innehåller flera viktiga skrivningar till stöd för specifika aspekter av de mänskliga rättigheterna. Dessa har jag givetvis röstat ja till. Betänkandet i sin helhet är emellertid ett sätt att flytta fram EU:s positioner i utrikespolitiken.

Jag har därför röstat nej i slutomröstningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Søren Bo Søndergaard (GUE/NGL), skriftlig. - (DA) Jag erkänner vikten av resolutionens målsättning – att förbättra den människorättsliga situationen i en rad utsatta länder. Jag delar ambitionen att avskaffa användningen av dödsstraff och att förbättra arbetssituationen för förkämpar för de mänskliga rättigheterna och icke-statliga organisationer. Jag instämmer också i att det ska ställas krav på mänskliga rättigheter i de länder som EU samarbetar med.

Trots allt detta kan jag inte rösta för resolutionen, eftersom jag starkt vänder mig mot hur man talar om en försenad ratificering av Lissabonfördraget. Detta är en förolämpning mot den irländska befolkningens förkastande av fördraget. Dessutom är jag emot målet att vi ska ha gemensamma strukturer och personal för att skapa egentliga EU-ambassader. Jag anser att EU varken har eller bör ha några befogenheter på detta område.

 
  
MPphoto
 
 

  Charles Tannock (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag protesterar mot ändringsförslag 2, i vilket det riktas kritik mot den romerskkatolska kyrkan och dess ledare påven Benedictus för hans syn på användningen av kondom. Som tur var förkastade parlamentet detta ändringsförslag. Det finns inte mycket som tyder på att användningen av kondomer faktiskt förhindrar överföring av aids.

Det är påven Benedictus mänskliga rättighet att ha sin uppfattning, oavsett om andra håller med honom eller inte. Jag undrar om man i betänkandet hade vågat kritisera en ledare för en annan av de stora världsreligionerna i samma fientliga ordalag. Det är den romerskkatolska kyrkans plikt att leda sina trogna, inte att ledas. Vi bör i högre grad respektera en kyrka och en religion som vår unions värden bygger på.

Det brittiska konservativa partiets ledamöter i Europaparlamentet stöder höga människorättsstandarder i världen, men lade ned sina röster i slutomröstningen om betänkandet eftersom det innehåller frågor som ”reproduktiva rättigheter” – vilket i praktiken betyder abort – och dödsstraff, som är samvetsfrågor som de enskilda ledamöterna själva bör få ta ställning till. Dessutom tar man upp politikområden som Internationella brottmålsdomstolen och Lissabonfördraget, som vårt parti motsätter sig.

 
  
MPphoto
 
 

  Geoffrey Van Orden (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Jag är en varm anhängare av genuina mänskliga rättigheter och därför är det inte svårt för mig att stödja många aspekter i detta betänkande. Jag ansvarade personligen för att det infördes en punkt som uppmanar rådet och medlemsstaterna att vidta effektivare åtgärder för att hantera den människorättskatastrof som Robert Mugabes regim har orsakat i Zimbabwe.

I betänkandet hänvisar man emellertid konsekvent och utan täckning till EU som om det vore en självständig stat – hänvisningar som jag och andra ledamöter utan framgång försökte få bort i utskottet. Att enskilda medlemsstater ska avsäga sig sina nationella befogenheter på människorättsområdet till förmån för EU, oavsett om detta sker inom ramen för FN eller någon annanstans, är en fullkomligt oacceptabel tanke. Jag protesterar dessutom mot de ogrundade och onödiga hänvisningarna till Lissabonfördraget, som det brittiska konservativa partiets ledamöter och många andra konsekvent har motsatt sig. Därför lade jag ned min röst vid slutomröstningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Anna Záborská (PPE-DE), skriftlig. (SK) Artiklarna 84 och 96 i betänkandet handlar om den människorättsliga situationen på Kuba. Det måste påpekas att systematiska hotelser, förhör och sofistikerade former av våld har fortsatt att utövas mot Kvinnor i vitt även under 2008, trots internationella påtryckningar. För flera veckor sedan försökte regimen på alla möjliga sätt hindra dem från att hålla en tyst protest på den sjätte årsdagen av deras makars fängslande. Som ett tecken på stöd hölls en solidaritetsmarsch för Kvinnor i vitt och deras makar i Bratislava den 28 april 2009. Av de 75 aktivister som fängslades för sex år sedan, vilkas sak har stötts av flera organisationer, däribland EU, befinner sig 54 fortfarande bakom galler. Bara om vi övervakar deras lidande kommer vi att lyckas med att få ut dem ur fängelset innan de förvandlats till mänskliga vrak. Låt oss inte glömma att vi snart ska fira minnet av den 20:e årsdagen av kommunismens fall i länderna i Central- och Östeuropa. Vad vi kan göra för de kubanska fångarna och deras hustrur nu är att låta punkterna om överträdelser av mänskliga rättigheter på Kuba stå kvar i betänkandet.

Jag känner att jag måste ta upp ändringsförslag 2, som innehåller skarp kritik mot påven Benedictus XVI. I detta ändringsförslag baktalas den katolska kyrkans överhuvud. Dessutom jämställs hans uttalanden med brott som begås i länder där dödsstraffet missbrukas, där människor torteras och dödas för att de uttryckt sina åsikter och där det inte finns någon respekt ens för de mest grundläggande mänskliga rättigheter. Låt oss förkasta detta ändringsförslag.

 
  
  

- Betänkande: Pagano (A6-0262/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Philip Bradbourn (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Det brittiska konservativa partiets ledamöter anser att gränsöverskridande samarbete på det straffrättsliga området visserligen är viktigt men att man i betänkandet försöker skapa ett gemensamt rättsområde på EU-nivå. Detta skulle på ett allvarligt sätt skada traditionen i de länder som baserar sitt rättssystem på sedvanerätt. Därför kan vi inte stödja detta förslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Martin Callanan (PPE-DE), skriftlig. − (EN) Straffrätten är med rätta medlemsstaterna ansvar. Jag kan acceptera att medlemsstater måste samarbeta i gränsöverskridande straffrättsliga ärenden, men jag accepterar inte att det inrättas ett EU-område för straffrättsskipning. Att utsträcka EU:s så kallade ”behörighet” till det straffrättsliga området skulle vara ett obefogat och oacceptabelt intrång i den brittiska suveräniteten. Människor i min region i nordöstra England vill att straffrätten ska vara brittiska parlamentsledamöters ansvar och att den ska tillämpas av brittiska domare.

Att EU försöker utsträcka sina befogenheter till områden som än så länge uteslutande har varit reserverade för medlemsstaterna visar EU:s verkliga mål. Man vill skapa en federal superstat. Människorna i min region vill inte att detta ska ske. De förkastar den gängse uppfattningen om en allt närmare union och vill se ett lösare, mer flexibelt system för mellanstatligt samarbete. Jag hoppas att den nya grupp där det brittiska konservativa partiets ledamöter kommer att ingå nästa valperiod kommer att kunna ge britterna det som de flesta av dem vill ha ut av EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Carl Lang (NI), skriftlig. (FR) Under sken av att bekämpa maffiaorganisationer och organiserad brottslighet i allmänhet vill eurokraterna i Bryssel påtvinga oss mer av sina federalistiska åsikter, som förstör nationer, folk och identiteter.

Alla vet ju att varje EU-medlemsstat har sina egna lagar, rättsliga traditioner och normer. Ändå kommer nu dessa fanatiska eurofederalister med ännu ett angrepp, i form av viljan att skapa en ”europeisk rättskultur”.

För att inrätta denna kultur vill man därför skapa följande: en europeisk juridisk skola, en europeisk rättsakademi för domare, åklagare, försvarsadvokater och alla andra som är involverade i rättssystemet.

Men nationella juridikutbildningar då? Och de ofrånkomliga skillnaderna mellan lagstiftning som grundas på sedvanerätt och lagstiftning som grundas på skriven lag?

Inga svar ges, naturligtvis.

I praktiken kommer det att bli hela rättssystemen i medlemsstaterna som försvinner genom denna påtvingade harmonisering – nedåtgående harmonisering, med andra ord.

Dessa Europas trollkarlslärlingar har inte förstått ett dugg: bara nationalstaterna, Europas huvudsakliga beståndsdelar, kommer att kunna berika Europa och återställa det till dess rättmätiga plats i världen.

Europa får inte byggas på sina nationers och sina folks bekostnad.

 
  
  

- Betänkande: Dehaene (A6-0142/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Andersson, Göran Färm, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. − Parlamentet röstade i dag om ett betänkande om Lissabonfördragets konsekvenser för utvecklingen av EU:s institutionella balans. Betänkandet föreslår att de extra ledamöter, som Sverige och andra medlemsländer kommer att ges om Lissabonfördraget träder i kraft, väljs redan i det kommande valet till Europaparlamentet och därefter får observatörsstatus i parlamentet. Rapporten föreslår också att utnämningen av en ny ordförande för kommissionen, utförs i Lissabonfördragets anda. Detta innebär att valet av ordförande skall återspegla den politiska majoriteten i Europaparlamentet, samt att valet av kandidat skall föregås av diskussioner mellan rådet och de politiska grupperna i parlamentet.

Vi har valt att rösta ja till detta betänkande för att Europaparlamentet måste förbereda sig på att kunna utföra de förändringar som kommer att uppstå för parlamentets arbete om Lissabonfördraget träder i kraft. Våra röster skall emellertid inte på något vis ses som att vi föregår de enskilda medlemsländernas ratificeringsprocess. Vi respekterar fullt ut varje medlemslands rätt att själva fatta beslut om ratificering av Lissabonfördraget.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om Lissabonfördragets konsekvenser för utvecklingen av Europeiska unionens institutionella balans. I detta betänkande granskas Lissabonfördragets inverkan på utvecklingen av EU:s institutionella balans. Man poängterar vikten av att genomföra de nya bestämmelserna och göra de första utnämningarna.

Lissabonfördragets möjliga ikraftträdande i slutet av 2009 kräver en politisk överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet, så att förfarandet för att välja nästa ordförande för kommissionen och utnämna den framtida kommissionen under alla omständigheter sker i enlighet med innebörden i de nya befogenheter som Europaparlamentet tilldelas på detta område genom Lissabonfördraget.

Betänkandet innehåller därför en rad rekommendationer som syftar till att utveckla en institutionell balans, och det betonas att Lissabonfördraget innebär att var och en av de europeiska institutionerna stärks inom sitt behörighetsområde.

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Denna resolution utgör en del i ett paket med fem resolutioner som i dag antagits av en majoritet i parlamentet. Detta visar det tydligaste förakt man kan tänka sig för de franska, nederländska och irländska folkens demokratiskt och suveränt uttryckta vilja, då de förkastade den europeiska konstitutionen och dess tvillingbroder, det så kallade Lissabonfördraget, i folkomröstningar. Resolutionen är också ett av de många initiativ som syftar till att driva igenom detta oacceptabla förslag till fördrag.

I stället för att begrava Lissabonfördraget en gång för alla, antar Europaparlamentet återigen en resolution där man förhärligar den anti-demokratiska institutionella balans i Europeiska unionen som föreslås i resolutionen, och döljer att denna bland mycket annat innebär följande:

- Suveräna befogenheter överförs från det portugisiska folket till EU:s överstatliga institutioner, som domineras av de större länderna, vilket exempelvis gäller förvaltningen av de marinbiologiska tillgångarna i vår exklusiva ekonomiska zon.

- Tillämpningen av majoritetsregeln vid beslutsfattande utökas, vilket kommer att öka de större ländernas dominans och hindra Portugal från att lägga in veto mot beslut som strider mot nationella intressen.

- De nationella demokratiska institutionerna (de enda som är ett direkt resultat av folkets demokratiska vilja) fråntas alltmer makt, till exempel genom överförandet av befogenheter från de nationella parlamenten, som förlorar rätten att fatta beslut på viktiga områden och är på väg att bli ett slags rådgivande organ utan rätt att lägga in veto mot gemenskapsbeslut som strider mot nationella intressen.

 
  
MPphoto
 
 

  Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Lissabonfördraget, som till 96 procent sammanfaller med förslaget till konstitutionellt fördrag, har fallit genom folkomröstningsresultatet på Irland. Före det föll förslaget till konstitutionellt fördrag genom folkomröstningsresultaten i Frankrike och Nederländerna.

Majoriteten i detta parlament vägrar att erkänna sina politiska förluster Detta är ett upprörande brott mot demokratiska principer och ett lika upprörande exempel på den maktens arrogans som präglar EU-samarbetet.

Det är anmärkningsvärt att det i punkt 4 i Dehaenes betänkande skrivs (citat): "Europaparlamentet välkomnar att det fastställs i Lissabonfördraget att Europeiska rådet, enhälligt och med parlamentets samtycke samt under förutsättning att inget nationellt parlament motsätter sig det, får utvidga beslutsfattandet med kvalificerad majoritet samt det ordinarie lagstiftningsförfarandet till att gälla nya områden som ännu inte omfattas."

Trots att väljarna i en mängd medlemsländer är klart skeptiska till en alltmer överstatlig union pekar Europaparlamentets federalistiska majoritet på möjligheten att enligt Lissabonfördraget göra unionen än mer överstatlig och flytta ännu mera makt till EU utan att man behöva komma överens om ett nytt fördrag.

Jag har röstat nej till betänkandet.

 
  
  

- Betänkande: Brok (A6-0133/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Andersson, Göran Färm, Inger Segelström and Åsa Westlund (PSE), skriftlig. - Parlamentet röstade i dag om ett betänkande om utvecklingen av förbindelserna mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten enligt Lissabonfördraget. Detta betänkande välkomnar de nya befogenheterna som ges till de nationella parlamenten genom Lissabonfördraget. Rapporten utreder också möjligheterna för framtida utveckling av relationerna mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten.

Vi har valt att rösta ja till detta betänkande för att Europaparlamentet måste förbereda sig på att kunna utföra de förändringar som kommer att uppstå för parlamentets arbete om Lissabonfördraget träder i kraft. Våra röster skall emellertid inte på något vis ses som att vi föregår de enskilda medlemsländernas ratificeringsprocess. Vi respekterar fullt ut varje medlemslands rätt att själva fatta beslut om ratificering av Lissabonfördraget.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. (PT) Jag röstade för Elmar Broks betänkande. I detta betänkande välkomnas de nya befogenheter som de nationella parlamenten ges genom Lissabonfördraget, och möjligheterna till framtida samarbete mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet undersöks.

Antagandet av Lissabonfördraget i Tjeckien är ett viktigt steg mot ett snabbt ikraftträdande. Detta betänkande visar hur viktigt detta nya EU-fördrag är.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. (FR) Vi röstade mot detta betänkande först och främst för att det saknar mening: Lissabonfördraget existerar inte, det har förkastats genom tre folkomröstningar.

För det andra röstade vi mot det för att det innehåller rekommendationen att de nationella parlamenten underordnas Europaparlamentet. Det senare, tryggt i sin överordnade ställning och utan tvivel i sin outhärdliga arrogans, skulle erbjuda stöd till de nationella parlamenten – som i dess ögon antagligen består av obildade tölpar och idioter – i granskningen av EU-texter. Är detta stöd eller påtryckningar? Europaparlamentet skulle bjuda in sig självt till de nationella parlamentens plenarsammanträden, det skulle spela rådgivarens roll, det skulle påverka hur parlamenten införlivar lagtexter för att främja enhetlighet, det skulle lägga sig i debatterna om försvarsbudgetarna … Skulle det också diktera för dem på vilket sätt de bör kontrollera regeringarna och deras verksamhet inom rådet?

Slutligen röstade vi mot betänkandet för att det grundas på dubbelt hyckleri: de nationella parlamenten har inte vunnit någonting utöver rätten att övervaka respekten för subsidiaritetsprincipen, en rättighet som är mycket svår att genomföra och därför ineffektiv. Denna princip är en illusion eftersom många av EU:s befogenheter är exklusiva och skyddas som någonting heligt, och definitionen av subsidiaritet enligt fördragen faktiskt främjar Bryssels makt.

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Denna resolution utgör en del i ett paket med fem resolutioner som i dag antagits av en majoritet i parlamentet. Detta visar det tydligaste förakt man kan tänka sig för de franska, nederländska och irländska folkens demokratiskt och suveränt uttryckta vilja, då de förkastade den europeiska konstitutionen och dess tvillingbroder, det så kallade Lissabonfördraget, i folkomröstningar. Resolutionen är också ett av de många initiativ som syftar till att driva igenom detta oacceptabla förslag till fördrag.

Denna resolution om ”utvecklingen av förbindelserna mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten enligt Lissabonfördraget” är ett prima exempel på bedrägeri.

Europaparlamentet välkomnar de nationella parlamentens ”skyldigheter och rättigheter” enligt Lissabonfördraget, som ”ger dem en starkare roll i de politiska processerna i EU”. Det skulle vara skrattretande om det inte vore så allvarligt. Europaparlamentet döljer att när det gäller de nationella parlamentens påstått starkare roll i beslutsprocessen, så är det som verkligen händer genom Lissabonfördraget att dessa parlament förlorar mycket mer än de (felaktigt) vinner, med tanke på den omfattande maktöverföringen till EU:s institutioner. Inte ens (pseudo-)granskningen av respekten för subsidiaritetsprincipen (som tillämpas på gemenskapsinstitutionernas utövande av befogenheter som under tiden överförts till EU av de nationella parlamenten) ger något av de nationella parlamenten vetorätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Lissabonfördraget, som till 96 procent sammanfaller med förslaget till konstitutionellt fördrag, har fallit genom folkomröstningsresultatet på Irland. Före det föll förslaget till konstitutionellt fördrag genom folkomröstningsresultaten i Frankrike och Nederländerna.

Majoriteten i detta parlament vägrar att erkänna sina politiska förluster. Detta är ett upprörande brott mot demokratiska principer och ett lika upprörande exempel på den maktens arrogans som präglar EU-samarbetet.

Broks betänkande hyllar det konvent som tog fram ett förslag till konstitutionellt fördrag. Detta konvent har fått stark kritik för att ha varit helt odemokratiskt och toppstyrt av dess ordförande Giscard d´Estaing.

Broks betänkande borde enligt min mening ha kommit till slutsatsen att så länge den representativa demokratins politiska debatt är fokuserad på valen till de nationella parlamenten bör det vara de nationella parlamenten som ska vara de högsta beslutande politiska organen inom unionen, inte Europaparlamentet.

Jag har röstat nej till betänkandet.

 
  
  

- Betänkande: Kaufmann (A6-0043/2009)

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Andersson, Göran Färm, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. − Parlamentet röstade i dag om ett betänkande med en uppmaning till kommissionen om att lägga fram ett lagförslag om medborgarinitiativet så snart Lissabonfördraget ratificerats. Medborgarinitiativet innebär att en miljon personer som kommer från ett betydande antal medlemsländer, får ta initiativ till att uppmana kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag. Därmed ges medborgarna samma rätt att uppmana kommissionen att initiera lagförslag som Rådet.

Vi har valt att rösta ja till detta betänkande för att Europaparlamentet måste förbereda sig på att kunna utföra de förändringar som kommer att uppstå för parlamentets arbete om Lissabonfördraget träder i kraft. Våra röster skall emellertid inte på något vis ses som att vi föregår de enskilda medlemsländernas ratificeringsprocess. Vi respekterar fullt ut varje medlemslands rätt att själva fatta beslut om ratificering av Lissabonfördraget.

 
  
MPphoto
 
 

  Richard Corbett (PSE), skriftlig. − (EN) Jag och mina kolleger i det brittiska Labourpartiets delegation stöder införandet av ett medborgarinitiativ om Lissabonfördraget ratificeras framgångsrikt. Detta skulle stärka medborgarnas rätt att delta i den europeiska politiska processen och komplettera den befintliga rätten att inge framställningar till parlamentet.

Jag är emellertid orolig för att Sylvia-Yvonne Kaufmanns betänkande kommer att leda till att medborgarinitiativprocessen kommer att köra fast eller hindras av en massa byråkratiska villkor (som att medlemsstaterna måste granska varje underskrift och kommissionen måste förhandsgodkänna initiativets lagenlighet). För att uppmuntra ökat deltagande bör vi följa andan i medborgarinitiativet – nämligen att detta bör vara så tillgängligt och lätt att använda som möjligt. Därför hade vi inget annat val än att lägga ned våra röster vid omröstningen om detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om genomförande av medborgarinitiativet. Genom Lissabonfördraget införs det europeiska medborgarinitiativet, eller med andra ord medborgarnas rätt att delta i den europeiska lagstiftningsprocessen. Detta är ett helt nytt instrument som stärker demokratin och medborgarnas rättigheter.

Det är helt klart ett sätt att föra EU-medborgarna närmare EU:s institutioner och öka deras medvetenhet om och deltagande i beslutsprocessen.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. (FR) Sylvia-Yvonne Kaufmanns betänkande syftar till att styra hur vi genomför ett ”medborgarinitiativ” enligt definitionen i artikel 11 i det misslyckade fördraget om Europeiska unionen: ”ett antal unionsmedborgare, som uppgår till minst en miljon personer och som kommer från ett betydande antal medlemsstater, får ta initiativ till att uppmana Europeiska kommissionen att, inom ramen för sina befogenheter, lägga fram ett lämpligt förslag i frågor där dessa medborgare anser att det krävs en unionsrättsakt för att tillämpa fördragen”.

I betänkandet fastställs därför exakta villkor för tillåtlighet och konkreta förfaranden, som gör det till en extremt besvärlig process att genomföra ett sådant initiativ.

Jag vill uppmana medborgarna att vara på sin vakt. Denna nya ”rättighet” är en illusion. Den innebär bara en enda sak: möjligheten att uppmana kommissionen att utarbeta nya europeiska lagar, men inte att upphäva eller förändra de lagar som redan finns, inte att förändra politiken. Och i vilket fall finns det ingen som helst skyldighet för kommissionen att lyssna på medborgarna.

Om eurokraterna så gärna vill ge EU-medborgarna rättigheter, borde de börja med att respektera deras röstresultat och till sist inse att ”nej” betyder ”nej” på franska, nederländska, engelska, iriska och alla andra språk.

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Denna resolution utgör en del i ett paket med fem resolutioner som i dag antagits av en majoritet i parlamentet. Detta visar det tydligaste förakt man kan tänka sig för de franska, nederländska och irländska folkens demokratiskt och suveränt uttryckta vilja. Resolutionen är också ett av de många initiativ som syftar till att driva igenom det oacceptabla föreslagna Lissabonfördraget.

Resolutionen präglas av absurditet och hyckleri.

Europaparlamentet må retoriskt hylla att ”unionsmedborgarna ska kunna utöva sin rätt till deltagande på ett friktionsfritt, öppet och effektivt sätt” och det så kallade ”medborgarinitiativet”, som infördes i det förslag till fördrag som nu är känt som Lissabonfördraget. Sanningen är att de krafter som styr och främjar denna europeiska integration och detta Lissabonfördrag har gjort och gör allt de kan för att hindra folket från att debattera och förstå innehållet i detta förslag till fördrag och från att bli rådfrågade i en folkomröstning.

Efter det irländska förkastandet av detta federalistiska, nyliberala och militaristiska förslag till fördrag gör de dessutom allt de kan för att tvinga fram ännu en folkomröstning i detta land (så många gånger som krävs, tills det irländska folket säger ja).

Med andra ord hindrar de folket från att uttrycka sin demokratiska och suveräna vilja genom en folkomröstning, och sedan skapar de med honungslena ord en rökridå genom att hylla ett så kallat ”medborgarinitiativ”, som redan från början ser ut att bli föremål för många villkor.

 
  
MPphoto
 
 

  Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Lissabonfördraget, som till 96 procent sammanfaller med förslaget till konstitutionellt fördrag, har fallit genom folkomröstningsresultatet på Irland. Före det föll förslaget till konstitutionellt fördrag genom folkomröstningsresultaten i Frankrike och Nederländerna.

Majoriteten i detta parlament vägrar att erkänna sina politiska förluster. Detta är ett upprörande brott mot demokratiska principer och ett lika upprörande exempel på den maktens arrogans som präglar EU-samarbetet.

Kaufmanns betänkande säljer skinnet innan björnen är skjuten. Det är exceptionellt arrogant mot demokratin och framför allt det irländska folket, som än en gång ska tvingas till folkomröstning därför att de enligt politikeretablissemanget röstade "fel". Det finns ingen anledning i detta läge att behandla detta betänkande i Europaparlamentet. Förslaget till medborgarinitiativ är i sig är ett ytterst oklart förslag till medborgarpåverkan gentemot valda politiker. De senare kan välja att nonchalera dessa initiativ fullständigt om det så passar dem.

Jag har röstat nej till betänkandet.

 
  
  

- Förslag till resolution B6-0258/2009 (Kemikalier)

 
  
MPphoto
 
 

  Kartika Tamara Liotard (GUE/NGL), skriftlig. - (NL) Trots att detta är en bra resolution har jag röstat mot den, för att Europaparlamentet i resolutionen har medgett att kommissionen ska få undanta vissa elektrolysanläggningar från asbestförbudet. Jag anser att om man säger att det finns ett totalförbud mot asbest i Europa måste man vara konsekvent och inte tillåta några undantag. Vi har fortfarande människor som är allvarligt sjuka på grund av exponering för asbest, och jag finner det oförståeligt att kommissionen inte har tagit med detta i beräkningen. Jag har därför röstat mot resolutionen av solidaritet med asbestoffren.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy