Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2007/0229(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A7-0265/2010

Debatter :

PV 13/12/2010 - 18
CRE 13/12/2010 - 18

Omröstningar :

PV 14/12/2010 - 9.18
CRE 14/12/2010 - 9.18
Röstförklaringar
PV 24/03/2011 - 6.12
CRE 24/03/2011 - 6.12

Antagna texter :

P7_TA(2011)0115

Debatter
Tisdagen den 14 december 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

10. Röstförklaringar
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. - Vi fortsätter nu med röstförklaringarna.

 
  
  

Muntliga röstförklaringar

 
  
  

Betänkande: Moraes (A7-0347/2010)

 
  
MPphoto
 

  Daniel Hannan (ECR).(EN) Herr talman! Det är inte första gången i kammaren som jag känner att jag har fallit ned i ett hål i en oavbruten rumtid, någon tidsvarp eller tunnel som fört mig tillbaka till 1970-talet. Här befinner vi oss i en värld med statlig kontroll över industri, med pris- och inkomstpolitik, med begränsade arbetstider och med stöd till olönsamma företag.

Inget passar bättre i detta läge än att läsa upp omröstningslistan över det som vi har röstat om i dag: stöd till SI/Mura i Slovenien, till Heidelberger Druckmaschinen AG i Tyskland, till bilindustrin i Wielkopolskie i Polen, till detaljhandeln i Aragón i Spanien, till textilsektorn i Comunidad Valenciana i Spanien, till tillverkning av naturliga stenprodukter i Comunidad Valenciana i Spanien, till Lear i Spanien och till H. Cegielski-Poznań i Polen. På 1970-talet brukade man tala om att satsa på rätt häst. Det vi faktiskt gör här är att satsa på förlorarna. Vi gör så att EU går in med pengar till företag som misslyckats på den fria marknaden.

Varför gör vi det? För att EU nu är en mekanism för omfördelning av tillgångar till gynnade klientgrupper. Talmannen vet likaväl som jag att detta är nonsens. Han är en oerhört framgångsrik konservativ ledare i Katalonien. Han förstår betydelsen av fria människor och fria marknader, och det göra våra väljare också. Pengarna håller på att ta slut. Vi befinner oss snart i ett läge där folket, liksom i George Orwells storslagna metafor, kommer att göra sig kvitt systemet som en häst skakar av sig flugor.

 
  
  

Betänkande: Griesbeck (A7-0345/2010)

 
  
MPphoto
 

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE).(LT) Herr talman! I dag visade Europaparlamentet en stark ståndpunkt genom att ta ett steg mot ett närmare samarbete mellan Europaparlamentet och länderna i Sydkaukasien. Sydkaukasien och Georgien är regioner som är av strategisk betydelse för EU. Mitt land, Litauen, har alltid haft en särskild relation till Georgien. Vi stödde landet under de svåraste stunderna, och inte bara på statsnivå från regeringens sida. Det har alltid funnits ett enormt allmänt stöd för detta land. Jag tror att hela Europeiska unionen vill att Georgien ska ansluta sig till de europeiska nationernas familj. Landet har gjort enorma ansträngningar för att få vara en del av Europa, och vi måste därför värdera dem därefter. En viseringslättnad skulle bidra till att garantera människors rörlighet, samarbete och, samtidigt, både ekonomiska och kulturella förbindelser. Jag vill verkligen välkomna Georgien och dess medborgare med detta beslut, som antogs i Europaparlamentet i dag. EU sänder dem härmed budskapet att vi förväntar oss att de ska bli medlemmar i Europeiska unionen.

 
  
  

Betänkande: Mănescu (A7-0280/2010)

 
  
MPphoto
 

  Jarosław Kalinowski (PPE).(PL) Herr talman! Vi kan inte tillåta att det enorma belopp som vi lägger på sammanhållningspolitik slösas bort eller förspills. Det är därför mycket viktigt att förbättra förvaltningen av pengarna och att se till att de spenderas mer effektivt. Lokala myndigheter, som är mycket medvetna om behoven i deras region, spelar en central roll i detta avseende. Gränsregioner bör också uppmärksammas, så att deras integration underlättas. För ett ordentligt vertikalt och horisontellt samarbete måste förfarandena effektiviseras, och mer pengar måste läggas på utbildning av specialister från genomförandeorgan i de enskilda medlemsstaterna. Vi måste också stödja en modernisering och utvidgning av it-systemet, vilket kommer att garantera enkel och lika tillgång till information för alla förmånstagare.

 
  
MPphoto
 

  Mario Pirillo (S&D).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag håller med föredraganden om att vi bör gå mot ett flernivåstyre för en större medverkan av lokala och regionala myndigheter i utarbetandet av utvecklingspolitik, framför allt på de områden som omfattas av konvergensmålen, som har ett intresse av att öka sin förmåga att anpassa sig till medlemsstaternas områden och att konkurrera på den globala marknaden.

Om den regionala utvecklingspolitiken ska bli effektivare måste vi involvera personer som känner till sina egna regioner och som kan hjälpa till att driva deras utveckling. Det är denna förbindelse mellan flernivåstyre och territoriell sammanhållning som föredraganden belyser.

Vad gäller förenklingen av förordningarna så ökar hastigheten och kvaliteten på EU:s investeringar i regional utveckling mer ju lättare den byråkratiska bördan är. Ett större stöd för kommissionens förvaltningsmyndigheter skulle bidra till att minska de misstag som gjorts tidigare på de första kontrollnivåerna.

 
  
MPphoto
 

  Alajos Mészáros (PPE).(HU) Herr talman! Regionalpolitikens kontrollbarhet och effektivitet bidrar till att trygga EU-medborgarnas ekonomiska och sociala status. Jag röstade för det förfarande för goda styrelseformer som parlamentet föreslagit, eftersom jag håller med om att nyckeln till utveckling för våra länder ligger i ett ökat regionalt samarbete. Det är därför önskvärt att uppmana medlemsstaterna att använda de samarbetsformer som finns på ett bättre sätt över regionala gränser. Ett prioriterat flernivåstyre är precis vad som skulle kunna hjälpa lokala och regionala myndigheter och privata och offentliga sektorer att finna varandra.

Den idé som formulerats när det gäller genomförande, enligt vilken också lokala och regionala myndigheter måste vara delaktiga i beslutsfattandet, är också värd att stödja. Det höga antalet parter som är involverade i politiken på unionsnivå och på nationell, regional och lokal nivå representerar både möjligheter och ovissheter. Den ram som EU har upprättat måste garantera en lämplig balans mellan dessa båda.

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula (ALDE). - (FI) Herr talman! Först och främst vill jag tacka föredraganden Ramona Nicole Mǎnescu för hennes utmärkta betänkande. Det är mycket viktigt att påpeka att det finns behov av goda styrelseformer inom regionalpolitiken. Enligt min uppfattning omfattar goda styrelseformer principer om rättvisa och opartiskhet. Vi måste betrakta Europeiska unionen som en enhet och inte bara plocka ut de lönsamma delarna och bara stödja vissa områden. Hela Europa måste utvecklas objektivt, och vi måste också se till att detta kan ske och sker, med hjälp av regionalpolitikens redskap.

Jag anser också att det verkligen är angeläget att vi, när vi ser på kriterierna för regionalpolitik och finansiering, inte bara tar hänsyn till BNP. Det är inte ett hållbart kriterium i sig självt, eftersom vi kommer att granska avlägsna regioner i EU, och det av den anledningen är viktigt att räkna med begreppen glesbefolkade områden och långa avstånd.

När vi talar om goda styrelseformer talar vi framför allt om opartiska och rättvisa styrelseformer i Europeiska unionens regionalpolitik.

 
  
  

Betänkande: Díaz de Mera García Consuegra (A7-0342/2010)

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula (ALDE).(FI) Herr talman! Invandrarfrågan är väldigt aktuell i hela Europeiska unionen. På grund av detta är det mycket viktigt att vi inrättar ett nätverk av sambandsmän. Vi måste också försöka agera mer objektivt i dessa frågor i Europa.

Det har dock nyligen förekommit oroväckande exempel på misslyckanden från vår sida i vissa aspekter av invandringspolitiken. Människor som har kommit till Europa och bosatt sig här har inte varit beredda att acceptera grundläggande europeiska värderingar. Som européer måste vi följaktligen se till att framför allt de centrala värderingar som hela Europeiska unionen bygger på upprätthålls och att de respekteras. Dessa omfattar demokrati, mänskliga rättigheter och åsiktsfrihet. Det är i synnerhet dessa värderingar som måste upprätthållas.

Av den anledningen är det också viktigt att, vid sidan av inrättande av ett nätverk av sambandsmän, fastställa etiska normer och värderingar för det, som en referenspunkt vid fastställande av invandringspolitik. Det är viktigt att invandrare kan integreras och accepterar grundläggande europeiska värderingar när de är bosatta i Europeiska unionen.

 
  
  

Betänkande: Jiménez-Becerril Barrio, Romero López (A7-0354/2010)

 
  
MPphoto
 

  Andrea Češková (ECR). (CS) Herr talman! Jag vill ta upp omröstningen om den europeiska skyddsordern, för jag anser personligen att detta instrument är oerhört viktigt. Jag kan verkligen föreställa mig situationen för de kvinnor som ordern huvudsakligen gäller, och som befinner sig i situationer där de bokstavligen förföljs, vill byta bostadsort och behöver skydd. Därför oroar det mig att den text som vi har röstat om inte har fastställts på en pålitlig rättslig grund. Jag tror dock verkligen att texten kan omarbetas, och jag tror att denna uppenbart goda idé kommer att genomföras fullt ut. Men i nuläget har jag av dessa orsaker lagt ned min röst.

 
  
MPphoto
 

  Jens Rohde (ALDE).(EN) Herr talman! Jag vill bara säga att min omröstningsapparat inte fungerade vid omröstningen om den europeiska skyddsordern, men att jag skulle ha röstat för, eftersom detta är en mycket viktig fråga och det var viktigt för parlamentet att anta den europeiska skyddsordern i dag.

Denna lagstiftning är nödvändig för Europa. Ett ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden har grundläggande betydelse på området för frihet, säkerhet och rättvisa. För att förhindra att ett brott, eller ett ytterligare brott, begås mot en skyddad person får den verkställande staten nu en rättslig grund för att erkänna ett beslut som tidigare antagits i en annan medlemsstat.

Denna lagstiftning behövs för att förebygga våld mot kvinnor och andra våldsoffer. Det är ett oumbärligt och betydelsefullt steg för att offer ska få möjlighet att vistas eller uppehålla sig var de vill i EU, och därmed omfattas av den fria rörligheten.

 
  
  

Betänkande: Bauer, Hedh (A7-0348/2010)

 
  
MPphoto
 

  Diane Dodds (NI).(EN) Herr talman! Människohandel är ett mycket allvarligt problem. Sedan 2008 har 35 personer räddats från exploatering i min egen valkrets i Nordirland. Av dessa räddades 25 stycken 2009. Men det är fortfarande ingen som har dömts för brottet människohandel. Det är en form av modernt slaveri, ett allvarligt brott och en kränkning av en persons grundläggande mänskliga rättigheter. Många av de kvinnor som tagits om hand eller räddats i Nordirland kommer från Mellanöstern och har kommit dit genom kriminella organiserade ligor som gör enorma vinster och utnyttjar dessa människor både genom tvångsarbete och sexuell exploatering.

Samtidigt som detta betänkande innehåller många värdefulla aspekter, och jag anser att nationella polisstyrkor skulle kunna samarbeta i hög grad på detta område – polisstyrkan i Nordirland har faktiskt banat vägen på detta område – lade jag ned min röst i den slutliga omröstningen, eftersom jag bestämt anser att fastställandet av minimiavgifter är en fråga för de enskilda medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula (ALDE).(FI) Herr talman! För närvarande är människohandel ett av de största och svåraste problem och allvarligaste hot som Europeiska unionen står inför. Vi måste erkänna att problemet existerar, även om det ofta är som om vi gömde oss bakom föreställningen att vi redan har löst det. Så är tyvärr inte fallet. Vi måste se till att alla människors grundläggande rättigheter respekteras.

Begreppet human trafficking (människohandel) skulle kunna kallas en felbeteckning, för det finns ingenting humant i det här sammanhanget. Det är en avskyvärd verksamhet där människor berövas sin enda chans till liv och sin mänskliga värdighet. Kvinnor och barn hör till den särskilda riskgruppen. Prostitution och handel med organ är de mest påtagliga exemplen på detta.

Jag vill uppmana Europeiska unionen att verkligen börja agera – inte bara tala, utan agera – för att helt få ett slut på människohandeln inom Europeiska unionen och att använda detta betänkande som referenspunkt. Vi måste vidta åtgärder för att bekämpa detta ordentligt, och använda sanktioner som garanterar att alla får en chans att behålla sin mänskliga värdighet och leva ett gott liv.

 
  
MPphoto
 

  Anna Záborská (PPE). (SK) Herr talman! Jag stödde direktivet, eftersom människohandeln är ett förnekande av friheten i ordets vidaste mening.

Det gläder mig att det nya direktivet lägger ett ansvar på staterna att förbättra den nationella lagstiftningen i syfte att bekämpa detta brott på ett effektivt sätt, men jag vill också påpeka att ett unionsomfattande fördömande av exploatering måste prioriteras framför jakten på människohandlare. Vid all handel finns köpare, och dessa personer är ofta medborgare i rika demokratiska länder, och de kan vara våra grannar. Offren uppmärksammas i betänkandet, men vi måste göra mer. Vi måste öppna ögonen och verkligen se vad som sker omkring oss, så att människor som inte ser någon utväg ur fattigdomen aldrig blir offer.

Vi måste fokusera på att utbilda barn och ungdomar, vi måste informera föräldrar och lärare och vi måste tala om detta i medierna, eftersom det mest effektiva sättet att förebygga detta fenomen är en brist på efterfrågan.

 
  
MPphoto
 

  Licia Ronzulli (PPE). - (IT) Herr talman! Jag bad om ordet för att ge en röstförklaring om förebyggande och bekämpande av människohandel.

Jag röstade naturligtvis för betänkandet av Edit Bauer för att kampen mot människohandel är, och måste fortsätta vara, en av våra prioriteringar. Problemet har växt i en sådan utsträckning att det kan kallas för en ny form av slaveri. De mest utsatta i samhället – kvinnor och barn – förs utomlands och exploateras genom de mest avskyvärda formerna av prostitution, slaveri och pornografi.

Detta fenomen skördar varje år 1 miljon offer runtom i världen och 500 000 bara i Europa. Personer som utnyttjar detta fenomen begår en brottslig handling genom att finansiera människohandel och använda människor som varor som kan köpas och säljas.

Vi måste, vilket betonas i betänkandet, vidta åtgärder i de länder som offren för människohandel kommer från och i de länder de förs till. Vi kommer bara att kunna finna en lösning om vi samarbetar, genom att öka den allmänna medvetenheten och genom att stödja och hjälpa offren och, framför allt, genom att bekämpa orsakerna till detta fenomen så att vi kan hjälpa de inblandade länderna att utarbeta lämplig lagstiftning för bekämpande av alla former av slaveri.

 
  
  

Betänkande: Griesbeck (A7-0346/2010)

 
  
MPphoto
 

  Peter Jahr (PPE).(DE) Herr talman! Det gläder mig att vi inte bara har talat om avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar i parlamentet i dag, utan också om avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd.

I detta avseende är det viktigt att vi inte bara tar itu med de trevliga sakerna i livet utan också med allvarliga frågor, och jag hoppas att vi, som parlament, om kanske ett år kommer att motta en interimsrapport om hur det har gått med genomförandet av detta avtal mellan Europeiska unionen och Georgien och, framför allt, hur det har fungerat. Jag vill också att Europaparlamentet ska vara mycket mer delaktigt i de inledande diskussionerna nästa gång.

 
  
  

Betänkande: Zanicchi (A7-0332/2010)

 
  
MPphoto
 

  Nirj Deva (ECR).(EN) Herr talman! Jag vill förklara varför min grupp och jag själv lade ned vår röst om snabbinsatsstyrkan för EU. Mångdubblingen av antalet allvarliga katastrofer utanför EU under de senaste åren har medfört ökade krav på en effektivisering av EU:s befintliga insatskapacitet vid katastrofer. Samtidigt som jag håller med om många av de utmärkta punkter som tas upp i detta betänkande kan jag inte stödja kravet på en ny europeisk civilskyddsstyrka.

Även om jag ställer mig bakom kraven på att EU ska samordna sina insatser vid humanitära katastrofer med det bredare givarsamfundet, kan jag bara stödja en sådan utveckling om den sker inom ramen för redan befintliga mekanismer, som unionens civilskyddsmekanism. Samtidigt som det är oerhört viktigt att EU:s insatser vid humanitära katastrofer är effektiva är det lika viktigt att vi inte är de enda som agerar.

Utöver att fokusera på att förbättra EU:s insatser måste vi fokusera på att stärka utvecklingsländernas, regionernas och underregionernas kapacitet i det drabbade området, så att vi gör detta tillsammans som ett världssamfund. Annars kommer vi att uträtta allt det tunga arbetet medan de inte gör någonting.

 
  
  

Betänkande: Luhan (A7-0309/2010)

 
  
MPphoto
 

  Jarosław Kalinowski (PPE).(PL) Herr talman! Många EU-medborgare är fortfarande inte medvetna om sammanhållningspolitikens betydelse för utvecklingen av inte bara enskilda regioner, utan också hela länder. Det huvudsakliga syftet är att skapa lika villkor för regioner inom Europeiska unionen. Härigenom kan befolkningar från mindre gynnade regioner med svåra odlingsvillkor och dålig tillgång till kommunikationsmedel dra fördel av en tillgångsnivå till sociala tjänster och utbildnings-, transport- och energitjänster som är jämförbar med medborgarna i områden med bättre social och ekonomisk ställning. Betydelsen av sammanhållningstanken kan därför inte överskattas.

Vi måste följaktligen stödja alla åtgärder som syftar till ett bättre utnyttjande av medel som beviljats inom ramen för strukturfonderna och till en effektivare användning av dess integrerande roll, inte desto mindre för att effekterna av de sammanhållningspolitiska åtgärderna är mycket kännbara på lokal nivå och därmed i betydande grad också i landsbygdsområden. Det är av dessa anledningar som jag röstade för detta betänkande.

 
  
MPphoto
 

  Miroslav Mikolášik (PPE). (SK) Herr talman! Jag skulle vilja tala om Luhanbetänkandet, som är det sista ämnet i dagens debatt.

Konkurrenskraft och sammanhållning är element som kompletterar och stöder varandra. EU:s konkurrenskraft som helhet kan emellertid bara garanteras genom en verkligt hållbar ekonomisk tillväxt. Många investeringar som har samfinansierats från strukturfonderna har visat att de varit värda det, av vilka jag vill betona förbättringen av infrastrukturen, eftersom den har lett till att locka utländska investerare till många regioner och bidragit till ekonomisk utveckling. Sammanhållningspolitiken har dock också visat sitt värde i en tid av ekonomisk kris, som ett effektivt instrument för en flexibel respons på nya socioekonomiska utmaningar.

Jag instämmer också i föredragandens åsikt att EU-regionernas ekonomiska konkurrenskraft har ett nära samband med den genomsnittliga sysselsättningsnivån, arbetskraftens utbildning och kvalifikationer, det sociala trygghetssystemet och tillgången till offentliga tjänster, eftersom stödet för social sammanhållning har central betydelse för den övergripande regionala konkurrenskraften, också globalt.

 
  
  

Skriftliga röstförklaringar

 
  
  

Betänkande: Böge (A7-0335/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för betänkandet om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond (översvämning på ön Madeira i Portugal och en storm i Frankrike). Portugal ansökte om stöd från solidaritetsfonden i februari 2010 efter att exceptionella och extrema skyfall drabbat ön Madeira och orsakat jordskred och översvämningar som lett till allvarliga skador på offentlig och privat infrastruktur, för företag och jordbruket. De portugisiska myndigheterna uppskattade officiellt det totala värdet av de skador som orsakats av översvämningarna på Madeira till 1,08 miljarder euro. Solidaritetsfonden bidrar med omkring 31 miljoner euro. Jag var själv på Madeira och bevittnade behovet av ett flexiblare och generösare stöd från denna fond, framför allt för de mer avlägsna regionerna och öregionerna, som ofta drabbas svårt av dåligt väder.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Pierre Audy (PPE), skriftlig. (FR) Mot bakgrund av betänkandet av min uppskattade tyska kollega Reimer Böge röstade jag för Europaparlamentets och rådets förslag om att utnyttja Europeiska unionens solidaritetsfond till ett belopp av 67 miljoner euro för att hjälpa Madeira (Portugal) som drabbades av jordskred och översvämningar samt Frankrike som drabbades av översvämningar efter stormen Xynthia i februari 2010. Jag konstaterar att beloppet utgör 2,7 procent av det beräknade beloppet på 2,5 miljarder euro för totala direkta skador. Detta är förstås ett betydande finansieringsbelopp, men med tanke på att det är en relativt liten del av den totala skadan (2,7 procent) undrar jag om inte EU borde använda dessa medel för att finansiera en europeisk civilskyddsstyrka som omgående kan bistå katastrofoffer för att hantera extremt akuta situationer som nationella styrkor saknar kapacitet att hantera. Denna styrka skulle inte vara särskilt dyr, eftersom syftet inledningsvis skulle vara att samordna befintliga nationella civilskyddsstyrkor. Dessutom skulle den kunna användas för uppdrag utomlands (såsom Haiti).

 
  
MPphoto
 
 

  Regina Bastos (PPE), skriftlig. (PT) Jag välkomnar antagandet av betänkandet om att tilldela Portugal 31 255 790 euro från Europeiska unionens solidaritetsfond efter översvämningarna på Madeira i februari. Det skyfall som drabbade ön Madeira orsakade kaos och extrem materiell skada med jordskred, kollapsade broar, stängda landsvägar samt hus och bilar som drogs iväg av vattenmassorna.

42 personer omkom och 13 saknas i katastrofen som drabbade Madeira. I dag har Europaparlamentet här i Strasbourg bevittnat ett genuint bevis på europeisk solidaritet, vilket är ett av det europeiska projektets viktigaste värden och ett värde som förtjänar att understrykas.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för det här betänkandet, eftersom jag samtycker till att Europeiska unionens solidaritetsfond belastas med 66 891 540 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden inom ramen för Europeiska unionens allmänna budget för 2010 för att bemöta en ansökan från Portugal om att reagera på en katastrof orsakad av jordskred och översvämningar på ön Madeira och även en ansökan från Frankrike om en katastrof orsakad av stormen Xynthia.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. – (PT) Jag välkomnar förstås utnyttjandet av solidaritetsfonden för att hjälpa offren för den tragedi som drabbade Madeira efter onormala regnmängder. Jag gratulerar min kollega Nuno Teixeira till hans skickliga och ihållande insatser för att väcka uppmärksamhet i de europeiska institutionerna och för att skapa en grund för det nödvändiga stödet. Jag upprepar min starka övertygelse om att förfarandena måste förenklas så att solidaritetsfonden kan utnyttjas snabbare i framtiden. Nödhjälp som kommer för sent skamfilar unionens effektiva image och undergräver den europeiska solidaritetskänslan.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Portugal har ansökt om stöd från solidaritetsfonden efter ovanliga och onormala regnmängder på ön Madeira i februari 2010 som utlöste jordskred och översvämningar och som orsakade allvarlig skada på den lokala offentliga och privata infrastrukturen, näringslivet och jordbruket. De portugisiska myndigheterna tillsammans med den regionala regeringen i Madeira uppskattade de totala direkta skadorna till 1,08 miljarder euro, motsvarande 0,68 procent av Portugals bruttonationalprodukt. Översvämningarna orsakade ansenliga skador på många bostäder, jordbruk, vägar och huvudvattenledningar. Det ekonomiska stöd som fonden ger kommer att göra det möjligt för de portugisiska myndigheterna, i synnerhet den regionala regeringen på Madeira, att täcka en del av de kostnader de åsamkades när de hanterade nödsituationen. Jag röstade på det hela taget för betänkandet som en ansvarskänsla och ett åtagande om att undvika onödiga dröjsmål i utnyttjandet av ekonomiskt stöd för de regioner i Portugal och Frankrike som har drabbats av naturkatastrofer.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig. (FR) Tio månader efter att stormen Xynthia slog till mot den franska kusten, där den dödade 53 personer och skadade 80 samt orsakade ansenlig materiell skada, har parlamentet godkänt en budgetändring för att utnyttja EU:s solidaritetsfond till ett belopp av 35,6 miljoner euro. Men bortsett från återuppbyggnadsprocessen undrar jag hur många fler tragedier som måste inträffa innan vi slutligen får ett gemensamt tillvägagångssätt för att förebygga naturkatastrofer? Naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor blir allt vanligare. Därför måste vi se till att de nationella åtgärderna blir effektivare och bättre samordnade, och att de europeiska åtgärderna blir flexiblare. Jag vill även påpeka att vi sedan 2006 har haft en rapport av Michel Barnier om att inrätta en snabbinsatsstyrka som kan reagera på naturkatastrofer. Vad hindrar oss från att godkänna den? Vad hindrar oss från att använda den?

 
  
MPphoto
 
 

  Christine De Veyrac (PPE), skriftlig. (FR) Jag röstade för detta betänkande i dag som innebär att EU:s solidaritetsfond kan utnyttjas efter de skador som uppstod i kölvattnet av de stora översvämningarna i Portugal och stormen Xynthia 2010. Detta visar de starka band som finns mellan unionens medlemsstater och understryker vikten av att hjälpa regioner som drabbats av naturkatastrofer. Jag är nöjd med att över 35 miljoner euro har utnyttjats från solidaritetsfonden för att reparera de ansenliga skador som orsakats av Xynthia i vissa kustområden, främst Charente-Maritime, Vendée och Côtes-d’Armor.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Kommissionen föreslår att solidaritetsfonden ska utnyttjas för att ställa totalt 66 891 540 euro till förfogande för Portugal och Frankrike: 31 255 790 euro till Portugal och 35 635 750 euro till Frankrike. Portugal har begärt hjälp till följd av en storm i Madeira i februari 2010 som orsakade allvarlig skada på den offentliga och privata infrastrukturen, näringslivet och jordbruket. Frankrike har å sin sida begärt hjälp från solidaritetsfonden efter stormen Xynthia som också i februari 2010 drabbade en stor del av landet, dödade 53 personer, skadade 80 personer och även orsakade allvarliga skador på fördämningar och vallar, på den offentliga och privata infrastrukturen, på vägar och järnvägar, på jordbruket och näringslivet.

Jag stöder helt och hållet detta utnyttjande, inte minst på grund av dess betydelse för den autonoma regionen Madeira, men jag måste uttrycka min besvikelse över att hjälpen tillhandahålls i december, tio månader efter att katastroferna drabbade den franska kusten och ön Madeira. Vi måste omgående finna snabbare sätt att utnyttja solidaritetsfonden, och vi måste fokusera våra insatser på att uppnå det.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Vi röstade förstås för det här betänkandet där det föreslås att solidaritetsfonden utnyttjas för att hantera de enorma skador som inträffade på ön Madeira efter att stormen drabbade regionen i februari 2010. Trots det vill vi ändå upprepa några kommentarer här.

Så här står det i förordningen om solidaritetsfonden: ”Vid större katastrofer bör gemenskapen visa sig solidarisk med befolkningen i de berörda regionerna genom att lämna ekonomiskt bistånd för att bidra till att snabbt återställa normala förhållanden för människorna i de katastrofdrabbade regionerna.” I förordningen fastställer man också att detta instrument ska göra det möjligt för gemenskapen ”att agera snabbt och effektivt så att den kan bidra till att räddningstjänsterna mobiliseras utan dröjsmål, så att människors omedelbara behov kan tillgodoses och så att gemenskapen kan bidra till återuppbyggnad på kort sikt av förstörd viktig infrastruktur”.

Men de bestämmelser och metoder som används för att mobilisera fonden har redan visat att denna princip om att hjälpa drabbade befolkningar snabbt inte följs i praktiken. I det här fallet röstar parlamentet om att utnyttja fonden först tio månader efter katastrofen. Därför har vi argumenterat – och vi gör det på nytt nu – att bestämmelserna om att mobilisera fonden måste anpassas för att möjliggöra ett flexiblare utnyttjande i rätt tid och för att minska den tid som förflyter mellan katastrofen och den tidpunkt då fonden görs tillgänglig.

 
  
MPphoto
 
 

  Estelle Grelier (S&D), skriftlig. (FR) Enligt min mening är EU:s solidaritetsfond, liksom fonden för justering för globaliseringseffekter, ett av de budgetinstrument som starkast uttrycker det solidaritetsvärde som vi ledamöter i gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet strävar efter att främja när vi utarbetar den gemensamma politiken. Den 27 och 28 februari 2010 dödade stormen Xynthia 53 personer och skadade omkring 80 i Vendée och Charente-Maritime. Det var en verkligt traumatisk upplevelse för regionen och nationen, och dess psykologiska och ekonomiska följder märks fortfarande tio månader senare. Vid plenarsammanträdet i mars 2010 vidtog parlamentet åtgärder genom att med en mycket stor majoritet godkänna en resolution, där man begärde att fonden skulle användas för att bistå offren.

Dagens omröstning som bekräftade överföringen av 35,6 miljoner euro till dessa departement liksom 31,2 miljoner euro till Portugal som drabbades av översvämningar på Madeira orsakade av samma storm, är ett exempel på den gemensamma önskan om att visa genuin solidaritet mellan de europeiska medborgarna. Detta är det Europa som vi vill skapa – ett Europa nära medborgarna som uppmärksammar de frågor som berör dem och som är i stånd att hantera dessa frågor gemensamt.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för att frigöra medel ur Europeiska unionens solidaritetsfond. Jag tror nämligen att fonden är ett värdefullt verktyg som gör att EU kan visa solidaritet med befolkningen i regioner som drabbas av naturkatastrofer, genom att ge ekonomiskt stöd så att de snabbt kan återgå till normala levnadsförhållanden. Dagens omröstning handlade om två framställningar om hjälp. Den första kom från Portugal, till följd av det onormala regnandet på ön Madeira, som ledde till jordskred och allvarliga översvämningar och åsamkade offentlig och privat infrastruktur, företag och jordbruk skador.

Den andra framställningen om stöd ur fonden kom från Frankrike, med anledning av stormen Xynthia, som ledde till 53 dödsfall och omfattande översvämningar, bland annat av bostadsområden. Stormen orsakade också stora skador på dammar och diken, offentlig och privat infrastruktur, vägar och järnvägar, jordbruk och företag. Slutligen vill jag tillägga att 31 255 790 euro avsattes för översvämningarna på Madeira och 35 635 750 euro för stormen Xynthia, sammanlagt 66 891 540 euro.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Jag välkomnar det här betänkandet, som innebär att Portugal erhåller 31 miljoner euro och Frankrike 35 miljoner euro ur EU:s solidaritetsfond. Detta är en viktig gest för att stödja dessa länder efter översvämningarna och jordskreden i Portugal i februari och förödelsen efter stormen Xynthia längs den franska Atlantkusten.

 
  
MPphoto
 
 

  Véronique Mathieu (PPE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för att ianspråkta Europeiska unionens solidaritetsfond för de områden som drabbades av översvämningar i Portugal och de franska regioner som drabbades av stormen Xynthia i februari 2010. Regionerna vid Atlantkusten var värst utsatta. Stora områden översvämmades under stormen, däribland bostadsområden, vilket ledde till stora mänskliga och materiella skador. Dagens omröstning är ett svar på en framställning från de franska myndigheterna om bland annat ekonomiskt stöd efter en ”ovanligt allvarlig katastrof, huvudsakligen naturkatastrof, som fått följder för den större delen av befolkningen, med allvarliga och bestående återverkningar på levnadsvillkoren och regionens ekonomiska stabilitet”. Man beräknar att katastrofen orsakade direkta skador uppgående till 1 425,43 miljoner euro, och 35 635 750 euro kommer att betalas ut till Frankrike. Utnyttjandet av solidaritetsfonden är ett konkret uttryck för att EU står medborgarna nära, vilket är vad de förväntar sig. Med tanke på det behov av omedelbara åtgärder som finns vid naturkatastrofer och dessas omfattning måste dock de europeiska institutionerna arbeta på att snabba upp sina förfaranden och rutiner.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Det är bra att EU ger Portugal och Frankrike stöd efter stormarna i februari 2010. Det är emellertid beklagligt att EU inte agerar lika snabbt för att hjälpa medborgare som drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser som för att rädda banker.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Europeiska unionen är ett område med solidaritet, och EU:s solidaritetsfond är en del av detta. Medel ur fonden är ett viktigt stöd till områden som drabbas av naturkatastrofer, såsom efter översvämningarna på Madeira i Portugal och stormen Xynthia i Frankrike. Efter att ha kontrollerat att båda ansökningarna uppfyller berättigandekriteriet i förordning (EG) nr 2012/2002 föreslog kommissionen att solidaritetsfonden skulle tas i anspråk för ett belopp på 31 255 790 euro för Portugal (översvämningar på Madeira) och 35 635 750 euro för Frankrike (stormen Xynthia), vilket ger ett sammanlagt belopp på 66 891 540 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden. Jag vill dock påpeka att det tog lång tid att mobilisera det här stödet. Förfarandet måste bli mindre byråkratiskt och mer smidigt om vi ska kunna reagera snabbt på framtida katastrofer.

 
  
MPphoto
 
 

  Willy Meyer (GUE/NGL), skriftlig. (ES) Jag röstade visserligen för det här förslaget om stöd, men jag tycker att detta är ett sätt att ge smärtstillande och palliativ behandling för konsekvenserna av den kapitalistiska modellen. Det här gör ingenting för att bekämpa grundorsakerna till krisen. Jag håller med om att medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör användas för att hjälpa medborgare som har blivit överflödiga på grund av strukturella förändringar av affärsmodeller eller som en direkt följd av dagens ekonomiska och finansiella kris. Jag tror att de över 250 miljoner euro som har äskats som ytterligare stöd till de över 600 anställda i detaljhandelssektorn i Nederländerna som har friställts kan bidra till att vi når det övergripande målet att underlätta för dessa arbetstagare att komma in på arbetsmarknaden igen. Jag röstade också för eftersom jag är övertygad om att detta stöd blir ett komplement till de bidrag vid friställningar som utgår enligt all nationell lagstiftning och alla kollektivavtal. Därför kan utnyttjandet av medel från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inte under några omständigheter ersätta de skyldigheter som regeringar och företag har mot anställda som friställs, eller göra det möjligt att komma undan detta ansvar.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Det är viktigt med stöd under sådana här omständigheter, så att alla EU:s medlemsstater känner att de tillhör en sammanhållen familj. Det skulle vara många gånger billigare om Europeiska unionens medel användes till projekt som mildrar följderna av naturkatastrofer, till exempel för att bygga dammar och skyddande strukturer och investera i information och varningar till allmänheten. Jag tycker också att det skulle vara bra att utarbeta byggnadsregler för högriskregioner. Om Europeiska unionen bara tillhandahåller pengar och inte arbetar för att förebygga naturkatastrofer kan konsekvenserna bli värre i framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) Portugal ansökte om stöd ur solidaritetsfonden i februari 2010 efter att exceptionella och extrema skyfall drabbat södra Madeira och orsakat jordskred och allvarliga översvämningar som lett till skador på offentlig och privat infrastruktur, för företag och jordbruket. De portugisiska myndigheterna har uppskattat det totala värdet av de direkta skadorna till 1 080 miljoner euro. Frankrike ansökte om stöd från solidaritetsfonden efter att en stor del av Frankrike drabbats av stormen Xynthia i februari 2010. Regionerna längs Atlantkusten, framförallt departementen Charente-Maritime och Vendée, drabbades svårast. I stormen omkom 53 personer och uppåt 80 personer skadades. I det berörda området uppskattar de franska myndigheterna det totala värdet av de direkta skador som orsakades av katastrofen till 1 425,43 miljoner euro.

Efter att ha kontrollerat att båda ansökningarna uppfyller berättigandekriteriet i förordning (EG) nr 2012/2002 föreslog kommissionen att solidaritetsfonden skulle tas i anspråk för ett belopp på 31 255 790 euro för Portugal (översvämningar på Madeira) och 35 635 750 euro för Frankrike (stormen Xynthia), vilket ger ett sammanlagt belopp på 66 891 540 euro. Eftersom alla villkor för stödet var uppfyllda röstade jag för betänkandet för att visa solidaritet med offren och de drabbade länderna.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabeth Morin-Chartier (PPE), skriftlig. (FR) Jag röstade för i omröstningen i dag, den 14 december 2010, då Europaparlamentet beslutade att avsätta 35,6 miljoner euro till Frankrike, vars Atlantkust delvis förstördes av stormen Xynthia i februari. Dessa pengar kommer att användas för att finansiera återuppbyggnaden av den infrastruktur som förstördes i katastrofen. Som parlamentsledamot från de värst drabbade regionerna välkomnar jag att dessa medel avsätts för att reparera skadorna efter stormen: det är en verklig lättnad för alla berörda franska departement. Detta beslut bevisar att solidaritet inte är ett tomt ord för Europeiska unionen.

Avslutningsvis vill jag framhålla att stormen Xynthia i februari 2010 fick konsekvenser i stora delar av Frankrike, men att departementen Charente-Maritime och Vendée drabbades hårdast, med 53 döda och 80 skadade. De materiella skadorna värderades till 1 425,43 miljoner euro. Sammanlagt har 35,6 miljoner euro frigjorts från EU:s solidaritetsfond för att reparera dessa skador.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. (DE) Enligt Bögebetänkandet har 66,9 miljoner euro avsatts för att bekämpa effekterna av allvarliga naturkatastrofer i Frankrike och Portugal. Därför röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för det här betänkandet eftersom jag anser att Europeiska unionens solidaritetsfond ska belastas med 66 891 540 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden inom ramen för Europeiska unionens allmänna budget för 2010 för att tillgodose framställningarna från

- Portugal om att ta fonden i anspråk till följd av en katastrof som orsakades av jordskred och översvämningar på ön Madeira, och

- Frankrike om att ta fonden i anspråk till följd av en katastrof som orsakades av stormen Xynthia.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag välkomnar varmt att detta betänkande antogs, vilket innebär att Portugal tilldelas 31 255 790 euro för att reparera de fruktansvärda skador som uppstod till följd av den katastrof som drabbade ön Madeira i februari 2010. I det sammanhanget vill jag framhålla det stora engagemang som den portugisiska delegationen från Partido Social Democrata har visat, och särskilt det arbete som Nuno Teixeira har gjort och som visade sig vara avgörande för att vi skulle komma fram till detta resultat.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Kommissionen föreslår att Europeiska unionens solidaritetsfond ska användas för stöd till Portugal och Frankrike i enlighet med punkt 26 i det interinstitutionella avtalet från den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (IIA). Det interinstitutionella avtalet gör det möjligt att utnyttja solidaritetsfonden inom det årliga taket på 1 miljard euro. Hittills under 2010 har kommissionen bara fått in ett förslag om utnyttjande av solidaritetsfonden: den 24 september 2010 föreslogs att 13,02 miljoner euro skulle avsättas till följd av de svåra översvämningarna i Irland i november 2009 (KOM(2010)0534). Detta förslag och det förslag till ändringsbudget som det resulterade i (DAB nr 8/2010) har ännu inte antagits av budgetmyndighetens båda parter. Parallellt med förslaget att ta solidaritetsfonden i anspråk för att stödja Portugal och Frankrike har kommissionen lagt fram ett förslag till ändringsbudget (DAB nr 9/2010 av den 13 oktober 2010) för att lägga in motsvarande åtagande- och betalningsbemyndiganden i 2010 års budget i enlighet med punkt 26 i det interinstitutionella avtalet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. (PT) Solidaritetsfonden inrättades i syfte att visa solidaritet från Europeiska unionens sida med människor i regioner som drabbas av naturkatastrofer. I februari i år drabbades ön Madeira, som jag kommer ifrån, av en katastrof till följd av jordskred och översvämningar. Efter denna tragedi lämnade Portugal in en ansökan om att ta fonden i anspråk, särskilt för att reparera infrastruktur och bygga upp de berörda områdena igen.

De franska myndigheterna lämnade också in en ansökan om att ta fonden i anspråk efter stormen Xynthia. Skadorna till följd av dessa båda katastrofer har värderats till 66 891 540 euro, och detta belopp kommer snart att mobiliseras när väl ändringsbudgeten har antagits så att det blir tillgängligt. Effekterna av katastrofen i februari visade sig direkt, och omfattande skador uppstod på offentlig och privat infrastruktur, för företag och på odlingar. Men trots att effekterna av den tragedi som förödde regionen var så allvarliga kom ingen europeisk hjälp omedelbart. Nu har det gått tio månader. Eftersom jag anser att hela förfarandet måste bli mindre långdraget röstar jag för att fonden utnyttjas för stöd till de drabbade regionerna och vädjar om att det ska utgå så snart som möjligt.

 
  
MPphoto
 
 

  Bernadette Vergnaud (S&D), skriftlig. (FR) Det är bra att en budgetändring som innebär att solidaritetsfonden tas i anspråk för ett belopp på 35,6 miljoner euro antogs i plenum i dag, efter ett förslag från kommissionen. Detta är ett svar på den franska regeringens framställning efter stormen Xynthia, som drabbade den franska kusten den 27-28 februari 2010, och dödade 53 personer och skadade 80 personer i Vendée och Charente-Maritime. Förfarandet tar onekligen lång tid och behöver förbättras, men det gläder mig att se att EU visar solidaritet på det här sättet när människor har drabbats av en sådan tragedi. Jag skrev till kommissionsledamot Johannes Hahn för att stödja den franska regeringens begäran om hjälp, och han höll det löfte han gav mig vid sitt besök i La Rochelle i början av mars. Dessa medel är inte bara ett välbehövligt stöd: de symboliserar också de gemensamma värden vi har på vår kontinent.

 
  
  

Betänkande: Surján (A7-0341/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av yttrandet från utskottet för regional utveckling och förslaget att minska betalningsbemyndigandena under budgetposten ”Hjälp till ekonomisk återhämtning genom projekt på energiområdet – Europeiska nät för vindkraft till havs” för att hjälpa de länder (Portugal och Frankrike) som har drabbats av stora naturkatastrofer genom solidaritetsfonden, samt med beaktande av att detta beslut fastställer grundläggande kriterier för hur solidaritetsfonden ska fungera, stöder jag det här betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) Vi minns alla stormen Xynthia, som ödelade Vendéekusten för snart ett år sedan. Därefter har det blivit nödvändigt att återuppbygga upp allt det som vattnet förstörde. Europeiska unionens solidaritetsfond är det idealiska instrumentet för att stödja lokala ansträngningar. Genom att rösta för den här texten har jag bidragit till att frigöra 35 635 750 euro, som inte är öronmärkta för att kompensera för de skador som privatpersoner har åsamkats, utan för återuppbyggnad av infrastruktur. Solidaritetsfonden inrättades efter översvämningarna i Tyskland, Österrike, Tjeckien och Frankrike 2002, och ska användas för att stödja europeiska regioner som drabbas av oförutsägbara katastrofer. Ett motsvarande belopp anslås också till de områden som drabbades av översvämningarna i Portugal nyligen.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. – (PT) Jag välkomnar naturligtvis att solidaritetsfonden utnyttjas för att hjälpa offren för den tragedi som drabbade Madeira efter de exceptionella skyfallen. Jag gratulerar min kollega Nuno Teixeira till hans skickliga och kontinuerliga arbete med att öka medvetenheten hos de europeiska institutionerna och lägga en grund för det stöd som behövs. Jag upprepar att jag är övertygad om att förfarandena måste förenklas så att solidaritetsfonden kan utnyttjas snabbare i framtiden. Nödhjälp som kommer för sent gör att unionen framstår som mindre effektiv och underminerar känslan av europeisk solidaritet.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Det enda syftet med förslag till ändringsbudget nr 9/2010 är att formellt föra in den budgetjustering som följer av ianspråktagandet av Europeiska unionens solidaritetsfond i 2010 års budget. Jag har redan röstat för ett parallellt förslag till betänkande om att solidaritetsfonden ska tas i anspråk för Portugal (översvämningar på Madeira) och Frankrike (stormen Xynthia), så det är samma ansvarskänsla som gör att jag röstar för det här betänkandet om ändringsbudgeten för att anslå 31 255 790 euro till Portugal och 35 635 750 euro till Frankrike, så att sammanlagt 66 891 540 euro tas ur fonden.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Trots att det är viktigt med investeringsprojekt för energiinfrastruktur, och i synnerhet vindkraft, röstar jag för en minskning av betalningsbemyndiganden på 66,9 miljoner euro från budgetpost 06 04 14 03 så att dessa medel i stället kan användas till de betalningsbemyndiganden (post 13 06 01) som krävs för att ta Europeiska unionens solidaritetsfond i anspråk.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) När vi röstar om det här förslaget till ändringsbudget, som kommer att göra det möjligt att använda solidaritetsfonden till förmån för människorna på Madeira och i de franska regioner som drabbades av stormen Xynthia – vilket vi givetvis stödde – är det viktigt att framhålla några punkter, förutom fördröjningen med att ta fonden i anspråk, som vi nämnde tidigare.

Kommissionen anser att kriterierna för stödberättigande är uppfyllda, i synnerhet när det gäller trösklarna för skada i Madeiras fall. Man bör emellertid notera att det stöd från unionen som nu blir tillgängligt bara kommer att täcka 2,89 procent av de totala skadorna till följd av katastrofen. Madeira ingår i de yttersta randområdena och måste därmed dras med en del begränsningar. Man strävar också efter att nå konvergensmålen (trots de skadliga förändringar som har skett på det området sedan den senaste utvidgningen). Således bör man alltså ta hänsyn till dessa särdrag och öka stödet till regionen, antingen från fonden eller på annat sätt.

När reglerna för fonden diskuterades föreslog vi följaktligen att man skulle överväga att öka det finansiella stödet till sammanhållningsländer och konvergensregioner genom att göra det obligatoriskt att ta hänsyn till sammanhållningen när man diskuterar stöd till skador orsakade av naturkatastrofer. Detta skulle också minska skillnaderna mellan de olika regionerna och medlemsstaterna i Europeiska unionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Nathalie Griesbeck (ALDE), skriftlig. – (FR) I ett skede då vi allt oftare upplever naturkatastrofer i Europa måste Europeiska unionen kunna ge sina medlemsstater stöd när de drabbas av dylika katastrofer. Således var det helt naturligt att EU utnyttjade solidaritetsfonden för att kompensera för de skador som orsakades av stormen Xynthia, som drabbade kustområdena i Charente-Maritime och Vendée i mars, och översvämningarna på ön Madeira i Portugal i februari. Jag tycker att det här beslutet visar att det finns solidaritet mellan Europas länder, en solidaritet som för övrigt borde finnas på många andra områden också.

 
  
MPphoto
 
 

  Jaroslaw Kalinowski (PPE), skriftlig.(PL) När vi drabbas av naturkatastrofer – och de blir allt fler – är det oerhört viktigt att Europeiska unionen stöder medlemsstater och regioner som kämpar med de långvariga effekterna av dessa tragedier. EU:s solidaritetsfond inrättades i just detta syfte.

Fonden gör det möjligt att ge finansiellt stöd till offer i områden som har drabbats av stora naturkatastrofer, såsom den portugisiska ön Madeira som förstördes av översvämningar och de franska regioner som föröddes av stormen Xynthia. Med årets översvämningar i Polen och andra delar av Europa i färskt minne stöder jag förslaget att hjälpa de länder som har fått lida, av solidaritet med de tusentals medborgare i de regioner som har fått utstå dessa förödande katastrofer.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Jag röstade för det här betänkandet, som innebär att 66 miljoner euro överförs från det europeiska nätet för vindkraft till havs till EU:s solidaritetsfond för att hjälpa offren för översvämningarna i Portugal och stormarna i Frankrike.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Det här förslaget till ändringsbudget är vettigt, med tanke på syftet med att mobilisera medel från solidaritetsfonden för att komma till rätta med effekterna av de jordskred och allvarliga översvämningar som ägde rum på den portugisiska ön Madeira och konsekvenserna av stormen Xynthia i Frankrike. Efter att ha kontrollerat att båda ansökningarna uppfyller berättigandekriteriet i förordning (EG) nr 2012/2002 föreslog kommissionen att solidaritetsfonden skulle tas i anspråk för ett belopp på 31 255 790 euro för Portugal (översvämningar på Madeira) och 35 635 750 euro för Frankrike (stormen Xynthia), vilket ger ett sammanlagt belopp på 66 891 540 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden. Jag vill dock påpeka att det tog lång tid att mobilisera det här stödet. Förfarandet måste bli mindre byråkratiskt och mer smidigt om vi ska kunna reagera snabbt på framtida katastrofer.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Principiellt sett bör man tillbakavisa ökade budgetanslag under finansiella och ekonomiska kriser. I det här fallet är det emellertid fråga om en justering till följd av de skador som stormen Xynthia orsakade i Frankrike och Portugal. Ömsesidigt stöd och hjälp i händelse av naturkatastrofer är ett sant tecken på aktiv europeisk solidaritet och bör därför välkomnas och stödjas. Av detta skäl röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig.(DE) Enligt betänkandet måste man se till att de medel som görs tillgängliga för Portugal och Frankrike används för att hjälpa till att reparera infrastruktur i dessa länder och som ett ”instrument för återfinansiering”. Därför röstade jag för betänkandet. De berörda människorna måste få hjälp, och deras levnadsvillkor och den ekonomiska stabiliteten i regionen måste förbättras.

 
  
MPphoto
 
 

  Wojciech Michal Olejniczak (S&D), skriftlig.(PL) Jag stöder helt att EU:s solidaritetsfond tas i anspråk för naturkatastroferna i Frankrike och Portugal. Jag anser att solidaritetsfonden är ett av de viktigaste instrumenten när det gäller att bygga upp en europeisk identitet och en känsla av gemenskap mellan de europeiska medborgarna. Polen var ett av de länder som fick medel ur solidaritetsfonden 2010, och detta fick positiv respons i medierna. Jag vill framhålla vikten av att öka allmänhetens medvetenhet om solidaritetsfonden och effekterna av att den används.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för det här betänkandet eftersom jag anser att Europeiska unionens solidaritetsfond ska belastas med 66 891 540 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden inom ramen för Europeiska unionens allmänna budget för 2010 för att tillgodose framställningarna från

- Portugal om att ta fonden i anspråk till följd av en katastrof som orsakades av jordskred och översvämningar på ön Madeira, och

- Frankrike om att ta fonden i anspråk till följd av en katastrof som orsakades av stormen Xynthia.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag välkomnar det här förslaget till ändringsbudget som gör det möjligt att ta i anspråk Europeiska unionens solidaritetsfond för åtagande- och betalningsbemyndiganden på sammanlagt 66 891 540 euro, varav 31 255 790 euro ska användas för hjälp till Portugal med anledning av den ansökan som gjordes efter de omfattande skadorna av den storm som slog till mot den autonoma regionen Madeira i februari 2010.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Enligt artikel 37.1 i budgetförordningen kan kommissionen lägga fram förslag till ändringsbudgetar ”under omständigheter som är oundvikliga, exceptionella eller oförutsedda”. I det här fallet föreslår kommissionen att Europeiska unionens solidaritetsfond ska användas för stöd till Portugal och Frankrike i enlighet med punkt 26 i det interinstitutionella avtalet från den 17 maj 2006 om budgetförvaltning och finansiell disciplin (IIA). Det interinstitutionella avtalet gör det möjligt att utnyttja solidaritetsfonden inom det årliga taket på 1 miljard euro. Villkoren för stödberättigande anges både här och i rådets förordning nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond. Det är viktigt att notera att syftet med fonden inte är att kompensera privata förluster utan att reparera infrastruktur. Fonden är ett återfinansieringsinstrument. Hittills under 2010 har kommissionen bara fått in ett förslag om utnyttjande av solidaritetsfonden: den 24 september 2010 föreslogs att 13,02 miljoner skulle avsättas till följd av de svåra översvämningarna i Irland i november 2009 (KOM(2010)0534).

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. (PT) Syftet med detta dokument från Europaparlamentet är att godkänna rådets ståndpunkt till förslaget till ändringsbudget nr 9/2010 för att därmed kunna genomföra de ändringar som krävs för att utnyttja solidaritetsfonden. De katastrofer som drabbade Madeira och Frankrike betraktade kommissionen som en ”större naturkatastrof” respektive en ”exceptionell regional katastrof”, och båda ansökningarna från de nationella myndigheterna om ianspråktagande av fonden godkändes.

Enligt budgetförordningen kan kommissionen lägga fram förslag till ändringsbudgetar ”under omständigheter som är oundvikliga, exceptionella eller oförutsedda”. I det här fallet föreslog kommissionen att solidaritetsfonden skulle utnyttjas så att Portugal tilldelas 31 255 790 euro och Frankrike 35 635 750 euro, sammanlagt 66 891 540 euro. I dag godkänner vi i solidaritetens namn en omfördelning av detta belopp i betalningsbemyndiganden från budgetpost 06 04 14 03: ”Hjälp till ekonomisk återhämtning genom projekt på energiområdet – Europeiska nät för vindkraft till havs” för att reparera infrastruktur och återuppbygga de områden som drabbades av katastroferna.

Jag välkomnar denna åtgärd, även om jag beklagar att hela förfarandet för att ta fonden i anspråk är så långsamt, med tanke på omfattningen av den tragedi som ödelade den region som jag kommer ifrån, den autonoma regionen Madeira.

 
  
  

Betänkande: Matera (A7-0336/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Pierre Audy (PPE), skriftlig. – (FR) På grundval av betänkandet av min utmärkta italienska kollega Barbara Matera röstade jag för förslaget till utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att stödja Slovenien, som har drabbats av uppsägningar inom textilindustrin, med 2,2 miljoner euro. Fabriken i fråga är Mura, European Fashion Design, som har avskedat 2 554 arbetstagare. Jag tycker att det är konstigt att 583 personer, eller 22,8 procent av de 2 554 arbetstagare som friställdes, har kroniska sjukdomar eller funktionshinder. Jag är inte säker på att de uppfyller kriterierna för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Man bör notera att 1 114 av de 2 554 avskedade arbetstagarna inte har gått ut grundskolan. Det är legitimt att ifrågasätta utbildningsnivån hos de anställda och deras lämplighet med dagens industriella standarder. Jag ifrågasätter självständigheten hos de tjänstemän vid det slovenska ministeriet för arbete, familj och sociala frågor som måste ikläda sig rollen som certifieringsmyndighet för denna kostnad.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Bennahmias (ALDE), skriftlig. (FR) I likhet med de förslag som Barbara Matera lade fram under det förra plenarsammanträdet är dessa resolutioner som förespråkar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utnyttjas i sex specifika fall välgrundade. Den här fonden kommer att användas för stöd till anställda som drabbas av skadliga effekter av globaliseringen i Slovenien, Tyskland, Polen och Spanien. Jag har alltid tyckt att det är effektivt att använda den här fonden, eftersom den ger konkreta resultat och fyller specifika och exakt definierbara behov. Som ledamot av utskottet för sysselsättning och sociala frågor kan jag inte göra annat än rösta för antagandet av dessa resolutioner.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Med tanke på att Slovenien har begärt stöd till 2 554 friställda anställda vid Mura, European Fashion Design, ett företag som verkar inom konfektionssektorn, röstade jag för resolutionen. Jag stöder kommissionens förslag med parlamentets ändringar. Jag håller också med om att det i motiveringsdelen i kommissionens förslag ska läggas fram tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterier för stödberättigande och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket ligger i linje med parlamentets krav.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Stöd till arbetstagare som friställs till följd av omstruktureringar och omplaceringar bör vara dynamiskt och flexibelt så att det kan utgå snabbt och effektivt. Mot bakgrund av de strukturella förändringarna av den internationella handeln är det viktigt att den europeiska ekonomin snabbt kan införa stödåtgärder för anställda som drabbas av sådana förändringar samtidigt som de får de färdigheter som krävs för att snabbt komma in på arbetsmarknaden igen. Därför bör ekonomiskt stöd utgå på individuell basis. Det är också viktigt att betona att detta stöd inte är någon ersättning för det normala ansvar som företagen har. Det är inte heller avsett att finansiera omstrukturering av företag. Med tanke på att Slovenien har begärt hjälp för 2 554 personer som friställdes från Mura, European Fashion Design, ett företag som är verksamt inom konfektionssektorn i Nuts III-regionen Pomurje, att 7 procent av alla arbetstagare i regionen Pomurje arbetade för Mura och att inkomsterna i denna region redan var lägre än genomsnittet i Slovenien stödde jag på det hela taget detta betänkande om ianspråktagande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för Slovenien.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Det antal gånger som kammaren har godkänt utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som inrättades för att ge arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln stöd, under de senaste månaderna är enligt min mening ett tydligt tecken på att Europa genomgår en kris. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ingen lösning på krisen, men den är till stor hjälp. Just i det här fallet ska stödet användas för att mildra konsekvenserna av att 2 554 personer friställdes från Mura, European Fashion Design, ett företag som är verksamt inom den slovenska konfektionssektorn. Den här sektorn har drabbats särskilt hårt av förändringarna i världshandelns struktur och den billiga textilimporten.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av de sociala konsekvenserna av den globala ekonomiska krisen, som särskilt har påverkat sysselsättningen, är det mycket viktigt att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för att mildra många europeiska medborgares och familjers lidande, bidra till att de integreras i samhället igen och kan utvecklas i sina yrken. Samtidigt måste en ny, kvalificerad arbetskraft växa fram för att tillgodose företagens behov och få fart på ekonomin. Det är i det sammanhanget som denna åtgärdsplan för Slovenien läggs fram, till fromma för 2 554 personer som friställdes från Mura, European Fashion Design, ett företag som är verksamt inom konfektionssektorn. Därför hoppas jag att de europeiska institutionerna kommer att fördubbla sina ansträngningar att vidta åtgärder för att påskynda och förbättra utnyttjandet av den viktiga resurs som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är. För närvarande används den i mycket liten omfattning. I år har bara 11 procent av de 500 miljoner euro som är tillgängliga utnyttjats.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Ansökningar om ianspråktagande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kommer in varje månad. Således har vi nu ytterligare åtta ansökningar från fyra medlemsstater: Slovenien, Tyskland, Polen och Spanien. Flera hundra andra företag i olika branscher, från biltillverkning till textil och detaljhandel, håller på att stänga igen. Sammanlagt har över 6 500 anställda (6 592 för att vara exakt) friställts. Det blir nästan 10 000 om vi också tar med dem som vi diskuterade här för en månad sedan.

När vi godkänner detta ianspråktagande måste jag upprepa att det vi behöver är ett tydligt brott med den nyliberala politik som orsakar den uppenbara ekonomiska och sociala katastrofen i Europeiska unionens länder. Visst behövs det lindrande åtgärder, men vi måste komma till rätta med orsakerna till katastrofen.

Det har blivit ännu mer bråttom att genomföra det förslag som vi lade fram under debatten om 2011 års budget, att inrätta ett europeiskt program för sysselsättning och hållbar utveckling för vilket 1 procent av EU:s bruttonationalprodukt skulle anslås, kompletterat med medel från medlemsstaterna. Syftet skulle vara att skapa verklig konvergens och att främja varje lands potential, hållbar användning av resurserna, investeringar i produktion och skapande av arbetstillfällen med rättigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för ianspråktagandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för Slovenien eftersom jag anser att detta instrument är en viktig resurs när det gäller att stödja arbetstagare som hamnar i svårigheter till följd av den ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades 2006 för att ge praktiskt stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av att deras företag flyttar eller, efter ändringen 2009, till följd av den ekonomiska krisen, för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

Dagens omröstning gällde en ansökan om stöd för 2 554 friställda från Mura, European Fashion Design, ett företag som är verksamt inom konfektionssektorn, på sammanlagt 2 247 940 miljoner euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Avslutningsvis välkomnar jag att det här betänkandet antogs. Det visar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en användbar och effektiv resurs när det gäller att bekämpa arbetslöshet som uppstår på grund av globaliseringen och den ekonomiska krisen.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Jag välkomnar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter tas i anspråk för att hjälpa de 2 554 anställda som friställdes från Mura, European Fashion Design, ett företag i Slovenien. Jag hoppas att de 2,2 miljonerna euro kommer att hjälpa arbetstagarna och regionen att snabbt återhämta sig från de strukturella förändringarna.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Jag lade ned min röst i omröstningen, av omtanke om de slovenska arbetstagarna inom Murakoncernen, som har offrats på globaliseringens altare. Med tanke på den situation som de har hamnat i till följd av den nyliberala politik som Europeiska unionen förespråkar skulle man kunna vara benägen att rösta emot, eftersom det här bidraget är så lågt. Men det lilla de får kan kanske hjälpa till att mildra smärtan. Detta gör dock inte att motivet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter blir mindre oacceptabelt. Det är ett tänkande som har lett till att de investeringsfonder som äger den här koncernen och de banker som investerar i dem kan göra vinster på deras bekostnad.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) EU är ett område med solidaritet, och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en del av detta. Detta stöd är viktigt för att hjälpa de arbetslösa och offren för de företagsomflyttningar som sker i en globaliserad värld. Fler och fler företag flyttar för att utnyttja fördelarna med lägre arbetskraftskostnader i ett antal länder, särskilt Kina och Indien, vilket skadar de länder som respekterar arbetstagarnas rättigheter. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa arbetstagare som faller offer för företagsomflyttningar och är grundläggande för att underlätta deras tillgång till nya jobb. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter har använts av andra EU-länder tidigare, så det är lämpligt att detta stöd utgår till Slovenien, som har ansökt om hjälp till 2 554 friställda från Mura, European Fashion Design, ett företag som är verksamt inom konfektionssektorn.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Jag röstade för, såsom jag har gjort tidigare när det gäller ianspråktagande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Vi måste stödja människor som har blivit av med sina jobb och ge dem möjlighet att utnyttja sin potential på olika områden. Det är synd och skam att Lettland, trots att jag personligen kontaktade Lettlands premiärminister och påpekade att vi bör utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, inte har använt sig av denna möjlighet, när 15 procent av befolkningen är arbetslös. Det verkar som om vi måste skicka en signal till ledningen för kommissionen om passiviteten hos den så kallade ledningen i Lettland. Över 100 000 letter har redan lämnat sitt fädernesland. Det verkar inte som om Lettlands regering bryr sig om dessa människors öde.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Det slovenska konfektionsföretaget Mura, European Fashion Design, var tvunget att avskeda 2 554 anställda under perioden 21 oktober 2009–20 februari 2010 till följd av den ekonomiska och finansiella krisen. Därför ansöker Slovenien om 2 247 940 euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att kunna vidta åtgärder som gör att de berörda arbetstagarna snabbt kan integreras på arbetsmarknaden igen. Jag röstade för betänkandet eftersom det är helt motiverat att utnyttja finansieringen.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig.(DE) Enligt Barbara Materas betänkande måste vi stödja återintegreringen på arbetsmarknaden av slovenska arbetstagare som har friställts till följd av den ekonomiska och finansiella krisen. Det tycker jag är någonting positivt, och därför röstade jag för.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Slovenien har begärt stöd till 2 554 friställda anställda vid Mura, European Fashion Design, ett företag som verkar inom konfektionssektorn, och jag röstade för resolutionen. Jag stöder kommissionens förslag med parlamentets ändringar.

Jag tycker också följande:

- Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa enskilda friställda arbetstagare att integreras på arbetsmarknaden igen, och att stöd från fonden inte ska vara någon ersättning för åtgärder som företagen ansvarar för enligt nationella lagar eller kollektivavtal. Fonden ska inte heller användas för att finansiera omstrukturering av företag eller sektorer.

- Hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den ger bör utvärderas i samband med den allmänna bedömningen av program och olika andra instrument som har skapats inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Jag välkomnar kommissionens förslag att införa en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden efter det att parlamentet flera gånger har påmint om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter skapades som ett separat, särskilt instrument med egna mål och tidsfrister. Lämpliga budgetposter för överföringar måste fastställas.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Sloveniens begäran om stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till 2 554 friställda anställda vid Mura, European Fashion Design, ett företag som verkar inom konfektionssektorn, under perioden 21 oktober 2009–20 februari 2010 uppfyller alla fastställda kriterier för stödberättigande. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utvidgades fondens räckvidd tillfälligt till att omfatta situationer som denna där ”minst 500 arbetstagare sägs upp på ett företag i en medlemsstat under en period på fyra månader”, som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen. Därför röstade jag för den här resolutionen, i förhoppningen att ianspråktagandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa dessa arbetstagare att komma in på arbetsmarknaden igen.

 
  
  

Betänkande: Matera (A7-0337/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Tyskland har begärt stöd till 1 181 friställda anställda fördelade på fyra produktionsanläggningar tillhörande företaget Heidelberger Druckmaschinen AG i Baden-Württemberg, som tillverkar tryckpressar, och jag röstade för resolutionen. Jag stöder kommissionens förslag med parlamentets ändringar. Jag tycker också att man ska se till att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter hjälper enskilda friställda arbetstagare att integreras på arbetsmarknaden igen, och att stöd från fonden inte ska vara någon ersättning för åtgärder som företagen ansvarar för enligt nationella lagar eller kollektivavtal. Fonden ska inte heller användas för att finansiera omstrukturering av företag eller sektorer.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Stöd till arbetstagare som friställs till följd av omstruktureringar och omplaceringar bör vara dynamiskt och flexibelt så att det kan utgå snabbt och effektivt. Mot bakgrund av de strukturella förändringarna av den internationella handeln är det viktigt att den europeiska ekonomin snabbt kan införa stödåtgärder för anställda som drabbas av sådana förändringar samtidigt som de får de färdigheter som krävs för att snabbt komma in på arbetsmarknaden igen. Därför bör ekonomiskt stöd utgå på individuell basis. Det är också viktigt att betona att detta stöd inte är någon ersättning för det normala ansvar som företagen har. Det är inte heller avsett att finansiera omstrukturering av företag. Tyskland har begärt stöd till 1 181 friställda anställda fördelade på fyra produktionsanläggningar tillhörande företaget Heidelberger Druckmaschinen AG i Baden-Württemberg, som tillverkar tryckpressar. Jag stödde på det hela taget den här resolutionen om ianspråktagande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för Tysklands räkning.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) I dag antar vi ett paket på 8 308 555 euro i stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till Tyskland till följd av 1 181 uppsägningar fördelade på fyra produktionsanläggningar tillhörande företaget Heidelberger Druckmaschinen AG i Baden-Württemberg, som tillverkar tryckpressar. Som jag alltid har sagt är sådant stöd oerhört viktigt för att komma till rätta med de aktuella symtomen, men det är ingen slutlig lösning på de europeiska företagens problem. Dessa hänger inte bara samman med dagens ekonomiska kris, utan beror också på att Europa måste anpassa sig till en föränderlig värld där det är mycket viktigt att vara konkurrenskraftig.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av de sociala konsekvenserna av den globala ekonomiska krisen, som särskilt har påverkat sysselsättningen, är det mycket viktigt att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för att mildra många europeiska medborgares och familjers lidande, bidra till att de integreras i samhället igen och kan utvecklas i sina yrken. Samtidigt måste en ny, kvalificerad arbetskraft växa fram för att tillgodose företagens behov och få fart på ekonomin. Det är i det sammanhanget som denna åtgärdsplan för Tyskland läggs fram, till förmån för 1 181 uppsagda personer fördelade på fyra produktionsanläggningar tillhörande företaget Heidelberger Druckmaschinen AG i Baden-Württemberg, som tillverkar tryckpressar. Därför hoppas jag att de europeiska institutionerna kommer att fördubbla sina ansträngningar att vidta åtgärder för att påskynda och förbättra utnyttjandet av den viktiga resurs som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är. För närvarande används den i mycket liten omfattning. I år har bara 11 procent av de 500 miljoner euro som är tillgängliga utnyttjats.

 
  
MPphoto
 
 

  Peter Jahr (PPE), skriftlig.(DE) Dagens beslut kommer att leda till att arbetstagare hos företaget Heidelberger Druckmaschinen AG i Baden-Württemberg som hotas av friställningar får omkring 8 miljoner euro i stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Dessa medel ska användas för att hjälpa dessa personer att finna nya jobb så snart som möjligt. Jag tycker att det är viktigt att de får pengarna snabbt och utan större byråkratiska friktionsförluster. Stödet behövs nu och inte om sex månader eller ett år. Europeiska unionen och medlemsstaterna måste också försöka göra mer än att bara motverka de negativa konsekvenserna av globaliseringen. Globaliseringen är en process vars förlopp vi kan och måste styra.

 
  
MPphoto
 
 

  Wolf Klinz (ALDE), skriftlig.(DE) Jag lade ned min röst i den här omröstningen. Det berodde inte bara på att det tyska Fria demokratiska partiet är skeptiskt till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utan också på att det kan finnas en intressekonflikt eftersom jag är aktieägare i Heidelberger Druckmaschinen AG.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för ianspråktagandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för Tyskland eftersom jag anser att detta instrument är en viktig resurs när det gäller att stödja arbetstagare som hamnar i svårigheter till följd av den ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades 2006 för att ge praktiskt stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av att deras företag flyttar eller, efter ändringen 2009, till följd av den ekonomiska krisen, för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

Dagens omröstning gällde en ansökan om stöd för 1 181 uppsagda personer fördelade på fyra produktionsanläggningar tillhörande företaget Heidelberger Druckmaschinen AG i Baden-Württemberg, som tillverkar tryckpressar, på sammanlagt 8 308 555 euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Avslutningsvis välkomnar jag att det här betänkandet antogs. Det visar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en användbar och effektiv resurs när det gäller att bekämpa arbetslöshet som uppstår på grund av globaliseringen och den ekonomiska krisen.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter skapades för att ge arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln stöd. De 1 181 uppsagda personerna vid fyra produktionsanläggningar tillhörande företaget Heidelberger Druckmaschinen AG i Baden-Württemberg, som tillverkar tryckpressar, tillhör denna kategori, och därför stödde jag ianspråktagandet av 8 308 555 euro som stöd till dem

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Jag lade ned min röst i omröstningen, av omtanke om de tyska arbetstagarna inom Heidelberger Druckmaschinen AG, som har offrats på globaliseringens altare. Med tanke på den situation som de har hamnat i till följd av den nyliberala politik som Europeiska unionen förespråkar skulle man kunna vara benägen att rösta emot, eftersom det här bidraget är så lågt. Men det lilla de får kan kanske hjälpa till att mildra smärtan. Detta gör dock inte att motivet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter blir mindre oacceptabelt. Det är ett tänkande som har lett till att den här koncernen, som är en världsledande tillverkare av tryckpressar, omlokaliserar för att öka sina vinster.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) EU är ett område med solidaritet, och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en del av detta. Detta stöd är viktigt för att hjälpa de arbetslösa och offren för de företagsomflyttningar som sker i en globaliserad värld. Fler och fler företag flyttar för att utnyttja fördelarna med lägre arbetskraftskostnader i ett antal länder, särskilt Kina och Indien, vilket skadar de länder som respekterar arbetstagarnas rättigheter. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa arbetstagare som faller offer för företagsomflyttningar och är grundläggande för att underlätta deras tillgång till nya jobb. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter har använts av andra EU-länder tidigare, så det är lämpligt att detta stöd utgår till Tyskland, som har ansökt om hjälp till 1 181 uppsagda personer vid fyra produktionsanläggningar tillhörande företaget Heidelberger Druckmaschinen AG i Baden-Württemberg, som tillverkar tryckpressar.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Effekterna av den ekonomiska krisen märks fortfarande i hela Europa. Också i Tyskland kämpar en del företag för att överleva och friställer många människor. Under perioden 26 januari–26 maj 2010 var företaget Heidelberger Druckmaschinen AG i Baden-Württemberg, som tillverkar tryckpressar, tvunget att avskeda 1 181 anställda till följd av krisen. Förbundsrepubliken Tyskland har därför ansökt om 8 308 555 euro i stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Jag röstar för betänkandet eftersom alla kriterierna för utnyttjande av fonden är uppfyllda.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig.(DE) Jag stöder utnyttjandet av fonden i samband med den här ansökan eftersom denna åtgärd kan ge arbetstagare som lider av konsekvenserna av stora förändringar inom världshandeln ett kompletterande stöd och hjälpa dem att integrera sig på arbetsmarknaden igen. Därför röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Tyskland har begärt stöd till 1 181 friställda anställda fördelade på fyra produktionsanläggningar tillhörande företaget Heidelberger Druckmaschinen AG i Baden-Württemberg, som tillverkar tryckpressar, och jag röstade för resolutionen. Jag stöder kommissionens förslag med parlamentets ändringar.

Jag tycker också följande:

- Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa enskilda friställda arbetstagare att integreras på arbetsmarknaden igen, och att stöd från fonden inte ska vara någon ersättning för åtgärder som företagen ansvarar för enligt nationella lagar eller kollektivavtal. Fonden ska inte heller användas för att finansiera omstrukturering av företag eller sektorer.

- Hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den ger bör utvärderas i samband med den allmänna bedömningen av program och olika andra instrument som har skapats inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Jag välkomnar kommissionens förslag att införa en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden efter det att parlamentet flera gånger har påmint om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter skapades som ett separat, särskilt instrument med egna mål och tidsfrister. Lämpliga budgetposter för överföringar måste fastställas.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Tysklands ansökan om stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till 1 181 friställda anställda fördelade på fyra produktionsanläggningar tillhörande företaget Heidelberger Druckmaschinen AG i Baden-Württemberg, som tillverkar tryckpressar, under perioden 26 januari–26 maj 2010 uppfyller alla lagens kriterier för stödberättigande. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utvidgades fondens räckvidd tillfälligt till att omfatta situationer som denna där ”minst 500 arbetstagare sägs upp på ett företag i en medlemsstat under en period på fyra månader”, som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen. Därför röstade jag för den här resolutionen, i förhoppningen att ianspråktagandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa dessa arbetstagare att komma in på arbetsmarknaden igen.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. – (DE) Vid sidan av ansökan från företaget Heidelberger Druckmaschinen har jag utan reservationer röstat för alla ansökningar om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som vi har röstat om i dag. Jag stöder tanken bakom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och i synnerhet det direkta stödet till människor som förlorar sina arbeten utan egen förskyllan till följd av globaliseringen. Men när det gäller Heidelberger Druckmaschinen lade jag ned min röst i omröstningen. I det här fallet har jag bestämda invändningar. Det är väl känt att Heidelberger Druckmaschinen är en kronjuvel för den tyska maskinindustrin. Företaget har gjort stora vinster i många år.

Därefter följde två eller tre år med ekonomiska problem; det är sant. Heidelberger Druckmaschinen reagerade med en reflex som är typisk för storföretag: det skar ned personalen i det område där lönerna var höga, det vill säga i Tyskland, och investerade samtidigt och ökade antalet anställda i Kina, där lönerna var låga. Om en ansökan om ianspråktagande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter görs under en sådan process är detta ett negativt exempel på att internationella företag utnyttjar en socialt meningsfull och mycket ansvarsmedveten EU-åtgärd för att komma undan sitt sociala ansvar.

 
  
  

Betänkande: Matera (A7-0359/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Pierre Audy (PPE), skriftlig. – (FR) På grundval av betänkandet av min italienska kollega Barbara Matera röstade jag för förslaget till utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att stödja Polen, som har drabbats av uppsägningar inom bilindustrin, med 0,6 miljoner euro. 590 arbetstagare har friställts från två företag inom bilindustrin. Jag tycker att det är bra att detta stöd administreras och kontrolleras av de organ som ansvarar för Europeiska socialfonden i Polen, vilket innebär att övervakningskostnaderna begränsas till bara 2 000 euro. I likhet med Barbara Matera gratulerar jag kommissionen till att den i samband med utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter har föreslagit en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden. Icke desto mindre beklagar jag att man för att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i det här fallet har tagit betalningsbemyndiganden från en budgetpost som är avsedd för stöd till små och medelstora företag och innovation. Det är tråkigt att kommissionen inte lyckas genomföra program för konkurrenskraft och nyskapande, särskilt under en ekonomisk kris som troligen kommer att medföra att behovet av stöd ökar betydligt.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Polen har ansökt om ekonomiskt bidrag till följd av 590 uppsägningar vid två företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 29 (tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar) i Nuts II-regionen Wielkopolskie, och jag röstade för resolutionen. Jag stöder kommissionens förslag med parlamentets ändringar. Jag stöder också kommissionens förslag att när det gäller utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter införa en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden efter det att parlamentet flera gånger har påmint om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter skapades som ett separat, särskilt instrument med egna mål och tidsfrister. Lämpliga budgetposter för överföringar måste fastställas.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Stöd till arbetstagare som friställs till följd av omstruktureringar och omplaceringar bör vara dynamiskt och flexibelt så att det kan utgå snabbt och effektivt. Med tanke på de strukturella förändringarna av världshandeln är det viktigt att den europeiska ekonomin snabbt kan sätta in de instrument som har utformats för att stödja arbetstagare som drabbas på det här sättet och se till att de får nya färdigheter så att de snabbt kan integreras på arbetsmarknaden igen. Därför bör ekonomiskt stöd utgå på individuell basis. Det är också viktigt att betona att detta stöd inte är någon ersättning för det normala ansvar som företagen har. Det är inte heller avsett att finansiera omstrukturering av företag. Polen har ansökt om ekonomiskt bidrag till följd av 590 uppsägningar vid två företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 29 (tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar) i Nuts II-regionen Wielkopolskie. Jag röstade för det här betänkandet eller, med andra ord, för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utnyttjas till förmån för Polen.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Den finansiella och ekonomiska kris som vi upplever, i kombination med de ständiga förändringarna på arbetsmarknaden till följd av världshandelns ändrade struktur, har skördat oräkneliga offer för arbetslöshet, i många fall långtidsarbetslöshet. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter skapades för situationer som denna. I det här fallet talar vi om ett stöd på över 600 000 euro till Polen till följd av 613 uppsägningar vid två företag som tillverkar bilar under perioden 1 mars-30 november 2009. Eftersom kommissionen har tagit ställning till ansökan och anser att den är lämplig och uppfyller kraven och därför rekommenderar att den bifalles röstade jag för.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av de sociala konsekvenserna av den globala ekonomiska krisen, som särskilt har påverkat sysselsättningen, är det mycket viktigt att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för att mildra många europeiska medborgares och familjers lidande, bidra till att de integreras i samhället igen och kan utvecklas i sina yrken. Samtidigt måste en ny, kvalificerad arbetskraft växa fram för att tillgodose företagens behov och få fart på ekonomin. Det är i det sammanhanget som denna åtgärdsplan för Polen läggs fram, avseende 590 uppsägningar vid två företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 29 (tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar) i Nuts II-regionen Wielkopolskie. Därför hoppas jag att de europeiska institutionerna kommer att fördubbla sina ansträngningar att vidta åtgärder för att påskynda och förbättra utnyttjandet av den viktiga resurs som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är. För närvarande används den i mycket liten omfattning. I år har bara 11 procent av de 500 miljoner euro som är tillgängliga utnyttjats.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för ianspråktagandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för Polen eftersom jag anser att detta instrument är en viktig resurs när det gäller att stödja arbetstagare som hamnar i svårigheter till följd av den ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades 2006 för att ge praktiskt stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av att deras företag flyttar eller, efter ändringen 2009, till följd av den ekonomiska krisen, för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

Ansökan om stöd gällde 1 104 uppsägningar (av vilka stödet skulle utgå till 590 personer) vid två företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 29 (tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar) om totalt 633 077 euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Avslutningsvis välkomnar jag att det här betänkandet antogs. Det visar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en användbar och effektiv resurs när det gäller att bekämpa arbetslöshet som uppstår på grund av globaliseringen och den ekonomiska krisen.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Kommissionen har föreslagit att 633 077 euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska avsättas som stöd till 1 104 arbetstagare som har friställts från två företag som tillverkar motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar i Polen. Jag röstade för det förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Jag lade ned min röst i omröstningen, av omtanke om arbetstagarna inom den polska bilindustrin, som har offrats på globaliseringens altare. Med tanke på den situation som de har hamnat i till följd av den nyliberala politik som Europeiska unionen förespråkar skulle man kunna vara benägen att rösta emot, eftersom det här bidraget är så lågt. Men det lilla de får kan kanske hjälpa till att mildra smärtan. Detta gör dock inte att motivet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter blir mindre oacceptabelt. Det är ett tänkande som har lett till att företag som SEWS och Leoni Atokabel skamlöst omlokaliserar för att öka sina vinster.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) EU är ett område med solidaritet, och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en del av detta. Detta stöd är viktigt för att hjälpa de arbetslösa och offren för de företagsomflyttningar som sker i en globaliserad värld. Fler och fler företag flyttar för att utnyttja fördelarna med lägre arbetskraftskostnader i ett antal länder, särskilt Kina och Indien, vilket skadar de länder som respekterar arbetstagarnas rättigheter. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa arbetstagare som faller offer för företagsomflyttningar och är grundläggande för att underlätta deras tillgång till nya jobb. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter har använts av andra EU-länder tidigare, så det är lämpligt att detta stöd utgår till Polen, som har ansökt om ekonomiskt bidrag till följd av 590 uppsägningar vid två företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 29 (tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar) i Nuts II-regionen Wielkopolskie.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) För att kunna förhindra att arbetslösheten ökar betydligt till följd av den finansiella och ekonomiska krisen behöver EU:s medlemsstater medel för att snabbt kunna genomföra verkningsfulla politiska åtgärder. Genom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter finns årligen 500 miljarder euro tillgängliga för detta syfte. Om fler än 500 anställda vid ett eller flera företag friställs under en viss period kan man ansöka om utnyttjande av fonden. Jag röstade för betänkandet eftersom det är helt motiverat att ett stöd på 633 077 euro utgår till 1 104 friställda polska arbetstagare vid företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 29.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig.(DE) Jag röstade för betänkandet eftersom det handlar om riktade åtgärder för att hjälpa arbetstagare som drabbas av den ekonomiska krisen och dess konsekvenser.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Polen har ansökt om ekonomiskt bidrag till följd av 590 uppsägningar vid två företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 29 (tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar) i Nuts II-regionen Wielkopolskie, och jag röstade för resolutionen. Jag stöder kommissionens förslag med parlamentets ändringar.

Jag tycker också följande:

- Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa enskilda friställda arbetstagare att integreras på arbetsmarknaden igen, och att stöd från fonden inte ska vara någon ersättning för åtgärder som företagen ansvarar för enligt nationella lagar eller kollektivavtal. Fonden ska inte heller användas för att finansiera omstrukturering av företag eller sektorer.

- Hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den ger bör utvärderas i samband med den allmänna bedömningen av program och olika andra instrument som har skapats inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Jag välkomnar kommissionens förslag att införa en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden efter det att parlamentet flera gånger har påmint om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter skapades som ett separat, särskilt instrument med egna mål och tidsfrister. Lämpliga budgetposter för överföringar måste fastställas.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Polens ansökan om ekonomiskt bidrag från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till följd av 590 uppsägningar vid två företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 29 (tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar) i Nuts II-regionen Wielkopolskie uppfyller alla lagens kriterier för stödberättigande. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utvidgades fondens räckvidd tillfälligt till att omfatta situationer som denna där ”minst 500 arbetstagare sägs upp under en period på nio månader, särskilt på små eller medelstora företag, inom en Nace 2-sektor i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts II-nivå”, som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen. Därför röstade jag för den här resolutionen, i förhoppningen att ianspråktagandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa dessa arbetstagare att komma in på arbetsmarknaden igen.

 
  
  

Betänkande: Matera (A7-0358/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig. (ES) Jag röstade för stödet till Aragón. Denna autonoma region har en lägre befolkningstäthet än genomsnittet i EU (112 invånare per kvadratkilometer). De traditionella näringarna är att odla spannmål och föda upp får. Inom detaljhandeln har 1 154 personer friställts från 593 företag under en niomånadersperiod. 56 procent av människorna i servicesektorn var arbetslösa i februari 2010, och 73 procent av dessa var kvinnor. 73,9 procent av de friställda arbetade i affärer och på marknader, och 14,4 procent hade okvalificerade arbeten. Det är beklagligt att åtgärderna började vidtas för sent, 11 månader efter de första friställningarna.

Det skulle vara intressant att analysera resultaten av de tillfälliga och extraordinära stödåtgärder för dem som har friställts som kommer att antas för att integrera dem på arbetsmarknaden igen. Det måste emellertid stå klart att dessa åtgärder inte får ersätta de åtgärder som företagen är skyldiga att vidta enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Spanien har ansökt om stöd till följd av 1 154 uppsägningar vid 593 företag som är verksamma inom huvudgrupp 47 (detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) enligt Nace rev. 2 i Nuts II-regionen Aragón, och jag röstade för resolutionen. Jag stöder kommissionens förslag med parlamentets ändringar. Jag anser också att det bör utvärderas hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den ger i samband med den allmänna bedömningen av program och olika andra instrument som har skapats under det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen för perioden 2007–2013.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Stöd till arbetstagare som friställs till följd av omstruktureringar och omplaceringar bör vara dynamiskt och flexibelt så att det kan utgå snabbt och effektivt. Med tanke på de strukturella förändringarna av världshandeln är det viktigt att den europeiska ekonomin snabbt kan sätta in de instrument som har utformats för att stödja arbetstagare som drabbas på det här sättet och se till att de får nya färdigheter så att de snabbt kan integreras på arbetsmarknaden igen. Därför bör ekonomiskt stöd utgå på individuell basis. Det är också viktigt att betona att detta stöd inte är någon ersättning för det normala ansvar som företagen har. Det är inte heller avsett att finansiera omstrukturering av företag. Spanien har ansökt om stöd till följd av 1 154 uppsägningar vid 593 företag som är verksamma inom huvudgrupp 47 (detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) enligt Nace rev. 2 i Nuts II-regionen Aragón. Jag röstade för det här betänkandet eller, med andra ord, för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utnyttjas till förmån för Spanien.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Den finansiella och ekonomiska kris som vi upplever, i kombination med de ständiga förändringarna på arbetsmarknaden till följd av världshandelns ändrade struktur, har skördat oräkneliga offer för arbetslöshet, i många fall långtidsarbetslöshet. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter skapades för situationer som denna. I det här fallet talar vi om ett stöd på över 1,5 miljoner euro till Spanien till följd av 1 154 uppsägningar vid 593 detaljhandelsföretag under perioden 1 juni 2009–28 februari 2010. Eftersom kommissionen har tagit ställning till ansökan och anser att den är lämplig och uppfyller kraven och därför rekommenderar att den bifalles röstade jag för.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av de sociala konsekvenserna av den globala ekonomiska krisen, som särskilt har påverkat sysselsättningen, är det mycket viktigt att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för att mildra många europeiska medborgares och familjers lidande, bidra till att de integreras i samhället igen och kan utvecklas i sina yrken. Samtidigt måste en ny, kvalificerad arbetskraft växa fram för att tillgodose företagens behov och få fart på ekonomin. Det är i det sammanhanget som denna åtgärdsplan för Spanien läggs fram, avseende 1 154 uppsägningar vid 593 detaljhandelsföretag inom huvudgrupp 47 (detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) i Nuts II-regionen Aragón. Därför hoppas jag att de europeiska institutionerna kommer att fördubbla sina ansträngningar att vidta åtgärder för att påskynda och förbättra utnyttjandet av den viktiga resurs som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är. För närvarande används den i mycket liten omfattning. I år har bara 11 procent av de 500 miljoner euro som är tillgängliga utnyttjats.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för ianspråktagandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för Spanien eftersom jag anser att detta instrument är en viktig resurs när det gäller att stödja arbetstagare som hamnar i svårigheter till följd av den ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades 2006 för att ge praktiskt stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av att deras företag flyttar eller, efter ändringen 2009, till följd av den ekonomiska krisen, för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

Dagens ansökan om stöd gällde 1 154 uppsägningar vid 593 detaljhandelsföretag inom huvudgrupp 47 (detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) enligt Nace rev. 2 i Nuts II-regionen Aragón, på totalt 1 560 000 euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Avslutningsvis måste jag betona hur viktig Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är. Den har visat sig vara en användbar och effektiv resurs när det gäller att bekämpa arbetslöshet som uppstår på grund av globaliseringen och den ekonomiska krisen.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Den globala nedgångens omfattning avslöjas i denna ansökan från Spanien om att utnyttja 1 560 000 euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att hjälpa 1 154 personer som har friställts från 593 olika detaljhandelsföretag under en niomånadersperiod. Jag stödde ansökan.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) EU är ett område med solidaritet, och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en del av detta. Detta stöd är viktigt för att hjälpa de arbetslösa och offren för de företagsomflyttningar som sker i en globaliserad värld. Fler och fler företag flyttar för att utnyttja fördelarna med lägre arbetskraftskostnader i ett antal länder, särskilt Kina och Indien, vilket skadar de länder som respekterar arbetstagarnas rättigheter. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa arbetstagare som faller offer för företagsomflyttningar och är grundläggande för att underlätta deras tillgång till nya jobb. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter har använts av andra EU-länder tidigare, så det är lämpligt att detta stöd utgår till Spanien, som har ansökt om stöd till följd av 1 154 uppsägningar vid 593 företag som är verksamma inom huvudgrupp 47 (detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) enligt Nace rev. 2 i Nuts II-regionen Aragón.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) 1 154 personer har friställts från 593 spanska företag som är verksamma inom huvudgrupp 47 (detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) i Nuts II-regionen Aragón. Den finansiella och ekonomiska krisen har lett till en drastisk nedgång för försäljningen inom detaljhandeln. Detta får allvarliga konsekvenser, i synnerhet för regionen Aragón, som har lägre befolkningstäthet än genomsnittet i EU. Det finns en risk att utflyttningen från den här regionen, som hade en svag uppgång före krisen, ökar. Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att vi omedelbart måste göra någonting åt den ökande arbetslösheten, särskilt i små regioner med ansträngda ekonomier.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig.(DE) Eftersom detta handlar om kompletterande stöd till arbetstagare som har avskedats till följd av den finansiella och ekonomiska krisen, så att de får hjälp att integrera sig på arbetsmarknaden igen, röstade jag för.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Spanien har ansökt om stöd till följd av 1 154 uppsägningar vid 593 företag som är verksamma inom huvudgrupp 47 (detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) enligt Nace rev. 2 i Nuts II-regionen Aragón, och jag röstade för resolutionen. Jag stöder kommissionens förslag med parlamentets ändringar.

Jag tycker också följande:

- Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa enskilda friställda arbetstagare att integreras på arbetsmarknaden igen, och att stöd från fonden inte ska vara någon ersättning för åtgärder som företagen ansvarar för enligt nationella lagar eller kollektivavtal. Fonden ska inte heller användas för att finansiera omstrukturering av företag eller sektorer.

- Hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den ger bör utvärderas i samband med den allmänna bedömningen av program och olika andra instrument som har skapats inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Jag välkomnar kommissionens förslag att införa en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden efter det att parlamentet flera gånger har påmint om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter skapades som ett separat, särskilt instrument med egna mål och tidsfrister. Lämpliga budgetposter för överföringar måste fastställas.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Spaniens ansökan om ekonomiskt bidrag från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till följd av 1 154 uppsägningar vid 593 företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 47 (detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) enligt Nace rev. 2 i Nuts II-regionen Aragón uppfyller alla lagens kriterier för stödberättigande. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utvidgades fondens räckvidd tillfälligt till att omfatta situationer som denna där ”minst 500 arbetstagare sägs upp under en period på nio månader, särskilt på små eller medelstora företag, inom en Nace 2-sektor i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts II-nivå”, som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen. Därför röstade jag för den här resolutionen, i förhoppningen att ianspråktagandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa dessa arbetstagare att komma in på arbetsmarknaden igen.

 
  
  

Betänkande: Matera (A7-0357/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig. (ES) Jag röstade för stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till Valencia eftersom 544 personer oväntat friställdes från 143 företag inom textilindustrin under perioden 13 april 2009–12 januari 2010 som en konsekvens av strukturella förändringar i världshandeln och av finanskrisen, vilket fick allvarliga följder på lokal nivå. 61,7 procent av de avskedade är män, 22 procent är över 55 år, 79,9 procent har bara grundskoleutbildning och fyra är funktionshindrade.

Jag tror att den utbildning som de kommer att få under 14 månaders betalt deltidsarbete kommer att ge dem de yrkeskvalifikationer som de behöver för att komma in på arbetsmarknaden. Liksom i det förra fallet är det beklagligt att åtgärderna vidtogs för sent, ett år och två månader efter de första avskedandena.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Spanien har ansökt om ekonomiskt bidrag till följd av 350 uppsägningar vid 143 företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 13 (tillverkning av textilier) i Nuts II-regionen Comunidad Valencia, och jag röstade för resolutionen. Jag stöder kommissionens förslag med parlamentets ändringar. Jag håller också med om att det i motiveringsdelen i kommissionens förslag ska läggas fram tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterier för stödberättigande och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket ligger i linje med parlamentets krav.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Stöd till arbetstagare som friställs till följd av omstruktureringar och omplaceringar bör vara dynamiskt och flexibelt så att det kan utgå snabbt och effektivt. Med tanke på de strukturella förändringarna av världshandeln är det viktigt att den europeiska ekonomin snabbt kan sätta in de instrument som har utformats för att stödja arbetstagare som drabbas på det här sättet och se till att de får nya färdigheter så att de snabbt kan integreras på arbetsmarknaden igen. Därför bör ekonomiskt stöd utgå på individuell basis. Det är också viktigt att betona att detta stöd inte är någon ersättning för det normala ansvar som företagen har. Det är inte heller avsett att finansiera omstrukturering av företag. Spanien har ansökt om stöd till följd av 350 uppsägningar vid 143 företag som är verksamma inom huvudgrupp 13 (tillverkning av textilier) enligt Nace rev. 2 i Nuts II-regionen Comunidad Valenciana. Jag röstade för det här betänkandet eller, med andra ord, för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utnyttjas till förmån för Spanien.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Den finansiella och ekonomiska kris som vi upplever, i kombination med de ständiga förändringarna på arbetsmarknaden till följd av världshandelns ändrade struktur, har skördat oräkneliga offer för arbetslöshet, i många fall långtidsarbetslöshet. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter skapades för situationer som denna. I det här fallet talar vi om ett stöd på över 2 miljoner euro till Spanien till följd av 544 uppsägningar vid 143 textilföretag under perioden 13 april 2009–12 januari 2010. Eftersom kommissionen har tagit ställning till ansökan och anser att den är lämplig och uppfyller kraven och därför rekommenderar att den bifalles röstade jag för.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av de sociala konsekvenserna av den globala ekonomiska krisen, som särskilt har påverkat sysselsättningen, är det mycket viktigt att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för att mildra många europeiska medborgares och familjers lidande, bidra till att de integreras i samhället igen och kan utvecklas i sina yrken. Samtidigt måste en ny, kvalificerad arbetskraft växa fram för att tillgodose företagens behov och få fart på ekonomin. Det är i det sammanhanget som denna åtgärdsplan för Spanien läggs fram, avseende 350 uppsägningar vid 143 företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 13 (tillverkning av textilier) i Nuts II-regionen Comunidad Valenciana. Därför hoppas jag att de europeiska institutionerna kommer att fördubbla sina ansträngningar att vidta åtgärder för att påskynda och förbättra utnyttjandet av den viktiga resurs som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är. För närvarande används den i mycket liten omfattning. I år har bara 11 procent av de 500 miljoner euro som är tillgängliga utnyttjats.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för ianspråktagandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för Spanien eftersom jag anser att detta instrument är en viktig resurs när det gäller att stödja arbetstagare som hamnar i svårigheter till följd av den ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades 2006 för att ge praktiskt stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av att deras företag flyttar eller, efter ändringen 2009, till följd av den ekonomiska krisen, för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

Ansökan om stöd gällde 544 uppsägningar (av vilka stödet skulle utgå till 350 personer) vid 143 företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 13 (tillverkning av textilier) om totalt 2 059 466 euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Avslutningsvis välkomnar jag att det här betänkandet antogs. Det visar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en användbar och effektiv resurs när det gäller att bekämpa arbetslöshet som uppstår på grund av globaliseringen och den ekonomiska krisen.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Textilindustrin har för närvarande problem i hela Europa. Kommissionen föreslår att 1 422 850 euro ska avsättas till följd av 528 avskedanden från 33 spanska företag i denna sektor. Jag röstade för.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) EU är ett område med solidaritet, och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en del av detta. Detta stöd är viktigt för att hjälpa de arbetslösa och offren för de företagsomflyttningar som sker i en globaliserad värld. Fler och fler företag flyttar för att utnyttja fördelarna med lägre arbetskraftskostnader i ett antal länder, särskilt Kina och Indien, vilket skadar de länder som respekterar arbetstagarnas rättigheter. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa arbetstagare som faller offer för företagsomflyttningar och är grundläggande för att underlätta deras tillgång till nya jobb. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter har använts av andra EU-länder tidigare, så det är lämpligt att detta stöd utgår till Spanien, som har ansökt om ekonomiskt bidrag till följd av 350 uppsägningar vid 143 företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 13 (tillverkning av textilier) i Nuts II-regionen Comunidad Valenciana.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Under perioden 13 april 2009–12 januari 2010 friställdes 544 spanska arbetstagare från 143 företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 13 (tillverkning av textilier). För att kunna hjälpa 350 av dem har Spanien ansökt om 2 059 466 euro i stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Jag röstar för betänkandet eftersom alla kriterierna för utnyttjande av fonden är uppfyllda.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig.(DE) Eftersom andelen små och medelstora företag som främst tillverkar möbler, skor, textilier, keramik och leksaker i Comunidad Valenciana är mycket stor och servicesektorn svarar för 60 procent av sysselsättningen i regionen har denna sektor drabbats särskilt hårt av det stora antalet friställningar under de senaste två åren. Detta får stora konsekvenser lokalt. Därför är det extra viktigt att vi förstärker och fortsätter att stödja textilindustrin. Därför röstade jag för den här ansökningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Spanien har ansökt om ekonomiskt bidrag till följd av 350 uppsägningar vid 143 företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 13 (tillverkning av textilier) i Nuts II-regionen Comunidad Valencia, och jag röstade för resolutionen. Jag stöder kommissionens förslag med parlamentets ändringar.

Jag tycker också följande:

- Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa enskilda friställda arbetstagare att integreras på arbetsmarknaden igen, och att stöd från fonden inte ska vara någon ersättning för åtgärder som företagen ansvarar för enligt nationella lagar eller kollektivavtal. Fonden ska inte heller användas för att finansiera omstrukturering av företag eller sektorer.

- Hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den ger bör utvärderas i samband med den allmänna bedömningen av program och olika andra instrument som har skapats inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Jag välkomnar kommissionens förslag att införa en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden efter det att parlamentet flera gånger har påmint om att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter skapades som ett separat, särskilt instrument med egna mål och tidsfrister. Lämpliga budgetposter för överföringar måste fastställas.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Spanien har ansökt om ekonomiskt bidrag från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till följd av 544 uppsägningar (350 stödberättigade personer) vid 143 företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 13 (tillverkning av textilier) i Nuts II-regionen Comunidad Valenciana. Enligt kommissionens bedömning är alla fastställda kriterier för stödberättigande uppfyllda. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utvidgades fondens räckvidd tillfälligt till att omfatta situationer som denna där ”minst 500 arbetstagare sägs upp under en period på nio månader, särskilt på små eller medelstora företag, inom en Nace 2-sektor i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts II-nivå”, som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen. Därför röstade jag för den här resolutionen, i förhoppningen att ianspråktagandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa dessa arbetstagare att komma in på arbetsmarknaden igen.

 
  
  

Betänkande: Matera (A7-0356/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig. (ES) Jag röstade för det här initiativet, så att 330 personer av de 528 som avskedades från 66 företag i naturstenssektorn i Valencia under en niomånadersperiod kan få ett kompletterande stöd och komma tillbaka in på arbetsmarknaden. 62 procent av de avskedade är över 45 år, tre är funktionshindrade, 51 procent har ingen utbildning och 34,4 procent har bara grundskoleutbildning.

Den här orten har redan fått annat stöd till följd av uppsägningar inom tillverkningsindustrin. Därför måste också andra åtgärder vidtas omgående. Ianspråktagandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan bara vara en del av dessa. Avslutningsvis beklagar jag än en gång att den spanska staten reagerade för sent: ett år och tre månader efter avskedandena, när åtgärder av det här slaget måste vidtas omedelbart.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Spanien har ansökt om ekonomiskt bidrag till följd av 300 uppsägningar vid 66 företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 23 (tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter) i Nuts II-regionen Comunidad Valenciana, och jag röstade för resolutionen. Jag stöder kommissionens förslag med parlamentets ändringar. Jag anser också att det bör utvärderas hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den ger i samband med den allmänna bedömningen av program och olika andra instrument som har skapats under det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen för perioden 2007–2013.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Stöd till arbetstagare som friställs till följd av omstruktureringar och omplaceringar måste vara dynamiskt och flexibelt så att det kan utgå snabbt och effektivt. Mot bakgrund av de strukturella förändringarna av den internationella handeln är det viktigt att den europeiska ekonomin snabbt kan införa instrument för att hjälpa anställda som drabbas av sådana förändringar samtidigt som de får de färdigheter som krävs för att snabbt komma in på arbetsmarknaden igen. Finansiellt stöd bör utgå på individuell basis. Det är också viktigt att betona att detta stöd inte är någon ersättning för företagens vanliga ansvar och inte heller är avsett att finansiera företag eller till att leda till omstrukturering av dem. Spanien har ansökt om stöd till 300 personer som har avskedats från 66 företag som är verksamma inom huvudgrupp 23 (tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter) enligt Nace rev. 2 i regionen Comunidad Valenciana. Jag röstade för det här betänkandet eller, med andra ord, för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utnyttjas till förmån för Spanien.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) I dag godkänner vi ett stödpaket om 1 422 850 euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till Spanien, ett land som har drabbats hårt av den globala ekonomiska krisen och där arbetslösheten i synnerhet har stigit till över genomsnittet i EU. I det här fallet gäller det 528 personer som har avskedats från 66 företag som är verksamma inom huvudgrupp 23 (tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter) enligt Nace rev 2. Jag hoppas att den spanska ekonomin kommer att kunna reagera på krisen på lämpligt sätt, för utnyttjandet av fonden är bara en del av svaret.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av de sociala konsekvenserna av den globala ekonomiska krisen, som särskilt har påverkat sysselsättningen, är det mycket viktigt att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för att mildra många individers och familjers lidande inom EU, bidrar till att de integreras i samhället igen och kan utvecklas i sina yrken. Samtidigt måste en ny, kvalificerad arbetskraft växa fram för att tillgodose företagens behov och få fart på ekonomin. Det är i det sammanhanget som denna åtgärdsplan för Spanien läggs fram, avseende 66 företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 23 (tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter) i Nuts II-regionen Comunidad Valenciana. Därför hoppas jag att de europeiska institutionerna kommer att konsolidera sina ansträngningar att vidta åtgärder för att påskynda och förbättra utnyttjandet av den viktiga resurs som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är. För närvarande används den i mycket liten omfattning. I år har bara 11 procent av de 500 miljoner euro som är tillgängliga utnyttjats.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för ianspråktagandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för Spanien eftersom jag anser att detta instrument är en viktig resurs när det gäller att stödja arbetstagare som hamnar i svårigheter till följd av den ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades 2006 för att ge praktiskt stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av att deras företag flyttar eller, efter ändringen 2009, till följd av den ekonomiska krisen, för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

Ansökan om stöd gällde 528 uppsägningar (av vilka stödet skulle utgå till 300 personer) vid 66 företag som är verksamma inom Nace rev. 2 huvudgrupp 23 (tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter) om totalt 1 422 850 euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Denna ansökan avser utnyttjande av ett totalbelopp på 1 422 850 euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till förmån för Spanien. Den avser 528 friställningar i 66 företag som verkar i Nace rev. 2 huvudgrupp 23, nämligen ”Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter”, under den nio månader långa referensperioden 31 mars-30 december 2009. Kommissionens bedömning baserades på en analys av sambandet mellan uppsägningarna och genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller finanskrisen, den oförutsägbara karaktären på de aktuella uppsägningarna, belägg för antalet uppsagda och uppfyllande av kriterierna i artikel 2a, förklaring till uppsägningarnas oförutsägbara karaktär, uppgift om vilka företag som tvingas avskeda personal och vilka arbetstagare som stödet ska riktas till, en beskrivning av det berörda territoriet och dess myndigheter och övriga aktörer, de förväntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala eller nationella sysselsättningen, det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska finansieras tillsammans med uppgifter om hur det kompletterar åtgärder som finansieras genom strukturfonderna, de datum då man började eller planerar att börja tillhandahålla individanpassade tjänster till de berörda arbetstagarna, förfaranden för samråd med arbetsmarknadens parter samt system för ledning och kontroll. Enligt kommissionens bedömning är kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter uppfyllda i ansökan.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Av hänsyn till de spanska arbetstagarna vid företag som Levantina som har offrats på globaliseringens altare avstår jag från att rösta. Med tanke på den situation som de har hamnat i till följd av den nyliberala politik som Europeiska unionen förespråkar skulle man kunna vara benägen att rösta emot, eftersom det här bidraget är så lågt. Men det lilla de får kan kanske hjälpa till att mildra smärtan. Detta gör dock inte att motivet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter blir mindre oacceptabelt. Det är ett tänkande som har lett till att man godkänner det som har gjort det möjligt för investeringsfonder som Charterhouse och Impala att öka sitt kapital på bekostnad av arbetstagarna vid Levantina i Comunidad Valenciana.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) EU är ett område för solidaritet, och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en del av detta område. Stödet är avgörande för att hjälpa arbetslösa och offer för de omlokaliseringar som sker i en tid av globalisering. Ett allt större antal företag omlokaliserar och drar fördel av de lägre kostnaderna för arbete som finns i många länder, i synnerhet Kina och Indien, vilket har skadliga effekter på länder som respekterar arbetstagarnas rättigheter. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter syftar till att hjälpa arbetare som drabbas när företag flyttar sin verksamhet, och den är avgörande för att göra det lättare att hitta nya arbeten. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter har tidigare utnyttjats av andra EU-länder, vilket gör att Spaniens ansökan om stöd till de 300 individer som förlorat sina jobb i 66 företag som verkar i Nace rev. 2 huvudgrupp 23 (tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter) i Nuts II-regionen Comunidad Valenciana bör beviljas.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) 500 miljoner euro är det årliga belopp som avdelas från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Då totalt 528 friställningar skedde i 66 företag i Spanien under perioden 31 mars–30 december 2009 är det inte det minsta överraskande att stöd till ett belopp av 1 422 850 euro anslås ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Jag röstar för betänkandet, eftersom det är mycket välkommet att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utnyttjas fullt ut.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig.(DE) Jag stöder denna ansökan, som syftar till att motverka effekterna av de många friställningarna i branschen och till att hjälpa de arbetstagare som har förlorat sina arbeten till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen att komma tillbaka till arbetsmarknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av att Spanien har ansökt om stöd som avser de 300 friställningar som skett vid 66 företag som verkar i Nace rev. 2 huvudgrupp 23 (tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter) i Nuts II-regionen Comunidad Valenciana röstade jag för resolutionen, eftersom jag instämmer i kommissionens förslag och de ändringar av det som parlamentet har lagt fram.

Jag tycker också följande:

- Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa enskilda friställda arbetstagare att integreras på arbetsmarknaden igen, och att stöd från fonden inte ska vara någon ersättning för åtgärder som företagen ansvarar för enligt nationella lagar eller kollektivavtal. Fonden ska inte heller användas för att finansiera omstrukturering av företag eller sektorer.

- Hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den ger bör utvärderas i samband med den allmänna bedömningen av program och olika andra instrument som har skapats inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Jag välkomnar kommissionens förslag att upprätta en annan finansieringskälla än outnyttjade medel från Europeiska socialfonden, som är nödvändigt för att fastställa lämpliga budgetmekanismer för överföringen av medel, med tanke på att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter upprättades med syfte att vara ett specifikt och separat instrument med egna mål och stödperioder.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Spaniens ansökan om stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i samband med 300 av de 528 uppsägningar vid 66 företag som verkar i Nace rev. 2 huvudgrupp 23 (tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter) i Nuts II-regionen Comunidad Valenciana uppfyller alla gällande urvalskriterier. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter breddades tillämpningsområdet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter tillfälligt: stödet skulle ges i situationer som denna där som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen ”minst 500 arbetstagare sägs upp under en period på nio månader, särskilt på små eller medelstora företag, inom en Nace 2-sektor i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts II-nivå”. Jag röstade därför för denna resolution, och jag hoppas att utnyttjandet av medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kommer att bidra till att dessa arbetstagare kommer att kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden.

 
  
  

Betänkande: Matera (A7-0351/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig. (ES) Krisen har lett till att antalet fordonsregistreringar har minskat med 28 procent. I Terres de l’Ebre (Katalonien) är sysselsättningen i tjänstesektorn 60 procent. När Lear Automotive lades ner ökade arbetslösheten i området med 4 procent, och uppgick 2009 till 22,7 procent.

Stödet syftar till att tillhandahålla ett paket med individanpassade tjänster liknande annat stöd som beviljats samma region och samma sektor, i ett annat fall som omfattade 1 429 av de 2 330 personer som friställdes. Detta fall kommer att omfatta 508 av de 515 friställningar som registrerades under en period på fyra månader 2010 till följd av nedläggningen av Lear Automotive. Jag röstade för detta initiativ så att tillämpningen av det kommer att göra det möjligt för de berörda att komma tillbaka till arbetsmarknaden och bidra till att minska arbetslösheten.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av att Spanien har ansökt om stöd som avser 508 friställningar vid Lear Automotive (EEDS) Spain, S.L. Sociedad Unipersonal, ett företag som verkar inom fordonsindustrin, röstade jag för resolutionen eftersom jag instämmer i kommissionens förslag efter parlamentets ändringar. Jag håller också med om att det i motiveringsdelen i kommissionens förslag ska läggas fram tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterier för stödberättigande och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket ligger i linje med parlamentets krav.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Stöd till arbetstagare som friställs till följd av omstruktureringar och omplaceringar bör vara dynamiskt och flexibelt så att det kan utgå snabbt och effektivt. Med tanke på de strukturella förändringarna av världshandeln är det viktigt att den europeiska ekonomin snabbt kan sätta in de instrument som har utformats för att stödja arbetstagare som drabbas på det här sättet och se till att de får nya färdigheter så att de snabbt kan integreras på arbetsmarknaden igen. Därför bör ekonomiskt stöd utgå på individuell basis. Det är också viktigt att betona att detta stöd inte är någon ersättning för det normala ansvar som företagen har. Det är inte heller avsett att finansiera omstrukturering av företag. Mot bakgrund av att Spanien har ansökt om stöd till följd av 508 friställningar vid Lear Automotive (EEDS), ett företag som verkar inom fordonsindustrin i Katalonien, röstar jag i stort för betänkandet eller, med andra ord, för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska utnyttjas till förmån för Spanien.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Idag sitter vi här igen för att godkänna att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för ett stödpaket som uppgår till totalt 382 000 euro till förmån för den spanska fordonsindustrin. I detta specifika fall avser stödet de 515 arbetstillfällen som gått förlorade vid Lear Automotive (EEDS) Spain, S.L. Sociedad Unipersonal, ett företag som verkar inom fordonsindustrin i Katalonien. Före krisen var fordonsindustrin Spaniens viktigaste exportkälla. Den minskade efterfrågan på denna typ av produkter inom EU till följd av kriserna tycks dock hota ännu fler arbetstillfällen, inte bara i Spanien utan i hela unionen. Som en konsekvens av detta är det viktigt att man, genom att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, effektivt kan hjälpa en sektor som är så viktig för den europeiska ekonomin.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av de sociala konsekvenserna av den globala ekonomiska krisen, som särskilt har påverkat sysselsättningen, är det mycket viktigt att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för att mildra många individers och familjers lidande inom EU, bidrar till att de integreras i samhället igen och kan utvecklas i sina yrken. Samtidigt måste en ny, kvalificerad arbetskraft växa fram för att tillgodose företagens behov och få fart på ekonomin. Det är i ett sådant sammanhang som interventionsplanen för Spanien har utformats, en plan som kommer att ge stöd till de 508 personer som förlorat sina arbeten vid Lear Automotive (EEDS) Spain, S.L. Sociedad Unipersonal, ett företag som verkar inom fordonsindustrin. Därför hoppas jag att de europeiska institutionerna kommer att konsolidera sina ansträngningar att vidta åtgärder för att påskynda och förbättra utnyttjandet av den viktiga resurs som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är. För närvarande används den i mycket liten omfattning. I år har bara 11 procent av de 500 miljoner euro som är tillgängliga utnyttjats.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för ianspråktagandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för Spanien eftersom jag anser att detta instrument är en viktig resurs när det gäller att stödja arbetstagare som hamnar i svårigheter till följd av den ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades 2006 för att ge praktiskt stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av att deras företag flyttar eller, efter ändringen 2009, till följd av den ekonomiska krisen, för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

Det betänkande som antagits idag avser en ansökan om stöd som gäller 515 friställningar (varav 508 har beviljats stöd ur fonden) vid Lear Automotive (EEDS) Spain, ett företag som verkar inom fordonsindustrin i Katalonien, till ett totalt belopp på 382 200 euro som finansieras genom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Avslutningsvis välkomnar jag att det här betänkandet antogs. Det visar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en användbar och effektiv resurs när det gäller att bekämpa arbetslöshet som uppstår på grund av globaliseringen och den ekonomiska krisen.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Den ekonomiska nedgången i fordonsindustrin har lett till 515 friställningar vid företaget Lear Automotive (Spanien). Jag stöder förslaget att utnyttja 382 200 euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att hjälpa dessa människor.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Av hänsyn till de spanjorer som arbetar vid Lear Automotive och som har offrats på globaliseringens altare avstår jag från att rösta. Med tanke på den situation som de har hamnat i till följd av den nyliberala politik som Europeiska unionen förespråkar skulle man kunna vara benägen att rösta emot, eftersom det här bidraget är så lågt. Men det lilla de får kan kanske hjälpa till att mildra smärtan. Detta gör dock inte att motivet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter blir mindre oacceptabelt. Det är ett tänkande som har lett till att man godkänner det som har gjort det möjligt för detta multinationella amerikanska företag och deras huvudaktieägare, Pezna Investment Management och Californian teacher’s pension fund, att flytta sin verksamhet utan att tänka på dem som gjort dem förmögna.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) EU är ett område med solidaritet, och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en del av detta. Stödet är avgörande för att hjälpa arbetslösa och offer för de omlokaliseringar som sker i en tid av globalisering. Ett allt större antal företag omlokaliserar och drar fördel av de lägre kostnaderna för arbete som finns i många länder, i synnerhet Kina och Indien, vilket har skadliga effekter på länder som respekterar arbetstagarnas rättigheter. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter syftar till att hjälpa arbetare som drabbas när företag flyttar sin verksamhet, och den är avgörande för att göra det lättare att hitta nya arbeten. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter har redan tidigare utnyttjats av andra EU-länder, och därför ska vi nu bevilja detta stöd till Spanien för att hjälpa de 508 personer som sagts upp av Lear Automotive (EEDS) Spain, S.L. Sociedad Unipersonal, ett företag som verkar inom fordonsindustrin i Katalonien.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) För att kunna ansöka om stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och för att ansökan ska godkännas finns tydliga kriterier som måste uppfyllas. Fondens syfte är att hjälpa arbetstagare som har sagts upp till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen, genom att ta fram åtgärder som gör att de snabbt kan komma tillbaka till arbetsmarknaden. Fonden tillhandahåller ett årligt belopp på 500 miljoner euro för sådana fall. Ett företag måste dock ha sagt upp minst 500 personer – som det spanska företaget Lear Automotive, som uppfyller alla kriterier – för att Spanien ska kunna ansöka om stödet. Jag röstar för betänkandet, eftersom det är precis detta som stödet från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är avsett för.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av att Spanien har ansökt om stöd som rör 508 uppsägningar vid Lear Automotive (EEDS) Spain, S.L. Sociedad Unipersonal, ett företag som verkar inom fordonsindustrin, röstade jag för resolutionen eftersom jag instämmer i kommissionens förslag och de ändringar av det som parlamentet gjort.

Jag tycker också följande:

- Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa enskilda friställda arbetstagare att integreras på arbetsmarknaden igen, och att stöd från fonden inte ska vara någon ersättning för åtgärder som företagen ansvarar för enligt nationella lagar eller kollektivavtal. Fonden ska inte heller användas för att finansiera omstrukturering av företag eller sektorer.

- Hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den ger bör utvärderas i samband med den allmänna bedömningen av program och olika andra instrument som har skapats inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Jag välkomnar kommissionens förslag att upprätta en annan finansieringskälla än outnyttjade medel från Europeiska socialfonden, som är nödvändigt för att fastställa lämpliga budgetmekanismer för överföringen av medel, med tanke på att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter upprättades med syfte att vara ett specifikt och separat instrument med egna mål och stödperioder.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Den ansökan som Spanien har lämnat in om stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i samband med 508 uppsägningar vid Lear Automotive (EEDS) Spain, S.L. Sociedad Unipersonal, ett företag som verkar inom fordonsindustrin, uppfyller alla gällande urvalskriterier. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter breddades tillämpningsområdet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter tillfälligt: stödet skulle ges i situationer som denna där som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen ”minst 500 arbetstagare sägs upp under en period på nio månader i ett företag i en medlemsstat”. Jag röstade därför för denna resolution, och jag hoppas att utnyttjandet av medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kommer att bidra till att dessa arbetstagare kommer att kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden.

 
  
  

Betänkande: Matera (A7-0352/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av att Polen har ansökt om stöd som avser 189 friställningar vid företaget H. Cegielski-Poznań och fyra av dess underleverantörer, som alla verkar inom sektorn för tillverkning av dieselmotorer för fartyg, röstade jag för resolutionen eftersom jag instämmer i kommissionens förslag i kombination med de ändringar som gjorts av parlamentet. Jag instämmer även i att vi måste se till att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska stödja de enskilda uppsagda arbetarnas återintegrering på arbetsmarknaden, och jag vill upprepa att stödet från denna fond inte ersätter de åtgärder som företagen är skyldiga att vidta enligt nationell lag eller kollektivavtal, och att det inte heller är avsett att finansiera återuppbyggnad av företag eller sektorer.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Stöd till arbetstagare som blivit uppsagda på grund av omstrukturering och omlokalisering måste vara dynamiskt och flexibelt så att det kan genomföras snabbt och effektivt. Mot bakgrund av de strukturella förändringarna av den internationella handeln är det viktigt att den europeiska ekonomin snabbt kan införa instrument för att hjälpa anställda som drabbas av sådana förändringar samtidigt som de får de färdigheter som krävs för att snabbt komma in på arbetsmarknaden igen. Med tanke på detta bör det finansiella stödet ges på individuell basis. Det är också viktigt att betona att detta stöd inte är någon ersättning för företagens vanliga ansvar och inte heller är avsett att finansiera företag eller till att leda till omstrukturering av dem. Med tanke på att Polen har ansökt om ekonomiskt bidrag från fonden till följd av 189 friställningar vid företaget H. Cegielski-Poznań, som tillverkar dieselmotorer som används i fartyg och kraftverk och fyra av företagets leverantörer, röstar jag för detta betänkande eller med andra ord jag röstar för utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till stöd för Polen.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Vi är här i dag för att godkänna ett stödpaket på 114 250 euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till Polen så att man kan ta itu med konsekvenserna av de 658 friställningarna hos de fyra produktionsanläggningarna vid företaget H. Cegielski-Poznań och fyra av dess underleverantörer, som tillverkar dieselmotorer för fartyg i staden Poznań och i Poznańdistriktet (Poznań Poviat). Som jag alltid har sagt, även om ett sådant stöd är väldigt viktigt när det gäller att hantera de nuvarande symtomen så är det ingen slutgiltig lösning på de problem som påverkar EU:s industrier, som inte enbart relaterar till den finanskris som vi upplever just nu utan även EU:s behov av att anpassa sig till en värld i förändring, en värld där konkurrenskraften är grundläggande.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av de sociala konsekvenserna av den globala ekonomiska krisen, som särskilt har påverkat sysselsättningen, är det mycket viktigt att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för att mildra många individers och familjers lidande inom EU, bidrar till att de integreras i samhället igen och kan utvecklas i sina yrken. Samtidigt måste en ny, kvalificerad arbetskraft växa fram för att tillgodose företagens behov och få fart på ekonomin. Det är utifrån denna kontext som denna interventionsplan för Polen har utformats, en plan som avser de 189 personer som har förlorat sina arbeten hos företaget H. Cegielski-Poznań, ett företag som tillverkar dieselmotorer för fartyg, och dess fyra underleverantörer. Därför hoppas jag att de europeiska institutionerna kommer att konsolidera sina ansträngningar att vidta åtgärder för att påskynda och förbättra utnyttjandet av den viktiga resurs som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är. För närvarande används den i mycket liten omfattning. I år har bara 11 procent av de 500 miljoner euro som är tillgängliga utnyttjats.

 
  
MPphoto
 
 

  Jarosław Kalinowski (PPE), skriftlig.(PL) Den globala finanskrisen har gett upphov till stora strukturförändringar i många företag, vilket lett till att ett stort antal personer har förlorat sina arbeten. Förslaget under behandling handlar om stöd till en stor grupp arbetstagare som friställts i den polska regionen Wielkopolskie. Ett andra förslag om ekonomiskt stöd som vi röstar om i dag avser flera hundra ytterligare friställningar i samma region. Därför råder det ett visst kaos på den lokala marknaden i denna polska region. Det gläder mig att kommissionen har bekräftat att ansökan uppfyller de uppställda kraven för att beviljas ekonomiskt stöd. Som ett resultat av detta kommer de friställda arbetstagarna att kunna återgå till sina tidigare arbeten eller hitta nya, och företagsägarna kan använda stödet till att dämpa de negativa effekterna av den globala krisen och behålla sin position på marknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF) till förmån för Polen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades 2006 för att ge praktiskt stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av att deras företag flyttar eller, efter ändringen 2009, till följd av den ekonomiska krisen, för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden. Dagens omröstning avser en begäran om stöd för 658 friställningar (varav 189 skulle omfattas av stödet) i företaget H. Cegielski-Poznań och fyra av dess underleverantörer, som verkar inom sektorn för tillverkning av dieselmotorer för fartyg i staden Poznań och i Poznańdistriktet (Poznań Poviat), och avser utnyttjande av ett totalbelopp på 114 250 euro från fonden.

Till sist vill jag nämna att antagandet av dagens betänkanden ännu en gång visar betydelsen av EGF, som är en värdefull resurs för att bistå arbetstagare som befinner sig i svårigheter på grund av den ekonomiska och finansiella krisen och är även ett effektivt redskap för att bekämpa arbetslösheten.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Jag röstade för ansökan om stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter om att bistå 658 friställningar i företaget H. Cegielski-Poznań och fyra av dess underleverantörer, som verkar inom sektorn för tillverkning av dieselmotorer för fartyg i Poznań och omgivande distrikt. Kommissionen föreslog utnyttjande av beloppet 114 250 euro, och jag stöder det förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Jag lade ned min röst i omröstningen, av omtanke om arbetstagarna inom den polska bilindustrin, som har offrats på globaliseringens altare. Med tanke på den situation som de har hamnat i till följd av den nyliberala politik som Europeiska unionen förespråkar skulle man kunna vara benägen att rösta emot, eftersom det här bidraget är så lågt. Men det lilla de får kan kanske hjälpa till att mildra smärtan. Detta gör dock inte att motivet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter blir mindre oacceptabelt. Det är ett tänkande som har lett till privatiseringen av statligt ägda företag som till exempel Ciegielski-Poznań.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) EU är ett område med solidaritet, och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en del av detta. Stödet är avgörande för att hjälpa arbetslösa och offer för de omlokaliseringar som sker i en tid av globalisering. Ett allt större antal företag omlokaliserar och drar fördel av de lägre kostnaderna för arbete som finns i många länder, i synnerhet Kina och Indien, vilket har skadliga effekter på länder som respekterar arbetstagarnas rättigheter. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter syftar till att hjälpa arbetare som drabbas när företag flyttar sin verksamhet, och den är avgörande för att göra det lättare att hitta nya arbeten. EGF har använts tidigare av andra EU-medlemsstater, så den är lämplig till att bistå med stöd till Polen, som har ansökt om ekonomiskt bidrag från fonden till följd av 189 friställningar vid företaget H. Cegielski-Poznań och fyra av dess underleverantörer, som tillverkar dieselmotorer för fartyg.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) EU inrättade Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att ge praktiskt stöd till medlemsstater där arbetstagare blivit arbetslösa på grund av den globala ekonomiska och finansiella krisen. Utnyttjandet av medel är tänkt att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden. Jag röstar för detta betänkande, eftersom Polen behöver få stöd till de 658 arbetstagare som friställts från företaget H. Cegielski-Poznán.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av att Polen har ansökt om stöd som avser 189 friställningar vid företaget H. Cegielski-Poznań och fyra av dess underleverantörer, som alla verkar inom sektorn för tillverkning av dieselmotorer för fartyg, röstade jag för resolutionen eftersom jag instämmer i kommissionens förslag i kombination med de ändringar som gjorts av parlamentet.

Jag tycker också följande:

- Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska hjälpa enskilda friställda arbetstagare att integreras på arbetsmarknaden igen, och att stöd från fonden inte ska vara någon ersättning för åtgärder som företagen ansvarar för enligt nationella lagar eller kollektivavtal. Fonden ska inte heller användas för att finansiera omstrukturering av företag eller sektorer.

- Hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den ger bör utvärderas i samband med den allmänna bedömningen av program och olika andra instrument som har skapats inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Jag välkomnar kommissionens förslag att upprätta en annan finansieringskälla än outnyttjade medel från Europeiska socialfonden, som är nödvändigt för att fastställa lämpliga budgetmekanismer för överföringen av medel, med tanke på att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter upprättades med syfte att vara ett specifikt och separat instrument med egna mål och stödperioder.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Polens ansökan om att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF) för 189 av de 658 friställningarna i företaget H. Cegielski-Poznán och fyra av dess underleverantörer, som tillverkar dieselmotorer för fartyg, under perioden 1 september 2009–1 januari 2010 uppfyller samtliga rättsligt fastställda urvalskriterier. Enligt Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, breddades fondens tillämpningsområde tillfälligt: interventioner kunde ske i situationer där, som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen, ”minst 500 arbetstagare sägs upp på ett företag i en medlemsstat under en period på fyra månader, inklusive arbetstagare som sägs upp hos underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled”. Jag röstade därför för denna resolution, och jag hoppas att utnyttjandet av medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kommer att bidra till att dessa arbetstagare kommer att kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden.

 
  
  

Betänkande: Matera (A7-0336/2010), (A7-0337/2010), (A7-0359/2010), (A7-0358/2010), (A7-0357/2010), (A7-0356/2010), (A7-0351/2010), (A7-0352/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Med antagandet av denna text uppmanar Europaparlamentet de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter snarast ska kunna tas i anspråk. Europaparlamentet erinrar även om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Europaparlamentet betonar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan vara viktig för att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden. Slutligen betonar Europaparlamentet att det i enlighet med artikel 6 i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör säkerställas att fonden stöder återinträdet på arbetsmarknaden av enskilda arbetstagare som blivit arbetslösa. Parlamentet erinrar om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

 
  
  

Betänkande: Moraes (A7-0347/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Det är beklagansvärt att detta förslag från 2003, om att bevilja flyktingar ställning som varaktigt bosatta efter fem års laglig och kontinuerlig vistelse, inte har genomförts under denna period. Med Europaparlamentets ändringsförslag från april 2008, som bland andra åtgärder avsåg beräkningen av den period på fem år av laglig bosättning som krävs för att ansöka om ställning som varaktigt bosatt, och i brist på enhällighet i rådet, kommer detta nya förslag att direkt hjälpa personer som beviljats internationellt skydd och som under fem år varit bosatta inom EU men som fortfarande inte beviljats ställning som varaktigt bosatta.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta betänkande som stöder en tillämpning av förslaget både på flyktingar enligt Genèvekonventionen och på skyddsbehövande i övrigt. I detta betänkande stöder Europaparlamentet kommissionens förslag och beaktar att de personers intressen som beviljats internationellt skydd bör beskyddas. Jag skulle vilja uppmärksamma att just nu är situationen för tredjelandsmedborgare som beviljats internationellt skydd rörig och otydlig eftersom villkoren för att bevilja denna ställning inte är harmoniserade. I enlighet med kommissionens förslag kommer villkoren och förfarandet för att bevilja denna ställning i EU att förenklas och förtydligas. Dessutom kommer detta nya direktiv att ge personer som beviljats internationellt skydd och ställning som varaktigt bosatta möjlighet att bosätta sig i en annan medlemsstat än den som ursprungligen erkänt deras ställning.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. (PT) Initiativet har lagts fram som uppföljning till ett förslag till direktiv som lades fram 2007 om utvidgning av bestämmelserna om ställningen som varaktigt bosatt till att även omfatta flyktingar och personer som är skyddsbehövande i övrigt, som inte uppnådde enhällighet i rådet, vilket var ett krav innan Lissabonfördraget trädde i kraft. Förslagets målsättning var att ge personer som beviljats internationellt skydd och som under fem år varit lagligt bosatta i en medlemsstat säkerhet avseende deras rätt till bosättning i en medlemsstat samt en rad rättigheter jämförbara med dem som EU-medborgare har.

Kompromissen som nåddes var oerhört viktig, inte enbart därför att den gav flyktingar inom EU ett ordentligt skydd och rättslig säkerhet utan också eftersom den slutligen avskaffade den diskriminerande behandlingen av samtliga nationaliteter från länder utanför EU.

Den skickar också en viktig politisk signal, eftersom antagandet av detta första initiativ i en serie av sex rättsakter inte bara är ett första steg utan också en återspegling av den konstruktiva hållning som leder de tre institutionerna i arbetet med att fastställa ett gemensamt europeiskt asylsystem till 2012.

 
  
MPphoto
 
 

  Ioan Enciu (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade för att anta detta direktiv. Förslaget till direktiv syftar till att ändra ett annat direktiv från 2003 för att ge personer som beviljats internationellt skydd (flyktingar i synnerhet) möjlighet att även beviljas rätten att få uppehållstillstånd som varaktigt bosatt inom EU om personen i fråga under minst fem år redan varit lagligt bosatt i EU. När de väl fått detta tillstånd kommer de att åtnjuta en rad rättigheter jämförbara med dem som EU-medborgare har och kommer till exempel få rätt att flytta runt och bosätta sig i en annan medlemsstat (förutom Storbritannien, Danmark och Irland). Vidare är det bestämt att personer som beviljats internationellt skydd även i fortsättningen ska kunna utvisas från EU men endast i enlighet med väldigt stränga bestämmelser och i överensstämmelse med principen om ”non-refoulement” och de grundläggande rättigheter som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Detta förslag syftar till att ändra direktiv 2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare som har beviljats internationellt skydd och som vistats lagligt i en medlemsstat i mer än fem år. Denna likabehandling av personer som beviljats internationellt skydd skulle sätta punkt för den avvikande behandling som hittills har existerat mellan medlemsstaterna och gör det möjligt för personerna i fråga att bosätta sig i en annan medlemsstat än den som ursprungligen erkänt deras ställning, någonting som inte var möjligt tidigare. Dessa åtgärder är viktiga just därför att vi håller på att bygga upp ett gemensamt område för frihet och säkerhet i EU och därmed skapa ett område där de som vederbörligen beviljats internationellt skydd ska kunna åtnjuta samma rättigheter i alla medlemsstater.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. (FR) Efter ett första misslyckat försök var det verkligen på tiden att personer som beviljats internationellt skydd fick åtnjuta samma behandling som andra tredjelandsmedborgare som är varaktigt bosatta. Det finns faktiskt ingen anledning till varför de skulle behandlas så avvikande eller varför det skulle råda osäkerhet kring deras ställning i EU. Därför stöder jag Claude Moraes’ betänkande, som bland annat gjort det möjligt att ytterligare stärka bestämmelserna kring principen om ”non-refoulement” och, trots de uttryckta förbehållen, enas kring den gynnsamma siffran av fem års vistelse. En annan viktig punkt att välkomna är att detta är den enda texten i ”asylpaketet” som slutligen antagits under Belgiens ordförandeskap i Europeiska unionens råd, och detta trots de åtaganden som gjordes i början av ordförandeskapet. Därför behöver vi fortsätta att arbeta hårt för att se till att ett gemensamt europeiskt asylsystem, som bland annat grundats på gemensamma förfaranden och mottagningsvillkor, slutligen förverkligas i EU. I dag kan man tydligt se vad som står på spel: det är endast genom att förbättra och harmonisera de nationella asylsystemen, som skiljer sig så mycket åt just nu, som vi kommer att kunna ha ett gemensamt system.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även personer som beviljats internationellt skydd. Jag gjorde det därför att jag anser att det är viktigt att bevilja flyktingar samma rättigheter som varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare.

I och med dagens omröstning har Europaparlamentet täppt igen ett hål i unionslagstiftningen som reglerar den rättsliga ställningen för varaktigt bosatta, som tidigare inte omfattade flyktingar och personer som beviljats internationellt skydd. Tack vare dessa nya bestämmelser kommer dessa personer att kunna åtnjuta en större säkerhet när det gäller deras rättsliga ställning i EU och kommer inte längre att behandlas annorlunda i jämförelse med tredjelandsmedborgare.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta förslag som ger personer som beviljats internationellt skydd ställning som varaktigt bosatta om de varit lagligt bosatta inom EU:s territorium i mer än fem år. Detta ger dem en möjlighet att integreras, vilket innebär att kunna kommunicera på ett av de officiella språken i den medlemsstat där de är bosatta och att få större medvetenhet om sina rättigheter och skyldigheter, liksom om grundläggande värderingar i den medlemsstat där de är bosatta. I detta syfte bör medlemsstaten ge utbildning i språk till de varaktigt bosatta. Medlemsstaterna bör också uppmuntras att ta fram utbildningsprogram om bosättningsmedlemsstatens grundläggande lagstiftning och värderingar samt principerna om demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet, liksom individuella rättigheter och skyldigheter i den medlemsstaten.

 
  
MPphoto
 
 

  Clemente Mastella (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag är övertygad om att det skulle få positiva effekter för samtliga personer som beviljats internationellt skydd och som under fem år varit lagligt bosatta inom EU men som ännu inte har rätt att ansöka om ställning som varaktigt bosatta.

Vi är övertygade om behovet av att stärka deras rättsliga ställning i EU och undvika all avvikande behandling av dem i förhållande till andra tredjelandsmedborgare. Vi delar vissa medlemsstaters oro över att de har ett oproportionerligt antal personer bosatta som beviljats internationellt skydd på grund av dessa medlemsstaters särskilda geografiska eller demografiska situation.

Därför verkar det mer nödvändigt än någonsin med ytterligare åtgärder för att hantera eventuella oönskade konsekvenser, inklusive till exempel antagandet av åtgärder för att underlätta för dessa personer att flytta till en annan medlemsstat än den som ursprungligen erkänt deras ställning. Vi stöder därför alla föreslagna skyddsåtgärder så långt det är möjligt mot avvisning eller utvisning (detta bör endast vara tillåtet för den medlemsstat som har beviljat internationellt skydd) och en strävan efter att inte splittra familjer.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Syftet är att antagandet av detta betänkande ska utöka räckvidden för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/109/EG om ställningen för tredjelandsmedborgare som beviljats internationellt skydd och som är varaktigt bosatta efter fem års laglig vistelse i en medlemsstat. Från och med nu kommer personer som beviljats internationellt skydd att behandlas lika i samtliga medlemsstater, och de kommer att kunna bosätta sig i en annan medlemsstat än den som ursprungligen erkänt deras ställning, någonting som inte var möjligt tidigare. Betydelsen av dessa åtgärder är direkt kopplad till syftet med att skapa ett gemensamt område för frihet och säkerhet i EU, ett område där de som vederbörligen har beviljats internationellt skydd ska åtnjuta samma rättigheter i de olika medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Internationell lagstiftning och moralprinciper gör att EU kan påskynda beviljandet av rättslig ställning för de personer som inte längre kan bo kvar i sina hemländer, utanför EU. Varje individ har rätt att bli behandlad som en människa. Flyktingstatusen måste dock definieras genom att ta i beaktande alla omständigheter och förbjuda alla typer av spekulativt handlande, vare sig det är av finansiell karaktär eller tillhör migrationspolitiken. Tyvärr accepteras ofta fakta som inte har blivit tillräckligt bevisade som sanningar i både EU och Europaparlamentet. Ibland blir de falska uttalanden som görs av försvarare av rättigheter och olika typer av individer accepterade som sanningar. Det är viktigt att inte tolerera populism, annars kommer hela befolkningar att kunna bosätta sig i EU med hjälp av flyktingsstatusen.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) Om och under vilka omständigheter och efter vilken tid av laglig vistelse flyktingar ska beviljas ställning som varaktigt bosatta är upp till medlemsstaterna att bestämma och ska inte dikteras av EU. Det faktum att detta förslag antogs två år senare och i en reviderad form är inte helt oproblematiskt, eftersom en korrekt tolkning av den välciterade Genèvekonventionen skulle leda till att endast en bråkdel av asylansökningarna skulle godkännas. Det faktum att personer som beviljats internationellt skydd efter fem år av laglig vistelse ska få samma rättigheter som EU-medborgare har skapat problem och frågor, särskilt i medlemsstater med starka sociala system, vilket skulle innebära oändliga kostnader.

Att utöka direktivets räckvidd till att omfatta både flyktingar och personer med status som skyddsbehövande i övrigt kan inte leda till något annat än att tynga statskassan ännu mer. Vi måste särskilt beakta frestelsen för många flyktingar, det vill säga de åtgärder som är tänkta att skydda och skapa ekonomisk säkerhet, som i själva verket blir ett incitament för många ekonomiska flyktingar att ta sig in illegalt i EU under förevändningen att de söker asyl från omänskliga och livshotande förhållanden. Lika tvivelaktigt är det att ta i beaktande hur länge asylförfarandet pågår när beslut ska tas om beviljande av uppehållstillstånd. Av dessa anledningar röstade jag emot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. (DE) Efter fem års vistelse i en medlemsstat ska flyktingar beviljas ställning som varaktigt bosatta, som sedan ska gälla i hela EU. Eftersom medlemsstaternas asylsystem är olika stränga skulle en välbetänkt flykting inledningsvis bosätta sig i en medlemsstat som har den mest överseende asyllagstiftningen med flest kryphål i. Efter fem år kan han sedan lämna sin vistelseort och flytta till valfri EU-medlemsstat. Resultatet blir en sekundär migration från länder med låga standarder till medlemsstater med generösa sociala system. Personer skulle först välja medlemsstat utifrån hur sträng asyllagstiftning landet har och sedan utifrån nivån på de sociala förmånerna. Det skulle självklart innebära en särskild belastning för länder som Österrike, Tyskland och Nederländerna. Detta betänkande presenterar verkligen inget förnuftigt sätt att hantera utmaningarna för EU:s asylpolitik eller för att föra en lämplig integrationspolitik. Därför röstade jag emot detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för det aktuella betänkandet eftersom jag vill se en utökning av räckvidden för direktiv 2003/109/EG om att bevilja personer som beviljats internationellt skydd och som i fem år varit lagligt bosatta på en medlemsstats territorium ställning som varaktigt bosatta.

Jag vill särskilt betona den inkluderande karaktären i de bestämmelser som det aktuella förslaget skulle resultera i. Ställningen som varaktigt bosatta ger dessa personer möjlighet att integreras, särskilt genom att medlemsstaten ger utbildning i språk till de varaktigt bosatta.

Av samma anledningar stöder jag föredragandens förslag om att uppmuntra medlemsstaterna att ta fram utbildningsprogram om bosättningsmedlemsstatens grundläggande lagstiftning och värderingar samt principerna om demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet, liksom individuella rättigheter och skyldigheter i den medlemsstaten.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Jag vill tacka Claude Moraes för hans utmärkta arbete, och jag delar hans uppfattning om att förespråka en konstruktiv inställning till de flesta av kommissionens ändringsförslag och till många av de tekniska ändringar som rådet enats om under förhandlingarna om detta instrument. I detta förslag till betänkande har vissa av medlemsstaternas angelägenheter beaktats med målsättningen att få till stånd en överenskommelse under första behandlingen och ett förpliktigande om att de personers intressen som beviljats internationellt skydd bör beskyddas både före och efter det att de beviljats ställning som varaktigt bosatta.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att utvidgandet av beviljandet av ställning som varaktigt bosatta till att omfatta personer som beviljats internationellt skydd och som i fem år varit lagligt bosatta på en medlemsstats territorium är helt riktigt, eftersom det garanterar likabehandling för samtliga tredjelandsmedborgare och främjar ekonomisk och social sammanhållning i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Kommissionen lade 2001 fram ett förslag till direktiv om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning. Förslaget innehöll ursprungligen en bestämmelse om att flyktingar kunde beviljas ställning som varaktigt bosatta efter fem års laglig och kontinuerlig vistelse i en medlemsstat. Under förhandlingarnas gång fattade medlemsstaterna emellertid ett beslut om att flyktingar inte skulle omfattas av direktivet. I rådets och kommissionens gemensamma förklaring vid rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 8 maj 2003 enades man om att kommissionen skulle lägga fram ett förslag till direktiv om utvidgning av bestämmelserna om ställningen som varaktigt bosatt till att även omfatta flyktingar och personer som är skyddsbehövande i övrigt.

Kommissionen lade fram detta förslag i juni 2007. Förslaget var baserat på samma rättsliga grund som den rättsakt som förslaget avsåg att ändra, nämligen artiklarna 63.3 a och 63.4 i EG-fördraget. Förslagets huvudsakliga målsättning var att ge personer som beviljats internationellt skydd, och som under fem år varit lagligt bosatta i en medlemsstat, rättslig säkerhet avseende deras rätt till bosättning i en medlemsstat samt en rad rättigheter jämförbara med dem som EU-medborgare har.

 
  
  

Betänkande: Griesbeck (A7-0345/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE), skriftlig. (EN) Jag röstade för denna resolution om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar. Detta avtal visar en tydlig önskan om att Georgien och EU ska närma sig varandra, vilket på senare år har kommit till uttryck i en rad viktiga politiska handlingar, alltifrån ett förbättrat bilateralt samarbete mellan EU och Georgien till Georgiens anslutning till Europarådet och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Jag stöder resolutionen eftersom jag anser att avtalet om förenklat utfärdande av viseringar kommer att underlätta de personliga kontakter mellan människor som är en grundförutsättning för utvecklingen av ekonomiska, mänskliga, kulturella, vetenskapliga och andra förbindelser.

Jag tror att avskaffandet av visumkravet för georgiska medborgare blir ett viktigt steg på vägen mot deras integrering i EU. Ett system med förenklad visering är av stor betydelse för människors liv, eftersom det förstärker kontakterna mellan olika folk och förverkligar principen om fri rörlighet som en av de grundläggande rättigheterna i Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för Europaparlamentets rekommendation om förenklat utfärdande av viseringar mellan EU och Georgien, eftersom EU hade ett gyllene tillfälle att skapa ett nytt samarbete med sina grannar i öster och söder när unionen utvidgades. Framför allt kommer avtalet om förenklat utfärdande av viseringar att underlätta de personliga kontakter mellan människor som är en grundförutsättning för utvecklingen av ekonomiska, mänskliga kulturella, vetenskapliga och andra förbindelser. Ett system med förenklad visering är av stor betydelse för människors liv, eftersom det förstärker kontakterna mellan olika folk och förverkligar principen om fri rörlighet som en av de grundläggande rättigheterna i Europa. Avskaffandet av visumkravet för georgiska medborgare kommer att vara ett viktigt steg på vägen mot deras integrering i EU. Jag stöder Europaparlamentets ståndpunkt om att de avtal som ingåtts med Georgien, till exempel det om återtagande av personer utan uppehållstillstånd och det om förenklat utfärdande av viseringar, framför allt är en milstolpe och ett framsteg i förbindelserna mellan EU och Georgien. Avtalen är också relevanta ur regional synvinkel och kommer att bli ett stöd i EU:s strävanden för att förbättra samarbetet med andra länder i regionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. (RO) Europeiska unionen har påskyndat processen med att öppna för länderna i Sydkaukasien sedan EU:s utvidgning i Östeuropa, vid en tidpunkt då denna region har blivit väldigt viktig ur strategiskt, stabilitetsmässigt och säkerhetsmässigt perspektiv. EU har nu en skyldighet gentemot länderna i denna region. EU:s åtagande är tydligt, särskilt med tanke på dessa länders närhet till EU:s östra gräns. Förutom den ekonomiska och kommersiella potential som dessa länder har att erbjuda är avtalet mellan EU och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar för georgiska medborgare en åtgärd för att främja den demokratiska utvecklingen i landet. Det är viktigt för EU att exportera principerna om goda styrelseformer, rättvis rättskipning och en absolut respekt för mänskliga rättigheter. Denna åtgärd kommer även att främjas av de två avtal som nyligen ingåtts med Georgien, det ena om återtagande av personer utan uppehållstillstånd och det andra om förenklat utfärdande av viseringar.

Avskaffandet av visumkravet för georgiska medborgare kommer att vara ett viktigt steg på vägen mot deras integrering i EU. Ett system med förenklad visering är av stor betydelse för människors liv, eftersom det förstärker kontakterna mellan olika folk och förverkligar principen om fri rörlighet som en av de grundläggande rättigheterna i Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) EU:s åtgärder måste bygga på principerna om goda styrelseformer och en respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. När det gäller Sydkaukasien måste EU bli en partner och bistå regionen i dess ekonomiska och kommersiella utveckling, genom att främja säkerhet, stabilitet och välstånd samt göra det lättare att lösa konflikter. Avtalet om förenklat utfärdande av viseringar för Georgien kommer att bidra till utvidgandet av EU:s grannskapspolitik genom att främja samarbete och resor för människor mellan de båda parterna. Därför röstade jag för denna resolution.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. (PT) Utan tvekan innebär detta avtal ett betydande framsteg i förbindelserna mellan EU och Georgien. Från ett förbättrat bilateralt samarbete mellan EU och Georgien till Georgiens anslutning till Europarådet och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, är detta avtal ett steg i rätt riktning för att förbättra rättskipningen och respekten för de grundläggande friheterna i Georgien. Vi får hoppas att detta avtal skapar incitament för Georgien att genomföra de reformer som behövs på områdena frihet, säkerhet och rättvisa.

Samtidigt kommer avtalet att underlätta resor och personliga kontakter mellan människor mellan de båda avtalsslutande parterna, vilket är en grundförutsättning för utvecklingen av ekonomiska, mänskliga, kulturella, och andra förbindelser. Jag hoppas att de nödvändiga informationskampanjerna kommer att genomföras i Georgien för att informera den georgiska allmänheten om både det nya förenklade utfärdandet av viseringar och om de nya möjligheter som de nu kan utnyttja.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig.(FR) Två viktiga avtal har nyligen ingåtts mellan EU och Georgien, det ena om återtagande av personer utan uppehållstillstånd och det andra om förenklat utfärdande av viseringar. Dessa avtal är ett första steg för att stärka förbindelserna mellan EU och Georgien. EU vill därmed uppmuntra Georgien att genomföra de reformer som behövs på områdena frihet, säkerhet och rättvisa. Dessa avtal är också fördelaktiga på regional nivå. De kommer att bli ett stöd i EU:s strävanden för att förbättra samarbetet med andra länder i Sydkaukasien, till exempel Armenien och Azerbajdzjan.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Det växande intresset för förbindelsen mellan Georgien och EU, som syns i en rad åtgärder som nyligen vidtagits, ska välkomnas. Avtalet om förenklat utfärdande av viseringar är ett annat viktigt steg på vägen mot Georgiens integrering i EU. Den fria rörligheten är en av de viktigaste rättigheter som EU tillhandahåller för sina medborgare, och av det skälet ser jag positivt på samarbetet mellan EU och Georgien. Att bekämpa olaglig invandring och skapa incitament för att genomföra reformer på områdena säkerhet, frihet och rättvisa kan ge resultat om det finns en anda av engagemang från båda sidor.

 
  
MPphoto
 
 

  Sandra Kalniete (PPE) , skriftlig. (LV) Jag har alltid betonat att det är EU:s plikt att hjälpa de länders befolkningar som vill tillhöra väst och accepterar våra värderingar. Under Rosenrevolutionen förkastade Georgiens befolkning stagnation, ohederliga styrelseformer, det förflutna och postkommunism och valde istället utveckling, framtid och västerländska värderingar. Genom sina handlingar har landet visat att de vill bli en partner till ett modernt internationellt samhälle, ett samhälle som inte smiter ifrån sitt ansvar. Georgien har åstadkommit mycket under en kort tid. Landet har avsevärt förbättrat sina styrelseformer, lockat till sig betydande investeringar och avsevärt reducerat korruptionen. Jag anser att ett förenklat utfärdande av viseringar är ett nödvändigt steg för att öppna nya studiemöjligheter för georgiska medborgare och göra det möjligt för georgiska entreprenörer att skapa nya kontakter med entreprenörer i EU:s medlemsstater. På så sätt blir vi alla vinnare, framförallt Georgiens medborgare. Liksom vi européer är stolta över vad vi åstadkommit, vår historia och våra kulturella värden, så är georgier stolta över sitt land, dess vackra natur och gamla kultur. Jag hoppas att ett förenklat utfärdande av viseringar mellan EU och Georgien även kommer att uppmuntra EU:s medborgare att lära känna Georgien bättre.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag stöder detta betänkande om avtalet mellan EU och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar. Arbetet med att fördjupa förbindelserna mellan EU och länderna i Sydkaukasien, bl. a. Georgien, kommer utan tvivel också att bidra till att förbättra rättskipningen och respekten för de grundläggande friheterna. De båda avtal som nyligen ingåtts med Georgien, det ena om återtagande av personer utan uppehållstillstånd och det andra om förenklat utfärdande av viseringar, kommer fullt ut att bidra till att dessa mål uppnås.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Georgien har gjort noterbara ansträngningar för att fördjupa förbindelserna med EU, vilket nyligen kommit till uttryck i en rad handlingar. Det aktuella avtalet om förenklat utfärdande av viseringar är ett viktigt steg på vägen mot Georgiens integrering i EU. Principen om fri rörlighet är en av de grundläggande rättigheter som EU tillhandahåller sina medborgare, och av det skälet är detta samarbete mellan EU och Georgien mycket viktigt. Det är dock nödvändigt att bekämpandet av olaglig invandring fortsätter och att det fortsättningsvis finns incitament för att genomföra de reformer som behövs på områdena säkerhet, frihet och rättvisa i Georgien.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Michel (ALDE), skriftlig.(FR) Sydkaukasien har strategisk betydelse för EU. Arbetet med att fördjupa förbindelserna mellan EU och länderna i Sydkaukasien, bl.a. Georgien, kommer utan tvivel också att bidra till att förbättra rättskipningen och respekten för de grundläggande friheterna. Detta avtal är en milstolpe i förbindelserna mellan EU och Georgien och ett steg framåt, med tanke på Georgiens önskan om att närma sig EU. Avtalet är också relevant ur en regional synvinkel och kommer att bli ett stöd i EU:s strävanden för att förbättra samarbetet med andra länder i regionen.

Detta kommer att gynna Georgien och uppmuntra landet att fördjupa samarbetet med sina grannar och med EU. Dessutom uppmuntrar dessa avtal Georgien att genomföra de reformer som behövs på områdena frihet, säkerhet och rättvisa, till exempel bekämpa olaglig invandring och bidra till utvecklingen av demokratin, rättssäkerheten och de mänskliga rättigheterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Jag avstod från att rösta eftersom jag väl känner till situationen i Georgien och avsikten hos Georgiens president att öka sin prestige genom att underteckna detta avtal. Jag anser att Micheil Saakasjvili är en krigsförbrytare. Hans styre bär ansvaret för tusentals oskyldiga civilas död. Jag såg det med egna ögon i augusti 2008 i staden Tschinvali. Alla former av flört med en brottsling kommer att uppmuntra honom att begå nya brott.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) Ett avtal med Georgien kommer att innebära en flodvåg av falska asylsökanden. Därför måste vi först skingra vår oro för säkerheten. Som erfarenheten med Balkan visat används visumfritt resande inte enbart för att resa till EU, utan sätter även igång en ström av ”asylshopping”. Samma sak skulle kunna hända vid ett förenklat utfärdande av viseringar för georgiska medborgare. Generellt sett borde inte ett förenklat utfärdande av viseringar till medborgare från länder utanför EU beviljas så hastigt. Innan dess borde vi undersöka mycket noggrant om lämpliga avtal om återtagande av falska asylsökande och ekonomiska flyktingar kan förhindra att systemet missbrukas.

Problemen med andra generationen av Schengens informationssystem måste också lösas först. Slutligen måste det i första hand inte vara asylsökanden, eller brottslingar för den delen, som gynnas av det visumfria resandet. De nämnda förhandsvillkoren har inte uppfyllts, och därför avvisar jag bestämt en utvidgning av det visumfria området.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. (DE) Enligt betänkandet skulle avskaffandet av visumkravet uppmuntra Georgien att genomföra de reformer som behövs på områdena frihet, säkerhet och rättvisa. Förutom de möjligheter till missbruk av systemet som viseringsliberaliseringar skulle leda till måste man vända på resonemanget: inga viseringsförhandlingar förrän samtliga nödvändiga reformer har genomförts. I slutändan handlar det om EU-medborgarnas säkerhet, som måste skyddas mot visumturister och organiserad brottslighet. Därför röstade jag emot detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Arbetet med att fördjupa förbindelserna mellan EU och länderna i Sydkaukasien, bl.a. Georgien, är viktigt för att skapa en stabil, sammanhållen och effektiv utrikespolitik. Det är tydligt att ingåendet av avtalet om förenklat utfärdande av viseringar har bidragit till att förverkliga detta mål.

Det föreslagna beslutet om att ingå avtal innehåller standardinslag i EU-avtal om viseringslättnad, som slår fast tidsfristen för utfärdande av visering, avgifter och undantag från dessa, krav på dokumentation och undantag från dessa samt en gemensam förklaring om samarbete om resehandlingar. Jag stöder förslaget om att inkludera en EU-förklaring om förenklade förfaranden för familjemedlemmar, eftersom det motsvarar en särskild begäran från Georgien och syftar till att underlätta rörligheten för ett större antal personer som har familjeband med georgiska medborgare som är lagligen bosatta inom medlemsstaternas territorium.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) När det gäller genomförandet av de två avtal som nyligen ingåtts med Georgien stöder jag helt Nathalie Griesbecks åsikt om att informera människorna om det nya läget och göra det möjligt för dem att utnyttja de nya möjligheter som har skapats. Ändringarna av viseringspolitiken bör dessutom så snart som möjligt meddelas på EU-institutionernas webbplatser.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för undertecknandet av detta avtal eftersom jag anser att detta avtal, kombinerat med avtalet om återtagande av personer utan uppehållstillstånd, innebär ett viktigt framsteg i förbindelserna mellan EU och Georgien och signalerar ett viktigt steg på vägen mot Georgiens integrering i EU. Samtidigt uppmuntrar det Georgien att genomföra de reformer som behövs på områdena frihet, säkerhet och rättvisa.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) När Europeiska unionen utvidgades till 25 medlemsstater 2004 och till 27 medlemsstater 2007 hade den ett gyllene tillfälle att skapa ett nytt samarbete med sina grannar i öster och söder. EU utvidgade därför sin grannskapspolitik till att omfatta även länderna i Sydkaukasien. Syftet med denna politik var att fördjupa EU:s förbindelser med länderna utmed EU:s yttre gränser och främja deras säkerhet, stabilitet och utveckling. Ett annat syfte var att förhindra att det uppstår nya skiljelinjer på den europeiska kontinenten. EU har alltså signalerat ett växande intresse för länderna i Sydkaukasien och måste nu fullfölja sina åtaganden gentemot länderna i denna region, som ju ligger nära EU:s nya yttre gräns och därför behöver bli säkrare.

Arbetet med att fördjupa förbindelserna mellan EU och länderna i Sydkaukasien, bl.a. Georgien, kommer utan tvivel också att bidra till att förbättra rättskipningen och respekten för de grundläggande friheterna. De båda avtal som nyligen ingåtts med Georgien, det ena om återtagande av personer utan uppehållstillstånd och det andra om förenklat utfärdande av viseringar, kommer fullt ut att bidra till att dessa mål uppnås.

 
  
  

Betänkande: Zanicchi (A7-0332/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om inrättande av en snabbinsatsstyrka för EU för att ta itu med de olika allvarliga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan som har skett utanför EU under de senaste åren. Jag anser att det är viktigt att öka effektiviseringen av EU:s befintliga insatskapacitet vid katastrofer och att en förebyggande handlingsplan har blivit alltmer nödvändig som en global, integrerad respons från EU. Katastrofen som ägde rum i Haiti visar behovet av att EU genomför grundläggande reformer när det gäller snabba och effektiva insatser vid katastrofer. För att vi ska kunna reagera snabbt och effektivt anser jag att det är nödvändigt med mer politisk vilja bland de olika berörda parterna. Det är också nödvändigt att genomföra en omstrukturering av befogenheter för ökad konsekvens och bättre samordning av EU:s katastrofinsatser. Jag anser att det är centralt att vi genomför vissa av de konkreta förslagen i Michel Barniers rapport från 2006 om inrättande av en europeisk civilskyddsstyrka.

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE), skriftlig. (EN) Jag röstade för denna resolution eftersom det är självklart att mångdubblingen av antalet allvarliga katastrofer utanför Europeiska unionen under de senaste åren har medfört ökade krav på en effektivisering av EU:s befintliga insatskapacitet vid katastrofer. Ett av de största stegen mot mer samordnade insatser har varit införlivandet av civilskydd och humanitärt bistånd i ansvarsområdet för en enda kommissionsledamot för att skapa möjligheter att göra EU:s katastrofinsatser mer samordnade och konsekventa. Det är dock beklagansvärt att det fortfarande, två år efter offentliggörandet av kommissionens meddelande 2008, finns många åtgärder i handlingsplanen som inte har genomförts, samtidigt som EU:s insatser i samband med de senaste kriserna har påvisat det befintliga systemets begränsningar.

Åtgärder har nyligen vidtagits för att öka konsekvensen och samordningen mellan civilskydd och humanitärt bistånd i samband med EU:s katastrofinsatser, men insatserna för att inrätta en europeisk civilskyddsstyrka har förblivit minimala. Därför krävs det en stark politisk vilja för mer effektiva och snabbare insatser vid katastrofer.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. (RO) Jag stöder behovet att garantera samordnade, konsekventa och synliga EU-insatser vid katastrofer. Därför anser jag att det är viktigt att bygga upp en civil kapacitet inom EU som ska vara permanent tillgänglig och verka självständigt i förhållande till militära strukturer. Jag anser att EU:s civilskyddsstyrka bör förstärka sina tillgängliga instrument, både för utbildning på området för katastrofinsatser och för katastrofhantering, genom initiativ inom ramen för förberedande åtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Pierre Audy (PPE), skriftlig. (FR) Med tanke på antalet katastrofer som ökar över hela världen, framför allt på grund av klimatförändringarnas effekter, röstade jag för detta utmärkta betänkande från min italienska kollega Iva Zanicchi med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om inrättandet av en snabbinsatsstyrka för EU. Tiden har kommit att förbättra EU:s katastrofinsatser när det gäller effektivitet, samordning och synlighet. Det har blivit allt viktigare att inrätta en europeisk snabbinsatsstyrka, eller en ”europeisk civilskyddsstyrka”, som Michel Barnier föreslagit. Samordningen av nationella civilskyddsinsatser verkar vara ett användbart instrument när det gäller att bistå enskilda medlemsstater som inte klarar av hanteringen på egen hand av en storskalig katastrof (brand, översvämning, naturkatastrof och så vidare). Denna europeiska civilskyddsstyrka skulle även kunna ingripa i externa sammanhang, till exempel som i Haiti. I år, 2011, när vi firar Europaåret för frivilligarbete, skulle en åtgärd som denna kunna väcka intresset inom EU och hjälpa till att stärka det europeiska medborgarskapet.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta betänkande. Antalet katastrofer som orsakar betydande mänskliga, ekonomiska och miljömässiga skador ökar över hela världen. Dessa kriser blir allt intensivare, inträffar allt oftare och drabbar en allt större del av världen. Även om det under de senaste åren har gjorts framsteg mot mer sammanhängande katastrofinsatser från EU:s sida behöver ansträngningarna fortsätta för att garantera effektiva, konsekventa och samordnade EU-insatser inom detta område.

Det är nödvändigt att utveckla en handlingsplan med ett antal konkreta åtgärder för att gradvis bygga upp en mer integrerad samordning mellan de olika instrumenten för katastrofinsatser och att bedöma möjliga insatser från EU:s sida och medlemsstaterna. Den nyligen inrättade Europeiska utrikestjänsten bör inkluderas i dessa verksamheter för att mer effektivt kunna samordna hjälpinsatser utanför EU. Dessutom är det nödvändigt att se till att det finns tillräckliga finansiella medel för att finansiera de hjälpinsatser som krävs.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta betänkande eftersom det ökade antalet stora naturkatastrofer eller katastrofer som orsakas av människor utanför EU under de senaste åren har lett till alltfler uppmaningar om att genomföra reformer av EU:s insatskapacitet och stärka dess kapacitet. Till exempel har den bristande synligheten hos EU:s katastrofinsatser betonats som en av dess huvudsakliga brister vid katastrofinsatser. Tydliga avtal och förfaranden bör därför införas för att garantera dubbel synlighet (både för medlemsstaterna och för EU) när det gäller civilskyddsresurser som sätts in av medlemsstaterna via EU:s civilskyddsmekanism. Ett annat problem med EU:s insatser gäller samordning, och därför förväntar sig Europaparlamentet i framtiden att Europeiska utrikestjänsten inrättar en gemensam krishanteringskapacitet, vilket kommer att kräva en rationalisering av de befintliga krishanteringsinstanserna. Tydliga rutiner för samordningen mellan kommissionens avdelningar och rådets sekretariat måste även fastställas när det gäller samordningen och utnyttjandet av EU:s militära resurser vid katastrofinsatser.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. (RO) En snabbinsatsstyrka vid hanteringen av katastrofer skulle göra EU:s insatser vid naturkatastrofer eller olyckor mycket mer sammanhållen och effektiv. EU var snabbt på plats och svarade på verkliga behov i samband med den fruktansvärda jordbävningen i Haiti. Det är dock lika tydligt att vi behöver lära från verkliga situationer och förbättra våra insatser för varje gång. Jordbävningen i Haiti följdes dock omedelbart av en period av förvirring över vem som skulle ta ansvaret för samordningen mellan EU:s övergripande insatser. I framtiden förväntas Europeiska utrikestjänsten inrätta en gemensam krishanteringskapacitet, vilket kommer att kräva en rationalisering av de befintliga krishanteringsinstanserna.

Tydliga ansvarsområden behöver definieras för varje medlemsstat i händelse av en katastrof, med de nödvändiga logistiska förberedelserna så att kapaciteterna kan mobiliseras så fort som möjligt till bästa möjliga standard. Insatserna i Haiti visade att insatser av denna typ blir mer effektiva om varje medlemsstat specialiserar sig på en särskild service. Som exempel kan nämnas att Frankrike ställde en vattenreningsenhet till förfogande medan Italien bidrog med en avancerad sjukvårdsenhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Březina (PPE), skriftlig. (CS) Jag förväntar mig att rekommendationen om inrättandet av en snabbinsatsstyrka för EU kommer att resultera i mer effektiva EU-insatser vid katastrofer, vare sig det rör sig om naturkatastrofer eller katastrofer som orsakas av människor. Jag anser att EU:s nuvarande civilskyddsmekanism är ett viktigt men otillräckligt steg i riktning mot en verkligt operativ civilskyddsmekanism som är så effektiv som möjligt. Begränsningarna hos den nuvarande civilskyddsmekanismen är tydliga, vilket till exempel märktes i samband med insatserna under detta års kris i Haiti, där mekanismen var relativt flexibel och omfattande men saknade effektivitet, samordning och synlighet. Det var också otydligt vem som skulle ta ansvaret för samordningen mellan EU:s övergripande insatser. Med hänsyn till krisens omfattning lades slutligen ansvaret för samordningen av EU:s bistånd på den höga representanten Catherine Ashton i nära samarbete med kommissionsledamot Kristalina Georgieva (med ansvar för humanitärt bistånd, civilskydd och internationellt samarbete). Jag ser möjligheter att utvidga EU:s operativa förmåga vid katastrofinsatser, särskilt genom att bygga upp en civil kapacitet inom EU som ska vara permanent tillgänglig och verka självständigt i förhållande till militära strukturer, samt utarbetandet av forskningsbudgetar och utvecklingen av industriell kapacitet (till exempel satellitbilder inom ramen för GMES-programmet).

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Med tanke på det ökade antalet naturkatastrofer som orsakar betydande mänskliga, ekonomiska, sociala och miljömässiga skador är Europaparlamentets rekommendation till rådet om inrättandet av en snabbinsatsstyrka för EU särskilt viktig. Jag röstade för detta förslag, eftersom jag anser att det täcker de grundläggande frågor som bör beaktas. Bland annat upprepas att samarbetet mellan medlemsstaterna kan ge operativa och ekonomiska fördelar, och i förslaget erkänns att det måste finnas en gemensam strategi för krishantering, vilket även inkluderar förebyggande, beredskap och hantering av katastrofer, liksom återuppbyggnadsinsatser efter katastrofer. Jag anser dessutom att det är viktigt att stärka samordningen och effektiviteten av EU-insatserna, inte minst genom en europeisk civilskyddsstyrka.

 
  
MPphoto
 
 

  Nikolaos Chountis (GUE/NGL), skriftlig. (EL) Jag lade ned min röst om betänkandet om EU:s inrättande av en snabbinsatsstyrka för humanitära katastrofer. Det finns visserligen goda idéer och inslag i betänkandet, men samtidigt knyts också militära medel och militär närvaro till insatsstyrkan. Det är mycket bra att man i betänkandet påpekar att ”när civilskyddsresurser sätts in vid humanitära kriser bör användningen av dessa vara behovsstyrd samt komplettera och följa humanitärt bistånd […] i syfte att garantera efterlevnaden av de humanitära principerna om neutralitet, humanitet, opartiskhet och oberoende”. Men betänkandet innehåller också synpunkter som går i rakt motsatt riktning, och detta är skälet till att jag lade ned min röst. Ett exempel är funktionen att även ingripa i militära kriser eller använda ”militära medel och militär kapacitet vid katastrofinsatser”, även om man anger att detta endast ska ske i undantagsfall.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. (PT) De naturkatastrofer som drabbat världen den senaste tiden sätter ljuset på det trängande behovet av snabba och effektiva insatsmekanismer för att minska de katastrofala sociala, ekonomiska och kulturella effekterna i de berörda regionerna.

Parlamentet har tidigare utfärdat resolutioner på detta område, exempelvis om jordbävningen på Haiti samt om att förhindra naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, och nu brottas parlamentet ännu en gång med denna fråga. Generellt sett stöder jag betänkandet av min kollega, Iva Zanicchi, och jag betonar att EU:s framtida insatser i samband med katastrofer måste utgå från de mekanismer som finns tillgängliga på europeisk och internationell nivå, så att man undviker överlappning, använder resurserna på bästa sätt och ser till att den europeiska räddningstjänststyrkan kan grunda sig på den befintliga EU-mekanismen för civilskydd.

Jag välkomnar att den politiska viljan och ansträngningarna för att stärka sammanhållningen mellan och samordningen av civilskydd och humanitär hjälp har ökat efter tragedin på Haiti. Jag välkomnar också det arbete som de involverade parterna har gjort för att nå detta mål. Men det är beklagligt att parlamentets tidigare förslag ännu inte har genomförts till fullo, särskilt förslagen i samband med Barnierrapporten.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig.(FR) EU gör en hel del varje gång det skett en katastrof, vare sig det gäller Haiti efter jordbävningen i januari eller Pakistan efter sommarens översvämningar, men det sker på ett oorganiserat sätt. Varje medlemsstat skickar sin egen personal, sina egna räddningshundar, sina egna flygplan och så vidare. Sammantaget kan dessa i all hast organiserade enskilda insatser aldrig överträffa en planerad och organiserad EU-insats. EU är med sina 27 medlemsstater totalt sett världens största givare av humanitär hjälp och utvecklingsbistånd. En ofantlig mängd civila och militära resurser står till vårt förfogande för att möta behoven av akut hjälp och återuppbyggnad. Men så länge det sker i form av nationella reflexmässiga insatser kommer vi tyvärr inte att lyckas dra någon egentlig nytta av denna verkliga gemensamma styrka. Vad vi behöver är en verklig snabbinsatsstyrka. För att bli effektivare och snabbare i akuta lägen krävs det samtidigt en stark politisk vilja från de olika berörda parternas sida.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Vid naturkatastrofer och andra katastrofer är det mycket viktigt att agera snabbt, eftersom det är under de första timmarna efter en sådan händelse som flest människor kan räddas. De senaste åren har vi dessutom fått bevittna en markant ökning av såväl naturkatastrofer som katastrofer orsakade av människan, och dessa kräver teknisk expertis på hög nivå och omfattande samordning av de olika katastrofåtgärderna. Inrättandet av en europeisk mekanism för civilskydd må vara ett första steg, men jag håller med föredraganden om att mycket mer behöver göras på detta område. EU:s samordning och samarbete för att agera snabbt och effektivt i samband med katastrofer kan vara mycket framgångsrikt, som vid jordbävningen på Haiti i januari 2010. Det är ytterst viktigt att insatserna sker på detta sätt.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Naturkatastrofer kan och måste förebyggas. Faktorer som intensiv markanvändning, bristfällig planering av växande städer, avfolkning av landsbygden och ökenbildning är exempel på faktorer som ökar risken för naturkatastrofer. En mycket viktig del av det katastrofförebyggande arbetet är att främja förnuftig markanvändning och ekonomisk och social utveckling i harmoni med naturen. Framför allt i detta avseende bör EU intensifiera sitt arbete och således genomföra de rekommendationer som gavs i ett betänkande från parlamentet nyligen samt stärka denna del av samarbetspolitiken.

När det gäller insatserna vid de katastrofer som inte kan förebyggas är det också uppenbart att medlemsstaterna och tredjeländerna har anledning att stärka samarbetet och hjälpa och ingripa gemensamt.

För att hitta de bästa formerna för och sätten att uppnå detta måste man föra en diskussion med de olika nationella myndigheterna för bland annat civilskydd, samtidigt som medlemsstaternas suveränitet respekteras. Detta är den väg man bör föreslå i betänkandet, inte att omgående ”inrätta en räddningstjänststyrka för EU” eller ingripa militärt vid humanitära nödsituationer, vilket enligt betänkandet skulle kunna ske utanför FN:s ramar och samordning.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabetta Gardini (PPE), skriftlig. (IT) Denna omröstning symboliserar ett viktigt steg mot inrättandet av en europeisk räddningsstyrka som skulle kunna ingripa snabbt och effektivt varhelst det råder ett allvarligt nödläge.

Även om EU gjorde snabba och omfattande insatser för att hjälpa Haitis befolkning framträdde, som vi alla minns, ett antal betydande problem i verksamhetens ledning, samordning och synlighet, vilket berodde på att det nuvarande systemet bygger på frivilliga och tillfälliga bidrag som är föremål för olika nationella beslutsprocesser.

Det meddelande som kommissionen nyligen lade fram om civilskyddets och det humanitära biståndets roll syftar just till att lägga grunden till en effektiv och sammanhängande samordningseffekt av de åtgärder som redan vidtagits på nationell, regional och lokal nivå. Lissabonfördraget ger tillfälle att utveckla en grundligare, mer samordnad och mer funktionell insatskapacitet vid katastrofer. Det är därför dags att snabba på den process som ska utrusta EU med en modern och effektiv räddningstjänstkapacitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för betänkandet med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om inrättandet av en snabbinsatsstyrka för EU, eftersom jag anser att EU måste vidta betydande åtgärder för att säkerställa samordnade och effektiva insatser vid de olika allvarliga katastrofer som vi har bevittnat den senaste tiden.

Behovet av ett sådant åtagande betonades i kommissionens senaste meddelande om förstärkning av Europeiska unionens insatskapacitet. Det omfattade en handlingsplan för att skapa en mer integrerad samordning mellan de olika instrumenten för katastrofinsatser. Dessutom håller jag med Iva Zanicchi om att det är hög tid att understryka den politiska betydelsen av att stärka EU:s insatskapacitet vid katastrofer och att alla medel som står till förfogande måste utnyttjas för att uppnå detta mål.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag välkomnar detta betänkande som

erinrar om att kommissionens vice ordförande/den höga representanten har en nyckelroll när det gäller att samordna EU:s uppdrag i länder och regioner utanför unionen,

understryker att utrikestjänstens organisation och arbetsmetoder bör syfta till att säkerställa att EU:s agerande i krissituationer är konsekvent och samstämmigt,

därför uppmanar rådet att ge kommissionens vice ordförande/den höga representanten ett permanent mandat att när som helst inrätta en krisenhet, bestående av företrädare för samtliga berörda tjänster vid kommissionen och rådet och för EU:s samtliga planeringsresurser (övervaknings- och informationscentrumet, direktoratet för krishantering och planering, EU:s militära stab och den civila planerings- och ledningskapaciteten), med uppgift att samordna EU:s insatser i händelse av en katastrof så att dessa kan genomföras med kort varsel utan att varje gång behöva inhämta rådets godkännande,

föreslår att denna enhet kan stödjas av en stab som kan sättas in inom de första timmarna av en kris och som kan bestå av såväl civila som militära/civilmilitära experter (från civila insatsgrupper och övervaknings- och informationscentrumet respektive EU:s militära stab och den civila planerings- och ledningskapaciteten), och som även kan ha tillgång till underrättelser från EU:s lägescentral och EU:s satellitcentrum,

understryker att EU:s katastrofinsatsförmåga och andra EU-instrument, i första hand civila och militära uppdrag och instrument (dvs. stridsgrupper) inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, måste samordnas på bästa möjliga vis.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Det är nödvändigt att inrätta en funktion för snabba insatser vid naturkatastrofer och andra insatser, eftersom det är under de första timmarna efter en sådan händelse som flest människor kan räddas. De senaste åren har vi dessutom fått bevittna en markant ökning av såväl naturkatastrofer som katastrofer orsakade av människan, och dessa kräver förmåga att ingripa meningsfullt och snabbt. Det är därför mycket viktigt att inrätta en europeisk mekanism för civilskydd, men mycket återstår att göra på detta område.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Michel (ALDE), skriftlig.(FR) Antalet allvarliga katastrofer i länder inom och utanför EU ökar ständigt, inte minst på grund av klimatförändringarna och den tilltagande urbaniseringen. Utvecklingsländerna drabbas värst av katastrofer, med särskilt höga dödstal som följd. Kostnaderna i samband med sådana katastrofer är också mycket högre i dessa länder. Inrättandet av en snabbinsatsstyrka gör att EU och medlemsstaterna kan samordna sina insatser bättre och synliggöra EU:s åtgärder bättre. Därför stöder jag denna rekommendation. Precis som föredraganden anser jag att man bör överväga de många utmärkta konkreta förslag som finns i Barnierrapporten.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Föredraganden, Iva Zanucchi, har först efter betydande dröjsmål åter tagit upp frågan om möjligheten till snabba insatser, men frågans aktualitet har för den skull inte minskat. Jag är övertygad om att det är EU:s plikt att avsätta betydligt mer resurser till förberedande, anskaffning och utökning av snabbinsatsstyrkor. Naturkatastrofer kommer att bli allt vanligare till följd av klimatförändringarna. Vi klarar oss inte utan en professionell räddningsstyrka med professionell beredskap att snabbt vara på plats och effektivt ta kontroll över bränder och katastrofer med tekniskt ursprung. Jag röstade ja.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) Det skulle vara bra med en kraftfull snabbinsatsstyrka som kunde hjälpa EU-medborgarna och andra länder i de svåraste situationerna. Sorgligt nog verkar föredraganden inte vara så angelägen att stärka det humanitära biståndet eller EU:s civilskyddsprogram, utan snarare ägna sig åt att göra stämpeln ”EU” så synlig som möjligt. Målet med denna snabbinsatsstyrka får inte vara att främja EU i världen. I och med FN:s ledarskap och det militära deltagandet i katastrofhjälp riskerar vi också att ge upp vårt oberoende, vilket jag inte vill medverka till. Därför röstade jag nej till betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Rareş-Lucian Niculescu (PPE), skriftlig. (RO) Det har visat sig nödvändigt att effektivisera EU:s nuvarande insatskapacitet vid katastrofer i många situationer som vi har hanterat på senare år. Jag vill nämna de katastrofala översvämningar och de skogsbränder som har drabbat ett antal europeiska länder. Ett annat exempel är den miljökatastrof som nyligen inträffade i Ungern. Vid sådana händelser har ingen stat tillräcklig kapacitet att agera på egen hand. EU-medlemsstaterna har också en solidaritetsplikt gentemot varandra. I betänkandet anges de kriterier som en snabbinsatsstyrka ska uppfylla och likaså vilka förhållanden som ska gälla för att den ska utföra sina uppgifter.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. (DE) Betänkandet verkar inte handla så mycket om att öka effektiviteten för utvecklingsbistånd och skydd av medborgare, utan snarare om att främja och uppmärksamma varumärket ”EU”. Därför har jag röstat nej till betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) Det som fick mig att rösta ja till betänkandet var behovet av en effektiv insatsstyrka för EU som ska hantera det ökande antalet allvarliga katastrofer på senare år. EU har vid flera tillfällen under de senaste åren uppmanats att effektivisera sina åtgärder, och det finns fortfarande mycket att göra för att sörja för mer sammanhängande och synliga framsteg. Enligt min uppfattning bör vi samla alla tillgängliga resurser för att nå detta mål, eftersom vi sedan kommissionens senaste meddelande i denna fråga 2008 riktat in oss på övergripande och samordnade EU-insatser. Alla förväntar vi oss att genomförandet av betänkandet ska leda till en konkret handlingsplan för att gradvis bygga upp en mer integrerad samordning mellan de olika instrumenten för katastrofinsatser.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Jag stöder förslaget till Europaparlamentets rekommendation till rådet om inrättandet av en snabbinsatsstyrka för EU när det gäller naturkatastrofer. En analys av det vi lärt oss på Haiti visar tydligt att det behövs ännu en reform av EU:s insatskapacitet vid katastrofer, vilket jag faktiskt redan hade påpekat i mitt yttrande om kommissionens meddelande ”En gemenskapsstrategi för förebyggande av katastrofer”.

Det är absolut nödvändigt att agera snabbt och effektivt i nödsituationer om vi ska kunna se till att EU visar solidaritet, såväl med medlemsstater som med tredjeländer, och detta kräver en stark politisk vilja från de olika beslutande organen.

Det är allmänt känt att man är på väg att göra stora ansträngningar för att stärka sammanhållning och samordning av civilskyddsstyrkorna och det humanitära biståndets olika områden. Meningsfulla åtgärder måste emellertid vidtas för att inrätta en europeisk civilskyddsstyrka, vilket också påpekas i mitt yttrande om ”En gemenskapsstrategi för förebyggande av katastrofer”. Jag håller med föredraganden: det är dags att göra större framsteg i denna fråga, särskilt när det gäller genomförandet av de konkreta förslagen i Barnierrapporten från 2006.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Jag håller med föredraganden Iva Zanicchi om att det är hög tid att understryka den politiska betydelsen av att stärka EU:s insatskapacitet vid katastrofer och att alla medel som står till förfogande måste utnyttjas för att uppnå detta mål. Jag delar också Iva Zanicchis åsikt att de positiva resultat man uppnådde med den förberedande åtgärden 2008 bör utvärderas ytterligare och att förslaget om att upprätta en frivillig beredskapsreserv med resurser från medlemsstaterna som omedelbart kan sättas in i samband med EU-insatser bör utvecklas ytterligare.

I detta avseende vill föredraganden påminna rådet och kommissionen om rekommendationen i Michel Barniers rapport om att inrättandet av en europeisk civilskyddsstyrka förutsätter förebyggande organisering och ett gemensamt utnyttjande av existerande medel.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet eftersom jag håller med om att vi måste prioritera åtgärder för att stärka EU:s insatskapacitet vid katastrofer samtidigt som vi främjar åtgärdernas effektivitet, samordning och synlighet.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Mångdubblingen av antalet allvarliga katastrofer (naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan) utanför Europeiska unionen under de senaste åren har medfört ökade krav på en effektivisering av EU:s befintliga insatskapacitet vid katastrofer. EU:s insatskapacitet vid katastrofer har visserligen konstant utvecklats sedan inrättandet av gemenskapens civilskyddsmekanism 2001, men föredraganden anser att mycket mer måste göras för att garantera samordnade, konsekventa och synliga EU-insatser. Behovet av mer konsekventa insatser betonades även i kommissionens senaste meddelande från mars 2008 om förstärkning av Europeiska unionens insatskapacitet. Detta meddelande skulle utgöra ett första steg på vägen mot en mer mångsidig och integrerad EU-insats. Det omfattade en handlingsplan med ett antal konkreta åtgärder för att gradvis bygga upp en mer integrerad samordning mellan de olika instrumenten för katastrofinsatser. I dag har vi fått parlamentets svar på detta problem.

 
  
MPphoto
 
 

  Bart Staes (Verts/ALE), skriftlig. (NL) Det ökade antalet naturkatastrofer i världen med allvarliga humanitära, ekonomiska och miljömässiga skador som följd innebär att EU måste kunna agera snabbt. Inrättandet av en europeisk civilskyddsstyrka ger en tydlig struktur åt denna typ av snabbinsats. Efter jordbävningen på Haiti har vi lärt oss läxan att vi behöver förbättra EU:s effektivitet, samordning och synlighet. Därför är jag positiv till att civilskydd och humantärt bistånd har sammanförts till ett generaldirektorat. Jag anser också att humanitära hjälpinsatser om möjligt alltid bör ske i FN:s regi.

I betänkandet uppmanas kommissionen att utarbeta program inom de drabbade områdena i samarbete med nationella regeringar, lokala myndigheter och icke-statliga organisationer i syfte att göra det möjligt för de lokala samhällena att förebygga och hantera katastrofer. Militära och civila försvarsresurser bör endast användas i katastrofinsatser som en sista utväg.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. (PT) Naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan har ökat, inte bara till antalet utan även när det gäller inverkan och omfattning, vilket följaktligen också lett till större humanitär, socioekonomisk och miljömässig inverkan. Detta gör att EU måste tänka över sin insatsstrategi när det gäller förebyggande, ledning och stöd, så att den blir mer samordnad och effektiv i operativa termer.

Jag välkomnar antagandet av betänkandet, där man använder katastrofen på Haiti nyligen som fallstudie och efterlyser inrättandet av en europeisk civilskyddsstyrka med kapacitet att skapa samordningseffekter mellan medlemsstaterna och EU-institutionerna i syfte att förebygga katastrofer och bistå tredjeländer, särskilt de utvecklingsländer som har drabbats av en katastrof. Detta initiativ präglas av humanitet och visar att de externa sidorna av EU:s solidaritet blir alltmer konkreta.

Jag anser emellertid att det är extremt viktigt att betrakta detta initiativ som vägledande för samordningen och ledningen vid de katastrofer som sker inom EU. Jag minns katastrofen som ödelade ön Madeira i februari förra året, och utifrån detta anser jag att denna civilskyddsstyrka måste inrättas, samtidigt som befintliga mekanismer används på bästa sätt.

 
  
  

– Betänkande: Swinburne (A7-0326/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig.(FR) Arbetet fortsätter med regleringen av finansmarknaden. Jag röstade för detta initiativbetänkande från parlamentet, som syftar till att alla finansprodukter ska övervakas av marknadsmyndigheterna. Brist på öppenhet försämrar effektiviteten på marknaden och har bidragit till att den finansiella krisen förvärrats. Direktivet om marknader för finansiella instrument har främjat marknadsverksamhetens övergång till bättre reglerade och insynsvänligare förhandlingsvillkor. Betänkandet återspeglar slutsatserna från G20-toppmötet i Pittsburgh i september 2009 och syftar till att säkerställa att ”alla OTC-derivatkontrakt som kan standardiseras handlas på börser eller i förekommande fall elektroniska handelsplattformar”.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Sedan direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) genomfördes har de europeiska finansmarknaderna genomgått förändringar utan motstycke, både till följd av direktivet och av andra skäl som har att göra med krisen. Detta har lett till man inte har lyckats nå de önskade målen med regleringen. Genomförandet av MiFID är orsak till marknadsfragmenteringen, som har främjat den explosiva ökningen av strategier med högfrekvenshandel. Marknaden har anpassat sig till användningen av ”mörka pooler” (dark pools) för att handla stora order i privata mäklares matchningssystem (broker crossing networks/BCN-nät) och av MiFID-dispenser för sådana åtgärder när de görs genom organiserade handelsplatser, så kallade mörka transaktioner, där transaktionerna tidigare skedde på reglerade marknader. Här måste man tillämpa lagstiftning som syftar till att garantera att den tekniska utvecklingen regleras effektivt och är transparent, så att man för förhindrar att det uppstår en systemrisk för marknaderna och hela deras funktion.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Parlamentet fortsätter att anta betänkanden om vissa delar av regleringen av finansmarknaderna, dock utan att någonsin gå till botten med problemet. Naturligtvis är det bättre att det finns viss reglering av de privata mäklarnas och/eller finansinstitutens finansiella transaktioner, men detta är inte huvudproblemet.

Betänkandet går inte längre än till argument för ökad reglering av handelsplattformar, med hänvisning till behovet av att ”öka transparensen och säkerheten på marknaderna för finansiella instrument” och behovet av lika villkor för multilaterala handelsplattformar och reglerade marknader.

Den aktuella huvudfrågan handlar om att samma gamla spekulationssystem finns kvar, och ändå tar betänkandet bara upp formen för denna spekulation och dess viktigaste aspekt, nämligen innehållet.

För vår del fortsätter vi att argumentera för ett slut på derivatmarknaderna och skatteparadisen, och likaså för de politiska krafternas effektiva kontroll av de finansiella krafterna, i stället för det omvända. Tills detta sker är all annan politik enbart kosmetisk.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för betänkandet. En betydande konsekvens av den konkurrens som direktivet om marknader för finansiella instrument medförde har varit marknadsfragmentering, som i sin tur har främjat den explosiva ökningen av strategier med högfrekvenshandel. Regleringen måste ta hänsyn till att dessa tekniska framsteg behöver lämpliga bestämmelser i lagstiftningen, så att de inte slinker igenom regleringsluckor och oavsiktligt blir en systemrisk för marknaderna och hela deras funktion.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Sedan direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) genomfördes har de europeiska finansmarknaderna genomgått förändringar utan motstycke, både till följd av direktivet och av andra skäl som har att göra med krisen. Detta har lett till man inte har lyckats nå de regleringsmål som var avsikten med antagandet av MiFID. Marknaden har anpassat sig till användningen av ”mörka pooler” (dark pools) för att handla stora order i privata mäklares matchningssystem (broker crossing networks/BCN-nät) och av MiFID-dispenser för sådana åtgärder när de görs genom organiserade handelsplatser, så kallade mörka transaktioner, där transaktionerna tidigare skedde på reglerade marknader. Därför måste man börja tillämpa lagstiftning som syftar till att garantera att den tekniska utvecklingen regleras effektivt och är transparent, så att man förhindrar att det i framtiden än en gång uppstår systemrisker för marknaderna och hela deras funktion.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) Kostnaderna för att skaffa information är alldeles för höga i Europa. De är ibland tio gånger så höga som i Förenta staterna. Betänkandet innehåller vissa goda förslag om hur man kan minska dessa och andra onödiga kostnader. Jag befarar dock att föredraganden är på fel spår med sina planer att nå detta mål om kostnadsminskningen genom att införa åtskilliga nya bestämmelser. Det finns en risk för att man på så vis bara byter ut ett byråkratiskt hinder mot ett annat. Därför lade jag ned min röst.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) Mitt beslut att rösta ja till betänkande A7-0326/2010 ligger i linje med det nuvarande läget på de europeiska kapitalmarknaderna. Dessa går igenom en period av omvandling utan motstycke tack vare de nya tekniska framstegen. Tack vare införandet av direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID), som främjar konkurrens mellan handelsplattformar för utförandetjänster, har prissättningsprocessen blivit effektivare och valfrihet ökat för investerare. Marknadsfragmenteringen har dock lett till dålig transparens efter handel som skett over the counter (OTC), och detta innebär att det krävs ett effektivare regelverk för konsoliderad information efter handel. Enligt min uppfattning behöver tillsynsmyndigheterna se till att de när som helst kan återskapa alla detaljer om handeln för att kunna förstå marknadsdynamiken och marknadsaktörernas agerande. Ny teknik och nya marknadsaktörer har lett till ökad högfrekvenshandel och ett ökat direkttillträde till marknaderna för kunder till handelsplattformmedlemmar. Införandet av MiFID har visserligen lett till förnyelse, men det verkar också ha bidragit till marknadsfragmenteringen. Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att dessa tekniska framsteg behöver regleras på lämpligt sätt, så att de inte blir en systemrisk för marknaderna och hela deras funktion.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Jag stöder uppmaningen till kommissionen om att förstärka marknadsinfrastrukturen för alla handelsplatser och clearingsystem så att de kan klara av framtida risker genom ökad transparens, förbättrad motståndskraft och tillsyn över alla handelstransaktioner sammantaget. Följaktligen röstade jag för parlamentets resolution, eftersom den stöder tanken att

- multilaterala handelsplattformar bör vara föremål för samma grad av tillsyn och därför regleras på motsvarande sätt,

- värdepappersföretag som erbjuder portföljförvaltningstjänster och agerar i denna funktion bör dra nytta av bästa möjliga villkor från andra värdepappersföretag,

- kommissionen bör utvärdera effekterna av att sätta en gräns för minsta orderstorlek för alla mörka transaktioner,

- man bör analysera företag som tillämpar strategier för högfrekvenshandel, för att se till att de har tåliga system och kontroller med löpande tillsynsbedömning av de algoritmer som används.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Jag instämmer helt och hållet med föredraganden Kay Swinburne och hennes idé om att främja konkurrensen mellan handelsplatserna för utförandetjänster. Detta har lett till ökad valfrihet för investerarna, sänkt transaktionskostnaderna och bidragit till att effektivisera prissättningsprocessen. Vid sidan av huvudbörserna finns nu 136 multilaterala handelsplattformar (MTF-plattformar) i EU. Dessa utgör tillsammans de organiserade handelsplatserna i EU.

De organiserade handelsplatserna står för cirka 60 procent av handelsvolymen medan resten utförs av mäklare/handlare och går under samlingsbeteckningen OTC. Bilaterala handelstransaktioner, där kunden ger mäklaren en order och denne hittar en motpart, har gått från att vara i huvudsak verbala till att bli övervägande elektroniska. Visserligen finns det per definition ingen transparens före handel för OTC-transaktioner, men de måste ändå rapporteras enligt MiFID-regler.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag håller med om att kommissionen bör utvärdera effekterna av att sätta en gräns för minsta orderstorlek för alla mörka transaktioner och om huruvida detta skulle tillämpas strikt så att ett tillräckligt handelsflöde genom de ”upplysta” handelsplatserna kan upprätthållas för prisbildningens skull.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) En betydande konsekvens av den konkurrens som direktivet om marknader för finansiella instrument medförde verkar ha varit marknadsfragmentering, som i sin tur har främjat den explosiva ökningen av strategier för högfrekvenshandel. Regleringen måste ta hänsyn till att dessa tekniska framsteg behöver lämpliga bestämmelser i lagstiftningen, så att de inte slinker igenom regleringsluckor och oavsiktligt blir en systemrisk för marknaderna och hela deras funktion. Det är kortfattat vad förslaget går ut på i den text som antas av parlamentet i dag.

 
  
MPphoto
 
 

  Peter Skinner (S&D), skriftlig. (EN) Detta initiativbetänkande sätter ramarna för diskussionen om MiFID, som hänger samman med OTC-direktivet, tillkomsten av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) samt naturligtvis förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer. Till och med betänkandets titel gör att människor förstår hur dessa nödvändiga, men ofta komplicerade, regeländringar är beskaffade.

Oreglerade marknader har genom sponsormedel fått oinskränkt tillgång till formella handelsplatser. Detta måste förändras.

Likaså håller jag med föredraganden om att transparensen före och efter handel måste bli bättre, och i synnerhet att information efter handel för icke-aktierelaterade produkter lämnas i en form som lätt kan konsolideras.

Det är synnerligen viktigt att förstå marknadsdynamiken och förse bestämmelserna med instrument och information.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig.(DE) Banker, aktiehandel och fonder utvecklar nya finansprodukter och handelsmetoder så snabbt att direktivet om marknader för finansiella instrument redan är omodernt. Reglerna för transparens måste också utökas till att omfatta bankernas interna handelssystem, och undantagen måste formuleras mer precist så att finansinstituten och finansprodukterna inte kan undgå effektiv övervakning.

Tillgång till information före och efter handel, som tidigare endast gällde för aktier, har nu utökats till obligationer, centralt clearade derivat, strukturerade produkter, fonder och certifikat, vilket kommer att göra prissättningsprocessen effektivare och mer transparent.

 
  
  

– Betänkande: Gomes (A7-0349/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade ja till betänkandet, eftersom jag anser att EU måste vara förberett för de kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) risker som har gett en ny dimension åt terroristattacker, industriolyckor och naturkatastrofer. Sådana risker tar inte hänsyn till nationsgränser och skulle kunna resultera i ofantligt många offer. EU:s hantering av dessa risker bör inte bara bestå av åtgärder för att ingripa efter det att en katastrof har inträffat utan måste börja mycket tidigare med själva hanteringen av sådana material, för att säkerställa att de förvaras på säkert sätt, att tillgången till dem begränsas, att de underkastas vederbörlig kontroll. Jag ser det som nödvändigt att insatserna efter en katastrof präglas av storskaligt samarbete, både mellan myndigheterna i den drabbade medlemsstaten (civilskyddsmyndigheter, militära myndigheter, polis m.fl.) och mellan myndigheter i olika medlemsstater och EU:s institutioner. Med andra ord anser jag att det krävs en samordnad och övergripande strategi. I juni 2009 lade kommissionen fram en treårig CBRN-handlingsplan för EU under åren 2010–2012 med följande innehåll: förebyggande, spårning samt beredskap och motåtgärder. I detta avseende anser jag att man måste slå fast att varje steg i bemötandet av CBRN-hotet är viktigt för att kunna genomföra riskbedömningsstudier på rätt sätt och vidta motåtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE), skriftlig. (EN) Jag röstade ja till denna viktiga resolution eftersom det är hög tid att uppmärksamma de kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material (CBRN-material) som ger en ny dimension åt hotbilden av terroristattacker, olyckor, naturkatastrofer och/eller pandemier, inte minst med tanke på deras gränsöverskridande karaktär och kapacitet att drabba stora befolkningsgrupper. Man måste redan från början ta itu med sådana material för att säkerställa att de förvaras på säkert sätt, att tillgången till dem begränsas, att de underkastas vederbörlig kontroll osv., och inte bara inrätta program för ingripande efter det att en katastrof har inträffat. Samtidigt ställer insatsbehovet efter en katastrof krav på storskaligt samarbete mellan olika myndigheter i den drabbade medlemsstaten. CBRN-handlingsplanen bör därför möjliggöra en verkningsfull samverkan av nationella initiativ och EU-initiativ för att bemöta CBRN-risker och utarbeta nödvändiga motåtgärder.

Med tanke på att CBRN-olyckor eller -angrepp utgör allvarliga säkerhetshot för alla som bor i EU och, utan hänsyn till gränser, kan skada kritisk infrastruktur och samhällsfunktioner i vilken – eller vilka – som helst av EU:s medlemsstater, stöder jag parlamentets resolution som innehåller en uppmaning till rådet och kommissionen att omgående se över och stärka handlingsplanen i enlighet med rekommendationerna i betänkandet, och se till att den snabbt genomförs.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. (RO) Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) risker utgör ett nytt problem för samhället, och likaså en ny utgångspunkt för eventuella terroristattacker, olyckor, naturkatastrofer eller pandemier. Jag vill ta tillfället i akt och välkomna Ana Gomes betänkande, eftersom det ger oss möjlighet att lägga grunden för en lämplig katastrofinsatsmekanism. När vi ser över CBRN-handlingsplanen för EU måste vi också överväga de förslag som har framförts av parlamentet och syftar till att förbättra de grundläggande områden som ger bättre säkerhet i händelse av sådana risker. Jag håller med om att det är synnerligen viktigt att utbyta bästa metoder med länder som utvecklat en expertmekanism för riskbedömning, förebyggande, uppspårande, kommunikation och motåtgärder när det gäller CBRN.

Jag tycker att det är viktigt att vi understryker att välskötta lager är en förutsättning för att de resurser som behövs i en katastrofsituation, vare sig det gäller medicinsk eller annan utrustning, är fullt funktionsdugliga, tidsenliga och uppdaterade. Därför har jag röstat ja till betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära katastrofer utgör, oavsett om de är resultatet av olycka eller terroristattack, ett allvarligt säkerhets- och hälsohot för EU-medborgarna och orsakar förorening och kontaminering av miljön. Även om antalet incidenter i EU i samband med CBRN-material hittills har varit relativt lågt och har orsakats av industriolyckor eller har med ökningen och den globala spridningen av farliga patogener att göra, kvarstår en risk för CBRN-katastrofer till följd av antingen en olycka eller en avsiktlig handling. Jag röstade för betänkandet eftersom jag håller med föredraganden om att de riskkällor som finns utanför EU:s gränser underskattas i den CBRN-handlingsplan som har lagts fram av kommissionen och syftar till att möjliggöra en verkningsfull samverkan av nationella initiativ och EU-initiativ för att bemöta CBRN-risker och utarbeta nödvändiga motåtgärder. Jag anser att även internationella CBRN-risker bör bedömas rättmätigt och tas med i CBRN-handlingsplanen. Därför måste de förebyggande åtgärderna omfatta en internationell dimension med betoning på att tillämpa internationella avtal på områdena nukleära och kemiska vapen.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. (PT) Vi måste anta en effektiv handlingsplan, så att vi kan bemöta den befintliga och fortsatta risken för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) katastrofer på EU:s territorium. Oavsett om de sker till följd av en olycka eller en avsiktlig handling utgör dessa katastrofer ett allvarligt hot och skulle kunna orsaka förödande och långtgående effekter på den europeiska allmänhetens säkerhet, hälsa och välfärd, och likaså på miljön, det kulturella arvet och den grundläggande infrastrukturen. Lyckligtvis har antalet incidenter i samband med CBRN-material hittills varit relativt lågt.

Denna handlingsplan visar behovet av omfattande och gränsöverskridande insatser, eftersom effekterna av en CBRN-katastrof inte hindras av nationsgränser, och denna typ av plan bör grunda sig på följande delar: förebyggande, spårning samt beredskap och motåtgärder. Den bör också möjliggöra en verkningsfull samverkan av nationella initiativ och EU-initiativ för att bemöta CBRN-risker och utarbeta nödvändiga motåtgärder. Varken jag eller föredraganden, Ana Gomes, tvivlar på att vi behöver en handlingsplan för EU, men jag beklagar att kommissionen inte har varit ambitiösare, eftersom den handlingsplan som föreslås inte är tillräckligt stark och sammanhängande i vissa frågor.

 
  
MPphoto
 
 

  Cornelis de Jong (GUE/NGL), skriftlig. (EN) Visserligen instämmer jag i huvuddelen av Gomesbetänkandet, men jag har ändå röstat emot det, eftersom det är alltför inriktat på EU-samordning av civilt och militärt samarbete. Medlemsstaterna bör ha kvar den militära behörigheten – den ska inte flyttas till EU eller kommissionen. Jag har inga invändningar mot att medlemsstaterna samarbetar jämbördigt vid en eventuell CBRN-incident – och om denna leder till en miljökatastrof är det helt avgörande – men jag har starka invändningar mot att betänkandet eventuellt öppnar dörren för militarisering av EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Ioan Enciu (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade för betänkandet, eftersom jag anser att det innehåller förslag till effektiva åtgärder för förebyggande, bekämpning och hantering av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) incidenter. Det är av största vikt att betänkandet främjar antagandet av en snabbinsatsmekanism i händelse av en CBRN-katastrof i en av medlemsstaterna. Dessutom kommer denna mekanism att bygga på insatser av solidaritet från alla EU:s medlemsstater. En annan lika viktig synpunkt är att det betänkande som har antagits av parlamentet innehåller förslag till blandade europeiska snabbinsatsstyrkor, som ska vara sammansatta av militärer, polistjänstemän och vårdpersonal som kan agera effektivt vid kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära katastrofer.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) De kompromisser som åstadkommits av skuggföredraganden från Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater), min kollega Ágnes Hankiss, har lett till att den text som vi röstar om i dag är mycket mer detaljerad och balanserad, samt ger avsevärd prioritet åt många sakfrågor som rör kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär säkerhet, inte bara när det gäller att förebygga olyckor och agera korrekt vid naturkatastrofer, utan även med hänsyn till den tydliga och befintliga risk som detta slags terrorism utgör. Vi ställs i allt högre grad inför otydliga och okonventionella hot, och med detta i åtanke måste EU ha en ändamålsenlig strategi för förebyggande, uppspårning och skydd, så att européernas säkerhet och hälsa kan garanteras. Kommissionen bör fortsätta i linje med detta, och därför röstar jag ja.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) risker har gett en ny dimension åt terroristattacker, industriolyckor, naturkatastrofer och pandemier, eftersom sådana risker inte tar hänsyn till nationsgränser och skulle kunna resultera i ofantligt många offer.

I juni 2009 lade kommissionen fram CBRN-handlingsplanen för EU, och den antogs med ändringar av rådet i november. Handlingsplanen kommer att genomföras de kommande tre åren (2010-2012) och grundar sig på tre huvuddelar: förebyggande, spårning samt beredskap och motåtgärder. Men rådets ändringar har gjort handlingsplanen mindre tålig och lett till att såväl de planerade åtgärderna som övervakningen och kontrollen av genomförandet blivit mindre bindande. Jag välkomnar därför ett antagande av detta betänkande, som syftar till att ge kommissionen en förstärkt reglerande roll, eftersom jag anser att det är det enda sättet att fylla igen de luckor som finns när det gäller de behörigheter som medlemsstaterna ger på detta område.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Om det fanns en genuin oro för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) hot, skulle det inte finnas några EU-länder som insisterade på att bibehålla extremt kraftfulla kärnvapenarsenaler som skulle kunna användas i militära angrepp. Inte heller skulle USA ha kärnvapen placerade i olika europeiska länder, en åtgärd som helt uppenbart strider mot en av de tre pelarna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (NPT), som man antas stödja.

Vissa beslut nämns inte i betänkandet, exempelvis Storbritanniens beslut nyligen om att sälja kärnteknik till Indien, ett land som inte har undertecknat NPT, eller Frankrikes och Tysklands beslut att samarbeta med underhållet av sina kärnvapen med den hycklande motiveringen kostnadsrationalisering. Det sägs heller inget om det stöd som EU:s främsta makthavare och Nato ger till projektet att installera antimissilsystem i Europa eller om Natos beslut att behålla sin roll som kärnvapenallians.

Vid en tidpunkt när kapitalismens kris har intensifierats klargör betänkandet att det är konkreta åtgärder som räknas, inte avsiktsförklaringar: sådana åtgärder visar att militär makt fortsätter att vara en resurs som används i den kapitalistiska ekonomiska globaliseringen.

 
  
MPphoto
 
 

  Kartika Tamara Liotard (GUE/NGL), skriftlig. (EN) Röstförklaring till Ana Gomes’ betänkande om ökad kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär säkerhet i Europeiska unionen – en CBRN-handlingsplan för EU (A7-0349/2010). Visserligen instämmer jag i huvuddelen av Gomesbetänkandet, men jag har ändå röstat emot det, eftersom det är alltför inriktat på EU-samordning av civilt och militärt samarbete. Medlemsstaterna bör ha kvar den militära behörigheten – den ska inte flyttas till EU eller kommissionen. Jag har inga invändningar mot att medlemsstaterna samarbetar jämbördigt vid en eventuell CBRN-incident – och om denna leder till en miljökatastrof är det helt avgörande – men jag har starka invändningar mot att betänkandet eventuellt öppnar dörren för militarisering av EU.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Riskerna förknippade med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material (CBRN-material) ger en ny dimension åt hotbilden av terroristattacker, olyckor, naturkatastrofer och/eller pandemier, inte minst med tanke på deras gränsöverskridande karaktär och kapacitet att drabba stora befolkningsgrupper. Ett lämpligt bemötande av dessa hot består inte bara av åtgärder för att ingripa efter det att en katastrof har inträffat utan måste börja mycket tidigare med själva hanteringen av sådana material, för att säkerställa att de förvaras på säkert sätt, att tillgången till dem begränsas, att de underkastas vederbörlig kontroll osv. Samtidigt ställer insatsbehovet efter en katastrof krav på storskaligt samarbete, både mellan myndigheterna i den drabbade medlemsstaten (civilskyddsmyndigheter, militära myndigheter, polis m.fl.) och mellan myndigheter i olika medlemsstater och EU:s organ. För detta krävs en samordnad riskanalys av samtliga hotbilder.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Det råder inga tvivel om att vi måste skydda oss från fientlig användning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära produkter, material och organismer. Ändå är det användningen av dessa i vardagen som vi främst borde uppmärksamma. I den här texten nämns inte en enda gång behovet av ett alternativ till kärnkraften. För närvarande utgör den senare ett allvarligt hot mot våra medborgare. Dessutom undrar jag varför vi uppmanar Nato att ta itu med terrorismen, som är kärnan i betänkandet. Nato är ju den organisation som utgör det största hotet mot fred i världen.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Jag anser att EU bör göra sig redo att bemöta alla angrepp och olyckor som äventyrar européernas säkerhet och hälsa. Därför behövs handlingsplanen för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material, både för att förebygga och för att agera vid alla typer av hot eller olyckor på EU:s territorium. De nuvarande hoten är varierande, vilket innebär att problemet är av komplex karaktär, men nu har vi en lämplig och ändamålsenlig mekanism för att bemöta de mest skilda situationer. Därför röstade jag som jag gjorde.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Michel (ALDE), skriftlig.(FR) Riskerna förknippade med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material (CBRN-material) ger en ny dimension åt hotbilden av terroristattacker, olyckor, naturkatastrofer och/eller pandemier, inte minst med tanke på deras gränsöverskridande karaktär och kapacitet att drabba stora befolkningsgrupper. Ett lämpligt bemötande av dessa hot måste börja vid hanteringen av sådana material, vid förvaringen och genom begränsad tillgång och kontroller. Insatsbehovet efter en katastrof kräver storskaligt samarbete, både mellan myndigheterna i den drabbade medlemsstaten och mellan myndigheter i olika medlemsstater och EU:s organ. Man bör prioritera att stärka icke-spridningssystemet och nedrustningen genom ett allmänt och fullständigt genomförande av alla relevanta fördrag och internationella avtal.

Det är också viktigt att ta itu med risken för spridning genom terroristhandlingar. Dessutom är det nödvändigt att skyndsamt inrätta en europeisk mekanism för krisinsatser, där man samordnar civila och militära resurser för att säkerställa EU:s förmåga att agera snabbt vid en CBRN-katastrof. Slutligen bör man även anta europeiska kvalitets- och säkerhetsstandarder.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Jag röstade ja eftersom EU tyvärr för närvarande inte är fullt medvetet om de potentiella konsekvenserna, om det inte sker några förbättringar av den kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära säkerheten. Detta betänkande är en liten förklarande not, inte en handlingsplan. För att utarbeta ett omfattande dokument om ämnet nukleär säkerhet måste man involvera experter med bred erfarenhet av kärnkraft och användning av kärnteknik. Ett sådant arbete kan ta flera år, men det måste göras. EU och i synnerhet Europaparlamentet kan inte utarbeta ett sådant dokument på egen hand. Jag röstade ja, men jag ser endast betänkandet som ett slutord till en bok om nukleär säkerhet i EU. Jag hoppas att arbetet med själva boken ska börja inom en snar framtid.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) Civilbefolkningens säkerhet vid eventuella kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära incidenter är en mycket viktig fråga, och ambitionerna i detta avseende måste stödjas. När det gäller det här betänkandet får jag tyvärr uppfattningen att man vill bekämpa ett terroristspöke som lyckligtvis inte finns i denna välorganiserade form i Europa. Syftet är således att skapa mer panik för att sedan kunna genomföra en viss politik. Dessutom verkar betänkandet främst handla om ämnet solidaritet. Jag anser att det finns en punkt där vi bör säga att det räcker med åtgärder för att förebygga terrorism, och detsamma gäller för EU:s solidaritet. Därför lade jag ned min röst om betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE), skriftlig. (LT) Jag röstade för ökad kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär säkerhet i EU, och det gläder mig att jag fått tillfälle att vara skuggföredragande i denna fråga. Även om det är medlemsstaternas ansvar att förebygga och skydda mot katastrofer orsakade av de ämnen som nämns behöver vi en gemensam strategi. Detta meddelande från kommissionen är ett steg mot en gemensam handlingsplan i syfte att skydda allmänheten i EU mot katastrofer. Vi lever i en ganska orolig tid, och hot uppstår inte bara på grund av ansvarslöst agerande av människan och olyckor utan även på grund av avsiktliga handlingar. Detta problem är särskilt relevant i mitt land, Litauen, som är omgivet av kemiska och nukleära risker. För det första ligger det kvar kemiska vapen från andra världskriget på Östersjöns botten, och för det andra finns det planer på att bygga två kärnkraftverk nära gränsen till Litauen. Vi måste göra en bedömning av läget, de gällande säkerhetsstandarderna och deras lämplighet i förhållande till de nuvarande behoven. Det är bara genom att bedöma det rådande läget som vi kan avgöra om vi behöver nya säkerhetsstandarder. Denna bedömning och normgivande ram måste vara tillräckligt flexibel, så att den kan anpassas till ny teknik, som inte bara kan göra livet enklare utan även kan bli ett dödligt vapen i händerna på terrorister. Å andra sidan bör säkerheten inte bli ett skäl eller en förevändning att centralisera civilskyddet. Visserligen skulle inrättande och övervakning av gemensamma säkerhetsstandarder bidra till att ge säkerhet, men för den skull bör vi ändå inte inrätta nya institutioner eller onödigt komplicerade förfaranden.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om ökad kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär säkerhet i Europeiska unionen – en CBRN-handlingsplan för EU av samma skäl som redan framförts av Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater). Jag vill framhålla dels behovet av en strategi på EU-nivå för att förebygga och spåra angrepp och/eller olyckor, eftersom hotbilden när det gäller CBRN-angrepp är global, dels den uppmärksamhet som riktas mot behovet av att stärka CBRN-säkerheten för att vi ska kunna förebygga terroristattacker.

Jag vill också understryka vikten av de två största politiska gruppernas kompromiss om att minska omfattningen av den skyldighet som skulle åläggas hela den kemiska industrin i fråga om att ersätta högriskkemikalier oavsett riskerna i sammanhanget.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Jag kan inte annat än hålla med föredraganden Ana Gomes, och jag stöder helt och hållet syftet med den antagna CBRN-handlingsplanen för EU, dvs. att möjliggöra en verkningsfull samverkan av nationella initiativ och EU-initiativ för att bemöta CBRN-risker och utarbeta nödvändiga motåtgärder.

Jag håller emellertid med om att handlingsplanen såsom den har antagits är svag och i flera avseenden uppvisar bristande konsekvens. Det är mycket viktigt att understryka att en CBRN-handlingsplan erbjuder ett värdefullt tillfälle att tillämpa Lissabonfördragets solidaritetsklausul. Dessvärre innehåller den handlingsplan som antagits av rådet inte en enda hänvisning till solidaritetsklausulen.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. (RO) Riskerna förknippade med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material (CBRN-material) ger en ny dimension åt hotbilden av terroristattacker, olyckor, naturkatastrofer och/eller pandemier, inte minst med tanke på deras gränsöverskridande karaktär och kapacitet att drabba stora befolkningsgrupper. Ett lämpligt bemötande av dessa hot består inte bara av åtgärder för att ingripa efter det att en katastrof har inträffat utan måste börja mycket tidigare med själva hanteringen av sådana material, för att säkerställa att de förvaras på säkert sätt, att tillgången till dem begränsas, att de underkastas vederbörlig kontroll osv. Samtidigt ställer insatsbehovet efter en katastrof krav på storskaligt samarbete, både mellan myndigheterna i den drabbade medlemsstaten (civilskyddsmyndigheter, militära myndigheter, polis m.fl.) och mellan myndigheter i olika medlemsstater och EU:s organ. För detta krävs en samordnad riskanalys av samtliga hotbilder.

Jag röstade för betänkandet eftersom det innehåller en uppmaning till rådet och kommissionen att omgående se över och stärka handlingsplanen i enlighet med betänkandets rekommendationer, och se till att den snabbt genomförs, med tanke på att CBRN-olyckor eller -angrepp utgör allvarliga säkerhetshot för alla som bor i EU och, utan hänsyn till gränser, kan skada kritisk infrastruktur och samhällsfunktionen i vilken – eller vilka – som helst av EU:s medlemsstater.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Angrepp genom kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) material utgör ett allvarligt hot mot den europeiska allmänheten. Detta innebär att man måste erkänna behovet av att genomföra en effektiv handlingsplan för att se till att det finns lämpliga anknytningar mellan medlemsstaternas och EU:s strategier och initiativ när det gäller förebyggande av, spårning av samt beredskap inför och motåtgärder mot CBRN-incidenter.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Riskerna förknippade med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material (CBRN-material) ger en ny dimension åt hotbilden av terroristattacker, olyckor, naturkatastrofer och/eller pandemier, inte minst med tanke på deras gränsöverskridande karaktär och kapacitet att drabba stora befolkningsgrupper. Ett lämpligt bemötande av dessa hot består inte bara av åtgärder för att ingripa efter det att en katastrof har inträffat utan måste börja mycket tidigare med själva hanteringen av sådana material för att säkerställa att de förvaras på säkert sätt, att tillgången till dem begränsas, att de underkastas vederbörlig kontroll osv. Samtidigt ställer insatsbehovet efter en katastrof krav på storskaligt samarbete, både mellan myndigheterna i den drabbade medlemsstaten (civilskyddsmyndigheter, militära myndigheter, polis m.fl.) och mellan myndigheter i olika medlemsstater och EU:s organ. För detta krävs en samordnad riskanalys av samtliga hotbilder. Det här är vårt mål med antagandet av detta betänkande.

 
  
  

– Betänkande: Mănescu (A7-0280/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet, och jag anser att det är mycket viktigt just nu under den ekonomiska och finansiella krisen, eftersom det är nödvändigt att garantera en enhetlig utveckling av EU:s samtliga regioner. Jag instämmer i det allmänna syftet att upprätta ett trepartsavtal mellan EU, medlemsstaterna och regionerna, eftersom det är ytterst viktigt med modernisering, sammanbunden infrastruktur och stöd till investeringsplaner och utvecklingsprojekt som tar hänsyn till de särskilda förhållandena i varje region. Jag anser också att det krävs fortsatta investeringar i infrastrukturen i många EU-regioner, särskilt i de södra och östra delarna. Mot bakgrund av att regionerna i EU är decentraliserade i olika hög grad måste man hitta en balans vid utformningen av en horisontell strategi mellan de olika styresnivåerna och mellan alla verksamhetsområden. Ansträngningar för moderniserad och reformerad förvaltning av regionerna i kombination med tekniskt stöd av hög kvalitet från kommissionen är nödvändiga förutsättningar för att göra EU:s investeringar effektivare och mer ändamålsenliga. Det är mycket viktigt att förenkla förfarandena och att resurstilldelningen från strukturfonderna och sammanhållningsfonden sker på ett sätt som är tillgängligt för alla berörda parter. Detta garanterar dels deltagande av alla samhällets aktörer, dels bättre tillämpning av EU:s program, instrument och åtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE), skriftlig. (EN) Jag röstade för denna viktiga resolution eftersom genomförandet av sammanhållningspolitiken till stor del är decentraliserat och bygger på att de regionala och lokala myndigheterna tar sitt ansvar. Jag håller med om att strategin på flera nivåer inte bara bör tillämpas vertikalt utan också horisontellt, dvs. bland aktörer på samma nivå, inom samtliga EU-politikområden med delad behörighet, inbegripet sammanhållningspolitiken, som ett instrument för att förbättra kvaliteten på beslutsprocessen genom lokala och regionala myndigheters aktiva medverkan från och med skedet före lagstiftningsfasen i debatterna.

Det är också viktigt att betona att alltför komplicerade förfaranden för ansökan om finansiering och talrika kontroller riskerar att avskräcka sökande som skulle kunna dra fördel av sammanhållningspolitiken från att effektivt utnyttja fonderna och ge dem största möjliga verkan. Därför måste det finnas tillräcklig administrativ kapacitet såväl på EU-nivå som på regional och lokal nivå i syfte att höja sammanhållningspolitikens mervärde och garantera åtgärdernas hållbarhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Antonello Antinoro (PPE), skriftlig. (IT) Jag har bestämt mig för att rösta för betänkandet eftersom vi måste sända en kraftfull signal om EU:s önskan att samarbeta med de lokala och särskilt de regionala förvaltningarna.

För närvarande pågår decentralisering i olika hög grad i medlemsstaterna, och därför behöver vi visa att parlamentet också vill göra regionalpolitiken till ett instrument för bättre styrelseformer i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig.(FR) Enligt min uppfattning hör regionalpolitiken till den viktigaste politiken i EU. De medel som distribueras i hela Europa bidrar till sammanhållningen mellan de olika regionerna och hjälper dem att bli konkurrenskraftigare. Men vissa saker kan bli bättre, särskilt på området flernivåstyre, dvs. unionens, medlemsstaternas och de regionala och lokala enheternas samordnade åtgärder. Regionalpolitiken dras med komplexa förfaranden, vilket ofta avskräcker lokala aktörer från att ta den i anspråk. Trots dessa förfaranden är emellertid antalet felaktigheter fortfarande för högt. Jag röstade för parlamentets initiativ, som betonar den avgörande roll som de lokala myndigheterna har i att genomföra regionalpolitiken. I initiativet efterlyses samtidigt ett bättre flernivåstyre och bättre uppföljning från kommissionens sida, när det gäller både att stödja regionala aktörer och att se till att medlen används på lämpligt sätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Pierre Audy (PPE), skriftlig.(FR) Jag röstade för detta initiativbetänkande av min rumänska kollega Ramona Nicole Mănescu om goda styrelseformer för EU:s regionalpolitik: stödförfaranden och kommissionens kontroll. Jag välkomnar kravet på förenkling, eftersom detta är en förutsättning för att de lokala tjänstemännen ska förstå och använda EU-medlen bättre. I likhet med den stora majoriteten av mina kolleger i parlamentet är jag positiv till en stark sammanhållningspolitik där de finansiella resurserna kvarstår efter 2013, samtidigt som jag är negativ till alla försök till åternationalisering. Personligen vill jag tillägga att det bästa sättet att förhindra åternationalisering av sammanhållningspolitiken är att ”europeisera” den. Jag tycker att det är beklagligt att sammanhållningspolitikens resurser alltför ofta används till regionala eller ibland nationella projekt, men nästan aldrig till ett europeiskt projekt.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) EU:s sammanhållningspolitik är det huvudsakliga sättet att säkerställa hållbar regional utveckling. Genomförandet av sammanhållningspolitiken är till stor del decentraliserat och bygger på att de regionala och lokala myndigheterna tar sitt ansvar. Genom Lissabonfördraget kan territoriella myndigheter nu delta mer i beslutsprocessen för att möjliggöra bättre och effektivare genomförande av de sammanhållningspolitiska åtgärder som är anpassade till det behov som finns i de enskilda regionerna och deras respektive befolkning. Jag röstade för betänkandet. Jag tycker att det är nödvändigt att skapa bästa möjliga förutsättningar för territoriellt samarbete, en potential som i vissa regioner är outnyttjad, samt att främja en aktivare tillämpning av partnerskapsprincipen, i syfte att säkerställa effektivt samarbete mellan privat och offentlig sektor.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Bennahmias (ALDE), skriftlig. (FR) Ramona Nicole Mănescus betänkande syftar till att föra EU närmare medborgarna: i betänkandet förespråkas bättre kontroll från kommissionens sida av de lokala myndigheternas deltagande i utvecklingen av sammanhållningspolitiken. Detta dokument ingår i en process för att förenkla de mycket komplexa administrativa förfaranden som syftar till att utveckla våra regioner och öka samarbetet mellan de lokala myndigheterna i de olika medlemsstaterna. Att betänkandet har antagits med stor majoritet bekräftar att man lägger stor vikt vid förbättrad användning av EU-medel.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för betänkandet eftersom beslutsprocesserna i sammanhållningspolitiken förbättras om man tillämpar flernivåstyre och om regionala och lokala myndigheter deltar. Kommissionens kontroll, i den form som nu planeras, anses vara otillräcklig och kan inte kompensera för ineffektiva kontrollsystem på nationell nivå under hela flerårsperioden. För att förbättra kontrollsystemen och öka stödet till lokala och regionala myndigheter och bidragsmottagare måste kommissionen stärka sin tillsynsfunktion och sina förfaranden. Större investeringar både i ekonomiskt stöd och i utbildning bör säkras gentemot nationella och regionala förvaltningar för att öka kapaciteten och kännedomen om regler vid de myndigheter som ansvarar för programförvaltningen. Det bör också noteras att alltför komplicerade förfaranden för ansökan om finansiering riskerar att avskräcka sökande som skulle kunna dra fördel av sammanhållningspolitiken. Vi behöver därför skapa en mer användarvänlig politik i framtiden med bättre samordning av reglerna för strukturfonderna.

 
  
MPphoto
 
 

  Philip Bradbourn (ECR), skriftlig. (EN) De konservativa parlamentsledamöterna lade ned sina röster i slutomröstningen om betänkandet av Ramona Nicole Mănescu av följande skäl:

För det första utlovas i betänkandet att upprätthålla en kraftfull och välfinansierad sammanhållningspolitik, men vi anser att sammanhållnings- och socialfonderna inte bör vara permanenta, utan att EU-stödet snarare bör riktas till de nya utmaningar man möter i stället för till gamla prioriteringar som sammanhållningspolitiken. Vi får också uppfattningen att betänkandet inte leder till meningsfulla framsteg när det gäller strängare och mer omfattande kontroll över det stöd som tilldelas genom dessa program. Förslagen i betänkandet leder bara till ännu rörigare genomförandemekanismer och till fiske i grumligt vatten.

Vi hade velat se ett betänkande som på ett övertygande sätt tar itu med de problem som tagits upp av Europeiska revisionsrätten i samband med sådan finansiering, men detta sker inte i detta betänkande. Följaktligen har de konservativa parlamentsledamöterna lagt ned sina röster i slutomröstningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Decentraliseringen av medlemsstaternas makt bygger på att dela upp ansvaret på de olika styresnivåerna. Därför har man stärkt de regionala och lokala myndigheternas kapacitet att genomföra EU:s politik. Jag anser att denna resolution bör antas, eftersom den är inriktad på de lokala och regionala problemens särskilda karaktär och uppmärksammar behovet av att överväga samordnade strategier med betoning på regionernas särskilda egenskaper, till exempel de geografiska och naturbetingade begränsningar, avfolkning och det utmärkande för de mest avskilda regionerna, men som också tar fasta på skillnaderna mellan de administrativa förfarandena i de olika medlemsstaterna. Dessa strategier måste även göra det möjligt att samordna de olika aktörernas intressen för att förenkla flernivåstyret. I resolutionen påpekas också att ansökningsförfarandena är alltför komplicerade med överdrivet många kontroller, vilket avskräcker sökande som skulle kunna dra fördel av sammanhållningspolitiken. Dessutom påminner man om skyldigheten att samråda med medborgarna för att rättfärdiga beslutsprocessen. Jag håller också med om att en stärkt roll för den lokala och regionala nivån måste medföra en stärkt tillsynsfunktion för kommissionen och ökad samordning av sammanhållnings- och strukturpolitiken.

 
  
MPphoto
 
 

  George Sabin Cutaş (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade för betänkandet, där man föreslår stärkt flernivåstyre i syfte att öka de regionala och lokala myndigheternas delaktighet i politikens utvecklingsfas. Jag anser att medborgarnas intressen tillvaratas mycket bättre om de regionala och lokala myndigheterna deltar i beslutsprocessen från första början.

Dessutom är kommissionens roll oomstridd när det gäller att övervaka hur strukturfonderna förvaltas, men denna kontrollfunktion hos kommissionen behöver stärkas.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Sammanhållningsfonden står för mer än en tredjedel av EU:s totala budget. Det främsta syftet är att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan de olika regionerna genom att avsätta resurser särskilt för tillväxt och sysselsättning. Men i tidningen Financial Times publicerades nyligen en undersökning om hur sammanhållningsfondens resurser faktiskt spenderas, och det scenario som beskrivs är oroväckande: fonden används för helt andra syften än avsett. Därför anser jag att det är mycket viktigt att stärka kommissionens kontrollförfaranden när det gäller ansökan om och användning av sammanhållningsfonden och på så vis förbättra mekanismerna för goda styrelseformer.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Vi håller med om att det är nödvändigt att garantera respekten för kriterierna med effektivitet, ändamålsenlighet, stränghet och insyn ”i alla skeden av planeringen och genomförandet av strukturfonderna”. Vi erkänner att ”den pågående förenklingen av budgetförordningen och reglerna för strukturfonderna” kan vara grundläggande när det gäller att avskaffa vissa befintliga hinder för deras utnyttjande, särskilt av mindre utvecklade regioner. Samtidigt som vi erkänner vikten av att de nationella myndigheterna tar på sig ett ansvar för genomförandet av sammanhållningspolitiken anser vi dock när det gäller samfinansieringsprincipen att reglerna om samfinansiering borde göras mer flexibla med tanke på den nuvarande djupa krisen, som har drabbat vissa medlemsstater och deras regioner särskilt hårt. Detta kommer att möjliggöra ett bättre utnyttjande av de medel som avsatts för sammanhållningspolitiken. Den högsta samfinansieringsgraden borde framför allt sänkas till tio procent för alla strukturfonder.

Vi ogillar och motsätter oss fortfarande vissa aspekter av betänkandet. Ett exempel är den ”goda förvaltning” som förespråkas för offentliga tjänster som enligt föredraganden endast kan nås genom ett partnerskap mellan ”offentliga och privata aktörer”. Ett annat exempel är lappverket med okritiska referenser till målen för Europa 2020-strategin. Denna strategi drivs av liberalisering, privatisering och en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden, vilket helt och hållet strider mot målen för sammanhållningspolitiken.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag gav mitt stöd till detta betänkande eftersom det av Europeiska revisionsrättens rapport från 2006 framgår att de befintliga kontrollsystemen för sammanhållningspolitiken inte varit tillräckligt effektiva och haft en alltför hög felfrekvens (12 procent) i ersättningen för utgifter. Dessa uppgifter bekräftades i årsrapporten för 2008, där 11 procent av medlen utgjorde felaktiga ersättningar. De alltför komplicerade reglerna för strukturfonderna bär delvis skulden till dessa fel. Det gemensamma förvaltningssystem som kännetecknar sammanhållningspolitiken medför stor komplexitet i reglernas tolkning och tillämpning eftersom många aktörer är inblandade. Reglerna bör förenklas för att säkra mer användarvänliga förfaranden och inte avskräcka potentiella stödmottagare från att delta i projekt.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Under de senaste årtiondena har decentraliseringen av befogenheterna i flera medlemsstater avsevärt stärkt de regionala och lokala myndigheternas befogenheter i fråga om genomförandet av gemenskapspolitiken. Genom ändringsfördragets införlivande av subsidiaritet på lokal och regional nivå i gemenskapsrätten, när det gäller politiska områden med delad befogenhet, kan territoriella myndigheter nu delta mer i beslutsprocessen vid både utformningen och genomförandet av politiken och som fullvärdiga partner delta i strävan mot gemenskapsmålen. Detta viktiga steg mot ett bättre flernivåstyre kommer efter att parlamentet upprepade gånger begärt en förstärkning av lokala och regionala myndigheters deltagande i utarbetandet av politiken, med full respekt för de olika ländernas konstitutionella utformning.

Ett effektivt genomförande beror i hög grad på hur politiken utformas. Deltagande även i denna fas från lokala och regionala myndigheters sida – de som bäst känner till territoriets och befolkningens behov – är en garanti för effektivare resultat i ett senare skede. Det är således viktigt att betona fasen före lagstiftningsskedet i beslutsprocessen och det mervärde som tillämpningen av de strategier och bästa metoder som genomförs på lokal och regional nivå innebär för utvecklingen av territoriella strategier i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Denna text utgör grunden för inrättandet av europeiska makroregioner. För att införa ännu fler konkurrenskraftiga kluster som ska tjäna den okränkbara gemensamma marknadens intressen föreslår parlamentet att dessa kluster ska granskas av kommissionen, vilket skulle missgynna de valda regeringarna. EU:s regionalpolitik bör inriktas på att minska skillnaderna mellan invånarna i EU:s regioner i fråga om inkomst- och levnadsförhållanden. Dit har vi långt kvar.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Eftersom vissa regioner har tydliga geografiska och naturliga nackdelar som exempelvis bland annat avbefolkning anser jag att denna åtgärd är grundläggande om vi ska kunna göra sammanhållningspolitiken mer effektiv. Det är grundläggande att tillämpningen av sammanhållningsfonden sker med större målinriktning så att den bristande symmetrin mellan medlemsstaterna och EU-regionerna kan avhjälpas. Därigenom skulle vi kunna skapa en process som är mer insynsvänlig, mindre byråkratisk och mer likvärdig i fråga om fördelningen av finansieringen, vilket skulle leda till jämnare konkurrensnivåer. Det är skälet till min röst.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Äntligen! Äntligen har någon reflekterat över vad vi kallar regionalpolitik. Om vi tar enbart Lettland som exempel kan jag uppriktigt säga att inte ens jag har kunnat få information om planerna för tillämpningen av EU:s strukturfonder från tjänstemännen vid det lettiska ekonomiministeriet. Denna information är en väl bevarad hemlighet för Lettlands befolkning. I utbyte mot vilken typ av ”uppskattning” kan man få veta mer om kommissionens planer för Lettland och möjligen få finansiering? Jag röstade för betänkandet med förhoppningen att processen kommer att bli tillgänglig för alla, och att ingen kommer att hålla kommissionens planer hemliga.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Detta betänkande syftar till att stärka kommissionens roll när det gäller att stödja de regionala och lokala myndigheterna. Detta är ett försök att utvidga kommissionens övergripande befogenheter, vilket är något som jag absolut måste framföra mitt motstånd mot. Jag röstade därför mot detta förslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) Europeiska unionen har under senare år sett de lokala myndigheterna få allt större betydelse i medlemsstaterna. Decentraliseringen av territoriets förvaltning till mindre lokala organ har tack vare subsidiaritetsprincipen inneburit att dessa organ har fått större makt och inflytande, främst när det gäller specifika befogenheter som medlemsstaterna delegerat till dem. De regionala myndigheterna har därför fått direkt kontakt med EU-institutionerna. Jag röstade för Ramona Nicole Mănescus betänkande, för i just denna situation finns ett behov av ökad kontroll och mer stöd för regionalpolitiken från kommissionen. Betänkandet är också inriktat på antagandet av en vitbok om territoriell sammanhållning, vilket skulle kunna utgöra ett verkligt steg framåt för EU mot ett nytt flernivåstyre som är perfekt anpassat till de europeiska, nationella och regionala befogenheterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Principen med subsidiaritet på regional och lokal nivå, som infördes genom Lissabonfördraget, konkretiserar målet att göra regionerna delaktiga i EU:s beslutsprocess. Den fördjupade dialogen med kommissionen omfattar principerna med goda styrelseformer i samband med regionalpolitiken och antagandet av andra stöd- och kontrollförfaranden. Jag röstade för detta betänkande som handlar om de regionala och lokala myndigheternas befogenheter och uppgift i processen med att genomföra sammanhållningspolitiken. De regionala myndigheterna kan nu delta mer direkt och aktivt i beslutsprocessen. Detta omfattar även utarbetandet och genomförandet av politiken, och att myndigheterna ska behandlas som verkliga partner när det gäller genomförandet av EU:s mål.

Jag välkomnar denna viktiga utveckling i fråga om styrelseformer, som svarar mot Europaparlamentets upprepade begäran om ett ökat deltagande för regionala och lokala organ i utarbetandet och genomförandet av EU-politiken.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Jag skulle vilja gratulera föredraganden Ramona Nicole Mănescu till hennes utmärkta arbete och håller med henne om att potentialen med territoriellt samarbete kan utnyttjas bättre genom flernivåstyre, tack vare förbindelserna mellan privata och offentliga aktörer över de nationella gränserna. Jag håller också med om att man bör främja utbytet av information mellan de europeiska grupperingar för territoriellt samarbete som redan har inrättats, samt de som håller på att inrättas inom ramen för de befintliga programmen.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. (RO) Under de senaste årtiondena har decentraliseringen av befogenheterna i flera medlemsstater avsevärt stärkt de regionala och lokala myndigheternas befogenheter i fråga om genomförandet av gemenskapspolitiken. Att betona den fas i beslutsprocessen som föregår lagstiftningen och mervärdet hos politiken och den bästa praxis som tillämpas på lokal och regional nivå för utvecklingen av EU:s territoriella strategier bidrar till att garantera deras effektivitet och hållbarhet. Följande aspekter måste övervägas för att se hur metoden med flernivåstyre kan förbättras på området för sammanhållningspolitiken: styrets vertikala och horisontella dimensioner, inrättandet av verkliga partnerskap med lokala och regionala myndigheter, territoriell sammanhållning och territoriellt samarbete, förenkling av reglerna på EU-nivå och på nationell nivå (medlemsstaterna borde förenkla sina nationella bestämmelser och utveckla en starkare utvärderingskultur på alla nivåer för att garantera effektiva kontroller och undvika fel – under 2008 ersattes 11 procent av medlen felaktigt).

Kommissionens roll måste stärkas när det gäller att stödja de regionala och lokala myndigheterna och en allvarlig reflexion måste inledas över hur styret och följaktligen effektiviteten hos genomförandesystemet för strukturfonderna kan förbättras under perioden efter 2013.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag tror att det är nödvändigt att förbättra styret på området för regionalpolitiken för att göra förvaltningen av strukturfonderna och sammanhållningspolitiken inte bara mer effektiv, utan också mer balanserad. Jag håller med föredraganden, som begär att kommissionen ska föra en politik som i framtiden i högre grad betonar resultat som framför allt bygger på kvaliteten hos insatserna och utvecklingen av strategiska projekt. Jag anser också att de europeiska nätverken för utbyte av bästa praxis borde utöka sina initiativ, eftersom det skulle bidra till att garantera den praktiska tillämpningen av dessa förfaranden.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Under de senaste årtiondena har decentraliseringen av befogenheterna i flera medlemsstater avsevärt stärkt de regionala och lokala myndigheternas befogenheter i fråga om genomförandet av gemenskapspolitiken. Genom ändringsfördragets införlivande av subsidiaritet på lokal och regional nivå i gemenskapsrätten, när det gäller politiska områden med delad befogenhet, kan territoriella myndigheter nu delta mer i beslutsprocessen vid både utformningen och genomförandet av politiken och som fullvärdiga partner delta i strävan mot gemenskapsmålen. Detta viktiga steg mot ett bättre flernivåstyre kommer efter att parlamentet upprepade gånger begärt en förstärkning av lokala och regionala myndigheters deltagande i utarbetandet av politiken, med full respekt för de olika ländernas konstitutionella utformning.

 
  
MPphoto
 
 

  Czesław Adam Siekierski (PPE), skriftlig.(PL) Det decentraliserade styret medför ett ökat ansvar för de regionala och lokala myndigheterna. Det är faktiskt de lokala myndigheterna som bäst förstår behoven hos sina regioner och de människor som lever där, och det är tack vare regionerna och dess invånare som de kan anpassa de övergripande målsättningarna till sin egen potential och sina egna möjligheter. Vi kommer att lyckas om medlemsstaterna identifierar sig med det arbete som de åtar sig och om ansvaret för detta överlåts på myndigheterna på lämplig nivå. Vi borde stödja en flexibel och integrerad gräsrotsstrategi.

Det är viktigt att sammanhållningspolitiken är användarvänlig. Det finns ett behov av att minska de administrativa kostnaderna och förenkla förfarandena, vars komplicerade natur i många fall inte bara leder till misstag, utan ofta avskräcker stödmottagare från att använda det tillgängliga stödet. Vi talar om att minska felrisken, men vi får inte glömma de planer och målsättningar som vi har fastställt. Då tänker jag på innovativa åtgärder. Vi har tillfäst innovativa metoder stor betydelse, så vi måste räkna med risken och möjligheten att misstag görs. Vi borde därför fråga oss själva om vi vill inleda ett experimentellt arbete som följer prioriteringarna i Europa 2020-strategin, eller om vi heller minskar antalet fel, vilket skulle innebära att vi avskräcker medborgarna från att utöva innovativ men ibland oviss verksamhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. (PT) Goda styrelseformer för EU:s regionalpolitik är grundläggande om denna politik ska bli framgångsrik. Styrelseformer måste uppmärksammas mer på flera nivåer, så att alla institutioners delaktighet i lagstiftningsprocessen kan ökas. Det är därför grundläggande att de regionala och lokala myndigheterna deltar i högre grad i såväl fasen före lagstiftningsskedet som i genomförandefasen av denna politik. Jag skulle vilja betona att subsidiariteten på lokal och regional nivå erkänns i Lissabonfördraget, inte bara när det gäller regionalpolitiken, utan även horisontellt, det vill säga inom all EU-politik.

Jag anser att med ett ökat och bättre deltagande på de olika beslutsnivåerna kommer syftet med den territoriella sammanhållningen, som bygger på en integrationsvision, att nås. Ett underifrånperspektiv bör dock intas, eftersom det är de lokala och regionala institutionerna som bäst förstår regionernas särdrag och problem. Den territoriella pakten för lokala och regionala myndigheter om Europa 2020-strategin kan bidra till att stärka detta bidrag i syfte att nå målen med en intelligent, hållbar och införlivande tillväxt. Partnerskaps- och samfinansieringsprinciperna kommer att bidra till att öka dessa institutioners ansvar, och kommissionen borde få en mer övervakande roll, särskilt genom ett förbättrat kontroll- och revisionssystem.

 
  
MPphoto
 
 

  Derek Vaughan (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande, eftersom det innehåller viktiga krav på att kommissionen ska stärka sin tillsynsfunktion för att minska den felfrekvens som konstateras i revisionsrättens aktuella rapport. Kommissionen borde också samråda med de lokala och regionala myndigheterna under alla lagstiftningsskeden som berör regionerna för att göra dem mer ansvarsskyldiga när det gäller att utarbeta en mer resultatorienterad politik. Detta borde också bidra till att minska felfrekvensen, förbättra kontrollsystemen och öka stödet till lokala och regionala myndigheter och bidragsmottagare. Jag anser att detta betänkande i hög grad främjar ett bättre samarbete mellan regionerna i de olika medlemsstaterna, vilket inte kommer att få någonting annat än en positiv effekt när det gäller att nå målsättningarna för sammanhållningspolitiken inom EU och att se till att alla EU-regioner utvecklas på ett harmoniskt sätt.

 
  
  

Betänkande: Díaz de Mera García Consuegra (A7-0342/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande som syftar till att Frontex ska tillvarata kunskaperna och erfarenheterna hos sambandsmännen för invandring och vice versa. Detta var inte en fråga som togs upp i den ursprungliga förordningen som antogs 2004. Det finns ett tydligt behov av att införliva ändringsförslagen och de nya frågorna för att förbättra Frontex’ funktionssätt, som exempelvis att tillvarata den information som nätverken av sambandsmän för invandring har samlat in och utbyta den via ICONet (det säkrade informations- och samordningsnätverket för de myndigheter och liknande som hanterar migrationsfrågor i medlemsstaterna), att använda medel från fonden för de yttre gränserna för att gynna uppkomsten av nätverk av sambandsmän och göra det lättare för dem att fungera smidigt samt slutligen att rationalisera rapporteringssystemet för halvårsrapporterna. Jag är övertygad om att dessa ändringsförslag är mycket lägliga och nödvändiga, eftersom EU står inför och måste hantera ökade lagliga, men också olagliga, invandringsströmmar.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig.(FR) Genom rådets förordning (EG) nr 377/2004 av den 19 februari 2004 inrättades ett nätverk av sambandsmän för invandring. Dessa sambandsmän är företrädare för medlemsstaterna som utstationeras till ett tredjeland och ansvarar för att underlätta EU:s insatser för att bekämpa olaglig invandring, i synnerhet genom att samla in information för Europeiska gränsförvaltningsbyrån (Frontex). Samordningen inom ramen för denna politik, som fortfarande är ny, kan dock förbättras. Möten mellan dessa sambandsmän och kommissionen och Frontex’ företrädare bör äga rum. Vidare bör ett bättre samarbete uppmuntras med andra organ, som exempelvis byrån för samarbete i asylfrågor och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR). Det har därför bedömts nödvändigt att ändra förordning (EG) nr 377/2004. Jag gav denna text mitt stöd, eftersom den förutom att upprepa de grundläggande rättighetsvillkor som denna politik ska uppfylla tillhandahåller metoder för att effektivt kontrollera förvaltningen av EU:s yttre gränser.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag instämmer i ändringsförslaget till förordningen som syftar till att förbättra samarbetet mellan Frontex och sambandsmännen för invandring. Ett mer aktivt samarbete skulle hjälpa Frontex att utföra sina grundläggande uppgifter när det gäller att bekämpa olaglig invandring, dvs. att förhindra olaglig invandring och att återsända olagliga invandrare. Eftersom Frontex’ verksamhet rör migration inom EU:s territorium kan sambandsmän för invandring som utstationerats till tredjeländer i stor utsträckning bidra till att Frontex uppnår sina mål utanför EU.

Frontex skulle därmed kunna bedriva ett mer effektivt informationsutbyte med de behöriga myndigheterna i tredjeländer eller med internationella organisationer när det gäller EU:s gränskontroller, genom utbildning av gränsvakter, utbyte av operativ information och gemensamma operationer. Informationen skulle kunna utbytas via ICONet (det säkrade informations- och samordningsnätverket för de myndigheter och liknande som hanterar migrationsfrågor i medlemsstaterna).

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta betänkande från Europaparlamentet eftersom det i och med de ökade migrationsströmmarna är viktigt att inrätta nätverk av sambandsmän för invandring. Med tanke på att den nuvarande ekonomiska, finansiella och sociala krisen har fått ännu fler människor att utvandra måste Europeiska unionen göra allt den kan för att se till att invandringsströmmarna hanteras korrekt. Inrättandet av nätverk skulle inte bara bidra till att reglera laglig, irreguljär och olaglig invandring, utan skulle också underlätta det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och rationalisera rapporteringssystemet för halvårsrapporterna. Ett närmare samarbete mellan sambandsmännen skulle vidare garantera ett bättre utbyte av teknisk kunskap och kontakter med kolleger i tredjeländer. Jag vill betona att EU-institutionerna ständigt borde eftersträva att garantera en säker och snabb invandringsprocess och garantera att EU-medborgarna skyddas från de möjliga farorna med irreguljär och olaglig invandring. Detta kan endast åstadkommas genom användning av alla möjliga effektiva instrument för internationellt och internt samarbete.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Jag anser att parlamentets ståndpunkt om ändringsförslagen till rådets förordning (EG) nr 377/2004 om inrättandet av ett nätverk av sambandsmän för invandring bidrar till en lämplig förvaltning av de lagliga såväl som de olagliga eller irreguljära migrationsströmmarna. Synergierna och det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och tredjeländer måste stärkas, i synnerhet genom sambandsmän. Jag anser också att det är grundläggande att analysera den verksamhet som nätverken av sambandsmän för invandring bedriver i regioner och/eller länder av särskilt intresse för Europeiska unionen, särskilt då omständigheterna i dessa regioner och/eller länder inverkar på den olagliga invandringen eller de mänskliga rättigheterna. Kommissionen för sin del borde utarbeta rekommendationer för att utveckla nätverken för sambandsmän för invandring.

 
  
MPphoto
 
 

  Nikolaos Chountis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Jag röstade mot betänkandet om inrättande av nätverk av sambandsmän för invandring, eftersom det är avsett att ytterligare stärka Frontex, som gör allt det kan för att främja idén med en Fästning Europa. Tanken är med andra ord att ersätta de framsteg som behövs inom invandrings- och asylpolitiken med repressiva politiska åtgärder som inte bara strider mot de grundläggande principerna och rättigheterna, utan också är ineffektiva och får katastrofala följder för värdsamhällena och ursprungssamhällena och flyktingarnas och invandrarnas liv.

 
  
MPphoto
 
 

  Ioan Enciu (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade för detta betänkande, eftersom jag anser att det innebär avsevärda förbättringar av förvaltningen av invandringsströmmarna inom Europeiska unionen. Att utöka befogenheterna för de sambandsmän för invandring som är utstationerade till tredjeländer kommer att göra att Frontex i sin helhet kan verka mer effektivt, eftersom det kommer att bygga på information och stöd från dessa sambandsmän. En annan punkt som också är precis lika viktig är att dessa sambandsmän kommer att tvingas respektera de grundläggande rättigheterna under sina uppdrag. Regelbundna rapporter kommer att lämnas till Europaparlamentet så att övervakningen av respekten för dessa rättigheter kan granskas.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Efter det formella inrättandet av Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), har det blivit nödvändigt att använda unionens gränsresurser så effektivt som möjligt. Det har i det hänseendet blivit mycket viktigt att inrätta ett närmare samarbete mellan nätverken av sambandsmän för invandring och Frontex. Användningen av kunskaperna hos såväl sambandsmännen för invandring som Frontex, utifrån ett utbyte av information som samlats in av nätverken av sambandsmän genom informations- och samordningsnätverket för de myndigheter och liknande som hanterar migrationsfrågor i medlemsstaterna, skulle göra det lättare för Frontex att göra en bättre riskanalys samt möjliggöra ett bättre samarbete om laglig och olaglig invandring.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig.(FR) Som skuggföredragande i detta ärende gav jag mitt stöd till Agustín Díaz de Mera García Consuegras betänkande, som gjorde att vi kunde gå längre än de tekniska ändringsförslag som lades fram av kommissionen genom en bättre förståelse av komplexiteten hos och bristen på insyn i det arbete som sambandsmännen för invandring utför. I sammanhanget med blandade migrationsströmmar är det avgörande att i verksamheten införliva en strategi som tar större hänsyn och respekt till mänskliga rättigheter. De uppdrag som utförs av sambandsmännen för invandring måste också återspegla en större öppenhet och större demokratisk tillsyn. Detta är nu fallet i och med att utbytet av information mellan Europaparlamentet å ena sidan och organisationer som FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) å andra sidan stärks. Med tanke på rådets motstånd verkar den kompromiss som slutligen hittats för att lösa den terminologiska kontroversen (”olaglig” eller ”irreguljär” invandring) tillfredsställande, men den kan inte vara annat än ett första steg. EU-institutionerna kommer att tvingas genomföra sitt åtagande.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Marie Le Pen (NI), skriftlig. – (FR) Utbyte av bästa praxis mellan olika länders polisstyrkor är ibland nödvändigt och dess målsättningar lovvärda. Vi bör dock komma ihåg att ett internationellt polisiärt samarbete fanns redan på 1800-talet, långt före den europeiska integrationen. I detta betänkande föreslås att utbytet av information om olagliga migrationsströmmar, olaglig invandring och utvisning av personer som uppehåller sig olagligt i ett land, inom ramen för Frontex (Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser) ska förbättras, och däribland att nätverk av sambandsmän för invandring ska införas. Man skulle kunna välkomna detta nya initiativ, som merparten av EU-medborgarna vill ha, om det verkligen var inriktat på att dramatiskt minska invandringen. Verkligheten är dock en helt annan och denna byrås verksamhet är ett misslyckande, precis som de åtgärder som de nationella regeringarna har vidtagit. Frankrike och Europa översvämmas av invandrare. Omkring 900 000 människor reser in olagligt i Europa varje år, enligt en ”officiell” EU-uppgift. Med tanke på att olagliga invandrare, och också utländska brottslingar, inte sänds tillbaka till sina ursprungsländer har man rätt att fråga sig hur ännu fler bestämmelser skulle kunna stoppa migrationsströmmarna utan ett verkligt politiskt mod i kombination med åtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Syftet med förslaget till ändring av rådets förordning (EG) nr 377/2004 är att Frontex ska tillvarata de berörda sambandsmännens kunskaper och erfarenheter och vice versa, vilket inte angavs i den ursprungliga förordningen.

Förslaget till ändring har följande syften: att tillvarata sambandsmännens och Frontex’ kompetens på ett sätt som gynnar båda parter, att tillvarata den information som nätverken av sambandsmän för invandring har samlat in och utbyta den via ICONet (det säkrade informations- och samordningsnätverket för de myndigheter och liknande som hanterar migrationsfrågor i medlemsstaterna), att använda medel från fonden för yttre gränser för att gynna uppkomsten av nätverk av sambandsmän och göra det lättare för dem att fungera smidigt samt att rationalisera rapporteringssystemet för halvårsrapporterna. Jag välkomnar denna åtgärd.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Efter det formella inrättandet av Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) har det blivit nödvändigt att använda unionens gränsresurser så effektivt som möjligt. Det är i det hänseendet mycket viktigt att införa ett närmare samarbete mellan nätverken av sambandsmän för invandring och Frontex. Utbytet av information och kunskaper mellan sambandsmännen för invandring och Frontex med användning av informations- och samordningsnätverket för de myndigheter och liknande som hanterar migrationsfrågor i medlemsstaterna kommer att möjliggöra bättre riskanalyser av Frontex, samt en bättre kontroll av den lagliga och olagliga invandringen.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Michel (ALDE), skriftlig. – (FR) Jag stöder denna förordning, som syftar till att ändra förordningen av den 19 februari 2004 om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring. Dessa ändringar är nödvändiga på grund av utvecklingen och tillämpningen av EU-lagstiftningen på detta område. I den nya förordningen föreskrivs bland annat • en rättslig grund mellan Frontex och sambandsmännen, • bättre användning av ICONet, och • en bättre rationalisering av rapporteringssystemet för nätverkets verksamhet. I och med denna nya förordning hoppas vi att nätverken av sambandsmän för invandring ska bli mer effektiva.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Gränsförvaltningsbyrån Frontex spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa olaglig invandring. Detta kan endast bekämpas effektivt i transitländer. Ett omfattande nätverk av sambandsmän för invandring och ett nära samarbete dem emellan är därför en förnuftig åtgärd som kan göra det möjligt för oss att effektivt bekämpa massinvandring till Europa med alla dess negativa konsekvenser för EU:s medborgare. Detta kommer endast att bli möjligt om sambandsmännens information och bedömningar görs tillgängliga för Frontex och för de nationella myndigheterna snarast möjligt och utan byråkrati. När det gäller i synnerhet samarbete finns det fortfarande utrymme för förbättring, och detta måste utnyttjas i fråga om invandring. Frontex’ befogenheter bör till exempel med medlemsstaternas samtycke stärkas snarast möjligt för att göra dess verksamhet enhetlig och effektiv, i synnerhet vid de yttre gränserna.

Det vore viktigt med en omfattande strategi för ett bättre skydd av EU:s yttre gränser och för en bättre hantering av orsakerna till utvandringen från ursprungsländerna. Detta är en uppgift för kommissionen. Även om betänkandet inte hanterar dessa frågor tillräckligt är det en förbättring av den aktuella situationen, och jag röstade därför för det.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) I förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 377/2004 om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring införs ändringar som syftar till att Frontex ska kunna tillvarata sambandsmännens kunskaper och erfarenheter och vice versa. Frontex skulle faktiskt ännu inte kunna vara helt operativt utan inrättandet av ett sådant nätverk av sambandsmän.

Jag instämmer i målsättningarna för förslaget till ändring, framför allt följande: åtgärderna för att på bästa sätt tillvarata sambandsmännens och Frontex’ kunskaper och erfarenheter, användningen av information från nätverken av sambandsmän via informations- och samordningsnätverket för de myndigheter och liknande som hanterar migrationsfrågor, tillåtelsen att använda fonden för yttre gränser för att främja inrättandet av nätverk av sambandsmän för invandring och förenkla deras uppdrag samt slutligen förbättringarna av systemet för inlämnande av verksamhetens halvårsrapporter.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Jag håller med Agustín Díaz de Mera García Consuegra om att sambandsmän som utstationerats till tredjeländer, i och med sina befogenheter, skulle kunna bidra i hög grad till att nå Frontex’ mål, särskilt med tanke på att byrån inte har någon representation utanför EU.

Jag stöder också förslaget till ändring, som kommer att ha följande mål: att tillvarata sambandsmännens och Frontex’ kompetens på ett sätt som gynnar båda parter, att tillvarata den information som nätverken av sambandsmän för invandring har samlat in och utbyta den via ICONet (det säkrade informations- och samordningsnätverket för de myndigheter och liknande som hanterar migrationsfrågor i medlemsstaterna), att använda medel från fonden för yttre gränser för att gynna uppkomsten av nätverk av sambandsmän och göra det lättare för dem att fungera smidigt samt att rationalisera rapporteringssystemet för halvårsrapporterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag anser att det är väsentligt att ändra förordningen för att skapa en verklig plattform för utbytet av information mellan sambandsmännen för invandring och Frontex. Utbytet av information kommer definitivt att utgöra ett mervärde för båda parters verksamhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) När den förordning som är föremål för ändring antogs den 19 februari 2004 hade Frontex fortfarande inte inrättats formellt. Rådet antog förordningen om inrättande av denna byrå åtta månader senare, närmare bestämt den 26 oktober 2004. I enlighet med de befogenheter som fastställs i den berörda förordningen har Frontex till uppgift att genomföra riskanalyser utifrån de uppgifter som medlemsstaternas behöriga myndigheter har samlat in, underlätta det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och tredjeländer och samarbeta med behöriga myndigheter i tredjeländer eller med internationella organisationer, till exempel genom erfarenhetsutbyte om gränskontroll, utbildning av gränsvakter, utbyte av operativ information och gemensamma operationer. De ändringar som föreslås är lämpliga och nödvändiga. De svåra tider som EU just nu genomgår kräver en lämplig förvaltning av invandringsströmmarna. Frågan bör anses ha två aspekter: förvaltningen av den lagliga invandringen och förvaltningen av den olagliga och irreguljära invandringen.

 
  
  

Betänkande: Mathieu (A7-0265/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE), skriftlig. (EN) Jag röstade för denna resolution eftersom den ekonomiskt motiverade invandringen är ett allt större problem för EU. EU måste därför utveckla balanserade lagliga invandringskanaler som möter behoven på våra arbetsmarknader och samtidigt tar hänsyn till de demografiska och ekonomiska utmaningar som EU kommer att möta inom en snar framtid. Jag är övertygad om att antagandet av detta direktiv kommer att förenkla förfarandena för inresa för tredjelandsmedborgare i arbetssyfte, minska de administrativa kostnaderna och också göra det enklare att kontrollera personer som rest in på en medlemsstats territorium och som har beviljats tillstånd att arbeta där.

När det gäller det förenklade förfarandet måste jag betona att tillämpningen av rättsliga krav och de nationella myndigheternas insyn i beslutsfattandet måste garanteras. Jag håller med föredraganden om att dessa beslut om inresa för tredjelandsmedborgare i arbetssyfte har stor inverkan på de berörda människornas liv och därför måste fattas med fullständig öppenhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Charalampos Angourakis (GUE/NGL), skriftlig. (EL) I direktivet om ett enda uppehålls- och arbetstillstånd i alla EU-medlemsstater och Europaparlamentets betänkande om denna fråga betraktas invandrare som billig arbetskraft som på nåd och onåd är utelämnade till kapitalets grymma exploatering. En invandrare kommer endast ha rätt att uppehålla sig på en EU-medlemsstats territorium om han eller hon arbetar för att fylla plutokratins penningkista. Han eller hon kommer annars att betraktas som en olaglig invandrare och behandlas som ett oönskat element som kan fängslas i upp till 18 månader och sedan slängas ut. Inget skiljer invandrare från lokala arbetstagare i EU:s medlemsstater. De enas genom arbetstagarens gemensamma öde, de exploateras och producerar den rikedom som kapitalet lägger beslag på. Kampen för invandrares rimliga krav, för deras legalisering, för avskaffandet av svart och oförsäkrat arbete, för högre löner, för att en dags arbete ska motsvaras av en dags ersättning, för ett fullständigt skydd av de sociala och medborgerliga rättigheterna och för upphävandet av Dublinavtalet är en gemensam kamp.

Invandrarnas problem kommer endast att lösas genom att de integreras i arbetarklassrörelsen och genom en skärpt kamp mot EU:s gräsrotsfientliga och chauvinistiska politik och dess borgarregeringar, som ansvarar för den fattigdom och misär som lokala arbetstagare och invandrade arbetstagare inom EU och i hela världen upplever.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Antoniozzi (PPE), skriftlig. (IT) Jag är övertygad om att vi endast kommer att kunna bekämpa olaglig invandring och svart arbete effektivt genom balanserade lagliga invandringskanaler som tar hänsyn till arbetsmarknadens behov.

Fördelarna med att anta detta direktiv är tydliga: utfärdandet av en enda handling som ger tillstånd till vistelse och tillträde till arbetsmarknaden utgör en avsevärd förenkling av systemet för inresa och vistelse och kommer att minska kostnaderna och handläggningstiderna.

Detta direktiv måste antas för att fler åtgärder ska vidtas i fråga om säsongsarbetare och arbetare som har utstationerats inom sina företag, och jag hoppas därför att detta sker snarast möjligt, med vederbörlig hänsyn till medlemsstaternas behörighet att fastställa högsta inresekvoter för arbetstagare från tredjeländer.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig.(FR) I onsdags röstade vi om utkastet till direktiv av min kollega Véronique Mathieu om inrättandet av ett enda uppehålls- och arbetstillstånd för migrerande arbetstagare. Jag röstade för denna text. Den antogs tyvärr inte. Denna text gjorde det möjligt att anpassa systemet för utländska arbetstagare, varvid man tog itu med social dumpning. Genom en mer effektiv reglering av olaglig invandring gjorde denna text det möjligt för unionen att vidta åtgärder mot svart arbete och svarta sektorer. Socialisterna motsatte sig detta direktiv med förevändningen att dess räckvidd uteslöt vissa kategorier. Liberalernas ståndpunkt var dock fullständigt oväntad och ledde till att texten förkastades. Efter att ha sett en av deras ståndpunkter om ett förkastat ändringsförslag röstade de mot hela texten utan att ha varnat oss på förhand om vilken betydelse de fäste vid denna fråga. På så vis kastades ett års dyrbart arbete bort.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Bennahmias (ALDE), skriftlig.(FR) Människor måste inse att Europaparlamentet inte är underordnat rådet. Från och med nu måste medlemsstaterna ta Europaparlamentets ledamöter på allvar, också när det gäller invandring. Det ordinarie lagstiftningsförfarandet är en verklighet. Utkastet till direktiv om ett enda tillstånd för tredjelandsmedborgare förkastades i parlamentet: det är en stark signal från parlamentet, eftersom denna fråga var av avgörande betydelse. Vi har i åratal talat om att inrätta ett enda tillstånd för tredjelandsmedborgare som vill bo och arbeta i en medlemsstat. Det var ett lovvärt initiativ till att börja med, men ändringsförslagen från gruppen Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) i deras nuvarande lydelse avvisar själva grunddragen för ett enda tillstånd. De motsätter sig också lika behandling för alla och inrättar olika kategorier med arbetstagare, vilket helt enkelt är oacceptabelt.

Man kan inte kompromissa med lika behandling. Som svar på dessa ändringsförslag från PPE röstade därför en majoritet mot det slutliga förslaget: det förkastades med 350 röster mot 306 och kommer att behöva återförvisas till kommissionen. Vi måste prestera bättre: vi vill ha en ansvarsfull gemensam invandringspolitik som inte är restriktiv och diskriminerande!

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. (LT) När Europaparlamentet röstade om direktivet om ett enda tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium blockerade det kommissionens förslag och återförvisade det till de behöriga parlamentsutskotten för att innehållet i förslaget till direktiv skulle förbättras ytterligare. Detta omröstningsresultat är en seger för gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet och för alla arbetstagare inom EU. Jag vill betona att eftersom ramarna för det direktiv som vi utlovades redan hade tagits bort ur kommissionens förslag, i och med att vissa kategorier med arbetstagare, exempelvis säsongsarbetare, arbetstagare som tillfälligt förflyttas inom företag och flyktingar, togs bort ur texten, kunde Europaparlamentet inte godkänna direktivet. Detta direktiv borde vara ett allmänt ramdirektiv om rättigheterna för tredjelandsmedborgare och borde utgöra en ram för specifika direktiv, eftersom det endast är då Europeiska unionens mål med en gemensam migrationspolitik kan uppfyllas. Genom att rösta på detta sätt visade vi att Europeiska unionen inte kan ha en dubbel arbetsmarknad med dubbla standarder, eftersom det skulle undergräva alla de sociala standarder som vi tidigare åstadkommit.

 
  
MPphoto
 
 

  Cornelis de Jong (GUE/NGL), skriftlig. (EN) Jag röstade för ändringsförslagen 30, 34, 65, 103, 109 och 114, för även om jag fullt ut stöder FN:s internationella konvention om skydd av migrerande arbetstagare och deras familjer anser jag att regleringen av tillträdet till arbetsmarknaderna, socialförsäkringssystemen och allmännyttiga bostäder är frågor som bör regleras av medlemsstaterna och inte på gemenskapsnivå. Genom att ratificera ovannämnda FN-konvention har medlemsstaterna förbundit sig att tillämpa den i sina nationella system utan att överföra några befogenheter i det hänseendet till unionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Luigi Ciriaco De Mita (PPE), skriftlig. (IT) Betänkandet om ett enda uppehålls- och arbetstillstånd inom EU har gett oss möjligheten att reflektera över och diskutera den viktiga roll som invandrare kan ha i våra samhällen. Laglig inresa, effektiv integration och respekt för lagen är grundläggande förutsättningar för denna viktiga roll och möjliggör en ökad delaktighet för invandrare i den gemensamma utvecklingen av värdsamhället. I det hänseendet kan det enda tillstånd som vi röstat om vara ett sätt att hantera inresa och skydda rättigheterna och skyldigheterna för alla människor i samhället. Jag gav förslaget till direktiv mitt stöd, däribland de delar som inte inverkar på de mer gynnsamma bestämmelserna i EU-lagstiftningen och de internationella instrumenten. Jag beklagar att parlamentet inte antog det förslag som diskuteras, som jag tror hade kunnat utgöra ett användbart bidrag till inrättandet av ett europeiskt område med frihet och integration mellan människor som vill arbeta tillsammans för EU:s tillväxt.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig. – (FR) Vi har i åratal talat om att inrätta ett enda tillstånd för tredjelandsmedborgare som vill bo och arbeta i en medlemsstat. Det är ett lovvärt initiativ vars ursprungliga mål var att förenkla de administrativa kraven på tredjelandsmedborgare genom att göra det möjligt för dem att få ett arbetstillstånd och ett uppehållstillstånd via ett enda förfarande. I det ursprungliga lagstiftningsförslaget föreskrevs att arbetstagare från tredjeländer skulle ha rätt till samma behandling som nationella medborgare i fråga om sysselsättningsrättigheter (som exempelvis tillgång till social trygghet, utbildning och yrkesutbildning). Enligt den text som ändrats av föredraganden skulle dock medlemsstaterna ha haft rätt att begränsa vissa av dessa rättigheter. Detta strider mot bestämmelserna om lika behandling och är inte acceptabelt. En majoritet röstade därför mot det slutliga förslaget, som förkastades. Att utforma en mänsklig och förnuftig invandringspolitik kommer att vara en grundläggande utmaning för samhället under de kommande åren, men detta kan endast ske på EU-nivå så att man undviker valagendor och nationella reflexartade reaktioner.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Den fråga som berörs i detta förslag är införandet av ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat. Detta förutsätter att det finns gemensamma regler för alla medlemsstater, som syftar till att stoppa de nuvarande skillnaderna i tillvägagångssätt mellan de olika EU-länderna och som gör processen med att ge arbetstagare rättslig status snabbare, mer enhetlig och mer insynsvänlig inom hela EU. Å ena sidan bidrar laglig arbetskraftsinvandring, framför allt av kvalificerad arbetskraft, till att bekämpa svart arbete och kan bidra till att öka ekonomins konkurrenskraft och övervinna de befintliga bristerna. Men å andra sidan får vi inte glömma att under en period av ekonomisk kris och sårbarhet, när arbetslösheten växer, måste politiken för arbetskraftsinvandring vara flexibel, liksom kommissionen hävdat, men också hållbar och förnuftig.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlo Fidanza (PPE), skriftlig. (IT) Jag är uppriktigt besviken över att Véronique Mathieus betänkande om ett enda ansökningsförfarande för ett uppehålls- och arbetstillstånd har förkastats. Det var ett balanserat betänkande som i hög grad förbättrades under omröstningsfasen genom ändringsförslagen från gruppen Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) som godkändes med ett beslutsamt bidrag från liberalerna och de konservativa.

Jag beklagar att gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa inte lyckades respektera överenskommelsen och att gruppen Europeiska konservativa och reformister gjorde en felaktig bedömning som öppnade för ett nytt förslag från kommissionen som sannolikt kommer att vara sämre än det nuvarande.

Möjligheten för lagliga invandrare att få de nödvändiga uppehålls- och arbetshandlingarna genom ett enda förfarande för hela EU:s territorium skulle ha varit ett stort steg framåt, och ett rätt och riktigt resultat av den nödvändiga skärpningen av kampen mot olaglig invandring genom ett ökat samarbete med kustmedlemsstaterna och stärkandet av Frontex.

Liksom har varit fallet vid ett antal andra tillfällen tar i stället vissa envisa ideologiska kvarlevor från vänstern överhanden, som genom att förespråka ett urskillningslöst öppnande av gränserna leder till ett avvisande av behovet av att skydda hederliga utländska medborgare som kommer till Europa för att arbeta.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Vi anser att det är mycket viktigt att detta förslag till direktiv om ett enda ansökningsförfarande för att kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd förkastades av en majoritet av Europaparlamentet, eftersom parlamentets text, som redan förhandlats fram med rådet, endast tjänade de stora företagens och ekonomiska gruppernas intressen. Dessa grupper krävde social dumpning för att få tillgång till utländsk arbetskraft som de skulle kunna utnyttja genom låga löner och begränsade rättigheter.

Även om man hänvisade till att det handlade om en enda förordning ville dessa grupper i praktiken legalisera social dumpning, öka sysselsättningsotryggheten, öka ojämlikheten och öppna för olika resultat och lagar som skulle äventyra principerna med jämlikhet och rättvisa för alla arbetstagare.

På sätt och vis ville de återupprätta principen om ursprungsland från det ökända Bolkesteindirektivet, som förkastades efter gemensamt motstånd från arbetstagarna. Arbetstagarnas och fackföreningarnas motstånd och argument i de olika medlemsstaterna har nu fått följder för Europaparlamentet, vilket visar att kampen var värd insatsen. De portugisiska arbetstagarna bidrog också till detta positiva resultat genom den allmänna strejken den 24 november. Vi måste dock fortsätta att vara vaksamma.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig.(FR) Vid en tidpunkt då nästan 25 miljoner EU-medborgare är arbetslösa har återigen ett direktiv som syftar till att underlätta arbetskraftsinvandring lagts fram. Ni måste erkänna att detta är aningen motbjudande. Dessutom syftade texten till att garantera dessa invandrade arbetstagare vissa ekonomiska och sociala rättigheter, vilket påstods syfta till att undvika social dumpning eller illojal konkurrens med inhemska arbetstagare eller arbetstagare som redan befann sig i Europa. Detta är ett underförstått godkännande av att invandringen pressar ned EU-lönerna och inte kompenserar arbetskraftsbristen, utan tvärtom leder till direkt konkurrens för våra arbetstagare.

Vissa ändringsförslag, som syftar till att främja lika rättigheter – och lika kostnader – mellan bosatta och invandrare, innebar i praktiken att alla typer av invandrare, arbetande eller inte, skulle få rätt till våra sociala förmåner. Detta är ett val mellan social dumpning och automatiska allmosor som inte längre är hållbara, vare sig politiskt eller finansiellt. Det är dags att på medlemsstatsnivå besluta sig för att stoppa migrationsströmmarna, som har blivit ohållbara ekonomiska, sociala och också kulturella bördor, och att utöva den nationella preferensen och gemenskapspreferensen på alla områden.

 
  
MPphoto
 
 

  Jarosław Kalinowski (PPE), skriftlig.(PL) EU:s medlemsstater för en ständig kamp mot problemet med olaglig invandring och arbete som utförs av tredjelandsmedborgare inom vad som kallas skuggekonomin. Lämpliga åtgärder måste vidtas för att effektivt bekämpa dessa problem. Att förenkla och standardisera förfarandena för utfärdande av inrese- och uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare för att de ska kunna börja arbeta i en medlemsstat kommer att bidra till att begränsa den olagliga invandringen. Samtidigt kommer det att göra det möjligt att uppfylla EU-marknadernas krav på arbetskraft. De föreslagna förordningarna lämnar ett visst handlingsutrymme för värdländerna, särskilt när det gäller villkoren för att neka inresa. Detta garanterar en lämplig rättssäkerhetsnivå och att medlemsstaternas befogenheter inte kommer att påverkas.

Det direktiv som vi diskuterar kommer att göra det möjligt för alla medlemsstater att anta en gemensam ståndpunkt om ekonomiskt motiverad invandring. Det kommer att leda till insynsvänliga förordningar, trygghet och rättsligt skydd för arbetstagare som diskrimineras, en fortsatt kamp mot olaglig invandring och slutligen åtgärder för att bekämpa illojal konkurrens. Av det skälet instämmer jag i föredragandens ståndpunkt.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) År 2001 lade kommissionen fram ett förslag till direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att bedriva verksamhet som anställd eller egenföretagare. Trots ett positivt yttrande från Europaparlamentet klarade sig detta ambitiösa förslag, som syftade till att införa villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare som ville bedriva ekonomisk verksamhet inom EU, inte förbi förstabehandlingen i rådet och drogs officiellt tillbaka av kommissionen 2006. Jag välkomnar att den nya rättsliga grund som införs genom Lissabonfördraget ger detta förslag en god möjlighet att antas.

 
  
MPphoto
 
 

  Clemente Mastella (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för detta betänkande tillsammans med min grupp, eftersom jag anser att det på ett bra sätt motsvarar de stora demografiska utmaningar som Europeiska unionen kommer att ställas inför under de kommande åren genom att införa ett enda ansökningsförfarande för tredjelandsmedborgare som vill beviljas inresa på en medlemsstats territorium i arbetssyfte, och genom att erbjuda dessa personer en säker rättslig ställning.

Parlamentets förkastande kommer tyvärr att försena analysen av detta viktiga direktiv, som skulle ha förenklat de ofta komplexa administrativa förfarandena för att ta emot personer som migrerar av ekonomiska skäl. Direktivet skulle således ha gjort det möjligt för arbetsmarknaderna i våra medlemsstater att reagera på de aktuella och framtida behoven av arbetskraft och erbjuda ett verktyg för att bekämpa det utnyttjande och den diskriminering som dessa arbetstagare ofta utsätts för. Direktivet syftar till att minska de skillnader som finns mellan de nationella lagstiftningarna: med detta system med en enda kontaktpunkt kommer det administrativa förfarandet att bli enklare, billigare och snabbare.

Vårt förslag skulle inte ha fastställt inresevillkor för tredjelandsmedborgare: medlemsstaterna skulle alltid ha varit ansvariga för att fastställa inresevillkoren och för att fastställa det antal invandrare som skulle beviljas inresa på deras territorium i arbetssyfte.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Detta betänkande och det utkast till direktiv som det ändrar är skamliga. De inför en selektiv invandring som styrs av marknadskrav. De berövar alla invandrare som inte är till nytta, eller som inte längre är till nytta, för dessa marknader sina rättigheter. Också när de inte beviljar arbetstagarna begränsade rättigheter ger de möjlighet att begränsa dem ytterligare längre fram. Invandrare är inte andra klassens medborgare! Detta direktiv är helt enkelt omänskligt. Jag förkastar det och kommer att rösta mot det.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Detta dokument, som har förkastats av merparten av ledamöterna, var en rättsakt som skulle ha möjliggjort en bättre förvaltning av migrationsströmmarna. Dokumentet syftade till att avskaffa skillnaderna mellan medlemsstaterna i deras arbetskrafts- och bosättningsförfaranden, och att ge tredjelandsmedborgare som arbetar lagligt inom EU tillgång till vissa rättigheter. Det utgjorde därmed ett steg framåt av två skäl. För det första för att vi i dokumentet inrättar ett nytt instrument till förmån för tredjelandsmedborgare som vill invandra till medlemsstaternas territorium genom att ge dem en uppsättning rättigheter. Dokumentet utgör för det andra ett framsteg på grund av sitt politiska budskap till länderna utanför EU, det motbevisar uppfattningen att EU är stängt och endast kan anta repressiva åtgärder och det stärker säkerheten vid en tidpunkt då vi bemöter de farhågor som framfördes i Stockholmsprogrammet om inrättande av en flexibel invandringspolitik för att stödja EU:s ekonomiska utveckling. Det är skälet till min röst.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) De villkor enligt vilka tredjelandsmedborgare har tillstånd att bo och arbeta i en EU-medlemsstat är en fråga för den berörda staten och inte för EU. Det faktum att den periodiskt återkommande invandringen i vissa områden av välutbildade yrkesarbetare kanske kan vara användbar får inte leda till en politik med öppna dörrar, eftersom det först och främst bör vara arbetstagarna från vår egen befolkning, med andra ord EU-medborgare, som anställs. Om det finns en brist på arbetskraft i många områden borde vi undersöka orsakerna till detta och reagera genom att anpassa utbildningen därefter, men också genom att ge möjlighet till omskolning. Att arbetskraftsinvandring kan vara ett problem för arbetstagare eftersom det pressar ned lönenivåerna och också kan leda till prisdumpning har visat sig gång på gång i det förflutna.

Det var exempelvis skälet till att övergångsperioder för den fria rörligheten för arbetstagare infördes efter krav från länder med välutvecklade sociala trygghetsnät. Vi får i debatten därför inte glömma bort att bestämmelserna och reglerna för arbetskraftsutbudet kan utnyttjas av smarta företag. Jag röstade därför mot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Rareş-Lucian Niculescu (PPE), skriftlig. (RO) Jag röstade för detta betänkande eftersom Europeiska unionen i många år nu har behövt tydliga regler och förfaranden för de rättigheter som beviljas lagligt bosatta arbetstagare från tredjeländer. Vi behöver en sådan uppsättning med regler av minst två anledningar. Även om vi borde införa ett förmånssystem för EU:s arbetstagare bör lagligt bosatta arbetstagare till att börja med delta i medlemsstaternas ekonomiska liv och har rätt till skydd och garantier. De borde betraktas som en tillgång för EU:s ekonomi och inte som ett hot mot EU:s arbetstagare.

För det andra skulle sådana tydliga regler bidra till en bättre kontroll av migrationen. Om vi undviker sådana regler skulle vi å andra sidan uppmuntra till olaglig migration och sysselsättning och till alla därav följande konsekvenser. Det är tråkigt att behöva säga att jag förkastar betänkandet och uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt förslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för betänkandet av Véronique Mathieu eftersom jag hoppas att riktlinjer efter åratals arbete kommer att sammanställas för att utarbeta ett direktiv som innehåller ett enda paket med EU-regler om tillstånd och rättigheter för arbetstagare från tredjeländer. Vi har arbetat med ett EU-direktiv sedan 2001 utan resultat. Låt oss nu hoppas att rådet godkänner det i medbeslutande med parlamentet och att en slutsats nås, med tanke på frågans vikt. Detta är en avgörande punkt för EU:s utveckling, eftersom den allt större efterfrågan på arbetskraft för oss allt närmare vad som kallas ”ekonomiskt motiverad invandring”, och därför behövs omgående en gemensam förordning om frågan. EU:s långsiktiga ekonomiska utveckling måste stödjas, så vi måste förenkla de administrativa förfarandena för tillstånd för tredjelandsmedborgare som vill resa in på en medlemsstats territorium för att arbeta där, och ge dem en säker rättslig ställning. Detta direktiv kommer att göra det möjligt att möta de aktuella och framtida arbetskraftsbehoven och kommer att vara ett sätt att bekämpa exploatering och diskriminering, vilket dessa arbetstagare ofta utsätts för.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för detta betänkande, som inte antogs i den slutliga omröstningen. Det beror på att jag anser att övervakningen av migrationen inom EU är en grundläggande del av en ansvarsfull mottagandepolitik i medlemsstaterna. Det bästa sättet att bekämpa olaglig invandring och svart arbete är att utarbeta en balanserad politik för laglig migration och att ta emot invandrare mot bakgrund av behoven på arbetsmarknaden i värdstaten.

Vid en tidpunkt utan ekonomisk tillväxt är det viktigt att inte skapa falska förhoppningar om införlivande, eller att uppmuntra politik som främjar en brist på arbetskraft. Förslaget om att fylla i en enda ansökan till myndigheterna i värdlandet om arbets- och bosättningsvisering skulle tillmötesgå detta.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Jag håller med föredraganden Véronique Mathieu och samtycker till förslaget till direktiv, som är en del av EU:s insatser för att inrätta en global migrationspolitik och ett ramförslag för tredjelandsmedborgare. Dess syfte är dubbelt: a) att införa ett enda ansökningsförfarande för uppehålls- och arbetstillstånd i en medlemsstat, och b) att införa en enhetlig uppsättning minimirättigheter för arbetstagare från tredjeländer som är lagligt bosatta i EU, som bygger på att dessa personer behandlas på samma sätt som EU-medborgare.

 
  
MPphoto
 
 

  Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström (ALDE), skriftlig. − Den lagliga invandringen till EU:s medlemsländer är viktig för den ekonomiska utvecklingen. Arbetskraftsinvandring kan öka konkurrenskraften och vitaliteten, och med tanke på de demografiska utmaningar som EU står inför med en åldrande befolkning är det viktigt att anta en flexibel invandringspolitik. Vi välkomnar därför kommissionens förslag som syftar till att införa ett enda ansökningsförfarande för tredjelandsmedborgare som söker arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Det skulle förenkla de komplexa administrativa formaliteterna vid mottagandet av migranter. Det skulle också göra det möjligt för arbetsmarknaderna i våra medlemsstater att reagera på aktuella och framtida behov av arbetskraft och erbjuda ett verktyg för att bekämpa utnyttjande och diskriminering av dessa arbetstagare.

Vi motsatte oss dock de ändringsförslag som lades fram om kompletterande handlingar som skulle göra förslaget motstridigt och poänglöst. Att ha ett enda ansökningsförfarande och ett dokument förlorar sin mening om alla medlemsstater kan utfärda och kräva kompletterande handlingar. Ändringsförslaget om att medlemsstaterna får utfärda en handling som kompletterar uppehållstillståndet och som får uppdateras eller återkallas när ställningen på arbetsmarknaden förändras röstades igenom. Då vi var missnöjda med texten och föredrog att anta förslaget, men att gå in i en andra behandling, så röstade vi för inkluderingen av jämförelsetabeller, mot rådets vilja. De gick inte heller igenom och när vi befann oss i en situation där en positiv röst på betänkandet skulle innebära ett antagande i första behandling med ett innehåll som vi ansåg underminerade hela förslaget om ett enda dokument i stället för flera inom EU, så valde vi att rösta emot förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. (RO) Ett av de bästa sätten att bekämpa olaglig invandring och svart arbete är att utveckla lagliga invandringskanaler som uppfyller behoven på våra länders arbetsmarknader. Den ekonomiska invandringen är en verklighet som vi måste få ordning på, men den är också en nödvändighet med tanke på de demografiska och ekonomiska utmaningar som EU kommer att ställas inför inom en snar framtid. Invandringspolitiken måste utformas som ett instrument för att reglera våra arbetskraftsbehov, vilket skulle bidra till att genomföra Europa 2020-strategin.

EU-lagstiftningen begränsar inte medlemsstaternas befogenheter att organisera sina egna socialförsäkringssystem. I frånvaron av harmonisering på EU-nivå ska varje medlemsstat i sin lagstiftning fastställa villkoren för beviljande av sociala förmåner, samt beloppet för dessa och den period för vilken de ska beviljas.

När medlemsstaterna utövar denna befogenhet ska de följa EU-lagstiftningen. Arbetsvillkoren måste dessutom alltid respekteras, däribland löne- och uppsägningsvillkor samt villkor som rör hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, arbetstid, semester och disciplinära åtgärder, med beaktande av gällande kollektivavtal.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Europeiska unionen måste förbereda sig på de framtida demografiska utmaningarna. Frågan om arbetskraftsinvandring är relevant för ekonomiernas konkurrens- och livskraft och kräver såväl ett balanserat tillvägagångssätt som ett noga övervägande.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(FR) Det gläder mig att Europaparlamentet har förkastat detta förslag till ett enda tillstånd. Dagens omröstning banar väg för nya förhandlingar och innebär ett ”nej” till tilldelning av rättigheter utifrån arbetstagarnas marknadsvärde. Detta direktiv innehåller en fragmenterad syn på laglig invandring, där en migrerande arbetstagares marknadsvärde skulle avgöra omfattningen för hans eller hennes rättigheter, vilket är ett långt steg från att garantera en gemensam uppsättning rättigheter för alla migrerande arbetstagare som bygger på lika behandling och icke-diskriminering. Så här inför tjugoårsdagen av FN:s konvention om skydd av migrerande arbetstagare och deras familjer är denna hierarkiska ordning helt oacceptabel: unionen måste äntligen införliva slutsatserna från de många studier som visar att fördelarna – såväl individuellt som kollektivt, ekonomiskt och samhälleligt – för både värdländerna och ursprungsländerna går hand i hand med det fulla och effektiva utövandet av invandrares rättigheter. De gröna kommer att fortsätta att mycket noga uppmärksamma denna fråga för att bidra till att utrusta unionen med en ambitiös invandringspolitik som bygger på principen med de grundläggande rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet. Denna fråga är ämnet för de nya samtal som är resultatet av att denna förfärliga överenskommelse förkastats.

 
  
  

Betänkande: Jiménez-Becerril Barrio, Romero López (A7-0354/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Syftet med utkastet till Europaparlamentets och rådets direktiv om den europeiska skyddsordern är brottsförebyggande. Utkastet till direktiv bygger på att det har blivit nödvändigt att utarbeta en mekanism för tidig varning och förebyggande på EU-nivå, trots att medlemsstaterna skyddar brottsoffer inom de nationella gränserna. Utkastet tar hänsyn till rekommendationerna i Stockholmsprogrammet och förfarandena till följd av ikraftträdandet av Lissabonfördraget, som gör att gemensamma betänkanden kan utarbetas, samt till rådets första förslag till ett EU-direktiv om vittnesskydd av den 5 januari 2010. Jag samtycker till den omfattande strategin för att införliva offren för flera typer av brott, och till ändringsförslagen om att föreskriva villkor för att upphäva en europeisk skyddsorder, skapa kontinuitet i det rättsliga försvaret, inrätta tidsfrister för en orders utförande och förtydliga situationen för offer som flyttar mellan medlemsstater.

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE), skriftlig. (EN) Jag röstade för denna resolution eftersom den ger stöd åt rådets förslag till direktiv som innehåller tydliga åtgärder för brottsförebyggande och i synnerhet vittnesskydd. Det är viktigt att hindra att brottsoffer skadas av gärningsmännen i sitt eget land, men denna typ av förebyggande åtgärder borde också finnas inom hela EU. Antagandet och genomförandet av detta direktiv skulle visa att EU är beslutet att omsätta handlingsplanen från Stockholm i praktiken, vilket är ett EU-initiativ för att bevara och utveckla området med frihet, säkerhet och rättvisa.

Det är viktigt att betona att den europeiska skyddsordern bör vara tillämplig på alla brottsoffer, såsom offer för människohandel, tvångsäktenskap, hedersmord, könsbaserat våld, vittnen samt offer för terrorism och organiserad brottslighet, oavsett offrets ålder eller kön, där det finns en identifierad gärningsman. Vittnesskydd innebär vidare inte bara fysiskt skydd, utan omfattar även offrens värdighet. Jag håller därför verkligen med om att det är mycket viktigt att införliva vittnesskydd som syftar till att återupprätta offrens värdighet och respekt som människor.

 
  
MPphoto
 
 

  Roberta Angelilli (PPE), skriftlig. (IT) Omröstningen i parlamentet om förslaget till direktiv om en europeisk skyddsorder för offer sänder en viktig signal om skydd för människor som har utsatts för våld. Även om det tyvärr inte fanns någon kvalificerad majoritet i rådet efter att Nederländerna tog ställning för de länder som blockerar initiativet påverkar detta inte betydelsen av dagens omröstning.

Luckan i EU:s lagstiftning när det gäller skydd för våldsoffer måste fyllas genom ett konkret svar som inte bara begränsas till territoriet i den stat där offret lever, utan som gäller över gränserna. Samarbetet mellan 12 medlemsstater, däribland Italien, syftar till att införa en mekanism för tidig varning och vittnesskydd inom EU:s territorium.

Jag är övertygad om att det är viktigt att nå en överenskommelse om detta instrument – däribland i politiska termer – eftersom det kommer att garantera skydd för vittnen till alla typer av brott och tillåta besöksförbud eller andra förbud för människor som utgör ett hot. En lika viktig aspekt är möjligheten för offret att flytta till en annan medlemsstat och få den information och den hjälp som behövs för att starta ett nytt liv, och samtidigt fortfarande ha rätt till skyddsåtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Antoniozzi (PPE), skriftlig. (IT) Jag stöder den övergripande idén med en skyddsorder. Våldsoffer måste skyddas från upprepade angrepp från gärningsmännen, och måste omfattas av skyddsåtgärder inom hela EU.

Utkastet till direktiv är ytterligare ett steg mot att nå målsättningarna i handlingsplanen från Stockholm och EU:s initiativ för att bevara och utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

Jag är medveten om komplexiteten hos detta initiativ. Rättssystemen skiljer sig åt mellan de olika medlemsstaterna, liksom de straff- och civilrättsliga förfarandena. Trots detta anser jag att föredragandena har lyckats med att stärka kontinuiteten hos det rättsliga skyddet och att garantera offren ett maximalt skydd, och samtidigt garantera rättssäkerheten.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig.(FR) Våldsoffer kan omfattas av skyddsåtgärder mot gärningsmännen i sina respektive medlemsstater. Detta skydd upphör dock vid deras medlemsstats gränser, och hittills har det inte funnits något sätt att utvidga skyddet utanför dessa gränser. Jag röstade för detta nya direktiv som tillåter de rättsliga myndigheterna i en medlemsstat som har infört skyddsåtgärder enligt sina nationella lagar att utfärda en ”europeisk skyddsorder” som skyddar offren på de övriga medlemsstaternas territorium. Direktivet är naturligtvis främst avsett för kvinnliga våldsoffer, men det kan tillämpas på vem som helst oavsett kön eller ålder samt på potentiella offer och deras anhöriga.

 
  
MPphoto
 
 

  Regina Bastos (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för utkastet till direktiv om en europeisk skyddsorder som syftar till att skydda brottsoffer inom hela EU. Detta initiativ syftar till att införa en mekanism för det rättsliga och polisiära samarbetet mellan medlemsstaterna så att de brottsoffer som omfattas av en skyddsåtgärd i en medlemsstat inte ska behöva gå igenom hela den juridiska processen för att erbjudas skyddsåtgärder, och så att de även skyddas om de beslutar sig för att bosätta sig eller vistas i ett annat EU-land.

Den europeiska skyddsordern kommer att utfärdas på begäran av den skyddade personen och bör inte bara utfärdas för kvinnor som är offer får våld i hemmet, som är den grupp som främst bör skyddas, utan även för alla andra offer, som exempelvis offer för människohandel, kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap, hedersmord, incest, könsbaserat våld samt vittnen till och offer för terrorism och organiserad brottslighet.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för utkastet till direktiv om den europeiska skyddsordern eftersom dess grundläggande mål är brottsförebyggande och skydd av brottsoffer. För tillfället gäller genomförandeåtgärderna för skyddsorder för offer endast inom den utfärdande statens gränser, också då medlemsstaterna har beslutat om skyddsorder för offer. Europeiska unionen måste göra allt den kan för att förebygga brott och förföljelse på EU-nivå. Endast då kommer vi att kunna garantera en säker miljö för offer utan att begränsa deras rätt till rörlighet. Även om medlemsstaternas straffrättsliga, civilrättsliga och administrativa förfaranden skiljer sig åt måste alla länder samarbeta för att förhindra upprepade brott.

Jag anser att det är mycket viktigt att införliva aspekten med moraliskt stöd i detta förslag. För de flesta offer har brotten olika psykologiska och moraliska efterverkningar som består länge efter att brottet har begåtts. EU måste inte bara befatta sig med förebyggande och skydd, utan även med moraliskt stöd för offer så att de kan påbörja ett nytt liv i någon annan EU-medlemsstat.

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Březina (PPE), skriftlig. (CS) Jag har röstat för betänkandet om den europeiska skyddsordern eftersom det syftar till att förbättra den rättsliga ställningen för offer för våldsbrott. Rättsligt skydd behövs särskilt för personer som är offer för upprepat våld från nära anhöriga, personer som faller offer för brott på grund av sitt kön eller personer som blir offer för annan typ av brottslighet i en medlemsstat där de varken är medborgare eller har sin hemvist. Jag samtycker till ändringsförslagen, som begränsar skälen till att inte erkänna eller avslå en europeisk skyddsorder och fastställer en 20-dagarsgräns för genomförandet av en order eller för att förtydliga situationen då ett offer flyttar från en medlemsstat till en annan.

Det gläder mig att problemet med den rättsliga grunden, som särskilt rådet och kommissionen diskuterat, har förtydligats. De specifika meningsskiljaktigheterna mellan de civila och straffrättsliga aspekterna av den europeiska skyddsordern har enligt min åsikt avskaffats genom antagandet av ändringsförslaget, som kompletterar samarbetet om straffmål med erkännandet av domstolsdomar. Detta kommer att tillmötesgå kommissionens invändning att lagstiftningen om den europeiska skyddsordern kommer att strida mot dess exklusiva initiativrätt på det civilrättsliga området.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Jag stöder denna resolution eftersom jag anser att det är grundläggande att brottsoffer har rätt till brottsförebyggande åtgärder och skydd inom hela EU. Med andra ord borde detta skydd inte begränsas till en enda medlemsstat, utan individerna borde tillåtas att bosätta sig eller stanna kvar i andra EU-länder. Denna åtgärd bör omfatta offer för människohandel, kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap, hedersmord, incest, könsbaserat våld, vittnen samt offer för terrorism och organiserad brottslighet. För att uppnå detta kommer det att bli nödvändigt att övervinna det faktum att medlemsstaternas rättssystem skiljer sig åt.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. – (PT) Detta utkast till direktiv syftar till att fylla en lucka i fråga om brottsoffer i den befintliga lagstiftningen, som inte hanterar frågan med brottsförebyggande och behovet av en snabb och effektiv EU-omfattande mekanism för tidig varning och förebyggande för att skydda offer. Inrättandet av en europeisk skyddsorder bör av dessa skäl bli ett viktigt sätt att skydda offren, oavsett vilken typ av våld de har utsatts för. Skyddsordern måste vara tillämplig över medlemsstaternas gränser, så att offren inte tvingas påbörja hela den rättsliga process som krävs för att beviljas skyddsåtgärder på nytt om de flyttar till en annan medlemsstat.

Å ena sidan har vi precis antagit lagstiftning om misstänkta personers civila och förfarandemässiga rättigheter inom EU, och å andra sidan får vi inte glömma de civila och förfarandemässiga rättigheterna för offer, som utan tvivel är mer sårbara och har ett sämre skydd. Antagandet av detta direktiv är ett viktigt steg mot att hjälpa offer, men jag hoppas att kommissionen kan gå ännu längre och lägga fram ett omfattande och mer fullständigt lagstiftningspaket för offer snarast möjligt.

 
  
MPphoto
 
 

  Anne Delvaux (PPE) , skriftlig.(FR) Jag röstade för utkastet till Europaparlamentets och rådets direktiv om den europeiska skyddsordern. Till skillnad från några av de mer motsträviga medlemsstaterna (Storbritannien, Nederländerna sedan det senaste regeringsbytet etc.) motsätter jag mig en begränsning av räckvidden för straffrättsliga förfaranden i den strängaste bemärkelsen, eftersom jag stöder införlivandet av en bredare uppsättning förfaranden. Jag hoppas att den tydliga signal som Europaparlamentet sänt i kammaren inte bara ska garantera att det nuvarande dödläget på grund av den blockerande minoriteten i rådet bryts, utan även att det kommande ungerska ordförandeskapet fortsätter att granska denna fråga.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Att ge brottsoffer ett rättsligt skydd är grundläggande för inrättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Jag samtycker därför, trots vissa förbehåll, till målsättningarna i föreliggande förslag som syftar till att förbättra den befintliga rättsliga situationen i följande avseenden: i) förbättra villkoren för att upphäva en europeisk skyddsorder, ii) skapa kontinuitet i det rättsliga försvaret, iii) minska antalet skäl för att inte erkänna eller avslå den europeiska skyddsordern, (iv) inrätta tidsfrister för utfärdandet av ordern och v) förtydliga situationen för offer som flyttar.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Detta direktiv rör tillämpningen av skyddsåtgärder avsedda att hjälpa brottsoffer när dessa brott äventyrar en individs liv, eller fysiska, psykiska eller sexuella hälsa.

Skyddsåtgärder finns i alla EU-medlemsstater, men de upphör att gälla vid landsgränserna. Den europeiska skyddsordern syftar till att garantera att skyddet för en individ i en medlemsstat bibehålls och fortsätter att gälla i alla andra medlemsstater dit den berörda personen flyttar eller har flyttat.

Det är den ståndpunkt som Europaparlamentet har antagit i dag, med 610 röster för, 13 mot och 56 nedlagda röster. Ståndpunkten bygger på den kompromiss som förhandlats fram mellan Europaparlamentsledamöterna och företrädarna för EU:s belgiska ordförandeskap. Texten har dock ännu inte bekräftats av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i rådet.

Även om merparten av skyddsåtgärderna avser kvinnor som har utsatts för våld i hemmet bör de nya reglerna gälla alla offer: liksom det anges i det antagna betänkandet gäller direktivet ”skyddsåtgärder i syfte att skydda alla brottsoffer, inte enbart offer för könsrelaterat våld, med hänsyn till de specifika egenskaperna för varje berörd brottstyp”.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig.(FR) Den europeiska skyddsordern är det praktiska uttrycket för det spanska ordförandeskapets prioritering av kampen mot våld mot kvinnor. De offer som omfattas av åtgärder som föreskriver på vilket avstånd gärningsmännen ska hålla sig från offren kommer att skyddas utöver de nationella gränserna, vilket kommer att göra att de kan starta ett nytt liv var de vill. Den europeiska skyddsorder som utfärdas ska ha samma rättsliga giltighet inom hela EU. Textens räckvidd har utvidgats till att även omfatta skyddet av en persons ”liv, fysiska och psykiska integritet, värdighet, personliga frihet eller sexuella integritet”. Denna breda definition omfattar tvångsäktenskap, pedofili, människohandel, könsstympning och så vidare. Denna åtgärd uppfyller det främsta målet med området med frihet, säkerhet och rättvisa, som är att skapa ett skyddande Europa. Jag röstade därför för denna text.

 
  
MPphoto
 
 

  Jim Higgins (PPE), skriftlig. (EN) Jag välkomnar den europeiska skyddsordern. Det är ett utmärkt initiativ som kommer att garantera att åtgärderna för vittnesskydd kommer att utökas från en medlemsstat till att omfatta andra medlemsstater. För tillfället upphör skyddsorderna att gälla vid landsgränserna, vilket gör vittnen försvarslösa. Den europeiska skyddsordern utgör ett stort steg framåt när det gäller vittnens rättigheter. Den är ett starkt instrument som kommer att ge våldsoffer en tryggare fristad över medlemsstaternas gränser. Över 100 000 kvinnor inom EU omfattas av skyddsåtgärder. Jag oroar mig dock mycket över den blockerande minoriteten på rådsnivå, där Irland ingår. Jag hoppas att det utbredda godkännandet av detta betänkande på parlamentsnivå kommer att uppmuntra den blockerande minoriteten att ändra sin inställning. Jag accepterar inte deras argument att betänkandets rättsliga grund är felaktig. Såväl rådet som parlamentets rättstjänst har konstaterat att den rättsliga grunden är lämplig och skyddsordern, som fått ett enhetligt stöd från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, medför inte några skyldigheter att ändra de nationella systemen för att anta skyddsåtgärder, eftersom den medlemsstat dit ett offer reser ska ge skydd i enlighet med sin nationella lagstiftning.

 
  
MPphoto
 
 

  Timothy Kirkhope och Marina Yannakoudakis (ECR), skriftlig. (EN) ECR-gruppen stöder fullt ut syftena och målsättningarna i förslaget till den europeiska skyddsordern, och vi är måna om att se till att offer för våld, terrorism, våld i hemmet, förföljelse och/eller trakasserier skyddas om och när de flyttar inom EU. ECR-gruppen känner medkänsla med den smärta som fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp kan orsaka och den sårbarhet som det väcker hos offren.

Vi kunde inte rösta för betänkandet i dag på grund av vår oro i fråga om den rättsliga grunden och direktivets räckvidd. Detta förslag har en straffrättslig grund, men trots att vissa av de brott som detta förslag ska omfatta är civilrättsliga tillämpas inte artikel 81 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. ECR-gruppen oroar sig över hur effektivt detta förslag skulle tillämpas och vilket budskap dessa missförhållanden sänder till EU:s allmänhet om hur vi stiftar våra lagar. ECR-gruppen är av den bestämda uppfattningen att den lagstiftning som vi utarbetar på EU-nivå måste ha en stabil rättslig grund och vara solid och inte borde äventyra medlemsstaternas rättssystem.

Av dessa skäl lade ECR-gruppen ned sin röst om detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Utkastet till direktiv om den europeiska skyddsordern, som lagts fram av tolv medlemsstater, är ett initiativ som syftar till att förebygga brott. Också när medlemsstaterna har beslutat om skyddsorder för offer gäller de tillhörande genomförandeåtgärderna endast inom den utfärdande statens gränser. Offren kan dock flytta från en medlemsstat till en annan av många skäl, inte minst för att undkomma ett brott. Eftersom de förflyttar sig innebär det att de blir försvarslösa om man inte inom ramen för det rättsliga och polisiära samarbetet inrättar en mekanism för tidig varning och förebyggande för deras försvar som fungerar snabbt och effektivt i hela EU. Inrättandet av en sådan mekanism för rättsligt och polisiärt samarbete är den ursprungliga tanken bakom detta initiativ. Medlemsstaternas agerande visar att det är möjligt att undvika brott på EU-nivå när en eller flera gärningsmän har identifierats.

 
  
MPphoto
 
 

  Barbara Matera (PPE), skriftlig. (IT) Tack vare bidraget från rådet, men framför allt tack vare de två föredragandena samt de ändringsförslag vi lagt fram i utskottet, ger utkastet till direktiv om den europeiska skyddsordern ett utmärkt skydd för offer utan några nationella lagstiftningsrestriktioner. Utkastet bör ses som en symbol för att stegvisa lagstiftningsframsteg görs inom EU för att se till att alla medlemsstater erbjuder samma rättigheter och skydd.

Den europeiska skyddsordern gör i sin nuvarande utformning att skyddet av offer som vill röra sig fritt inom EU blir en beslutsammare och snabbare process. Det är tydligt att skillnaden mellan våra rättssystem, däribland de olika rättsliga förfarandena, fortfarande utgör en restriktion. Den definierade räckvidden gör det dock möjligt för våra länder att snabbt anpassa sig till den nya ordern, och därigenom stärka unionen och ge EU-medborgarna ett starkare skydd, särskilt de mest utsatta.

Jag stöder därför beslutsamt detta förslag som skulle skapa förhoppningar hos de många människor vars frihet och värdighet kränks dagligen, och som inte har alla möjligheter att reagera. I framtiden kanske de till och med kan starta ett nytt liv i ett annat land.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Att brottsoffer som omfattas av en skyddsorder i en medlemsstat också borde skyddas om de beslutar sig för att bosätta sig eller stanna kvar i ett annat EU-land är en fråga om den mest grundläggande rättvisa. Det var i det syftet som vi antog dessa nya regler i dag. Alla offer, och inte bara offer för våld i hemmet, bör kunna dra nytta av den europeiska skyddsordern. Skyddsåtgärder finns i alla EU-medlemsstater, men de upphör att gälla när en individ passerar ett lands gränser. Den europeiska skyddsordern syftar till att garantera att skyddet för en individ i en medlemsstat bibehålls och fortsätter att gälla i alla andra medlemsstater dit den berörda personen flyttar eller har flyttat, oavsett vilket brott denna person har utsatts för.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Michel (ALDE), skriftlig. – (FR) Alla offer för en förkastlig handling som får skydd i en EU-medlemsstat bör kunna få samma skydd när han eller hon reser till en annan medlemsstat. Trots att de flesta åtgärderna avser kvinnor som utsatts för könsbaserat våld bör det förtydligas att alla andra våldsoffer, däribland barn, kan skyddas genom detta initiativ. Vi välkomnar dessutom att en skyddsorder också kan begäras för en skyddad persons familj. Skyddet får dock inte begränsas till offrets fysiska skydd. Hans eller hennes värdighet som människa måste också beaktas. Jag är väl medveten om komplexiteten hos detta initiativ och de utmaningar som kan uppkomma, inte minst på grund av de potentiella skillnaderna mellan medlemsstaternas rättssystem och deras straffrättsliga, civilrättsliga och administrativa förfaranden. Medlemsstaterna måste dock uppmuntras att fullfölja sina insatser i denna riktning.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Jag stöder detta betänkande, och anser att det är den bästa av de texter som ska läggas fram för omröstning den 14 december. De grundläggande kriterierna har fastställts, alla frågor är väl genomarbetade och logiken är tydlig. Människor som har fallit offer för brott kommer nu att skyddas av domstolarna i alla EU-länder om de flyttar från en EU-medlemsstat till en annan. Detta kommer att ge de utredande myndigheterna och den allmänna åklagaren möjligheten att utföra sina utredningar effektivt, och brottsoffren kommer inte att hemlighålla viktig information från utredarna av rädsla. Jag är tacksam för föredragandens betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Även om vissa åtgärder har vidtagits på senare år för att skydda offren lämnas de drabbade ofta i sticket. Advokater och domare lär sig en hel del om svarandes rättigheter under sin utbildning, men de får inte lära sig något om det rätta sättet att hantera vittnen och offer som vittnar. Om utbildningen endast anpassas till svaranden och ingen som helst hänsyn tas till ett offer som väckt en civilrättslig talan mot någon är det ett hårt slag. Det behövs en större medvetenhet om detta men även bättre medicinsk utbildning, så att användningen av våld i hemmet känns igen bättre. Frågan om den lagstadgade begränsningen av civila skadeståndsanspråk är grundläggande i fallet med övergrepp mot barn. Skyddet av offer innebär också att endast människor med ett fläckfritt straffregister får arbeta med barn. Att tvångsäktenskap nu åtalas i Liechtenstein, däribland utan offrets samtycke, och att rättsliga åtgärder kan vidtas mot könsstympning som utförts på en minderårig person visar på den potentiella faran med det mycket hyllade mångkulturella berikandet.

Eftersom vittnesskyddet fortfarande är nytt och de personer som drabbas ofta inte ens vet vem de kan vända sig till i sitt eget land och vilka deras rättigheter är, är det viktigt att vittnesskyddet harmoniseras inom EU. Jag röstade för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för betänkandet om utkastet till Europaparlamentets och rådets direktiv om den europeiska skyddsordern eftersom EU behöver ett system som ökar skyddet av livet, säkerheten och den fysiska, psykiska och sexuella integriteten för de medborgare som är offer för övergrepp. Utkastet till direktiv syftar till att stärka skyddet av offren för denna typ av brott inom EU, eftersom skyddsåtgärderna för närvarande är begränsade till de nationella lagarna inom medlemsstaterna. Denna resolution syftar till att fylla en lucka i lagstiftningen för att se till att offren för ett övergrepp också skyddas utanför sina egna länder, och därigenom garantera att alla medlemsstater erbjuder offren ett tillräckligt skydd. Medlemsstaterna kommer inte att tvingas harmonisera sina nationella lagar, men kan behöva anpassa dem så att de erkänns ömsesidigt.

 
  
MPphoto
 
 

  Georgios Papanikolaou (PPE), skriftlig. (EL) Jag röstade i dag för utkastet till direktiv om antagande av en standardmekanism för att underlätta och stärka skyddet av brottsoffer som flyttar mellan medlemsstaterna när det gäller att utöva rätten till fri rörlighet. Direktivet kommer nu att skydda mot brott som kan utgöra en fara för brottsoffrens liv, fysiska, psykiska och sexuella integritet eller personliga frihet, med det slutliga målet att undvika sådana brott i framtiden.

Efter förhandlingar med rådet har direktivet förbättrats, framför allt på följande punkter:

- Det rättsliga skyddet har utökats, eftersom offret inte längre tvingas påbörja hela den rättsliga processen med att få skydd på nytt när han eller hon flyttar till en annan medlemsstat,

- villkoren för utfärdande av den europeiska skyddsordern har förbättrats och förenklats,

- skälen att neka eller avslå en europeisk skyddsorder har begränsats,

- en tydlig tidsfrist har införts för verkställandet av en order,

- skyddet utökas till att omfatta inte bara den fysiska integriteten, utan även offrets värdighet.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Detta betänkande går mot den redan antagna handlingsplanen från Stockholm, som är ett EU-initiativ för att bevara och utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Trots problemen med den rättsliga grunden för dessa ändringsförslag beslutade jag att rösta för betänkandet, eftersom jag anser att skyddsåtgärder för offren eller de potentiella offren för ett brott är något positivt. Möjligheten att utöka räckvidden för en rättslig skyddsorder från en medlemsstat (”den utfärdande staten”) till att omfatta en annan medlemsstat dit den skyddade personen vill flytta (”den verkställande staten”) utgör ett betydande framsteg mot det praktiska inrättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa inom EU, och detta är ett ideal som jag delar.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. (RO) Våld i hemmet är en överträdelse av de mänskliga rättigheterna och kan drabba vem som helst, oavsett religion, hudfärg eller social ställning. I Rumänien ökade våldet i hemmet med 35 procent under 2009 jämfört med 2008. Under 2010 rapporteras antalet fall med våld i hemmet ha ökat. Fallen med våld i hemmet uppskattas drabba 1 200 000 människor årligen, men ändå är bara en procent av våldsoffren modiga nog att rapportera det till myndigheterna.

Den europeiska skyddsordern måste vara ett starkt instrument som kan ge en säkrare fristad för våldsoffer över medlemsstaternas gränser. Detta kommer också att omfatta skydd mot våld som begås av grupper med människor och kommer att gälla alla brottsoffer, som exempelvis offer för människohandel, kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap, hedersmord, incest, könsbaserat våld, samt vittnen till och offer för terrorism och organiserad brottslighet.

Medlemsstaterna måste fortsätta att garantera det rättsliga skyddet, begränsa skälen till att neka erkännandet av eller avslå en europeisk skyddsorder, fastställa en tidsfrist på 20 dagar för verkställandet av en order och förtydliga ståndpunkten i fråga om offer som flyttar från en medlemsstat till en annan.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag anser att rådets direktiv är mycket positivt, eftersom det syftar till att inrätta ett verkligt område med frihet, säkerhet och rättvisa. Jag delar dock föredragandenas farhågor, framför allt när det gäller de tekniska utelämnandena, samt de skillnader som de pekar på mellan medlemsstaternas rättssystem.

 
  
MPphoto
 
 

  Crescenzio Rivellini (PPE), skriftlig. (IT) Jag vill gratulera Teresa Jiménez-Becerril Barrio och Carmen Romero López till deras utmärkta arbete. Brottsoffer som har rätt till skydd i en medlemsstat kommer att garanteras samma skyddsnivå inom hela unionen, tack vare den nya europeiska skyddsordern som antogs i dag och som utökar räckvidden för lagstiftningen till att omfatta alla brottsoffer och inte bara offer för könsbaserat våld, vilket ursprungligen föreslogs. Skyddsåtgärder finns i alla EU-medlemsstater, men de blir ineffektiva när offren passerar gränserna. Den europeiska skyddsordern bör garantera att allt skydd som beviljas en person i en medlemsstat kommer att tillämpas i alla övriga medlemsstater dit denna person reser eller har rest. Den europeiska skyddsordern kan utfärdas på begäran av personer som omfattas av skydd om de beslutar sig för att flytta till en annan medlemsstat, eller om de bara vill vistas där. Den medlemsstat som utfärdade skyddsåtgärden kommer att vara ansvarig för att utfärda en europeisk skyddsorder och sända den till den medlemsstat som personen avser att resa till. Texten måste fortfarande bekräftas av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i rådet, och de kommer att få tre år på sig att införliva den i den nationella lagstiftningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Utkastet till direktiv om den europeiska skyddsordern, som lagts fram av 12 medlemsstater, är ett initiativ som syftar till att förebygga brott. Också när medlemsstaterna har beslutat om skyddsordrar för offer gäller de tillhörande genomförandeåtgärderna endast inom den utfärdande statens gränser. Offren kan dock flytta från en medlemsstat till en annan av många skäl, inte minst för att undkomma brott. Eftersom de förflyttar sig innebär det att de blir försvarslösa om man inte inom ramen för det rättsliga och polisiära samarbetet inrättar en mekanism för tidig varning och förebyggande för deras eget försvar som fungerar snabbt och effektivt i hela EU. Att inrätta ett samarbete i denna riktning är syftet med detta initiativ. Medlemsstaternas agerande visar att det är möjligt att undvika brott på EU-nivå när en eller flera gärningsmän har identifierats.

 
  
MPphoto
 
 

  Joanna Senyszyn (S&D), skriftlig. – (PL) Jag röstade för utkastet till Europaparlamentets och rådets direktiv om den europeiska skyddsordern. Direktivet är oumbärligt för att våldsoffer ska kunna känna sig jämförelsevis säkra inom hela EU, oavsett var de bor. Efter att direktivet har antagits kommer det att bli viktigt att genomföra regelbundna utbildningskurser för de rättsliga organen och andra behöriga organ, för att de ska kunna hjälpa offren på lämpligt sätt. Det kommer också att bli mycket viktigt att genomföra en informationskampanj för att göra medborgarna medvetna om möjligheten att utfärda en europeisk skyddsorder.

Våldsoffren kommer följaktligen att få ett avsevärt bättre skydd, och våldsbrotten kommer att minska i omfattning. Direktivet om den europeiska skyddsordern utgör ett mycket viktigt steg mot ett EU-direktiv om våld mot kvinnor. En gemensam omfattande EU-strategi måste utarbetas och genomföras snarast möjligt, i syfte att bekämpa våld mot kvinnor i alla EU-medlemsstater. Vi måste omgående införa lagstiftningsstandarder inom EU för att bekämpa våld mot kvinnor. Det är det enda sättet att stödja kvinnor och motsätta sig samhällets acceptans av våld i hemmet samt straffriheten för de personer som begår dessa brott. Jag hoppas att det kommande polska ordförandeskapet i hög grad ska bidra till utarbetandet och antagandet av ett utkast till direktiv om denna fråga. Jag har redan sänt en skrivelse om denna fråga till Polens premiärminister Donald Tusk, men jag har ännu inte fått något svar.

 
  
MPphoto
 
 

  Marc Tarabella (S&D), skriftlig. – (FR) Jag välkomnar antagandet av en överväldigande majoritet av betänkandet om den europeiska skyddsordern. Den åtgärd som antas i dag kommer att göra det möjligt för personer som beviljats skydd i en medlemsstat att få samma skydd i en annan medlemsstat dit de kanske reser. Detta direktiv gäller inte enbart offer för våld i hemmet, utan även offer för tvångsäktenskap, människohandel och kvinnlig könsstympning. Detta utgör ett stort steg framåt för offers rättigheter och rörlighet inom EU. Jag uppmanar nu rådet att hörsamma Europaparlamentets ståndpunkt genom att ge ett majoritetsstöd till den europeiska skyddsordern.

 
  
  

Betänkande: Bauer, Hedh (A7-0348/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  John Stuart Agnew (EFD), skriftlig. – (EN) UKIP fördömer alla former av människohandel som en modern form av slaveri och kräver strängast möjliga straff inom Storbritannien för sådan verksamhet. UKIP röstade dock mot detta betänkande, eftersom vi inte kan legitimera att EU får ännu större makt i frågor som straffrätt och gränsskydd. Detta förslag handlar om att EU ska fastställa minimistraff i medlemsstaterna för ett brott, och det är helt enkelt inte en fråga för EU. Det bör vara de valda nationella regeringarnas enskilda uppgift att besluta om sådana straff och att samarbeta med andra länder för att bidra till att utrota människohandel.

EU förvärrar också problemet med människohandel. Eftersom det finns en fri rörlighet inom EU och öppna gränser samt en gemensam valuta kan den organiserade brottsligheten verka mycket mer effektivt och okontrollerat. Om medlemsstaterna hade verkliga gränskontroller skulle det i hög grad bidra till att störa dessa onda brottsorganisationers verksamhet. EU är faktiskt en del av problemet och inte lösningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Sonia Alfano (ALDE), skriftlig. – (IT) Det finns inget mer omänskligt än att utnyttja andra människors liv i vinstsyfte, och det är en överträdelse av alla grundläggande rättigheter. Människohandel är en av de lägsta verksamheterna i historien, och ett utbrett och mycket komplext fenomen. Det gläder mig att parlamentet godkände förslaget till direktiv om människohandel vid första behandlingen. Detta är ett stort steg mot att bekämpa detta fenomen, som är den främsta verksamheten för ett stort antal internationella brottsorganisationer. Den viktigaste punkten är erkännandet av att organiserad brottslighet är det problem som är viktigast att ta itu med. EU gör äntligen en verklig och uttrycklig distinktion mellan brottslighet och organiserad brottslighet, eftersom det senare är en helt separat fråga. Det finns många andra positiva inslag, som en bredare definition av exploatering, bättre skydd av offer och regeln att offer för människohandel inte ska åtalas för brott som de tvingats begå till följd av våld eller hot om våld mot dem. Som Amnesty International påpekar arresteras ofta kvinnor som är offer för människohandel för prostitution, eller garanteras inte full möjlighet till rättslig prövning.

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE), skriftlig. – (EN) Jag gav mitt stöd till denna resolution, eftersom människohandel är en modern form av slaveri, ett allvarligt brott och en allvarlig överträdelse av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Lissabonfördraget har stärkt EU:s åtgärder på området för rättsligt och polisiärt samarbete i straffrättsliga frågor, däribland genom att bekämpa människohandel, och Europaparlamentet som blivit medlagstiftare har en fullständig uppgift att utföra. Jag stöder eftertryckligen Europaparlamentets förslag om att sanktionerna mot människohandlare måste ökas till nivån i 2009 års förslag, att beslag av tillgångar bör tillämpas och att stödet till offer, och i synnerhet barn, bör utvecklas vidare.

Jag är övertygad om att Europaparlamentet bör framföra ett tydligt krav på att medlemsstaterna ska göra mer för att minska efterfrågan på tjänster som utförs av offer för människohandel, genom medvetandehöjande kampanjer, utbildning och yrkesutbildning och så vidare, åtgärder som alla fullt ut bör införliva ett jämställdhetsperspektiv. Det är viktigt att betona att straffrättsliga sanktioner mot arbetsgivare som använder arbetskraft från människohandel har en starkt avskräckande effekt, vilket innebär att dessa måste utvecklas vidare.

 
  
MPphoto
 
 

  Roberta Angelilli (PPE), skriftlig. – (IT) Den fortsatta existensen av ekonomiska och kulturella ojämlikheter på global nivå har lett till utvecklingen av nya former av slaveri, som inte längre nödvändigtvis är kopplade till sexuell exploatering, utan också till ekonomisk exploatering.

Dessa situationer kanske inte motsvarar vår historiska syn på slaveri, men de är lika motbjudande. De berövar sina offer deras frihet och jämlikhet, vilka är de värden som det moderna samhället bygger på. Offren prissätts, säljs eller är föremål för byteshandel och berövas sin värdighet. Människohandel är en oerhört lönsam verksamhet för den organiserade brottsligheten, och har nu en gränsöverskridande dimension.

Ett år efter att Lissabonfördraget trädde i kraft har många initiativ tagits på området för rättsligt och polisiärt samarbete i straffrättsliga frågor. Vi måste nu stärka EU:s insatser genom incitament för åtgärder för att bekämpa människohandel, samla in uppgifter för att sammanställa tillförlitlig statistik och inrätta ett närmare gränsöverskridande samarbete, däribland utbyte av information och bästa praxis, samt ett närmare samarbete med Eurojust och Europol.

Vi måste också anta en strategi som är inriktad på offren. Offren måste skyddas, däribland genom lagstiftning. De behöver stöd och sociala rehabiliteringsprogram. Det är dock framför allt viktigt att skärpa sanktionerna för människohandlare och arbetsgivare som utnyttjar sårbarheten hos sina offer, som ibland är minderåriga.

 
  
MPphoto
 
 

  Charalampos Angourakis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Europaparlamentsledamöterna från Greklands kommunistiska parti röstade mot kommissionens förslag till direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel och Europaparlamentets betänkande om förslaget, eftersom de ålägger medlemsstaterna en enhetlig och harmoniserad lagstiftning och sanktioner. EU har bestämt sig för att utnyttja arbetstagarnas sårbarhet och gradvis få dem att tro att en uppsättning enhetliga straffrättsliga lagstiftningsbestämmelser behövs inom alla sektorer och i alla medlemsstater. Införandet av en harmoniserad strafflagstiftning i EU-medlemsstaterna, med det öppet uttryckta målet att stärka de EU-omfattande och statliga repressionsmekanismerna för att befästa monopolens makt, är ännu ett hårt slag mot vanliga människors frihet. Det är samtidigt en oacceptabel och farlig restriktion av den lokala suveräniteten och medlemsstaternas suveräna rättigheter.

EU:s intresse av att bekämpa människohandeln är inte uppriktigt, eftersom det kommer från en kapitalistisk och transnationell union som öppet erkänner att den bygger på det kapitalistiska systemet. Att omvandla arbetskraften till en kapitalistisk vara gör människor till varor som tjänar det enda värde som erkänns av det ruttna exploateringssystemet: den kapitalistiska profiten.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Antoniozzi (PPE), skriftlig. – (IT) Jag välkomnar antagandet av detta förslag och av nya sanktioner. Människohandel är ett allvarligt brott och en allvarlig kränkning av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Jag hoppas att vi med detta nya direktiv kommer att lyckas fylla luckorna i den tidigare rättsliga ramen och att samordnaren för kampen mot människohandel utövar sin uppgift inom en tydlig lagstiftningsram.

Även om Lissabonfördraget har stärkt Europaparlamentets roll i fråga om det rättsliga och polisiära samarbetet i straffrättsliga frågor kan medlemsstaterna spela en avgörande roll när det gäller att bekämpa detta brott. Om vi vill uppnå en stark avskräckande effekt måste medlemsstaterna göra det till ett brott för alla att medvetet utnyttja tjänster som utförs av offer för människohandel.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. – (FR) Människohandel är en styggelse som Europeiska unionen tyvärr inte kan ignorera. Vilka motiven än är och oavsett om det rör sig om sexuell exploatering eller arbete kan EU:s myndigheter inte acceptera människohandel. Därför har EU redan under en tid tillämpat en bred uppsättning lagstiftningsåtgärder för att bekämpa detta fenomen. Detta nya direktiv, som jag röstade för, ersätter det tidigare rambeslutet, i enlighet med de nya befogenheterna i detta hänseende. Genom att samla unionens regelverk på detta område i en enda text kommer detta direktiv att spela en viktig roll i kampen mot människohandel. Det innebär ett fastställande av de principer som medlemsstaternas lagstiftning måste bygga på av tillämpliga sanktioner och av juridiska personers ansvar, ett skydd av offer mot förföljelse på grund av deras ställning, åtgärder för stöd till och skydd av offer och ett antal specifika bestämmelser för kvinnor och barn.

 
  
MPphoto
 
 

  Liam Aylward (ALDE), skriftlig. – (GA) Hundratusentals människor faller offer för människohandel inom EU varje år, i form av bland annat sexuell exploatering, tvångsarbete, olaglig handel med organ och tiggeri. Denna moderna form av slaveri är ett fruktansvärt brott och en grov överträdelse av de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Jag välkomnar avsikten i betänkandet att införa mer stringenta åtgärder för att förhindra människohandel, införa strängare sanktioner mot människohandlare och ge offren ett bättre skydd. Denna moderna form av slaveri måste bekämpas, bestämmelser måste införas för att ge offren stöd, skydd och mer hjälp, och förebyggandet och övervakningen måste stärkas.

Internationella brottsorganisationer måste bekämpas och ett samarbete måste inledas på EU-nivå och internationellt för att göra detta ordentligt.

Jag välkomnar vad som sägs i betänkandet om att införa strängare straff mot människohandlare och om beslag av tillgångar. Barn löper störst risk att utsättas för människohandel och det måste finnas ett tillgängligt stöd och skydd för alla offer för människohandel, särskilt barn.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Jag stöder detta betänkande. Människohandel är ett allvarligt brott och en allvarlig kränkning av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Detta brott är utspritt över världen och kan ta sig många former, bland annat sexuell exploatering, tvångsarbete, olaglig handel med organ, olagliga adoptioner etc. Vi måste därför omgående vidta aktiva åtgärder för att stödja en strategi för att bekämpa människohandel, som framför allt bör inriktas på att bekämpa och förhindra människohandel.

Det är vidare nödvändigt att garantera effektiva system för hjälp och stöd till offren, och införa en rätt till ersättning, nödvändig läkarbehandling och kostnadsfritt rättsligt och psykologiskt stöd, med särskilt fokus på barn. Strategin för att bekämpa människohandel bör också omfatta de sociala dimensionerna och dimensionerna för invandrings-, asyl- och återanpassningspolitiken. För att minska brottens omfattning måste dessutom effektiva och lämpliga sanktioner föreskrivas för dem som överträder bestämmelserna i direktivet.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig. – (BG) Jag har gett betänkandet mitt stöd, eftersom människohandel är ett allvarligt problem som vi måste hantera, och de åtgärder som föreskrivs i Lissabonfördraget är inte kraftfulla nog för att bekämpa denna typ av brottslighet. Människohandel är en form av slaveri, och EU måste skydda sina kvinnor, barn och medborgare mot detta hot med alla tillgängliga medel. Det är ett allvarligt brott och en mycket stor överträdelse av de grundläggande mänskliga rättigheterna som tvingar människor till beroende genom hot, våld och förödmjukelse, och som borde ge ett minimistraff på minst 10 år. Dessutom anser jag att vi måste anta en strategi som är inriktad på offren och som omfattar identifieringen av alla potentiella kategorier av offer och särskilda åtgärder för att skydda dem, med särskilt fokus på barn och andra riskgrupper, som Edit Bauer nämner i sitt betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. – (LT) Europaparlamentet antog i dag ett historiskt och särskilt viktigt direktiv om att stärka kampen mot människohandel. Detta direktiv utgör ett mycket viktigt steg mot att bekämpa omfattningen av detta fruktansvärda brott, mot att införa strängare påföljder och sanktioner samt mot att ytterligare förbättra förebyggandet och skyddet av offren. Jag röstade för detta betänkande eftersom strängare åtgärder måste vidtas mot människohandlare och de fruktansvärda brott som de begår. Strängare påföljder och sanktioner måste också införas som återspeglar svårighetsgraden hos det brott som begås och som kan ha en effektiv avskräckande effekt på sådana handlingar. Det nya direktivet innehåller en mycket viktig bestämmelse som innebär att medlemsstaterna förutom påföljder också skulle införa sanktioner som exempelvis beslag av egendom samt vidta de nödvändiga åtgärderna för beslag och förverkande av hjälpmedel till och vinning av brott, eftersom det är det enda som skulle göra att dessa brott inte längre var ekonomiskt lönsamma. Jag vill uppmärksamma att EU:s strategi i och med den ökade omfattningen av dessa brott inom EU måste vara mer inriktad på mänskliga rättigheter, och att störst fokus måste ligga på förebyggande åtgärder, skydd av offer, återvändande- och återanpassningspolitik och sociala frågor.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. – (RO) Att inrätta en samordnare för kampen mot människohandel på EU-nivå skulle stärka samstämmigheten hos de åtgärder som vidtas i kampen mot detta moderna slaveri. Samarbete staterna emellan i denna fråga, särskilt på EU-nivå, är bra. Medlemsstaterna glömmer dock många gånger bort att åtgärder även krävs för att återanpassa de personer i samhället som blivit offer för människohandel. Utbildnings- och förebyggandekampanjerna måste naturligtvis inriktas på EU:s mindre utvecklade stater, där stora delar av befolkningen är sårbara på grund av materiella brister.

För att få en bättre och tydligare bild av detta fenomen måste harmoniserade uppgifter samlas in, som borde omfatta information om det antal personer som varit föremål för människohandel, däribland uppgifter om kön, ålder och offrens nationalitet, samt formen av människohandel, vilken typ av tjänster som offren utnyttjats för, antalet människohandlare som arresterats, åtalats och dömts samt mekanismerna för att hänskjuta dessa fall till de nationella asylmyndigheterna. Människohandelns omfattning är för närvarande enorm, men vi känner inte till detta fenomens verkliga omfattning eftersom det saknas konkreta och centraliserade uppgifter på EU-nivå.

 
  
MPphoto
 
 

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig. – (IT) Jag vill gratulera Edit Bauer och Anna Hedh till att ha tagit itu med den svåra uppgiften att utarbeta ett betänkande om ett så aktuellt ämne. Människohandel är en av vår tids största plågor och kan jämställas med slaveri, eftersom det försätter offren i ett tillstånd av utnyttjande och beroende av skoningslösa brottsorganisationer.

Detta är tyvärr ett mycket utbrett fenomen, och vi vet inte exakt hur utbrett det är på grund av bristen på information. Vi måste därför utföra specifika studier för att klarlägga den exakta omfattningen. Samtidigt måste EU främja politik som möjliggör ett större straffrättsligt och rättsligt samarbete. Denna politik kan genomföras på grundval av artikel 79 i Lissabonfördraget, där den rättsliga grunden för den gemensamma invandringspolitiken fastställs.

Jag instämmer avslutningsvis i föredragandens begäran att straffet för människohandlare ska skärpas och deras tillgångar beslagtas, att det ska bli brottsligt att medvetet utnyttja tjänster som utförs av offer för människohandel och att offren ska få bättre stöd.

 
  
MPphoto
 
 

  David Campbell Bannerman och Nigel Farage (EFD), skriftlig. – (EN) UKIP fördömer alla former av människohandel som en modern form av slaveri och kräver strängast möjliga straff inom Storbritannien för sådan verksamhet. UKIP röstade dock mot detta betänkande, eftersom vi inte kan legitimera att EU får ännu större makt i frågor som straffrätt och gränsskydd. Detta förslag handlar om att EU ska fastställa minimistraff i medlemsstaterna för ett brott, och det är helt enkelt inte en fråga för EU. Det bör vara de valda nationella regeringarnas enskilda uppgift att besluta om sådana straff och att samarbeta med andra länder för att bidra till att utrota människohandel. EU förvärrar också problemet med människohandel. Eftersom det finns en fri rörlighet inom EU och öppna gränser samt en gemensam valuta kan den organiserade brottsligheten verka mycket mer effektivt och okontrollerat. Om medlemsstaterna hade verkliga gränskontroller skulle det i hög grad bidra till att störa dessa onda brottsorganisationers verksamhet. EU är faktiskt en del av problemet och inte lösningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för det här direktivet eftersom ökade insatser för att bekämpa människohandel är en grundläggande del av det. EU:s respons på detta omfattar nu prostitution och andra former av sexuell exploatering, utnyttjande av människor genom tvångsarbete och tiggeri, olaglig handel med mänskliga organ, olagliga adoptioner, tvångsäktenskap, handel med droger och till och med utnyttjande av en person för att snatta eller råna. Jag anser att dokumentet främjar brottsförebyggande åtgärder, i synnerhet genom att definiera brottsrekvisit och påföljder såsom beslag av varor och permanent stängning av inrättningar som har använts för att begå brott. Jag anser också att det bör finnas bättre hjälp och stöd till offer, såsom tillhandahållandet av lämplig bostad, juridisk rådgivning samt materiell, psykologisk och medicinsk hjälp.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. – (PT) Människohandel är en modern form av slaveri och den näst mest lönsamma verksamheten för den organiserade brottsligheten i världen. Detta direktiv är det första rättsliga instrumentet på området och utnyttjar de nya möjligheterna i Lissabonfördraget. I direktivet fastställs ett gemensamt förhållningssätt till kampen mot människohandel och skyddet av dess offer, vilket innebär att man fyller en viktig lucka i det tidigare rättsliga ramverket. Det har varit möjligt att uppnå en balanserad kompromiss och skapa ett instrument som gör att man nu på ett mer effektivt sätt kan ta itu med den här typen av kriminell verksamhet, utforma en strängare politik och införa hårdare straff såsom fängelse i fem till tio år och beslagta vinning av brott. Samtidigt innebär det förbättringar på områden såsom förebyggande åtgärder och skydd av brottsoffer med särskild tonvikt på barn och andra sårbara grupper.

Jag ställer mig också bakom förslaget om en samordnare för kampen mot människohandel i EU, men understryker att alla former av dubbelarbete måste undvikas som innebär att man gör samma sak som Europeiska polisbyrån.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig. – (FR) Människohandeln påverkar dagligen hundratals människor i Europa. Merparten av dem är kvinnor och unga flickor. Därför fanns det ett akut behov av att fylla den lucka i lagstiftningen som finns i en del europeiska länder, som Spanien, där landets största bordell förresten nyligen öppnade bara några kilometer från den franska gränsen. EU har således äntligen skaffat sig ett instrument som gör det möjligt att avskräcka människohandlare och samtidigt se till att offren får stöd och skydd. Från och med nu finns det gemensamma regler som definierar såväl brott som vilka straff som ska gälla för dem som gör sig skyldiga till människohandel. Detta är ännu ett steg mot ett bättre skydd av den mänskliga värdigheten och mot att sluta behandla människor som varor.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) För offren är dagens människohandel en omänsklig och modern form av slaveri. För gärningsmännen – kriminella organisationer som sysslar med prostitution och sexuell exploatering, olagliga adoptioner, tvångsarbete, olaglig invandring och olaglig handel med mänskliga organ – är det en oerhört lönsam verksamhet. Eftersom flera europeiska länder är ”destination” för dessa nätverk, välkomnar jag det initiativ att inrätta ett gemensamt ramverk för att förebygga och bekämpa människohandel på EU-nivå som baseras på parlamentets förslag till resolution som vi röstade om den 10 februari 2010.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. – (PT) Människohandel är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna och samtidigt en mycket lukrativ verksamhet för den organiserade brottsligheten. Omfattningen på den här formen av modernt slaveri är enorm, men riktigt hur utbrett det är vet vi inte.

Lissabonfördraget har stärkt EU:s åtgärder inom rättsligt och polisiärt samarbetei brottmål, däribland i fråga om kampen mot människohandel. Som medlagstiftare kommer Europaparlamentet att ha en betydande roll framöver.

Jag välkomnar de åtgärder som presenteras i det här betänkandet när det gäller behovet av att samla in uppgifter om antalet personer som faller offer för människohandel, samt uppgifter om offrens kön, ålder, nationalitet och vilken form av människohandel det varit fråga om, vilken typ av tjänster offren utnyttjats för, antalet människohandlare som gripits, lagförts och dömts samt utnyttjandet av möjligheten att hänskjuta frågor till de nationella asylmyndigheterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Vi vet att det inte är tillräckligt att anta rättsliga instrument för att bekämpa människohandel och skydda dess offer. Kampen för att utplåna människohandeln måste prioriteras i vår strävan efter respekt för de mänskliga rättigheterna. Det krävs politisk vilja för att detta ska vara möjligt. Först och främst är det dock också nödvändigt att agera i förebyggande syfte, vilket fordrar andra ekonomiska och sociala strategier som förutsätter att vi upphör med all kapitalistisk exploatering och nyliberal politik.

Vi måste skapa förutsättningar för att de drabbade människorna ska kunna befrias från fattigdom genom att främja strategier som leder till en rättvis fördelning av välståndet, garanterar tillgång till grundläggande offentliga tjänster och främjar arbetet för att skapa jobb med rättigheter och en lön som ger möjlighet till ett anständigt liv.

Därför är antagandet av detta betänkande bara ett steg i den långa hårda kamp som måste fortsätta om vi ska kunna få ett slut på människohandeln.

 
  
MPphoto
 
 

  Nathalie Griesbeck (ALDE), skriftlig. – (FR) Förra veckan antog vi ett betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel samt skydd av offer, och jag är mycket nöjd med resultatet av denna omröstning. För det första är nu definitionen av människohandel betydligt bredare och omfattar handeln med människor i sexindustrin, utnyttjandet av arbetskraft, i synnerhet i jordbrukssektorn eller för hushållstjänster samt för tiggeri. Dessutom fastställer vår text minimistandarder för sanktioner och straffpåföljder mot dem som ägnar sig åt människohandel. För det tredje presenteras i betänkandet en lång rad stöd- och hjälpåtgärder för offren, och vi ska inte glömma att hundratusentals människor varje år drabbas av människohandeln i EU. Med tiden har det blivit tydligt att det befintliga ramverket inte var tillräckligt effektivt. Den text som vi antog förra veckan visar att det finns en vilja att intensifiera arbetet för att skydda medborgarna och se till att människohandlarna ställs till svars över hela Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. – (FR) Människohandel är en modern form av slaveri. För kriminella organisationer är människohandeln också en oerhört lönsam och varierande verksamhet. Några exempel på människohandel är sexuell exploatering, tvångsarbete, handel med mänskliga organ, tiggeri, olagliga adoptioner och hushållstjänster. Den här texten är den första bindande lagstiftningen på området. Den stärker såväl skyddet av offren som påföljderna mot gärningsmännen. Att genusperspektivet genomsyrar betänkandet är välkommet eftersom det ofta är kvinnor som drabbas av människohandel. En annan viktig punkt är att offren inte kan hållas ansvariga för brott som begåtts till följd av människohandel, såsom brott mot invandringslagar. Jag stöder denna text.

 
  
MPphoto
 
 

  Timothy Kirkhope and Marina Yannakoudakis (ECR), skriftlig. – (EN) ECR-gruppen anser att det helt enkelt är avskyvärt att det fortfarande på 2000-talet förekommer slaveri i Europa, och att det enda sättet att bekämpa människohandeln är att alla länder samarbetar på högsta nivå. EU:s nuvarande lagstiftning är förlegad och långt ifrån effektiv och ECR-gruppen välkomnar en översyn av den. ECR-gruppen röstade i dag för det här direktivet, som inriktar sig på ett gränsöverskridande samarbete för att förebygga och bekämpa detta vidriga brott som går ut på att handla med människor.

ECR-gruppen begärde delad omröstning om artiklarna 4.1, 4.2 och 15.4 och röstade emot dessa artiklar, eftersom man inte anser att EU ska fastställa maximistraff. ECR-gruppen tror inte heller på idén om straffbeläggande i enlighet med artikel 15.4. ECR-gruppen stöder resolutionen överlag och de ändringar som föreslagits av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. – (IT) Människohandel är en modern form av slaveri och ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. Handeln med människor är dessutom en av de mest lönsamma affärerna för kriminella organisationer.

Lissabonfördraget har stärkt EU:s möjligheter när det gäller rättsligt och polisiärt samarbete i brottmål och det betänkande som antagits i dag om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel samt skydd av offer speglar EU-lagstiftarnas arbete på det här området. I texten föreskrivs minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder för gärningsmännen. Där presenteras också gemensamma regler för att förbättra de förebyggande åtgärderna och skyddet av offren, som måste kunna få stöd av exempelvis ett juridiskt ombud. Människohandel, som i likhet med narkotikahandel och penningtvätt, har ett nära samband med den organiserade brottsligheten, måste bekämpas med starka och effektiva metoder. Erfarenheten från de senaste åren visar att juridiskt och polisiärt samarbete och en omfattande harmonisering av de enskilda ländernas nationella lagstiftningar är nödvändiga inslag i kampen mot den här typen av brottslighet.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Människohandeln är en modern form av slaveri, ett grovt brott och en svår kränkning av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Den tvingar in människor i en beroendeställning genom hot, våld och förödmjukelser. Människohandel är också en ytterst lönsam affär för den organiserade brottsligheten, med stora vinstmöjligheter och begränsad risk. Det är också en verksamhet som kan ha många olika former, såsom sexuell exploatering, tvångsarbete, olaglig handel med mänskliga organ, tiggeri, inbegripet utnyttjande av en person i beroendeställning för tiggeri, olagliga adoptioner samt hushållsarbete. Vi vet att omfattningen är enorm, men kan inte med säkerhet säga hur utbrett fenomenet i själva verket är. Lissabonfördraget har stärkt EU:s åtgärder inom rättsligt och polisiärt samarbete i brottmål, det vill säga även i kampen mot människohandeln. Jag anser att det är positivt att Europaparlamentet blivit medlagstiftare på området och nu helt och fullt kan medverka. Därför stöder jag det här betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) Enligt färska uppgifter från Internationella arbetsorganisationen finns det i dag minst 2,45 miljoner människor världen över som tvingas till arbete till följd av människohandel. Företeelsen har blivit allt vanligare de senaste åren och förekommer nu även i europeiska länder. Därför måste vi vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa detta gissel, utan att försumma hjälpen och skyddet av offren. Av den anledningen röstade jag som jag gjorde.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. – (LV) Det råder inget tvivel om att människohandel är ett allvarligt brott och en kraftig kränkning av grundläggande mänskliga rättigheter. Det är också uppenbart att alla vill rösta för en strängare lagstiftning mot handeln med människor. Tillsammans med andra parlamentsledamöter välkomnar jag utan tvekan en strängare lagstiftning. Detta är något som alla vinner på, och eftersom alla är för är det också ett plus i kanten för betänkandets författare. Kan vi kanske hitta ett annat, viktigare, ämne? På det här sättet skulle vi ju kunna fortsätta att skriva ytterligare hundra betänkanden om diverse olika frågor såsom terrorism, dödande, fanatism, bedrägeri, rån, våldtäkt och kränkningar. Om, om, om... Är detta verkligen parlamentsledamöternas uppgift? Jag röstar förstås för. Är det någon som tänker rösta emot?

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Officiellt finns det inte längre något slaveri, men i själva verket förekommer det i stor utsträckning i form av människohandel. Den här typen av brottslighet har för många människor blivit en lukrativ verksamhet som ger vinster på miljonbelopp. När det gäller att bekämpa människohandeln ligger vi mycket långt efter den organiserade brottsligheten. Bara genom en kombination av olika åtgärder kan vi uppnå det slutgiltiga målet. Å ena sidan måste man skjuta till pengar till säkerhetsapparaten, som haft stora underskott på senare år. I EU kan vi egentligen bara bekämpa konsekvenserna av människohandeln, men vi måste gå till grunden med problemet. Mer begränsade problemområden, såsom tiggeri, bör relativt enkelt kunna bekämpas genom ett förbjud i hela EU.

Å andra sidan är det nödvändigt att det finns ett samarbete med ursprungsländerna i fråga om exempelvis tvångsarbete och tvångsprostitution. Ett viktigt verktyg för att bekämpa människohandel är informations- och upplysningskampanjer som anordnas genom undervisningssystemet och skolorna i ursprungs-, transit- och destinationsländerna för människohandeln. Vissa grundläggande synpunkter i betänkandet är helt korrekta, men när det gäller andra delar kan jag inte ge mitt samtycke utan förbehåll. Därför lade jag ner min röst.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. – (DE) Rumänska barn förs till Centraleuropa där de tvingas stjäla och tigga. Äldre och funktionshindrade personer tvingas också till tiggeri. Samtidigt lever maffian som styr tiggeriet i lyxvillor. Människohandeln är en lukrativ och snabbt växande verksamhet. Enligt Europol rör det sig om hundratusentals offer bara i Europa. Därför är det välkommet att EU intensifierar sitt arbete i kampen mot människohandeln. En särskilt positiv aspekt är att man för första gången också tar itu med det organiserade tiggeriet. Romantiserande vänsteranhängare blundar ofta för sanningen och vill få allmänheten att tro att dessa människor tigger frivilligt och att det inte finns något som heter ”tiggeriturism” eller ”tiggerimaffia”. Jag anser emellertid att några av de föreslagna åtgärderna är att gå för långt. I stället för att lägga ansvaret på ursprungsländerna när det gäller att försöka utplåna maffiastrukturer och se till att offren får hjälp och möjligheter till utbildning och därmed en framtid i sitt eget land rör sig EU i riktning mot uppehållstillstånd och straffrihet för människohandelns offer. Detta är att sända fel signaler. Dessa människor har redan lockats till Europa med falska löften. Uppehållstillstånd för att skydda offren och straffrihet om man ertappas med att stjäla, kommer bara att leda till att ännu fler låter sig fångas upp av maffian. Jag har därför avstått från att rösta.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för betänkande A7-0348/2010 för människan som sådan. Skyddet av individens frihet är en grundläggande rättighet värd att kämpa för, och kränkningar av mänskliga rättigheter som innebär att man tvingar in människor i en beroendeställning med hjälp av hot, våld och förödmjukelser är ett grovt och avskyvärt brott. På senare år har människohandeln dessvärre blivit en extremt lönsam verksamhet för den organiserade brottsligheten med utmärkta vinstmöjligheter och begränsad risk, vilket gör att företeelsen ökar i okontrollerbar fart. Därför vidtar EU åtgärder för att förebygga och bekämpa detta genom att tillämpa regler för fastställande av brottsrekvisit och påföljder inom området för den organiserade brottsligheten. Jag ställer mig bakom denna kamp mot människohandeln och hoppas få se åtgärder som kan bekämpa den. Jag hoppas också på att man ska anta ett förhållningssätt som är inriktat på offren, framför allt kvinnor och barn, samt på en målinriktad organisation och informations- och upplysningskampanjer som anordnas via undervisningsväsendet och skolorna i ursprungs-, transit- och destinationsländerna för människohandeln.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) En strategi för att förebygga och bekämpa människohandel är en grundläggande fråga i EU. Jag välkomnar målsättningen att införa strängare regler på detta område, en fientlig miljö för människohandlare, ett bättre skydd för offren och mer rigorösa förebyggande åtgärder. Därmed samtycker jag till parlamentets förslag att inrätta en EU-samordnare för kampen mot människohandel. Jag vill också framhålla fördelarna med de föreslagna straffen, i synnerhet fängelsestraff på upp till tio år och möjligheten till konfiskering av kriminellas tillgångar liksom rådets förslag som innebär att medlemsstaterna uppmanas att använda de beslagtagna tillgångarna för att hjälpa, skydda och kompensera offren.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. – (RO) Människohandel är en olaglig verksamhet som förekommer världen över. Dessutom är det ett allvarligt brott mot mänskliga rättigheter och ett socialt fenomen som medför konsekvenser för hela samhället. Människohandel är också förknippad med strategiska risker som påverkar stabiliteten och den socioekonomiska utvecklingen, vilket leder till destabilisering av arbetsmarknaden, ökning och diversifiering av organiserad brottslighet, ekonomisk destabilisering på grund av omfattande penningtvätt, demografisk destabilisering, en ökad korruption inom den offentliga sektorn och destabilisering av interna ekonomiska investeringar. I Rumänien registrerades omkring 780 offer 2009. Av dessa offer var minst 416 offer för tvångsarbete och minst 320 var offer för tvångsprostitution. Bland de offer som identifierades förra året fanns också 176 barn som tvingats till arbete och prostitution. Medlemsstaterna måste tillhandahålla medel för att hjälpa och skydda offren, bland annat genom ersättning till offren och genom att se till att EU:s lagstiftning mot människohandel verkställs i hela EU. När det gäller brott mot barn måste barnets bästa komma i första hand och straffen för människohandlarna bli hårdare. De ändringar som gjorts bidrar till att skapa en fientlig miljö för människohandlare, skydda offren och utforma mer effektiva sätt att förebygga denna verksamhet så att grundläggande rättigheter kan respekteras.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för den här resolutionen eftersom jag anser att det är nödvändigt med en samordnad och konsoliderad strategi mot människohandel inom EU. I egenskap av medlagstiftare har parlamentet från och med nu en viktig roll. I linje med den resolution som antogs den 10 februari 2010 måste man i kampen mot människohandeln prioritera ett holistiskt synsätt på företeelsen och fokusera på att försvara mänskliga rättigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Crescenzio Rivellini (PPE), skriftlig. – (IT) Jag vill gratulera Edit Bauer och Anna Hedh till ett utmärkt arbete. Den text som antagits i dag kommer att medföra hårdare straff för människohandlarna och ett större skydd för offren samtidigt som den stärker det förebyggande arbetet.

Prostitution, utnyttjande av barn och tvångsarbete – man beräknar att hundratusentals människor säljs varje år i Europa som om de vore objekt. EU anser att människohandelns främsta offer är kvinnor och barn, som utnyttjas för prostitution (43 procent) eller tvångsarbete (32 procent). Förutom prostitution och tvångsarbete utnyttjas människor för många andra ändamål, såsom påtvingat tiggeri, olagliga adoptioner, olaglig handel med mänskliga organ, och alla dessa omfattas av texten i direktivet.

Enligt de nya reglerna måste offren få hjälp, framför allt en lämplig bostad, materiellt understöd, nödvändig sjukvård, inbegripet psykologisk vård, rådgivning och information samt översättning vid behov. Den juridiska rådgivningen ska vara kostnadsfri, åtminstone när offret självt inte har tillräckliga ekonomiska resurser. Offer för människohandel ska också ha tillgång till program för vittnesskydd, om de nationella myndigheterna anser att det är nödvändigt.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – Denna lagstiftning är ett viktigt steg framåt i kampen mot detta omänskliga och förnedrande brott, och vi välkomnar dagens antagande. Det främsta syftet med direktivet var dock förebyggande, bekämpande och skydd, och De gröna beklagar att bestämmelserna om skydd av offren inte är så starka som vi anser är möjligt och nödvändigt. Tonvikten på offrens situation, rättsliga ställning och deras rätt till rättshjälp skulle kunna och borde vara mycket större. Förhoppningsvis kommer nu kommissionen att lägga fram ett förslag till översyn av direktivet om uppehållstillstånd till offer för människohandel så att vi kan ta oss an detta avskyvärda brott på ett holistiskt sätt, som det var tänkt från början. Jag är också glad över att det inte finns några direkta hänvisningar som kräver att medlemsstaterna ska vidta rättsliga åtgärder för att straffa de som använder tjänster (till exempel äter middag på en restaurang där offer för människohandel arbetar). Förutom den juridiska osäkerheten och de svårigheter som är förknippade med att urskilja ”vem, vad och när” i dessa fall finns det en risk att man med den typen av åtgärder bara gör att offren för människohandel hamnar ännu mer utom räckhåll för myndigheterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Marc Tarabella (S&D), skriftlig. – (FR) Vi har just med en överväldigande majoritet antagit betänkandet om förslaget till direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel samt skydd av offer. Detta är en historisk omröstning av flera orsaker. För det första är det första gången i EU:s historia som man antar bindande europeisk lagstiftning för att bekämpa människohandel. För det andra lyckades parlamentet och rådet nå en överenskommelse vid första behandlingen, vilket innebär att bestämmelserna i det här direktivet kommer att genomföras så snart som möjligt. Slutligen introducerar direktivet tyngre straff för människohandlare (minst fem år) samtidigt som skyddet av och hjälpen till offren stärks. De nya reglerna gäller människohandel för sexindustrin, utnyttjande av arbetskraft i exempelvis byggbranschen och jordbrukssektorn och arbete i hemmet. Därför är jag mycket nöjd med resultatet av denna historiska omröstning.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. – (DE) Den olagliga handeln med människor är utan minsta tvekan en modern form av slaveri. Det är den tredje snabbast växande kriminella verksamheten och omsätter varje år omkring 23 miljarder euro. Lissabonfördraget har stärkt EU:s åtgärder inom rättsligt och polisiärt samarbete i brottmål, med andra ord även i fråga om människohandel. Därför måste vi införa strängare straff för människohandlare och i samma utsträckning öka stödet till offren, inte minst barn.

 
  
  

Betänkande: Griesbeck (A7-0346/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE), skriftlig. – (EN) Jag röstade för den här resolutionen, som godkänner beslutet om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd, vilket kommer att utvidga gränserna för området med frihet och säkerhet så att det sträcker sig utanför EU och även inbegriper detta grannland. Jag är övertygad om att det här avtalet är ett steg i rätt riktning i förbindelserna mellan EU och Georgien, och det speglar Georgiens förhoppningar om ett EU-medlemskap och är således en stark signal från EU:s sida. På detta vis kommer man att främja vänskapliga förbindelser, stabilitet, säkerhet och välfärden för det georgiska folket, vilket är så välbehövligt i denna region. Dessutom kommer det att uppmuntra Georgien till att genomföra de reformer som behövs på områden såsom frihet, säkerhet och rättvisa. Jag ställer mig helt bakom avtalet mellan EU och Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd, eftersom villkoren i Georgien är tillräckligt goda för att säkerställa att rättigheterna för de personer som avtalet avser respekteras.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Utvidgningarna 2004 och 2009 uppmuntrade EU till att skapa ett nytt samarbete med sina grannar utmed de yttre gränserna i öster och söder för att främja deras säkerhet, stabilitet och utveckling och förhindra att det uppstår nya skiljelinjer på den europeiska kontinenten. Jag röstade för det här avtalet. EU måste nu fullfölja sina åtaganden gentemot länderna i Sydkaukasien och skydda denna region.

Sydkaukasien har en strategisk betydelse för EU, som kan bistå regionen i dess ekonomiska och kommersiella utveckling. Framför allt måste EU:s åtgärder skapa incitament och bygga på principerna om goda styrelseformer och en absolut respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. Jag anser att det här avtalet med Georgien om återtagande av personer är relevant i ett regionalt perspektiv och kommer också att stödja EU:s insatser för att förbättra samarbetet med andra länder i regionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Bennahmias (ALDE), skriftlig. – (FR) Vid Europaparlamentets plenarsammanträde tisdagen den 14 december röstade man om de två frågorna om förenklat utfärdande av viseringar för georgiska medborgare och återtagande av personer utan uppehållstillstånd. Min kollega, Nathalie Griesbeck, var föredragande för båda dessa avtal som avser den fria rörligheten för personer mellan EU och Georgien. Avtalet med Georgien syftar till att underlätta viseringsansökningsförfarandet, förenkla pappersarbetet och till och med undanta vissa kategorier såsom studenter, journalister och pensionärer från viseringskravet. Samtidigt röstade vi om avtalet om återtagande, som innebär att EU och Georgien ömsesidigt åtagit sig att återta sina respektive medborgare som saknar uppehållstillstånd. Båda dessa avtal är ett tecken på EU:s och Georgiens vilja att samarbeta på områdena för frihet, säkerhet och rättvisa.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) EU:s åtgärder måste bygga på principerna om goda styrelseformer och en absolut respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. I förbindelserna med Sydkaukasien måste EU vara en partner som bidrar till dess ekonomiska och kommersiella utveckling samt till säkerhet, stabilitet och åtgärder för att gynna välståndet och göra det lättare att lösa konflikter i regionen. Mot denna bakgrund röstade jag för avtalet med Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd, eftersom jag anser att det är ett steg i rätt riktning för att uppnå ovanstående mål.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. – (PT) I den gemensamma förklaringen från toppmötet i Prag den 7 maj 2009, som upprättade det östliga partnerskapet, betonas vikten av att främja medborgarnas rörlighet under säkra omständigheter genom avtal om viseringslättnad och återtagande. Detta återtagandeavtal är därför ett nödvändigt komplement till avtalet om viseringslättnad med Georgien, som måste åtföljas av en förbättring av säkerhetsförhållandena för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och olaglig invandring. Jag hoppas att EU och Georgien, på grundval av detta avtal och i gemensam, effektivt ska kunna bekämpa den olagliga invandringen och bidra till utvecklingen av demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och det civila samhället i landet.

Jag röstade för ett undertecknande av detta avtal mot bakgrund av resultaten av dialogen om mänskliga rättigheter mellan EU och Georgien tidigare i år, Georgiens ratificering av ett antal relevanta internationella konventioner om skydd av grundläggande rättigheter, dess medlemskap i Europarådet och deltagande i det östliga partnerskapet, som bygger på uppslutning kring principerna om internationell rätt och grundläggande värderingar.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Att Georgien närmar sig EU har varit tydligt i en rad händelser den senaste tiden, vilket är välkommet. Avtalet om återtagande av personer utan uppehållstillstånd är ett viktigt inslag i arbetet för att stärka förbindelserna mellan Georgien, dess grannländer och EU, liksom i kampen mot den olagliga invandringen. Incitamenten till reformer på områdena frihet, säkerhet och rättvisa kan bli mycket fruktsamma om det finns en anda av engagemang på båda sidor.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Jag välkomnar det här betänkandet, som är nära förbundet med betänkandet om utfärdandet av viseringar mellan EU och Georgien. Kombinationen kommer att underlätta resande och förbättra EU:s förbindelser i den här delen av världen.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) Georgien har gjort betydande framsteg för att utveckla ett närmare samarbete med EU, vilket framgått tydligt av en rad händelser den senaste tiden. Det här avtalet om återtagande av personer utan uppehållstillstånd är av mycket stor betydelse för förbindelserna mellan Georgien, dess grannländer och EU, liksom för kampen mot olaglig invandring. Det krävs dock ytterligare incitament till reformer på områdena frihet, säkerhet och rättvisa i Georgien framöver.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. – (LV) Jag är för det här betänkandet. Och när president Mikheil Saakashvili försöker gömma sig från den georgiska allmänna åklagaren utan uppehållstillstånd på Europeiska unionens territorium hoppas jag innerligt att han snabbt och enkelt kommer att utlämnas till de georgiska myndigheterna, i enlighet med avtalet. Det här avtalet är verkligen nödvändigt, och jag ställer mig bakom det.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Ett förenklat utfärdande av viseringar för medborgare från länder utanför EU ska inte genomföras alltför hastigt. Innan detta sker måste man så noggrant som möjligt undersöka om det finns lämpliga återtagandeavtal när det gäller falska asylsökanden och ekonomiska migranter som kan förhindra att systemet missbrukas. Dessutom måste man slutligen lösa problemen med den andra generationen av Schengens informationssystem. Slutligen får det inte i första hand vara asylsökanden, eller kanske till och med kriminella, som gynnas av viseringsfria resor.

En hel del kommer i själva verket att bero på om, och i vilket utsträckning, avtalet verkligen genomförs. I vilket fall som helst kommer det att öka Georgiens samarbete med EU. Jag anser inte att återtagandeavtalet är tillräckligt restriktivt och avstod därför från att rösta.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) Under de senaste åren har Georgien närmat sig EU mer än någonsin tidigare genom en rad mycket viktiga politiska händelser, såsom Georgiens anslutning till Europarådet och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Jag röstade för utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om ett förenklat utfärdande av viseringar eftersom jag anser att det är oerhört viktigt att Europa genomför en grannskapspolitik med sina grannar, framför allt när det gäller problemområden som Kaukasus, där ett omfattande handelspartnerskap ligger i EU:s eget intresse. Genom att minska byråkratin och kontrollerna i förbindelserna med ett grannland kan man bara förbättra relationerna med det landet, vilket i sin tur skapar möjligheter till bättre kontroll i området och därmed ökad säkerhet, stabilitet och bättre utveckling. De två avtal som ingåtts, om återtagande av personer utan uppehållstillstånd och om förenklat utfärdande av viseringar, kommer att spela en helt avgörande roll för att uppnå dessa mål.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Arbetet med att stärka förbindelserna mellan EU och länderna i Sydkaukasien, däribland Georgien, är en förutsättning för att vi ska kunna skapa en stark, konsekvent och effektiv utrikespolitik.

Jag stöder avtalet mellan EU och Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd. Jag vill särskilt framhålla följande positiva åtgärder: De återtagandeskyldigheter som definieras i avtalet är helt ömsesidiga och omfattar såväl egna medborgare som tredjelandsmedborgare och statslösa. Skyldigheten att återta sina egna medborgare gäller även tidigare medborgare som har avsagt sig sitt medborgarskap, som har förlorat sitt medborgarskap eller fråntagits sitt medborgarskap, utan att ha erhållit medborgarskap i ett annat land. Skyldigheten att återta medborgare omfattar även familjemedlemmar – make/maka, minderåriga och ogifta barn – som oavsett nationalitet inte har rätt till uppehållstillstånd i den begärande staten. Det finns också något som kallas påskyndat förfarande som tillämpas på personer som grips i den begärande statens gränsområde, det vill säga inom ett område som sträcker sig upp till 5 kilometer från hamnar, inklusive tullområden, och internationella flygplatser i medlemsstaterna eller Georgien.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. – (IT) Jag instämmer helt i föredraganden Nathalie Griesbecks påstående att informationskampanjer är nödvändiga i Georgien för att informera människor om det nya läget och göra det möjligt för dem att utnyttja fördelarna med de nya möjligheterna. Dessutom bör man så snart som möjligt upplysa om ändringarna av viseringspolitiken på EU-institutionernas webbplatser.

Jag instämmer också i föredragandens rekommendation att parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, som ansvarar för att övervaka hur dessa avtal tillämpas, efter genomförandet ska identifiera eventuella hinder och varje form av asymmetriska begränsningar som kan försvåra en korrekt tillämpning av avtalen eller ömsesidigheten i förfarandena, såväl vid de konsulära myndigheterna som vid gränsövergångarna.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för undertecknandet av detta avtal eftersom jag anser att det, tillsammans med avtalet om underlättande av visering, innebär en viktig förbättring av förbindelserna mellan EU och Georgien och ett betydelsefullt steg på vägen mot Georgiens integrering i EU. Samtidigt är det ett incitament för landet att främja nödvändiga reformer på områdena frihet, säkerhet och rättvisa.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – Vi röstade emot det här avtalet av följande skäl: Det syftar till att skicka tillbaka människor till ett land där det enligt UNHCR Global Appeal 2010–2011 finns ungefär 212 000 människor som under mer än 16 år varit på flykt inom landet och är i behov av tak över huvudet och medel för att bli självförsörjande, där sexuellt och könsrelaterat våld är mycket vanligt i alla samhällsklasser och polisvåld är accepterat. Dessutom omfattar det personer som tidigare varit bosatta i Abchazien och Sydossetien som inte har några egentliga kopplingar till Georgien. Avtalet ger inte något skydd mot brott mot grundläggande rättigheter och garanterar ingen hög standard på mottagningsbestämmelserna, som är bristfälliga i Georgien. Dessutom innehåller det en rad kryphål och tvetydigheter. Dessa kan komma att belysas i den gemensamma kommittén för återtagande, där parlamentet tyvärr inte har något att säga till om, vilket skulle vara helt rimligt med hänsyn till dess nya behörigheter. Det innehåller inte heller något tillfredsställande skydd av personuppgifter, som kan vidarebefordrades till ”andra enheter” utan krav på medgivande från den berörda personen.

 
  
  

Betänkande: Luhan (A7-0309/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för detta betänkande, som bygger på principen att unionen endast kan bli konkurrenskraftig på global nivå genom att utnyttja konvergensen i dess regioner och medlemsstater. Jag instämmer i att de regionala skillnaderna, trots alla framsteg, måste minska för att stärka den inre marknaden och Europa 2020-strategin, som endast kommer att ge påtagliga resultat om förutsättningarna i alla regioner beaktas. Även om jag instämmer i att många regioner fortfarande behöver investeringar i infrastruktur och tillgänglighet vill jag samtidigt betona vikten av investeringar i forskning och innovation, och det faktum att statliga och privata aktörers deltagande på alla nivåer är grundläggande när det gäller att förbättra utnyttjandet och tillämpningen av medlen. För att detta förslag ska kunna genomföras krävs det att kommissionen har en tydlig uppfattning om begreppet partnerskap. Dessutom måste EU-stödet till små och medelstora företag granskas och konsolideras.

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE), skriftlig. – (EN) Jag stödde denna resolution, eftersom den innebär att en mycket välbehövlig ram upprättas för att understryka sammanhållningspolitikens betydelse för integrationen och dess bidrag till stärkandet av EU:s globala konkurrenskraft. Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste politikområde när det gäller att hjälpa regionerna att möta utmaningar såsom klimatförändringar, befolkningens åldrande, social migration, energi och den ekonomiska och finansiella krisen på bästa tänkbara sätt. Därigenom bidrar den till att stärka EU:s globala ekonomiska konkurrenskraft. I likhet med föredraganden anser jag att detta kan uppnås om alla EU-medborgare garanteras samma levnadsstandard och utvecklingen stöds genom att lokala och regionala särdrag utnyttjas. På så sätt skapas mervärde och ekonomisk produktivitet.

Det är viktigt att betona att regionerna, när målet att säkra samma levnadsstandard har uppnåtts genom att tillgång till infrastruktur och högkvalitativa tjänster garanteras, kommer att kunna koncentrera sig på åtgärder som syftar till att utveckla den lokala ekonomiska potentialen. En viktig etapp är utvecklingen av lokal forsknings-, utvecklings- och innovationspolitik och dithörande regionala strukturer.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. – (RO) Antagandet av paketet för territoriell, social och ekonomisk sammanhållning har en nyckelroll när det gäller att ställa upp prioriteringar och mål för EU, och på så sätt garantera personlig och ekonomisk utveckling. Dessutom främjar politiken solidaritet mellan medlemsstaterna. Jag stöder främjandet av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning genom infrastrukturutveckling för att bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin i de fall där denna nya strategi ska hantera hinder för den ekonomiska utvecklingen.

Konkurrenskraft kan endast uppnås genom främjande av forskning, innovation och teknisk utveckling samt tillhandahållande av motsvarande högkvalitativ yrkesutbildning för europeiska medborgare. Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att sammanhållningspolitiken har visat sig vara ett effektivt instrument när det gäller att på ett flexibelt sätt möta de socioekonomiska utmaningar som har sitt ursprung i den ekonomiska och finansiella krisen.