Talmannen. – Nästa punkt är debatten om den muntliga frågan till kommissionen från Othmar Karas och Sharon Bowles för utskottet för ekonomi och valutafrågor, om kvaliteten på statistiken i EU och utökade granskningsbefogenheter för kommissionen (Eurostat) (O-0080/2010 – B7-0314/2010).
Othmar Karas (PPE) , frågeställare. – (DE) Herr talman, kommissionsledamot, mina damer och herrar! Dagens debatt är en viktig politisk signal som parlamentet vill sända i dessa tider. Ingivandet av den här muntliga frågan mitt i omstruktureringen av Eurostat och utarbetande av parlamentets rapport till kommissionen vittnar också om vår beslutsamhet.
Genom att inge en enskild resolution visar vi att parlamentet är i behov av, och vill att Eurostat ska agera oberoende och omfattande. Det här är den lagstiftande maktens första reaktion på händelserna relaterade till Grekland. Samtidigt får vi inte glömma att rådet avslog kommissionsledamot Joaquín Almunias fempunktsplan 2005 vilket hindrade kommissionen från att utrusta sig med de nödvändiga verktygen. Vi återhämtar det som vi kunde ha gjort, och skulle behövt göra, för längesedan. Därför vill jag påminna både kommissionen och rådet om att det finns en politisk vilja att utveckla alla de verktyg som behövs för att garantera att euron inte bara ingår i valutaunionen, utan även i den ekonomiska unionen. Jag uppmanar rådet att inte blockera, fördröja eller förhindra, utan att i stället ge kommissionen denna möjlighet.
Vi vill också veta om grundliga undersökningar har gjorts i de fall där Eurostat och/eller medlemsstaterna inte har följt bestämmelserna under de senaste åren, eftersom det är först när vi har en klar analys som vi vet vilka rättelser och tillägg som behöver göras.
Vad vill parlamentet? Vi vill ha oberoende, jämförbarhet och därför miniminormer för insamling av statistik samt för myndigheternas institutionella struktur och samarbetet med Europeiska centralbanken. Vi vill att all verksamhet ska kunna kontrolleras, och därför måste Eurostat kunna genomföra oanmälda inspektioner när som helst. Vi vill att dess befogenheter utökas eftersom vi vill ha insyn i all information, inklusive den på regional och kommunal nivå samt för sjukförsäkringar. Vi vill ha ett friktionsfritt samarbete, vi vill stärka samordningen och innan vi avslutar vår rapport, vill vi fråga kommissionen ifall det räcker med det som har avtalats med rådet så här långt. Vi anser inte det. Vi talar om ett minimiuttalande, för att ta igen sådant som inte har gjorts, och tar nästa steg mot större oberoende och utökade befogenheter.
Sharon Bowles, frågeställare. – (EN) Herr talman! Utskottet för ekonomi och valutafrågar har en konsekvent och enad åsikt om att Eurostats roll måste stärkas och vi har sedan länge strävat efter att etablera statistisk information av högre kvalitet.
Vi känner till historien som Othmar Karas redan har hänvisat till. Rådet skämde ut sig 2005, och sådde fröet till dagens statsskuldsproblematik, genom att försvaga stabilitets- och tillväxtpakten och samtidigt förneka Eurostat granskningsbefogenheter. Efter något sådant tar det tid att återvinna förtroendet, och brist på förtroende när det gäller dagens problem, ledde till att medlemsstaterna var tvungna att lägga mycket pengar på bordet. Ord och politiskt engagemang från Ekofinrådet räckte inte.
Snart får Eurostat till sist granskningsbefogenheter, vilket är än viktigare nu eftersom det är nyckeln till att effektivisera andra planer för ekonomisk övervakning. Det handlar inte bara om att avge löften utan om att faktiskt göra någonting.
Vi vill förbättra kvaliteten på statistiken så att den är aktuell, vi vill ha möjlighet att granska hur medlemsstaterna inför data i sin statistik och vi frågar om Eurostats nya befogenheter är tillräckliga? Även den här gången har Ekofinrådet lagt till vissa villkor i de nya granskningsbefogenheterna, visserligen mindre begränsande än vad många av oss trodde, men har dessa underminerat möjligheten till undersökningar och ingripanden på ett tidigt stadium?
Parlamentets betänkande kräver att Eurostat får obegränsade befogenheter att göra så kallade metodstudier. Givetvis måste vi sätta in resurser där det behövs, men utredning måste göras så snart en misstanke uppstår, inte efteråt.
Slutligen, när kommer vi att få veta om vi jämför äpplen med äpplen, eller äpplen med päron? Vilka framsteg har gjorts för att garantera standardiserade granskningsmetoder och för att det finns tillräcklig insyn för att upptäcka aktiviteter utanför balansräkningen och andra oegentligheter?
Olli Rehn, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Låt mig först tacka Othmar Karas, Sharon Bowles m.fl. för att de tar upp dessa mycket viktiga frågor om kvaliteten på statistik inom EU och Eurostat. Låt mig även välkomna stödet i ert förslag till yttrande, när det gäller kommissionens förslag om att ändra förordningen om förfarandet vid allt för stora underskott.
Jag vill framhålla att detta är det allra första lagstiftningsförslaget från José Manuel Barrosos andra kommission i februari. Jag är glad att det snart kommer att antas och sedan kommer att ingå i vår arsenal. Vi skulle behövt det för länge sedan, som Sharon Bowles sade.
Det ursprungliga förslaget lades fram 2005 men förkastades då av medlemsstaterna. Tiderna har förändrats och det finns nu ett brett stöd i rådet.
Vad beträffar förslaget, så kom Ekofinrådet den 8 juni förra veckan överens om en allmän linje som bekräftar vikten av att garantera högkvalitativ statistik om statsskulder och underskott, och som erkänner kommissionens och Eurostats roll för detta ändamål.
Den färdiga förordningen bibehåller huvudsyftet i det förslag som kommissionen presenterade, det vill säga ökade granskningsbefogenheter för Eurostat när en betydande risk eller problem med statistikens kvalitet har upptäckts. Kommissionen kan därför acceptera kompromisstexten.
Kommissionen avser att vidta ytterligare åtgärder i syfte att stärka statistikens kvalitet när det gäller allt för stora underskott. Det kommer att göras en omedelbar förstärkning av personalresurser som kommer att arbeta med detta, främst genom intern omfördelning inom Eurostat. Medlemsstaterna kommer att besökas oftare än i nuläget, för så kallade EDP-dialogbesök.
Kommissionen kommer se till att det finns mer information om källdata för sammanställning av statistik för EDP-förteckningar enligt förordningen. Om man i sällsynta fall upptäcker betydande risker eller problem i fråga om statistikens kvalitet, kommer Eurostat att använda alla befogenheter som står till dess förfogande enligt de nya reglerna, givetvis inklusive granskningsbefogenheterna.
Innan jag avslutar vill jag säga några ord om Grekland, om några aktuella frågor. Jag vill ta tillfället i akt och ta ytterligare en minut er tid. Som alla vet har kommissionen arbetat ingående med den grekiska statistiken under flera år. Den omarbetade förordningen bör inför framtiden minska riskerna för bedrägerier, manipulering av statistik, eller andra oegentligheter.
I går skedde en ny utveckling när det gäller Grekland då Moody’s beslutade att nedgradera Greklands obligationer. Jag har diskuterat det här med Michel Barnier och kommissionens ordförande och jag måste säga att tidpunkten för det här beslutet är både överraskande och ytterst olyckligt. Det kommer efter att man enats om ett makroekonomiskt anpassningsprogram mellan Grekland och kommissionen, Europeiska centralbanken och Världsbanken.
De åtgärder som tagits av den grekiska regeringen visar dess engagemang att genomföra strategin för att reformera det statistiska systemet, för att stabilisera de offentliga finanserna och återfå långsiktig hållbar ekonomisk tillväxt. Moody’s beslut förefaller oförenligt med utvecklingen av grekiska statsobligationer och kreditswapp vilka har minskat avsevärt sedan avtalet om anpassningsprogrammet. Det väcker åter frågor om kreditinstitutens roll i finanssystemet och reglering av verksamheten.
Dessa och andra frågor kommer kommissionen att ta hänsyn till när man funderar över kreditinstitutens framtid. Under de kommande månaderna kommer kommissionen särskilt att se över frågan om konkurrens i branschen, vilken just nu är starkt koncentrerad, liksom öppenhet och insyn när det gäller arbetsmetod och andra intressekonflikter, eftersom systemet fortfarande baseras på en betalare/utfärdare-modell.
Jag vill avsluta med att säga att det är absolut nödvändigt att vi har exakt och pålitlig statistik om nationell redovisning. Det är en av hörnstenarna i en effektiv och välfungerande ekonomisk och monetär union. Därför är detta ändringsförslag om Eurostats befogenheter en del i arbetet med att stärka ekonomisk styrning inom EU, vilket är ett nödvändigt mål.
Edward Scicluna, för S&D-gruppen. – (EN) Herr talman! Det gläder mig att kommissionen har kommit med lagstiftningsförslag för att stötta Eurostat som för närvarande granskas av utskottet för ekonomi och valutafrågor.
Kvaliteten på statistikstyrningen står i centrum för krisen i euroområdet. Enligt min mening råder det ingen tvekan om att Eurostat bör få utökade befogenheter, särskilt att göra inspektioner på plats ute i medlemsstaterna. Men sådana inspektioner bör inte bara ske hos tjänstmännen i medlemsstaternas finansministerier eller hos de nationella statistikmyndigheterna eller statsägda företag: om det bedöms vara relevant för arbetet bör de även inbegripa forskare inom ekonomi, fackföreningar, icke-statliga organisationer m.m. Detta är något som kreditvärderingsinstitut och till och med IMF-delegationer självklart gör.
För det andra behöver vi ett räkenskapssystem som används av alla medlemsstater, som bygger på en standardiserad och internationellt accepterad redovisningsmetod och som medlemsstaterna, kommissionen och parlamentet kommit överens om. Detta bör inte bara gälla de finansiella rapporter som lämnas till kommissionen utan även användas av medlemsstaternas egna offentliga sektorer.
Under ett decennium efter tillkomsten av euroområdet och införandet av euron har vi upptäckt grundläggande fel i systemet som orsakar skada. Dessa fel har vi bortsett från, ironiskt nog på grund av den falska säkerhetskänsla som framgången för euron ingett. Vi måste se till att marknaderna i framtiden kan lita på regeringarnas ekonomiska prognoser och statistik. Vi måste snabbt rätta till dessa fel.
Jag uppmanar därför kommissionen att fortsätta samarbeta nära med parlamentet och rådet för att skyndsamt lösa dessa problem.
Sylvie Goulard, för ALDE-gruppen. – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Den rådande krisen inom euroområdet kan naturligtvis inte tillskrivas bristerna i det gemensamma statistiksystemet. Dessa brister har dock allvarliga konsekvenser. Det finns ekonomiska konsekvenser, som vi har hört ganska mycket om, men även konsekvenser för Europeiska unionens trovärdighet. Här dryftar vi något som enligt min mening är ett av huvudproblemen med hur EU fungerar i dag. Regeringarna ger med rätta sina medborgare löften. De säger att ömsesidiga företag kommer att övervakas noga, att kriterierna kommer att granskas till sista decimal men samma regeringar har år efter år vägrat att ge Eurostat de resurser som byrån behöver för att göra sitt jobb. Allt detta är till nackdel för det gemensammas bästa, eftersom allt som försvagar kommissionen försvagar oss alla.
Därför bör resolutionen helhjärtat stödjas, eftersom man där efterlyser att kommissionen och Eurostat ska beviljas utredningsbefogenheter och att de gemensamma normerna ska förstärkas. Utan en sådan insats för att garantera strikta principer för användning och sammanställning av uppgifter kommer löftena om strikthet inte att hållas. Européerna kommer att känna sig alltmer vilsna och det kommer att vara Europeiska unionen som tappar ansiktet.
Franz Obermayr (NI). – (DE) Herr talman! Debatten om förstärkta befogenheter för Eurostat handlar inte riktigt om problemet. Vi får aldrig mer hamna i en situation där en medlemsstat mixtrar med sina budgetuppgifter och i åratal lever över sina tillgångar på de andras bekostnad. Om det finns anledning att betvivla uppgifterna måste de kontrolleras. EU får dock inte använda Grekland och den nuvarande eurokrisen som förevändning att helt frånta medlemsstaterna deras budgetbefogenheter. I stället måste problemet dras upp med roten.
Medlemsstaternas socioekonomiska strukturer varierar kraftigt i vissa fall. Även Eurostat, som bollar med EU:s siffror, måste inse detta. En arbetslös person i London är inte detsamma som en arbetslös person i Paris, eftersom olika kriterier är tillämpliga. Skillnaderna i socioekonomiska realiteter mellan traditionella hårdvaluta- och mjukvalutaländer är ännu mer slående.
Eurostat får inte upprätthålla myten om jämförbarhet till varje pris. I stället måste jämförbarheten mellan euroområdets länder omprövas i grunden.
Anni Podimata (S&D). – (EL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Låt mig först säga att jag är mycket belåten med er kommentar tidigare om kreditvärderingsinstitutet Moody’s plötsliga och omotiverade beslut i går att sänka Greklands kreditbetyg, ett beslut som ni kallade för olyckligt och felaktigt. Detta bekräftar riktigheten av vårt beslut om att fortsätta med en radikal översyn av regelverket för dessa firmors verksamhet på europeiskt territorium och allvarligt överväga om det är möjligt att inrätta ett offentligt europeiskt kreditvärderingsinstitut.
När det gäller dagens debatt och förslaget att se över förordningen om statistikkvaliteten inom ramen för förfarandet för alltför stora underskott, vet vi alla att detta är en fortsättning på den så kallade grekiska affären med falsk statistik.
Som grekisk ledamot av Europaparlamentet är jag naturligtvis inte glad över att Grekland används som avskräckande exempel i en sådan debatt. Jag vill dock påminna kammaren – som ni herr kommissionsledamot gjorde – att Grekland, den nuvarande grekiska regeringen, var först med att erkänna problemet och omedelbart vidtog radikala åtgärder för att lösa det. För det första genom att omvandla det nationella statistikinstitutet till en helt oberoende myndighet under parlamentets tillsyn och för det andra genom att inrätta en kommitté för att utreda och ställa dem som medverkat i detta oacceptabla förfarande till svars.
Trots detta måste vi erkänna att denna debatt är senkommen på EU-nivå eftersom det sedan 2005 har funnits tillräcklig statistik för att få oss att reagera.
Dimitar Stoyanov (NI). – (BG) Jag vill styra debatten i en mer praktisk riktning eftersom kommissionsledamoten i förra veckan förklarade att Eurostat ska genomföra en särskild granskning av den statistik som kommissionen får från Bulgarien.
Tyvärr framgick det dock inte från Olli Rehns uttalande varför en sådan granskning behövs. Därför vill jag nu ta tillfället i akt att ställa en fråga till honom.
Med vilka kriterier har man valt ut den mest stabila medlemsstaten på Balkan när alla de övriga medlemsstaterna på Balkan erfar stora svårigheter? Vilka var dessa kriterier som avgjorde att en granskning ska genomföras speciellt i Bulgarien? Är inte även detta ett tecken på en viss slapphet från er sida, som härrör från ert tidigare ansvarsområde, utvidgningen?
Ni sade just att det är högst olyckligt att Moody’s har sänkt Greklands kreditbetyg. Inser ni dock inte att sådana offentligt framkastade uttalanden kommer att leda till att även Bulgariens kreditbetyg sänks härnäst? Då kan ni inte skylla på Moody’s. I så fall har ni bara er själv att skylla.
Olle Ludvigsson (S&D). - (EN) Herr talman! Det finns lätta åtgärder som måste vidtas för att skapa ekonomisk stabilitet inom EU. En av de lättaste åtgärderna, men som samtidigt är viktig, är att höja kvaliteten på den ekonomiska statistiken. På det området är det fullt möjligt att relativt snabbt åstadkomma betydelsefulla förbättringar. Därför välkomnar jag de positiva signaler som både kommissionen och rådet sänt ut. Min förhoppning är att det snabbt ska gå att enas om effektiva åtgärdspaket som lyfter kvaliteten på statistiken till en högre nivå.
Jag anser att det är nödvändigt att stärka Eurostats roll och befogenheter. Eurostat ska även fortsättningsvis samarbeta med de nationella statistikproducenterna, men hierarkin och beslutsnivåerna måste bli tydligare. Eurostat måste kunna kräva att få ta del av korrekt nationell data och kunna använda sig av såväl sanktioner som särskilda inspektioner om kvaliteten inte är tillräckligt bra.
För att statistiken ska kunna bli bättre krävs större resurser. Det är viktigt att vi inser att högre kvalitet förutsätter en större satsning i detta avseende. Vi behöver etablera en plan för Eurostat. Kapaciteten ska utökas och vi måste se till att budgeten ger utrymme för denna kapacitetsökning. Det bekymrar mig att statistiken så långt inte har varit någon prioritet inom området i pågående beslutsdiskussioner. Jag hoppas att den ökade satsningen kommer.
Andreas Mölzer (NI). – (DE) Herr talman! Vi är alla medvetna om att ändringen av förordningen om statistikkvaliteten när det gäller förfarandet vid för stora underskott är en särskilt viktig och brådskande åtgärd med hänsyn till de rådande problemen med de flesta av medlemsstaternas budgetar. Utan exakta, tydliga uppgifter är det svårt att bestämma och fastställa ytterligare åtgärder. Därför behöver en kontrollmekanism införas som gör det möjligt att i god tid kontrollera de uppgifter som de nationella myndigheterna lämnar. Vi får under inga omständigheter återigen försätta oss i en situation – så som vi gjorde med Grekland – där det först i efterhand blir uppenbart att beslut med vittomfattande konsekvenser fattades på grundval av oriktiga eller förfalskade uppgifter. Vi måste också överväga sanktioner mot stater som medvetet lämnar oriktiga uppgifter eller statistik. Förstärkningen av Eurostat och utvidgningen av byrån till en självständig myndighet bör därför under alla omständigheter övervägas. Detta är inte alls att inkräkta på medlemsstaternas budgetsjälvständighet utan det handlar snarare om att ha effektiva uppgiftskontroller.
Liisa Jaakonsaari (S&D). – (FI) Herr talman! Vi borde tacka kommissionen för att ha gjort så snabba framsteg med dessa frågor. Bara för ett par månader sedan skulle det till exempel ha känts som ett intrång i den nationella självbestämmanderätten att granska ett lands statistik. Då ansågs detta vara praktiskt taget omöjligt och nu har vi helt klart hunnit en lång bit på vägen. Det är utmärkt att Eurostat ska få ökade befogenheter. EU skulle ha hamnat i en moralisk kris om man nöjt sig med att snabbt konstatera att statistiken var förvrängd.
Jag håller med min kollega Anni Podimata om att folk nu bör sluta att förlöjliga Grekland på detta sätt. Grekland är värd all respekt för att ha fattat en del mycket svåra beslut. Människor där bör också få bättre tillgång till statistik och allmän information om ekonomin.
Olli Rehn, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Låt mig tacka er för en mycket angelägen debatt och för ert stöd till förslaget om att förstärka Eurostats befogenheter. Jag måste tillstå att jag håller med Liisa Jaakonsaari om att vi har sett en verklig kulturförändring när det gäller inställningen till samordning av den ekonomiska politiken i Europa under de senaste månaderna.
Antagandet av förslaget är en hörnsten i våra försök att förstärka vår ekonomiska och monetära union. Flera synpunkter framfördes om Grekland och Bulgarien, och jag skulle vilja klargöra och svara på en del av de frågor som diskuterats i dag. I fråga om Grekland ska jag inte gå in på hela denna historia. Jag instämmer med dem som sade att det inte är rättvist att fortsätta denna Greklandmobbning eftersom Grekland nu befinner sig på rätt spår och dess program genomförs effektivt. Grekland förtjänar lovord och stöd, inte mobbning. I fråga om statistikreformerna arbetar vi tillsammans med de grekiska myndigheterna. Vi har gjort otaliga besök under vintern och våren och har nyligen kommit överens om en handlingsplan för att öka kapaciteten hos det grekiska statistiksystemet och förbättra Greklands statistik om de offentliga finanserna.
I fråga om Bulgarien är vi bekymrade över främst två aspekter av budgetprognosen. Jag räknar med att åtminstone de bulgariska ledamöterna av Europaparlamentet lyssnar på mina klargöranden om Bulgariens förfarande vid alltför stora underskott samt statistikproblemen.
För det första informerades kommissionen på ett sent stadium av Bulgarien om de stora revideringarna av budgetutsikterna, vilket strider mot fördragsförpliktelserna. För det andra saknar vi information om varför Bulgarien reviderade sin planerade budget för 2010 från en balanserad budget till ett underskott på 3,8 procent inom ett par veckor, trots att det makroekonomiska scenariot var oförändrat eller till och med förbättrades. Följaktligen kan kommissionen inte för närvarande genomföra en utvärdering av Bulgariens budgetplaner för året.
Under Eurostats planerade besök i Bulgarien under det andra halvåret kommer inte skillnaderna och frågorna om utsikterna för 2010 att tas upp. Detta är inte ett statistikproblem. I stället kommer Eurostat att inrikta sig på eventuella risker i fråga om tidigare uppgifter om förfarandet vid för stort underskott för 2009 som gäller tidigare oredovisade kontraktsåtaganden av regeringen.
Jag är mycket tacksam för uppmärksammandet av dessa viktiga frågor, som också kan ha vissa implikationer för Bulgariens marknadsställning. Enligt information från de bulgariska myndigheterna kommer deras interna budgetgranskning inte att bli klar förrän till midsommar. Resultaten av denna granskning kommer att användas av Eurostat i samband med det planerade besöket i Bulgarien med anledning av det alltför stora underskottet. Beroende på hur snabbt den reviderade förordningen som förstärker Eurostats befogenheter antas, kan Eurostat utnyttja dessa befogenheter i sitt arbete.
Mina damer och herrar! Ännu en gång vill jag tacka för er uppmärksamhet och särskilt för ert breda och starka stöd till vårt förslag, som är det allra första lagstiftningsförslaget från den andra Barrosokommissionen. Antagandet är verkligen viktigt för en effektivt fungerande ekonomisk och monetär union.
Talmannen. – Tack herr kommissionsledamot, och tack även för er generösa kommentar om oss! Vi lyssnade inte tillräckligt noga på dem. Jag finner det beklagligt att det förekommer demonstrationer, t.ex. applåder, när någon talar i kammaren. Det hör inte till ämnet och det inlägg som görs under vår debatt.
Debatten är härmed avslutad.
Omröstningen kommer att äga rum på onsdag den 16 juni 2010.
Skriftliga förklaringar (artikel 149)
Enikő Győri (PPE) , skriftlig. – (HU) Europaparlamentet måste ta ställning till en mycket viktig fråga i dagens debatt, nämligen inriktningen på det system för statistisk information som för närvarande fungerar under Eurostats överinseende för att i framtiden undvika liknande situationer som den grekiska skandalen. Låt mig påminna om att den förfalskning som de grekiska myndigheterna gjort sig skyldiga till uppdagades redan 2004 och vid ungefär samma tid var de ungerska offentliga finanserna, under den socialdemokratiska ledningen, också suspekta. Trots detta har EU fortfarande inte vidtagit några åtgärder för att reformera det statistiska informationssystemet. Trots att jag anser att kommissionens plan att bevilja Eurostat utredningsbefogenheter är ett steg i rätt riktning, är jag övertygad om att vi behöver göra mer eftersom den gemensamma valutans framtid står på spel. Vad anser jag att vi bör göra härnäst? Enligt min mening bör sanktioner i förfarandet vid för stora underskott inte enbart gälla medlemsstater som upprepade gånger underlåter att fullgöra sina skyldigheter att iaktta underskottskriteriet på 3 procent i Maastrichtfördraget utan även dem som har lämnat falsk statistik i åratal, vilket vilselett investerare och EU samt äventyrat stabiliteten i euroområdet. Jag instämmer med förslaget att göra tjänstemännen vid de nationella statistikkontoren personligen ansvariga för kvaliteten på de uppgifter som lämnas till Eurostat. Därför föreslår jag mot bakgrund av det arbete som utförs av rådets arbetsgrupp under ledning av Herman Van Rompuy att vi ber kommissionen utarbeta ett mer strikt sanktionssystem som kan ersätta det nuvarande.