FÖRSLAG TILL RESOLUTION
21.5.2007
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Inese Vaidere, Ģirts Valdis Kristovskis, Guntars Krasts, Roberts Zīle, Konrad Szymański, Hanna Foltyn-Kubicka, Ryszard Czarnecki, Gintaras Didžiokas, Adam Bielan, Michał Tomasz Kamiński och Mieczysław Edmund Janowski
för UEN-gruppen
om situationen i Estland
B6‑0214/2007
Europaparlamentets resolution om situationen i Estland
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av EU-ordförandeskapets uttalande den 2 maj 2007 om situationen utanför Estlands ambassad i Moskva,
– med beaktande av de många uttalandena till stöd för Estland från regeringar i EU:s medlemsstater,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om förbindelserna mellan EU och Ryssland, särskilt resolutionen av den 10 maj 2007 om toppmötet mellan EU och Ryssland i Samara den 18 maj 2007,
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Under två nätter, mellan den 26 och 28 april 2007, genomförde extremistgrupper våldsamma upplopp i Estlands huvudstad, som började med att demonstranter attackerade polisen och som sedan ledde till omfattande vandalism i centrala Tallinn.
B. Förevändningen för demonstrationerna mot regeringen var att Estlands regering planerade att flytta sovjetmonumentet över ”Tallinns befriare” från den estniska huvudstadens centrum till en militärkyrkogård några kilometer bort.
C. Estlands regering förklarade på förhand för Rysslands regering varför man hade fattat detta beslut och erbjöd sig att samarbeta med dem under flytten av monumentet och uppmanade ryska företrädare att vara med när gravarna grävdes upp, vilket ryska myndigheter vägrade.
D. Gravarna grävdes upp i strikt överensstämmelse med internationella regler och normer om ett värdigt uppträdande. Monumentet kommer att återinvigas på kyrkogården med en officiell ceremoni och representanter från anti-Hitler-koalitionen kommer att delta.
E. De våldsamma demonstrationerna och angreppen mot lag och ordning organiserades och genomfördes i samarbete med krafter utanför Estlands gränser.
F. Många förklaringar på hög nivå har gjorts i Ryssland, även ett officiellt uttalande från statsdumans delegation vid sitt besök i Tallinn, där man uppmanade den estniska regeringen att avgå.
G. Den estniske premiärministern har förklarat att dessa händelser är en välorganiserad och uppenbar inblandning i Estlands inre angelägenheter.
H. Omedelbart efter upploppen i Tallinn hindrades den estniska ambassaden i Moskva från att fungera normalt under sju dagar av fientligt inställda demonstranter från den ryska regeringsvänliga ungdomsorganisationen ”Nashi”. Demonstrationerna ledde till fysiska angrepp på de estniska och svenska ambassadörerna, hot om att förstöra ambassadbyggnaden, nedrivning av den estniska flaggan på ambassadområdet och stämpling av Estland som ett ”fascistiskt” land.
I. Systematiska cyberattacker har organiserats, mestadels från utanför Estland, i ett försök att blockera estniska regeringsinstitutioners och presidentkansliets officiella kommunikationslinjer och webbsidor. Intensiva propagandaangrepp har fortsatt via internet och mobiltelefonmeddelanden med uppmaningar om väpnat motstånd och ytterligare våld.
J. Bara några dagar efter Tallinnhändelserna infördes vittomfattande restriktioner för estnisk export till Ryssland, med följd att ryska företag upphävt avtal med estniska företag och Estlands energiförsörjning hotats.
K. Ryska myndigheter, inbegripet statsdumadelegationen, har tyvärr vägrat att föra en dialog med estniska myndigheter och till och med tackat nej till att delta i en gemensam presskonferens på utrikesministeriet.
L. Metropoliten Kornelius från den ryska ortodoxa kyrkan i Estland har förklarat och det inte finns någon grund för en konflikt mellan grupperna i samhället och att han inte ser att det finns någon anledning att beskriva upploppen som en konflikt mellan de estnisktalande och rysktalande grupperna i samhället.
M. Enbart en mycket liten del av den etniskt ryska befolkningen deltog i demonstrationerna och plundringen och ett ansenligt antal poliser av ryskt ursprung utförde sina plikter på ett utomordentligt sätt. Av alla tillfrågade svarade 85 procent att de ställde sig bakom den estniska regeringens handlande.
N. Estland som oberoende medlemsstat i EU och Nato har oinskränkt rätt att utvärdera sin nutidshistoria och det tragiska förgångna som inleddes med att självständigheten förlorades som ett resultat av Hitler-Stalin-pakten 1939 och som består av tre års Hitlerockupation och terror samt 48 års Sovjetockupation och terror.
O. Sovjetockupationen av de baltiska staterna erkändes aldrig som laglig av västvärldens demokratier.
P. Europaparlamentet drog i sin resolution av den 12 maj 2005 slutsatsen att ”slutet på andra världskriget för vissa nationer innebar ett nytt förtryck genom Sovjetunionen under Stalin” och gratulerade då de central- och östeuropeiska länderna till att ha blivit fria ”efter så många decennier av sovjetisk dominans eller ockupation …”.
Q. Enbart den rättsliga efterträdaren till Sovjetunionen, Ryska federationen, förnekar fortfarande fakta när det gäller ockupationen och det olagliga införlivandet av de baltiska staterna i Sovjetunionen.
R. Ryssland har vidtagit ekonomiska sanktioner mot Estland genom att inleda plötsliga reparationsarbeten på järnvägen till Estland samt genom att införa restriktioner för tunga fordon att köra över bron mellan de två länderna ”beroende på brons katastrofala tillstånd”.
S. Det är viktigt att EU talar med en röst, visar solidaritet och uppträder enat i sina förbindelser med Ryssland.
1. Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för och solidaritet med den demokratiskt valda estniska regeringen i dess ansträngningar att garantera ordning och stabilitet samt rättsstatsprincipen för samtliga invånare i Estland.
2. Europaparlamentet betonar att Europeiska unionen måste tala med en röst och ha en gemensam ståndpunkt i sina förbindelser med Ryssland.
3. Europaparlamentet betraktar angrepp riktade mot en EU-medlemsstat som angrepp riktade mot EU som helhet.
4. Europaparlamentet anser att de ryska myndigheternas olika försök att blanda sig i Estlands inre angelägenheter är oacceptabla (exempelvis uppmaningen till den estniska regeringen att avgå) och påminner om att enligt Helsingforsöverenskommelserna har inget land rätt att besluta över ett annat land.
5. Europaparlamentet är mycket oroat över det skandalöst bristfälliga skyddet av Estlands ambassad i Moskva från de ryska myndigheternas sida och över de fysiska angreppen mot den estniske ambassadören av demonstranter från organisationen ”Nashi”. Den ryska regeringen uppmanas att undantagslöst respektera Wienkonventionen om skydd för diplomater.
6. Europaparlamentet fördömer Rysslands försök att utöva ekonomisk press på Estland som ett instrument i utrikespolitiken och uppmanar den ryska regeringen att återställa normala ekonomiska förbindelser mellan de två staterna i enlighet med allmänt accepterade förhållningsregler och i enlighet med WTO-bestämmelserna. Parlamentet betonar igen att EU till fullo stöder sina estniska kollegor och accepterar inte hot och ekonomisk press som utövas av Moskva.
7. Europaparlamentet påminner de ryska myndigheterna om att urskillningslösa och öppet fientliga uttalanden av ryska myndigheter mot Estland går stick i stäv med principerna för internationellt uppförande och kommer att skada förbindelserna mellan EU och Ryssland rent generellt.
8. Europaparlamentet beklagar att dataangreppen inte specifikt diskuterades vid toppmötet mellan EU och Ryssland i Samara. Ryssland uppmanas att omedelbart stoppa dataangreppen mot estniska regeringsorgans och presidentkansliets webbsidor liksom mot webbsidor för tidningar, TV-stationer, skolor och banker, eftersom man kunnat fastställa att majoriteten av dem har genomförts från specifika datorers IP-adresser och av specifika individer från ryska regeringsorgan, inbegripet den ryske presidentens administration.
9. Europaparlamentet uppmanar den ryska regeringen att tillsammans med de öst- och centraleuropeiska demokratierna inleda en öppen och förutsättningslös dialog om 1900‑talets historia och om de brott mot mänskligheten som begicks, bland annat av den totalitära kommunismen.
10. Europaparlamentet betonar att tiotusentals ester dog i samband med deporteringar och andra former av förtryck under åren av sovjetisk ockupation efter andra världskriget. Parlamentet uppmanar åter Ryssland, som gjort anspråk på och tillerkänts ställningen som Sovjetunionens lagliga efterträdarstat, att erkänna dessa fakta när det gäller ockupationen av de baltiska staterna samt att ta fullt ansvar för de skador och förluster som ockupationen orsakade.
11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ryska federationens regering och parlament samt Europarådet.