FÖRSLAG TILL RESOLUTION
21.11.2007
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Frithjof Schmidt, Caroline Lucas, Carl Schlyter, Alain Lipietz, Margrete Auken och Marie-Hélène Aubert
för Verts/ALE-gruppen
om avtal om ekonomiskt partnerskap
B6‑0491/2007
Europaparlamentets resolution om avtal om ekonomiskt partnerskap
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 oktober 2007 om avtal om ekonomiskt partnerskap (KOM(2007)0635),
– med beaktande av slutsatserna från rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) sammanträde i november 2007 avseende avtal om ekonomiskt partnerskap,
– med beaktande av slutsatserna från mötet med ministrarna från Afrika, Karibien och Stillahavsregionen (AVS-länderna) i Bryssel den 8–9 november 2007,
– med beaktande av den resolution som antogs vid sammanträdet med den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU i Kigali den 20 november 2007,
– med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2007 om avtal om ekonomiskt partnerskap (B6–0084/2007),
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Tidsfristen för att ingå avtal om ekonomiskt partnerskap med AVS-länderna enligt WTO:s handelsbestämmelser går ut vid slutet av 2007, och det är således nödvändigt att förhandlingsparterna kommer fram till en överenskommelse.
B. Det är av stor vikt för den ekonomiska utvecklingen i många AVS-partnerländer att innehållet i avtalen formuleras med precision, vilket innebär att beslut inte bör tas i hast bara för att beakta en tidsfrist.
C. Enligt Cotonouavtalet från 2000 ska avtal om ekonomiskt partnerskap ses som instrument för hållbar ekonomisk utveckling av partnerländerna i AVS-gruppen, där några av de minst utvecklade länderna i världen ingår.
D. Förseningarna i samband med avtalen om ekonomiskt partnerskap har förvärrats genom kommissionens misslyckande med att ta fram alternativ, vilket EU förband sig till i Cotonouavtalet. Uppgiften att lösa kvarvarande problem i tid och ge adekvat respons på AVS-ländernas oro rörande den hållbara utvecklingen har därför blivit en tyngre börda för EU.
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 23 oktober och rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) beslut av den 17 november att väsentligt ändra EU:s förhandlingsposition avseende avtalen om ekonomiskt partnerskap med AVS‑länderna, och satsa på att primärt, i en första fas, sluta ”interimsavtal om ekonomiskt partnerskap”, som endast täcker handeln med varor, med AVS-länderna före utgången av detta år för att kunna garantera ett oavbrutet handelsflöde efter den 31 december 2007.
2. Europaparlamentet anser att förändringen av EU:s förhandlingsposition kommer alldeles för sent, med tanke på det intensiva och upprepade motståndet i de flesta AVS-länder, inklusive alla afrikanska regionala grupperingar som förhandlar om avtal om ekonomiskt partnerskap, mot att sluta ”övergripande” avtal om ekonomiskt partnerskap som täcker andra frågor än de som rör handeln, t.ex. investeringar, offentlig upphandling, konkurrenspolitik och tjänsteetableringar, vilket går långt utöver WTO:s krav.
3. Europaparlamentet betraktar begränsningen av förhandlingarna om avtal om ekonomiskt partnerskap till en koncentration på de centrala frågorna rörande handeln med varor och tjänster som ett första steg mot att övervinna de olika hinder som under största delen av de senaste två åren har blockerat vägen mot ett framgångsrikt slutförande av förhandlingarna om avtal om ekonomiskt partnerskap.
4. Europaparlamentet är oroligt för att avtal om ekonomiskt partnerskap eller interimsavtal med endast några av länderna i en viss region, innan alla länder i den regionen är redo att avsluta förhandlingarna, allvarligt kan underminera den regionala integrationsprocessen.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ta itu med det viktigaste hindret för att kunna sluta ”interimsavtal om ekonomiskt partnerskap”, dvs. WTO:s krav på ömsesidighet i regionala frihandelsavtal, vilket alltjämt är ett problem för de flesta AVS-länderna och som dessutom är det största hindret för utvecklingsanpassade handelsförbindelser i framtiden.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erbjuda AVS-partnerländerna så många asymmetriska handelsbestämmelser som WTO:s krav tillåter, inklusive maximal flexibilitet när det gäller den andel varor för vilka AVS-länderna måste sänka tullarna för att fortfarande uppfylla kraven för ett frihandelsavtal, den andel känsliga produkter som kan undantas från tullsänkningar och övergångsperioden innan avtalet måste träda i kraft fullt ut.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra det ännu lättare att sluta ”interimsavtal om ekonomiskt partnerskap” genom ett erbjudande om stödbestämmelser som ger AVS-länderna möjlighet att temporärt undanta europeiska jordbruksprodukter som fått stöd, från tillträde till sina marknader.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tydligt ange att ”interimsavtalen” är en tillräcklig rättslig grund för oavbruten handel med de AVS-länder som inte vill binda sig för att ytterligare avreglera sina marknader när det gäller andra områden som inte är direkt handelsanknutna, och att därför avstå från att pressa AVS-länderna att skriva under en paragraf i ”interimsavtalen” enligt vilken de accepterar att fortsätta förhandlingarna om sådana icke handelsrelaterade områden.
9. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen och rådet lägger fram ”interimsavtal om ekonomiskt partnerskap” för parlamentet för överläggningar och samtycke.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt parlamenten och regeringarna i AVS-länderna.