Förslag till resolution - B6-0485/2007Förslag till resolution
B6-0485/2007

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

21.11.2007

till följd av uttalandena av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Charles Tannock, Árpád Duka-Zólyomi, Elmar Brok, Karl von Wogau, Stefano Zappalà och Corien Wortmann-Kool
för PPE-DE-gruppen
om situationen i Georgien

Förfarande : 2007/2663(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B6-0485/2007
Ingivna texter :
B6-0485/2007
Antagna texter :

B6‑0485/2007

Europaparlamentets resolution om situationen i Georgien

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Georgien å andra sidan, vilket trädde i kraft 1999,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om förbindelserna med länderna i regionen, i synnerhet rekommendationen till rådet av den 26 februari 2004 om EU:s Sydkaukasienpolitik och resolutionen av den 14 oktober 2004 om situationen i Georgien,

–  med beaktande av sina betänkanden om den europeiska grannskapspolitiken, i synnerhet betänkandet av den 15 november 2007 om stärkande av denna politik,

–  med beaktande av OSSE/ODIHR:s slutrapport om valobservatörsuppdraget vid kommunalvalen i Georgien den 5 oktober 2006,

–  med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Inom loppet av några få veckor har det inrikespolitiska läget i Georgien förvärrats och lett till den djupaste krisen sedan rosenrevolutionen 2003.

B.  Den 17 oktober gick en grupp av tio oppositionspartier samman i ”Nationella rådet för allmänhetens rörelse” och publicerade ett manifest där man redogjorde för sina mål. Manifestet stöddes till viss del även av andra oppositionsgrupper i parlamentet, och bland målen kan följande nämnas: demokratiska val föregångna av en verklig valkamp mellan de politiska partierna, utan inblandning av statliga institutioner; omorganisation av valadministrationen så att alla politiska partier blir företrädda i denna; inrättande av ett ”europeiskt” parlamentariskt system där den verkställande makten får mindre inflytande; ett oberoende rättsväsen utan regeringsinblandning i domstolarna; återupprättande av den territoriella integriteten och tillbakadragande av ryska fredsbevarande styrkor/militära trupper från Georgien; lokalt självstyre; stopp för det politiska våldet, frigivning av ”politiska fångar” och utredning av olösta dödsfall som inträffat under Sjevardnadzes och Saakasjvilis presidentperioder; närmande till Nato och EU och utträde ur OSS; parlamentsval enligt tidtabellen på våren i stället för på hösten 2008 och förändring av systemet med majoritetsval.

C.  Krisen kulminerade den 7 november. Efter en rad tidigare oppositionsmöten där antalet demonstranter uppgått till 70 000 för att sedan falla till några hundra personer, som sedan tvingats bort från huvudstråket, tog kravallpolis till batonger, vattenkanoner, tårgas och gummikulor för att skingra de nya demonstrationer som uppstod. Demonstranter blev svårt misshandlade, ett öde som bland annat drabbade tiotals journalister och den georgiske ombudsmannen Sozar Subari. Till följd av de våldsamma sammandrabbningarna tvingades över 500 personer uppsöka läkarvård. Den 7 november spred kanalen Imedi TV felaktiga och ogrundade uppgifter om att polisen planerade en stormning av den viktigaste ortodoxa katedralen, vilket fick stora folkmassor att ge sig ut på Tbilisis gator. Imedi TV – Georgiens viktigaste oberoende TV-kanal, som kontrolleras ekonomiskt av Rupert Murdochs News Corporation – tvingades samma dag att sluta sända av militärpolisen, samtidigt som alla andra icke-statliga kanaler förbjöds att sända nyheter. På kvällen den 7 november införde president Saakasjvili ett 15 dagar långt undantagstillstånd, som dock hävdes efter nio dagar.

D.  President Saakasjvili och en del oberoende observatörer har anklagat Moskva för att försöka störta hans regering genom att iscensätta oppositionsprotester, och presidenten har hävdat att polisens ingripande mot demonstrationerna var nödvändigt för att förhindra att kaos uppstår i landet.

E.  Ryska företrädare har, som vid flera tidigare tillfällen, hela tiden förnekat beskyllningarna om inblandning i Georgiens interna angelägenheter och anklagat president Saakasjvili för att göra anti-ryska uttalanden som ett sätt att bättra på sin vikande popularitet.

F.  Den 13 november undertecknade Rysslands befälhavare för de militära styrkorna i Kaukasien, general Andrej Popov, de dokument som innebär att Georgien ett år före utsatt datum får kontrollen över Rysslands sista bas i Batumi i den autonoma republiken Ajara. Ryssland fullbordade tillbakadragandet av sina trupper från sin andra bas i Georgien, Achalkalaki, i juni månad och hade gått med på att avsluta sina operationer i Batumi senast i oktober 2008. Enligt ett uttalande samma dag av högste befälhavaren för de ryska marktrupperna, general Alexej Maslov, finns det inte kvar några ryska trupper i Georgien, endast fredsbevarande styrkor i Abchazien samt de trupper som ingår i de kombinerade styrkorna i Sydossetien, i vilka Georgien deltar. Ingen neutral eller georgisk observatör har tillåtits kontrollera situationen vid Gudauta-basen.

G.  President Saakasjvili, som vid upprepade tillfällen har anklagat Ryssland för att understödja separatiströrelser i de upproriska provinserna Abchazien och Sydossetien, hävdade den 14 november att Ryssland nyligen sänt trupper, åtskilliga tiotals pansarfordon och artillerisystem till Abchazien, vilka inte ingår i de fredsbevarande operationerna där. Den ryske generalstabschefen, general Jurij Balujevskij, förnekade även dessa påståenden och kallade president Saakasjvilis uttalande för en provokation.

H.  Matyas Eörsi och Kastriot Islami, Georgienrapportörer i Europarådets parlamentariska församlings övervakningskommitté, manade den 10 november de georgiska myndigheterna att strikt hålla sig till rättstatens principer i all verksamhet och att efterleva bestämmelserna i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, i synnerhet i fråga om yttrande-, informations- och föreningsfrihet. Samtidigt påpekade de att polisvåld mot fredliga demonstrationer, nedläggning av privata radio- och TV-stationer och försvårande av informationsspridning alltid är oacceptabelt i ett demokratiskt system. De framhöll även att mediefriheten måste garanteras utan restriktioner och att de åtgärder som vidtagits de senaste dagarna i Georgien är ett stort steg bakåt om landet vill bli en fullfjädrad demokrati som respekterar grundläggande värderingar som pluralistisk demokrati och mänskliga rättigheter.

I.  Natos generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer, som redan i oktober framhöll behovet av större politisk öppenhet och striktare tillämpning av rättsstatliga principer om Georgien vill närma sig ett Natomedlemskap, reagerade på händelserna med att betona att införandet av undantagstillstånd och nedläggningen av medieföretag i Georgien är synnerligen oroande och oförenligt med euroatlantiska värderingar.

J.  Den 12 november uttryckte organisationen Association of Commercial Television in Europe sin djupa bestörtning och oro över händelserna i Tbilisi och underströk att det inte finns några omständigheter i ett demokratiskt samhälle som skulle kunna motivera att militärpoliser tvingar ett oberoende sändningsföretag att sluta sända. Vidare ansåg man att skyldigheten att tillåta en mediesektor som präglas av mångfald och där alla åsikter kan uttryckas fritt är en hörnsten i den europeiska demokratin.

K.  I en överraskande försonande gest den 8 november föreslog president Saakasjvili att presidentvalet ska tidigareläggas till den 5 januari och att det ska kombineras med en folkomröstning om när nästa parlamentsval ska äga rum. Den 16 november hävde han även undantagstillståndet.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med det georgiska folket och sin fasta föresats att stödja georgiernas unga demokrati och deras stats oberoende och territoriella integritet under denna kris.

2.  Europaparlamentet välkomnar de politiska, demokratiska och ekonomiska framsteg som gjorts av president Micheil Saakasjvili och dagens georgiska regering i jämförelse med den förre presidenten Eduard Sjevardnadze.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den senaste tidens händelseutveckling i Georgien, där polisens våldsamma ingripande mot fredliga demonstrationer, nedläggningen av oberoende medier och införandet av 15 dagars undantagstillstånd är den senaste upptrappningen.

4.  Europaparlamentet uppmanar berörda parter att visa prov på nödvändig återhållsamhet och att avstå från språkbruk och åtgärder som skulle kunna förvärra den politiska krisen ytterligare.

5.  Europaparlamentet uppmanar oppositionen att först och främst använda parlamentariska strukturer för att uttrycka sina åsikter innan den ger sig ut på gatorna.

6.  Europaparlamentet framhåller att de georgiska myndigheternas hantering av dissidenter riskerar att undergräva landets demokratiska anseende. Parlamentet uppmanar därför de georgiska myndigheterna att fullt ut respektera rätten till fredliga demonstrationer och att omedelbart återupprätta full mediefrihet.

7.  Europaparlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att beordra en fullständig, opartisk och oberoende utredning av de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och mediefriheten, i synnerhet anklagelserna om polisövervåld, i syfte att identifiera samtliga ansvariga, ställa dem inför rätta och utdöma de straffrättsliga och/eller administrativa straff som föreskrivs av lagen.

8.  Europaparlamentet välkomnar att president Saakasjvili hävde undantagstillståndet i förtid den 16 november och manar alla berörda parter att omedelbart inleda en konstruktiv dialog för att desarmera den rådande situationen och snarast hitta lämpliga lösningar i kärnfrågorna. De rådande politiska spänningarna måste lösas inom ramen för de demokratiska institutionerna och utan att man överträder demokratiska principer och grundläggande rättigheter, däribland mediefriheten.

9.  Europaparlamentet anser att det tidiga hävandet av undantagstillståndet och det tidigarelagda presidentvalet är ett steg i rätt riktning som redan har bidragit till att minska spänningarna och visat att internationella påtryckningar genom mycket uppriktiga och bestämda uttalanden från alla de viktigaste externa aktörerna i väst och det negativa genomslaget i internationella medier kan få positiva inrikespolitiska följder i landet.

10.  Europaparlamentet uppmanar mot bakgrund av denna erfarenhet rådet, kommissionen, EU:s medlemsstater, Nato och Förenta staterna att på ett mer aktivt sätt ta upp politiska missförhållanden och tillkortakommanden i Georgien och dess närhet, även vid genomförandet av den europeiska grannskapspolitikens handlingsplan. Anklagelser om kränkningar av demokratiska processer och mänskliga rättigheter i Georgien har i många fall inte följts upp de senaste åren. Parlamentet anser därför att en öppnare internationell debatt ytterligare skulle kunna stärka ett pluralistiskt offentligt samtal och en demokratisk utveckling i Georgien.

11.  Europaparlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att tillhandahålla fria och rättvisa val i full överensstämmelse med internationella normer och uppmanar regeringen att respektera maktdelningen i Georgiens politiska system, avstå från att använda ”administrativa resurser” under valkampanjen och garantera samtliga kandidaters yttrandefrihet. Parlamentet välkomnar de georgiska myndigheternas beredvillighet att låta internationella observatörer övervaka valen.

12.  Europaparlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att reformera landets vallagar i linje med rekommendationerna från OSSE/ODIHR och Europarådets Venedigkommission. Parlamentet välkomnar den sänkta spärren från 7 % till 5 %.

13.  Europaparlamentet uppmanar samtliga politiska krafter i Georgien att samarbeta med att ta fram en lag om reglering av audiovisuell verksamhet för att med hjälp av europeiska experter se till att gällande bestämmelser som garanterar yttrandefrihet och en rättvis offentlig debatt förbättras ytterligare och harmoniseras med europeiska principer.

14.  Europaparlamentet uppmuntrar Georgiens politiska elit och civilsamhälle att inleda en debatt om maktdelningen i det politiska systemet som kan leda till en effektivare kontroll av den verkställande makten och till större mångfald i den offentliga debatten i många centrala frågor, från de sociala reformernas sociala konsekvenser till den ”ryska faktorn” i georgisk inrikespolitik och olika infallsvinklar på de låsta konflikterna.

15.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att hindra Ryssland från att missbruka situationen i Georgien. Även om det inte finns några klara belägg för den georgiska regeringens anklagelser om att Ryssland håller på att placera ut ytterligare trupper i Abchazien måste rådet och kommissionen göra det fullständigt klart för Ryssland att sådana åtgärder skulle betraktas som helt oacceptabla. Vidare bör rådet och kommissionen uppmana Ryssland att ändra sin övergripande strategi gentemot Georgien och att sluta använda ekonomiska förbindelser som ett politiskt vapen. Parlamentet understryker att sådana åtgärder bör ingå i en mer beslutsam EU-politik i det östra närområdet, där samarbete med Ryssland inte bör uteslutas utan snarare erbjudas närhelst detta är möjligt (exempelvis inom regionalt samarbete, krishantering och fredsbevarande insatser). Samtidigt måste emellertid EU inta en mer bestämd hållning i centrala frågor i regionen och bli djupare involverat trots Rysslands för närvarande negativa inställning till EU:s roll i det gemensamma närområdet. Parlamentet understryker att det i slutänden är upp till Rysslands politiska elit att inse att det inte är geopolitisk rivalitet med EU som minskar det ryska inflytandet i landets närområde utan snarare Rysslands egen destruktiva politik gentemot en del av sina grannar.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, FN:s generalsekreterare, OSSE, Natos generalsekreterare, Georgiens president och parlament samt Rysslands duma och president.